#barn. Temarapport om framtidens kollektivtrafiksresenärer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#barn. Temarapport om framtidens kollektivtrafiksresenärer"

Transkript

1 #barn Temarapport om framtidens kollektivtrafiksresenärer

2 #barn temarapport om framtidens kollektivtrafiksresenärer Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Strategisk utveckling, Analys Karolina Pamp-Sandgren och Johanna Ervér December 2014

3 Förord Stockholm växer så det knakar och en populär liknelse är att folkökningen motsvarar två SL-bussar som rullar in per dag med nya invånare till Stockholms län. Av dessa bussar motsvarar då en de som flyttar hit och en de som föds här, det vill säga barn. Ibland verkar barn idag så stora att det kan vara lätt att glömma bort hur små de faktiskt är. Barn lägger sig ofta till med ett vuxet sätt tidigare i åldrarna och begreppet tweens används flitigt för att beskriva den komplexa ålder som är between child and teen. Faktum är också att dagens teknik skapar möjligheter för barn att bli delaktiga i samhället på ett helt annat sätt än tidigare och där kontrollen mer och mer hamnar i barnens egna händer. Barn idag är också väldigt medvetna, de vet vad de har rätt till, de vet att de ska få påverka samhället och att samhället ska vara bra för barn och unga. Dock finns det stora skillnader mellan barn och vuxna och detta är bland annat viktigt när vi pratar om trafik. Barn har ett helt annat förhållningssätt till trafik än vad vuxna har och i denna temarapport vill vi belysa några av dessa skillnader samt även ta upp hur barn kan tas i beaktande när det gäller utformandet av samhället och kollektivtrafiken. För i grund och botten är det de vuxnas ansvar att låta barnen vara barn och skapa förutsättningar så att de kan utvecklas i det tempo som passar bäst för dem.

4 Innehåll Barn idag 3 Barn i storstäder 3 Barns rättigheter 4 En förändrad syn på barn 4 Och vad tänker barnen själva? 4 Barn i trafiken 6 Att ta sig till skolan 7 Snålskjuts eller? 7 Barn i kollektivtrafiken 9 Barn och färdtjänst 9 Barn och buller 10 Barnkonsekvensanalyser 10 Biljettsystem för barn och unga 11 Analys 12 Källförteckning 13

5 stadsregionerna Stockholm, Malmö eller Göteborg var andelen 54 procent. Detta beror delvis på att befolkningen i barnafödande åldrar ökat särskilt mycket i dessa områden eftersom fler familjer flyttar dit än till övriga delar av landet. Barn idag Antalet barn i Sverige har under de senaste hundra åren legat ganska stadigt omkring 2 miljoner. Men denna siffra väntas stiga de kommande decennierna enligt SCB:s befolkningsprognos. Sett till antalet nyfödda har dock antalet i Sverige varierat kraftigt över tid. Det finns flera förklaringar till det. Tiden mellan sent 1960-tal till mitten av 1980-talet minskade antalet födda barn på grund av att kvinnor hade svårt att kombinera föräldraskap och arbetsliv. Nedgången ersattes av en babyboom under åren kring Sverige gick då in i ett starkt konjunkturläge samtidigt som förändringar i föräldraförsäkringen medförde att många valde att få sina barn tätare än tidigare och antalet födda barn ökade. Barn i storstäder Andelen barn som bor i storstadsområden har ökat sedan början av 1990-talet. Då bodde drygt 30 procent av barnen i någon av stor- Visionen för Stockholm 2030 är att det ska vara en trygg och tillgänglig stad utan sociala och fysiska barriärer. Här ska man kunna bo, resa och mötas. I Stockholms cykelplan pekas barn och unga ut som en prioriterad grupp. I cykelplanen står det till exempel att cykelbanor ska prioriteras vid skolor och extra breda cykelbanor kring skolor och lekparker. Stockholms trafiksäkerhetsprogram pekar vidare på att oskyddade trafikanter som cyklister och gångtrafikanter ska prioriteras. 3

6 Barns rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Barnkonventionen syftar till att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år. Sett i ett hundraårsperspektiv har barns ställning på många sätt förbättrats, både materiellt och när det gäller egna rättigheter. Stora satsningar har gjorts på skola, barnomsorg, hälsovård och en bra bostadsstandard. Det har handlat om förstärkningar av både barns resurser och barns samhällsstatus. En god barndom har setts som en förutsättning för att barn ska växa upp till väl fungerande medborgare. I det ligger också att det som nu uppfattas som goda uppväxtvillkor kommer att påverka hur framtidens vuxna agerar och hur framtidens samhälle kommer att se ut. Barndomen påverkar med andra ord framtiden. Bildkälla: FN En förändrad syn på barn Internationella konventioner och att man inrättat myndigheter som barnombudsmannen är två av flera uttryck för att synen på barn har förändrats under 1900-talet. Lite förenklat kan man säga att barn har gått från att framför allt ses som objekt, till att i dag framträda som subjekt med egna rättigheter talet betonades till exempel hemmets betydelse för barnen, även om barnomsorg i form av lekskola några timmar beskrevs som positivt. Några årtionden senare sågs det som självklart att båda föräldrarna arbetade och att förskola var som något som alla barn behövde. I dag förväntas även små barn vara aktiva, utåtriktade och engagerade och sjuåringar ska kunna planera eget arbete i skolan vuxenbeteendet kryper nedåt i åldrarna, men när det gäller möjligheterna att flytta hemifrån och kunna försörja sig får dagens unga vänta länge. Och vad tänker barnen själva? Vuxnas syn på barn och unga har alltså förändrats under 1900-talet. Men vad är känt om barn och ungas syn på sig själva, och hur påverkar denna syn deras liv i dag och i morgon? Vissa framtidsforskare menar att de ungas förväntningar på framtiden kan spegla hur framtidens samhälle kommer att se ut. Dessa förväntningar erbjuder dock inte någon enkel genväg till framtiden, bland annat för att orsaksambanden mellan förväntningarna på individnivå och utfallet på samhällsnivå inte är tillräckligt väl utredda. Däremot säger förväntningarna något väsentligt om hur barns och ungas framtidstro påverkas av det liv de hittills har levt eller lever i dag. Nya studier visar till exempel att unga som bor i så kallade utanförskapsområden har en betydligt mer pessimistisk syn på framtiden än unga i resursstarka områden. På liknande sätt 4

7 uttrycker unga människor som växt upp i familjer med ekonomiska och sociala problem antingen oro eller likgiltighet inför framtiden. Dessa studier visar också att framtidsförväntningarna kan fungera självuppfyllande på individnivå. De som saknar framtidstro i ungdomen tycks riskera social exkludering som vuxna, oberoende av vilka uppväxtvillkor de har haft. Det betyder att pessimistiska framtidsförväntningar är värda att ta på allvar och att barns och ungas uppväxtvillkor har betydelse för framtiden. Rädda Barnen genomför undersökningen Ung röst för att barn enligt FN:s konvention har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Undersökningen är landsomfattande och genomförs med hjälp av enkäter och fokusgruppsintervjuer. Här är några av resultaten från Ung röst 2014 och som avser barn som bor i Stockholms län: 5

8 en händelse eller ett beteende är också svårt för barn att analysera och ta ställning till. Gruppen barn, 0-18 år, är en väldigt heterogen grupp och stor hänsyn måste därför tas till olika åldersgruppers behov, förutsättningar och intressen. Mognaden och förmågan hos barn kan också skilja sig åt betydligt inom en och samma åldersgrupp, vilket försvårar generella indelningar av barns trafikmognad utefter ålder. Tidigare ansåg man att barn kunde anses trafikmogna vid 12 års ålder, men eftersom olycksstatistiken visar att till exempel utrusningsolyckor sker även med äldre barn och vuxna är det inte längre lika vedertaget att barn är trafikmogna vid 12 års ålder. Barn i trafiken Barns förutsättningar för att vistas säkert i trafikerade miljöer och barns behov av förflyttning, rörelse och lek skiljer sig från vuxnas. Vid planering av trafik måste därför särskild hänsyn tas till detta faktum. Redan på 1960-talet visade professor Stina Sandels vid Barnpsykologiska institutionen i Stockholm att barn handlar utifrån helt andra förutsättningar i trafiken än vuxna beroende på ålder och utveckling. Inget barn kan tränas utöver sin mognad och ingen vuxen kan driva fram mognad hos ett barn. Exempelvis är barns syn och hörsel inte färdigutvecklade förrän i tonåren. Yngre barn kan därför inte alltid uppfatta varifrån ett ljud kommer, vilket kan medföra att de riktar sin uppmärksamhet mot ett fordon och rusar ut framför ett annat. Medan vuxna trafikanter kan vara sakligt inställda, så är det omöjligt för yngre barn annat än tillfälligtvis att komma från sin lekinställning. En av barnens största svårigheter i trafiken är att de är fångna i ett självcentrerat tänkande. De utgår från sin egen uppfattning och kan inte förstå att motparten kan ha en annan. Därför kan de inte sätta sig in i andra trafikanters tänkande och ta hänsyn till det. Även konsekvenser av Källa: vti.se Samhällets lagar och regler utgår dock från att barnen successivt blir trafikmogna. Någon lagstiftning för när barn får vistas i trafiken som gående och cyklister finns inte, men det finns regler som föräldrar och skolor sätter upp. Oftast är åldersgränserna i detta sammanhang år. I tonåren börjar också barnen röra sig mera fritt i trafiken - först som cyklister, sedan som mopedister, motorcyklister och passagerare i bil och vid 18 år ofta som bilförare. Även om ungdomar relativt lätt lär sig att tekniskt behärska moped, motorcykel och bil har de svårigheter att använda dessa på ett säkert sätt i trafiken. Den ökade riskexponeringen återspeglas tydligt i statistiken över antalet dödade och allvarligt skadade ungdomar. 6

9 Att ta sig till skolan Hur barn och unga tar sig till skolan är beroende av flera faktorer bland annat var man bor, om familjen har bil, avståndet mellan hemmet och skolan med mera. I innerstaden är det färre som blir skjutsade med bil, många går eller åker kollektivtrafik. undersökningsföretag inte bör genomföra intervjuer med barn under 15 år utan målsmans tillstånd. Ett sätt att komma runt problemet och att få kontakt med denna viktiga målgrupp är att istället kontakta skola och förskola. Dagens fria skolval gör också att många elever har relativt långa skolresor, det finns idag en hel del elever som åker från ytterstaden till innerstaden för att gå i skolan. Trenden är tydlig det är populärt att gå i skolan inne i stan. Från årskurs 2-3 åker barn själva i kollektivtrafiken idag i Stockholm och Trafikkontoret i Stockholm arbetar aktivt med att få så många som möjligt att gå eller cykla till skolan. Det finns också tydliga skillnader i hur man tar sig till skolan beroende på barnets ålder. I årskurs 1 till 3 är bil det vanligaste transportsättet (30-40 procent beroende på årstid) medan motsatt förhållande gäller för buss som istället blir vanligare ju äldre barnet blir. I årskurs 4-6 är det ca 20 procent som åker buss, medan andelen bussresenärer till och från skolan i årskurs 7-9 är procent. En mindre andel sker med reguljär kollektivtrafik, en större med anordnad skolskjutstrafik. Det vanligaste skälet till att föräldrar skjutsar sina barn till skolan är att det är praktiskt för familjen. Därefter är det vanligaste skälet att man upplever trafiken som farlig eller att det är långt att gå eller cykla. Vid undersökningar av barns resor är det oftast föräldrarna som besvarar frågorna. I en undersökning från 2009 anger föräldrarna att de tre viktigaste aspekterna för barn som åker buss är säkerheten vid hållplatsen, att vägen är säker mellan hemmet och hållplatsen samt att det finns säkerhetsbälte i bussen. En aspekt som upplevs som viktigare än tidigare för föräldrarna är att det finns säkerhetsbälte i bussen. Att göra marknadsundersökningar med barn är inte helt lätt. I Sverige finns det en informell branschstandard som innebär att Snålskjuts eller? Cirka 40 procent av alla barn och unga i Sverige mellan år blir alltid skjutsade i bil till sin idrottsträning. Det visar en undersökning som EU-initiativet Trafikantveckan låtit ta fram. En stor anledning till detta är att det saknas gång- och cykelbanor och kollektivtrafik. En fjärdedel av föräldrarna uppger detta. 7

10 Förutom dem som alltid blir skjutsade i bil blir cirka 30 procent skjutsade i snitt varannan gång. Den andra hälften av gångerna tar de sig själva till träningen. Detta innebär att ungefär 70 procent av barnen blir regelbundet skjutsade till idrotten. En fråga i undersökningen var vilka hinder som föräldrarna anser finns för att deras barn och ungdomar ska kunna gå, cykla eller åka kollektivt till träningen i större utsträckning. Här kommer de långa avstånden och våra svenska årstider med snö, regn och kyla i topp. Dock svarar en fjärdedel av föräldrarna att det är ett hinder att vägen till idrottsanläggningen är trafikfarlig, att det saknas gång- och cykelbanor, att det saknas kollektivtrafik eller att det inte finns någon lämplig kollektivtrafikhållplats i närheten. På frågan om vilken åtgärd som skulle kunna förbättra åringarnas möjlighet att ta sig för egen maskin till träning är det just gång- och cykelbanor som lyfts fram. Att det byggs säkra gång- och cykelbanor anser 28 procent som viktigast. - Kan man bryta skjutsande finns många fördelar, säger Sara-Linnéa Östervall, projektledare för Trafikantveckan. Ju färre som åker bil desto säkrare trafikmiljö. Tar man dessutom cykeln till idrotten blir man naturligt uppvärmd på vägen. Det är bra för miljön och sparar pengar åt familjen. - Barn och ungdomar sitter stilla den mesta tiden i skolan. För dem är det extra viktigt att ta vara på möjligheten att röra på sig på fritiden, säger Dag Midböe, styrelseledamot Cykelfrämjandet. 8

11 hur man speciellt bemöter barn och unga i trafiken. Riktlinjerna ska vara en hjälp och ett redskap för att vi på bästa sätt ska kunna erbjuda alla resenärer oavsett ålder en bra resa. För Trafikförvaltningen, trafikoperatörerna och andra leverantörer innebär det bland annat att hänsynen till barnets bästa ska gå att avläsa i all planering av verksamheten från utformning, till bemötande och kommunikation. Barn i kollektivtrafiken Kollektivtrafikens miljöer ska vara tillgängliga, trygga och anpassade för barn och unga och målet är att alla som själva kan åka med SL, Waxholmsbolaget eller Färdtjänsten ska kunna hitta, bemötas väl och känna sig trygga. Vid utformningen av SL-trafiken finns det framtagna riktlinjer som ska beakta hur olika ändringar och lösningar påverkar barnen. Dessa riktlinjer går under namnet RiBarn och säkerställer att bland annat barnkonventionen följs. Det som finns i dagens RiBarn kommer att ersättas med RiSoc En del utformningsfrågor även tagits upp i de riktlinjer som rör tillgänglighet, buller och planering. Syftet med riktlinjerna är att de ska skapa en samsyn och en medvetenhet hos alla som arbetar med att utföra, planera eller bygga upp infrastrukturen kring SL:s trafik. De behövs också för att skapa en förståelse kring Källa:sll.se Barn och färdtjänst Det är lätt att tro att färdtjänsten bara är för äldre, men faktum är att 1600 barn är färdtjänstberättigade (2013 års siffror) i Stockholms län. I Stockholms stad görs ca 2000 skolresor varje dag för barn med speciella behov. För färdtjänstresenärer upp till 25 års ålder erbjuds obegränsat antal resor (årligen tilldelas max 198 resor) Möjlighet till extra service för färdtjänstresenärer som har barn upp till en viss ålder, det vill säga att hämta/lämna barn på förskola, fritidshem, grundskola årskurs 1-3 och grundsärskola årskurs 1-3. För detta ändamål tilldelas extra resor (utöver de 198 stycken). 9

12 Barn och buller Trafikbuller kan vara skadligt för barn. Kända konsekvenser av att vistas i höga bullernivåer är enligt Miljöförvaltningen upplevelser av obehag, störd kommunikation, koncentrationssvårigheter, irritation, sömnlöshet och inlärningssvårigheter. Det finns också misstankar om att buller kan ge upphov till olika kroniska fysiologiska förändringar. Barns hjärnor är känsligare än vuxnas för alla typer av yttre påverkan. Kunskapen om bullers hälsoeffekter ökar hela tiden. Slussen till en bättre plats för barn och ungdomar under byggtiden och i framtiden. Nyligen genomförda barnkonsekvensanalyser av Trafikförvaltningen/SL rör dubbelspårsutbyggnaden av Roslagsbanan och hur den skulle kunna påverka trafikmiljön kring närliggande skolor och en annan handlade om Spårväg City och hur en fortsatt planering och utbyggnad skulle kunna påverka barn. Ofta kan det vara värdefullt eller till och med nödvändigt att ta ett bredare perspektiv genom att göra en social konsekvensbeskrivning (SKB). Förutom barnens perspektiv ska en SKB samla in och analysera hur alla människor påverkas av projektet. Oavsett kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Barnkonsekvensanalyser Trafikförvaltningen ska "kvalitetssäkra" beslut genom att beakta barnperspektivet. Barnperspektivet är det vi vuxna vet är bra för barn och det vi vet att barn tycker om. Ibland behövs en fördjupad analys av barnperspektivet och barnets perspektiv. Det kallas barnkonsekvensanalys (BKA). Barnens perspektiv är det man får när barn och ungdomar tillfrågas direkt om deras perspektiv och åsikter. En BKA ska genomföras så tidigt som möjligt i projekt för att det ska finnas viktiga saker för barn och unga att kunna påverka. En BKA ska ta reda på barnens och ungdomarnas perspektiv utifrån barnens bästa. Om inte barnens bästa kan genomföras ska man analysera och arbeta med kompletterande åtgärder. BKA Slussen var en barnkonsekvensanalys som genomfördes av Stockholms stad med syftet att ta reda på vad barn och ungdomar tycker om Slussen vilket ska ge möjlighet att göra 10

13 Biljettsystem för barn och unga Vid utformningen av biljettsystemen i kollektivtrafiken finns ofta anpassningar för barn och ungdomar. I SL-trafiken reser exempelvis barn under 6 år gratis med kollektivtrafiken. Föräldrar som reser med barn i barnvagn reser gratis ombord på bussar även dem. Barn och unga som fyllt 6 år, men inte 20, får köpa biljetter till reducerat pris och det finns också flera biljetter för resenärer under 20 år som är extra rabatterade. Barn som har fyllt 6 år får resa ensamma med SL-trafiken och barn som är under 7 år får åka gratis med en annan person som har en giltig biljett. På helger får sex barn som fyllt 7 men inte 12 år fritt följa med en vuxen som fyllt 18 år. I Jönköpings län planerar man att göra om zonindelningen och göra dagens 70 zoner till 7 vilket kommer att göra det betydligt billigare att resa inom Jönköpings län. Sedan har man lagt fram ett förslag vad gäller resande för barn och ungdomar fram tills dess de lämnar gymnasiet. Tanken i förslaget är att alla barn och ungdomar ska kunna köpa ett Ungdomskort för 150 kronor per månad. Ungdomskortet gäller sedan dygnet runt, året runt för resor i hela länet med kollektivtrafiken. Tanken är att detta förslag redan tidigt ska skapa en vana hos barn och ungdomar att resa kollektivt snarare än i privat regi. Denna vana är sedan sannolikt något de tar med sig även i vuxen ålder. 11

14 Analys Bilen löser många vardagsproblem för barnfamiljer. Det kan kännas lättare att lämna och hämta barn på väg till och från jobbet, handla mat och köra till fritidsaktiviteter om man har bilens utgångspunkt. I Stockholm är det dock så att mindre än hälften av alla familjer har tillgång till bil och i flerfamiljsområden med sociala utmaningar är bilinnehavet mycket lågt. För dessa blir det mycket viktigt att det finns en välfungerande kollektivtrafik som möjliggör rörlighet. Barn och ungdomar är en stor resenärsgrupp för kollektivtrafiken idag. Detta beror främst på att ungdomar till stor del åker med buss till och från skolan om de inte kan gå eller cykla och att denna grupp saknar körkort och bil. Barn och ungdomar är en grupp som har en aktiv fritid med en hel del engagemang efter skoltid som i de flesta fall innebär transporter. Det är angeläget för samhället att kollektivtrafiken fungerar väl och används i hög utsträckning för transporter. Därför är det särskilt angeläget att gruppen barn och ungdomar ser kollektivtrafiken som ett bra transportmedel eftersom de är både dagens och framtidens resenärer. Om det i unga år blir en vana att använda kollektivtrafiken innebär det att det kan vara lättare att fortsätta åka kollektivt även i vuxen ålder då det inte finns färre barriärer vad gäller att förstå systemet. Vad gäller hållbarhetsaspekten så är barn och unga mycket kunniga och medvetna om miljöfrågor idag. De vet varför vi har trängselskatter och vad biltrafiken innebär för miljön och trängseln. Många ungdomar tycker också att innerstaden borde göras bilfri, då de inte förstår varför man ska åka bil i Stockholm, med tanke på att det finns så bra kollektivtrafik. En trend de senaste åren har varit att ungdomar i Stockholm i allt lägre grad väljer att ta körkort. Bakom dessa finns olika förklaringsvariabler som att man exempelvis tar körkort senare i livet, men en ny förklaring är att hållbarhetsaspekten också spelar en stor roll och att ungdomarna inte vill förstöra miljön. Även här blir det då viktigt att det finns en välutbyggd och fungerande kollektivtrafik så att det faktiskt går att klara sig bra utan körkort och bil. Den yngre generationen vill heller inte äga lika mycket som tidigare generationer, utan delningssamhället växer sig allt större och det då blir mer intressant att kunna låna och hyra bil efter behov istället för att äga en själv. Bilen är inte längre en status- och frihetssymbol för unga på det sätt som den var förr. Vad gäller hur barn rör sig i trafiken är det flera än de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som har ett stort ansvar, däribland kommuner och idrotten. Det är viktigt att planering sker med ett hållbart fritidsresande i åtanke och extra ansträngning måste läggas på barn och ungas möjlighet att cykla, gå och åka kollektivt. 12

15 Källförteckning Barn och unga deras roll och betydelse förr och nu, Socialstyrelsen, 2013 Barns användande av kollektivtrafik faktorer och möjligheter, Stina Johansson, LTH & Camilla Siotis, HKr Barn och Trafiksäkerhet - Policydokument för Vägverket, NTF, Polisen och Svenska Kommunförbundet Barn och ungdomars resande med kollektivtrafik, Samot Kundsegment och ökat resande, SL, 2011 RiBarn, SL 2010 RB Utbyggnad - Förenklad Barnkonsekvensanalys Granskningshandling, SL 2012 Barnperspektiv i planering och projektering av spårväg. Erfarenheter från Spårväg City, Sergels Torg Waldemarsudde, SLL Trafikförvaltningen 2014 BKA Slussen, Stockholms stad 2013 Barn i trafiken ntf.se, 2014 Våra barn är framtidens kollektivtrafikresenärer Skolskjuts med startsvårigheter, upphandling24.idg.se, procent av alla barn och unga mellan år blir alltid skjutsade till idrotten, Regionförbundet Örebro, 2014 sl.se 13

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor 1 Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor i Nordanstigs kommun Gäller från 1 juli 2014 Fastställda av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun 2014-06-02 62 2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Avståndsregler

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Var rädd om våra barn i trafiken!

Var rädd om våra barn i trafiken! Var rädd om våra barn i trafiken! Du är förälder till ett barn som just har börjat skolan Nacka kommun arbetar aktivt med trafiksäkerheten och tryggheten runt skolorna. Idag skjutsar många föräldrar sina

Läs mer

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Barns skolvägar Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: -10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens

Läs mer

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun Gäller från och med 15 juni 2012 Antagna av barn- och skolnämnden 14 maj 2012 1 (12) Det här dokumentet beskriver de regler som gäller för

Läs mer

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid

BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola. SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) BUN/2013:647 TJÄNSTESKRIVELSE Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.

Läs mer

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen

BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen Innehållsförteckning Barnkonventionen 4 Barn och fysisk planering 6 Vad är bäst för barnen? 7 Barnkonsekvensanalyser i planeringsprocessen 8 Det goda exemplet

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

IT-projektet ya svenskar i trafiken

IT-projektet ya svenskar i trafiken Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det

Läs mer

Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd och Trafikverket i samverkan

Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd och Trafikverket i samverkan Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd Bakgrund till Söderåstrafiken Samverkan mellan trafikslag Vision: Mer kollektivtrafik till fler medborgare

Läs mer

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Ulla Sahlström 2013 Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Innehållsförteckning Begrepp och avgränsningar 1 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten 1 Den allmänna kollektivtrafiken

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad

Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 51/ 2013 Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad Rätten till skolskjuts enligt skollagen Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola Rätten till skolskjuts

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615 Skolskjutsregler Antagna av kommunfullmäktige 090615 Innehåll Skolskjutsregler... 3 1. Berättigade till skolskjuts... 3 2. Växelvis boende... 4 3. Avstånd... 4 4. Föräldraansvar... 5 5. Trafiksäkerhet...

Läs mer

Uppföljning av färdtjänstavtalet

Uppföljning av färdtjänstavtalet Karin Jacobsen Åsa Enrot MINNESANTECKNINGAR Uppföljning av färdtjänstavtalet Tid Fredag den 20 april 2012 kl 9.00-10.30 Plats Närvarande SL, Färdtjänsten Karin Jacobsen, KSL Åsa Enrot, Färdtjänstavdelningen

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

(Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11)

(Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN REGLEMENTE 2011-11-09 Skolskjutsreglemente (Beslutat av barn- och utbildningsnämnden 2011-11-09, BUN 117/11) Bilagor: 1. Kartor 2. Modell för bedömning av risk och otrygghet

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

2012-03-16 Bou 27/2011. Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun

2012-03-16 Bou 27/2011. Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun 2012-03-16 Bou 27/2011 Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun Innehållsförteckning Regler för skolskjuts i grundskola, grund-

Läs mer

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 1(5) (4) SKOLSKJUTSREGLER Grundskola och grundsärskola Allmänt om kommunal skolskjuts Elever som går vid den grundskola eller grundsärskola (gäller ej fritidshem) som kommunen har anvisat eleven, har rätt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Trafikdiplomerad skola

Trafikdiplomerad skola 2012-09-21 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafikdiplomerad skola Att arbeta långsiktigt med trafiksäkerhet är avgörande för vilken effekt trafikundervisningen har. Det är det lilla arbetet i vardagen som

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

Trafiken i praktiken Åk 4-5

Trafiken i praktiken Åk 4-5 2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 4-5 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1

värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 värm upp på vägen föräldrainformation om smartare resor till och från träningen1 Alla vinner på smartare idrottsresor kontakt Katarina Bååth, katarina.baath@regionorebro.se Energikontoret Regionförbundet

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun

Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun SIG100, v2.0, 2010-02-26 1 (6) 2013-10-02 Vår beteckning BUN 2013:143 Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun Följande riktlinjer för skolskjuts gäller elever

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 1 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar

Fritt fram. En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Fritt fram En rapport om kommuners arbete med snöröjning av gång- och cykelvägar Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel December 2014 Inledning Gång- och cykelvägar som är framkomliga vintertid är viktigt

Läs mer

SKOLSKJUTSINFORMATION

SKOLSKJUTSINFORMATION Vasa Övningsskola SKOLSKJUTSINFORMATION 1 1. Inledning Denna broschyr är utarbetad av Vasa Övningsskola för att ge elever, vårdnadshavare och chaufförer information om skolskjutsarna och de spelregler

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 11 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön 2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete

Läs mer

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv Sofi Fristedt Leg arbetsterapeut, Specialist i arbetsterapi Doktorand Forskarskolan Hälsa och Välfärd Hälsohögskolan i Jönköping Bakgrund Ökad andel

Läs mer

INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA. Läsåret 2015/2016

INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA. Läsåret 2015/2016 INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Läsåret 2015/2016 KOMMUNENS SKYLDIGHETER OCH ANSVAR VID SKOLSKJUTS. Enligt skollagen, 10 kap 32 samt 11 kap 31, har elever i grundskola

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 18 Skoltrafik i andra län KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Dalarnas län... 3 2.1 Skolskjuts...

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun 2013 11 08 Reglemente Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun Gäller elever i skolår F 9 och barn med särskilda behov inom särskolan. Antagen av barn och utbildningsnämnden 2013 12 11

Läs mer

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen 2010-02-26 Renare stadsluft Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 En resvaneundersökning för Skelleftedalen, Skellefteå

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 13 1 2 Sammanfattning Den 1 januari 13 omorganiserades verksamheten i AB SL till den nyinrättade Trafikförvaltningen inom Stockholms

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Skolskjutsreglemente

Skolskjutsreglemente Skolskjutsreglemente Barn och utbildningsförvaltningen Barn och utbildningsförvaltningen 2015-02-03 Fastställd av barn och utbildningsnämnden 2015-02-23 Sammanfattning Barn och utbildningsförvaltningen

Läs mer

Beslutat av bildningsnämnden 2011-05-30 SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN

Beslutat av bildningsnämnden 2011-05-30 SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN Beslutat av bildningsnämnden 2011-05-30 SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN Regler Övrig information 1. Fri skolskjuts Rätten till fri skolskjuts omfattar i Hammarö

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Tillstånd att anlita riksfärdtjänst ges under följande förutsättningar:

Tillstånd att anlita riksfärdtjänst ges under följande förutsättningar: REGLER FÖR RIKSFÄRDTJÄNST I BLEKINGE Fastställda 2011-11-14 av Kollektivtrafikmyndigheten i Blekinge Reviderad 2012-10-18: Ledsagare sista stycket tillagt 1. Allmänna förutsättningar Riksfärdtjänst kan

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Så fungerar FLEXLINJEN. i Göteborg

Så fungerar FLEXLINJEN. i Göteborg Så fungerar FLEXLINJEN i Göteborg Välkommen till Flexlinjen Flexlinjen är en del av den allmänna kollektivtrafiken och alla är välkomna att åka med. Flexlinjen kör i begränsade områden och kan komma närmare

Läs mer

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län

Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län Cykelhjälmsanvändning i Stockholms län En observationsstudie utförd vid cykelstråk och grundskolor i fem kommuner Jennie Averby Nils-Anders Welander RAP. 1 Maj 2009 2 3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING

Läs mer

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET

Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET Simklubben Elfsborgs policy gällande TRAFIKSÄKERHET samt riktlinjer för att säkra miljövänliga transporter i samband med träning, tävling och läger (Reviderad 2012-11-14) 1 Denna trafiksäkerhetspolicy

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP

SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP SAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP Ett ledande forskningscentrum I april 2006 bildades SAMOT, the Service and Market Oriented Transport Research Group. Det är ett Vinn Excellence

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från referensgrupper gällande det nya trafikförsörjningsprogrammet

Sammanställning av anteckningar från referensgrupper gällande det nya trafikförsörjningsprogrammet UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt 16 maj 2014 Sammanställning av anteckningar från referensgrupper gällande det nya trafikförsörjningsprogrammet Referensgrupper

Läs mer

Om NTF. Verksamhet. 04-01-09 Flik 15

Om NTF. Verksamhet. 04-01-09 Flik 15 Om NTF Verksamhet NTF som verkat sedan 1934, är traditionellt sett en pekpinne-organisation som arbetat för att uppfostra goda trafikanter under paroller som kör nykter, sänk hastigheten och använd bilbälte.

Läs mer

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (9) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl, Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun

Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun Antaget av barn- och utbildningsnämnden, 96 BARN OCH UTBILDNING 1 Vad är skolskjuts? Skolskjuts är transport av elev till och

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA

ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA ETT ÅR KVAR TILL VALET: HUR STÅR DET TILL I SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER? - SJU AV TIO VALLÖFTEN INTE UPPFYLLDA GÖTEBORG SOCIALDEMOKRATINS SKYLTFÖNSTER 20 ÅR ÄR EN LÅNG TID I POLITIKEN Utmaningarna inom

Läs mer

Antaget av skolnämnden 2013-03-21

Antaget av skolnämnden 2013-03-21 2013-03-11 1 SKN 2011/344 Antaget av skolnämnden 2013-03-21 Skolskjutsreglemente Skollagen Rätten till skolskjuts regleras i Skollagen 10 kap. 32, 40 och 11 kap. 31, 32 för elev i grundsärskolan. Ansvarig

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer