#barn. Temarapport om framtidens kollektivtrafiksresenärer
|
|
- Gun Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 #barn Temarapport om framtidens kollektivtrafiksresenärer
2 #barn temarapport om framtidens kollektivtrafiksresenärer Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Strategisk utveckling, Analys Karolina Pamp-Sandgren och Johanna Ervér December 2014
3 Förord Stockholm växer så det knakar och en populär liknelse är att folkökningen motsvarar två SL-bussar som rullar in per dag med nya invånare till Stockholms län. Av dessa bussar motsvarar då en de som flyttar hit och en de som föds här, det vill säga barn. Ibland verkar barn idag så stora att det kan vara lätt att glömma bort hur små de faktiskt är. Barn lägger sig ofta till med ett vuxet sätt tidigare i åldrarna och begreppet tweens används flitigt för att beskriva den komplexa ålder som är between child and teen. Faktum är också att dagens teknik skapar möjligheter för barn att bli delaktiga i samhället på ett helt annat sätt än tidigare och där kontrollen mer och mer hamnar i barnens egna händer. Barn idag är också väldigt medvetna, de vet vad de har rätt till, de vet att de ska få påverka samhället och att samhället ska vara bra för barn och unga. Dock finns det stora skillnader mellan barn och vuxna och detta är bland annat viktigt när vi pratar om trafik. Barn har ett helt annat förhållningssätt till trafik än vad vuxna har och i denna temarapport vill vi belysa några av dessa skillnader samt även ta upp hur barn kan tas i beaktande när det gäller utformandet av samhället och kollektivtrafiken. För i grund och botten är det de vuxnas ansvar att låta barnen vara barn och skapa förutsättningar så att de kan utvecklas i det tempo som passar bäst för dem.
4 Innehåll Barn idag 3 Barn i storstäder 3 Barns rättigheter 4 En förändrad syn på barn 4 Och vad tänker barnen själva? 4 Barn i trafiken 6 Att ta sig till skolan 7 Snålskjuts eller? 7 Barn i kollektivtrafiken 9 Barn och färdtjänst 9 Barn och buller 10 Barnkonsekvensanalyser 10 Biljettsystem för barn och unga 11 Analys 12 Källförteckning 13
5 stadsregionerna Stockholm, Malmö eller Göteborg var andelen 54 procent. Detta beror delvis på att befolkningen i barnafödande åldrar ökat särskilt mycket i dessa områden eftersom fler familjer flyttar dit än till övriga delar av landet. Barn idag Antalet barn i Sverige har under de senaste hundra åren legat ganska stadigt omkring 2 miljoner. Men denna siffra väntas stiga de kommande decennierna enligt SCB:s befolkningsprognos. Sett till antalet nyfödda har dock antalet i Sverige varierat kraftigt över tid. Det finns flera förklaringar till det. Tiden mellan sent 1960-tal till mitten av 1980-talet minskade antalet födda barn på grund av att kvinnor hade svårt att kombinera föräldraskap och arbetsliv. Nedgången ersattes av en babyboom under åren kring Sverige gick då in i ett starkt konjunkturläge samtidigt som förändringar i föräldraförsäkringen medförde att många valde att få sina barn tätare än tidigare och antalet födda barn ökade. Barn i storstäder Andelen barn som bor i storstadsområden har ökat sedan början av 1990-talet. Då bodde drygt 30 procent av barnen i någon av stor- Visionen för Stockholm 2030 är att det ska vara en trygg och tillgänglig stad utan sociala och fysiska barriärer. Här ska man kunna bo, resa och mötas. I Stockholms cykelplan pekas barn och unga ut som en prioriterad grupp. I cykelplanen står det till exempel att cykelbanor ska prioriteras vid skolor och extra breda cykelbanor kring skolor och lekparker. Stockholms trafiksäkerhetsprogram pekar vidare på att oskyddade trafikanter som cyklister och gångtrafikanter ska prioriteras. 3
6 Barns rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter, eller Barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Barnkonventionen syftar till att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år. Sett i ett hundraårsperspektiv har barns ställning på många sätt förbättrats, både materiellt och när det gäller egna rättigheter. Stora satsningar har gjorts på skola, barnomsorg, hälsovård och en bra bostadsstandard. Det har handlat om förstärkningar av både barns resurser och barns samhällsstatus. En god barndom har setts som en förutsättning för att barn ska växa upp till väl fungerande medborgare. I det ligger också att det som nu uppfattas som goda uppväxtvillkor kommer att påverka hur framtidens vuxna agerar och hur framtidens samhälle kommer att se ut. Barndomen påverkar med andra ord framtiden. Bildkälla: FN En förändrad syn på barn Internationella konventioner och att man inrättat myndigheter som barnombudsmannen är två av flera uttryck för att synen på barn har förändrats under 1900-talet. Lite förenklat kan man säga att barn har gått från att framför allt ses som objekt, till att i dag framträda som subjekt med egna rättigheter talet betonades till exempel hemmets betydelse för barnen, även om barnomsorg i form av lekskola några timmar beskrevs som positivt. Några årtionden senare sågs det som självklart att båda föräldrarna arbetade och att förskola var som något som alla barn behövde. I dag förväntas även små barn vara aktiva, utåtriktade och engagerade och sjuåringar ska kunna planera eget arbete i skolan vuxenbeteendet kryper nedåt i åldrarna, men när det gäller möjligheterna att flytta hemifrån och kunna försörja sig får dagens unga vänta länge. Och vad tänker barnen själva? Vuxnas syn på barn och unga har alltså förändrats under 1900-talet. Men vad är känt om barn och ungas syn på sig själva, och hur påverkar denna syn deras liv i dag och i morgon? Vissa framtidsforskare menar att de ungas förväntningar på framtiden kan spegla hur framtidens samhälle kommer att se ut. Dessa förväntningar erbjuder dock inte någon enkel genväg till framtiden, bland annat för att orsaksambanden mellan förväntningarna på individnivå och utfallet på samhällsnivå inte är tillräckligt väl utredda. Däremot säger förväntningarna något väsentligt om hur barns och ungas framtidstro påverkas av det liv de hittills har levt eller lever i dag. Nya studier visar till exempel att unga som bor i så kallade utanförskapsområden har en betydligt mer pessimistisk syn på framtiden än unga i resursstarka områden. På liknande sätt 4
7 uttrycker unga människor som växt upp i familjer med ekonomiska och sociala problem antingen oro eller likgiltighet inför framtiden. Dessa studier visar också att framtidsförväntningarna kan fungera självuppfyllande på individnivå. De som saknar framtidstro i ungdomen tycks riskera social exkludering som vuxna, oberoende av vilka uppväxtvillkor de har haft. Det betyder att pessimistiska framtidsförväntningar är värda att ta på allvar och att barns och ungas uppväxtvillkor har betydelse för framtiden. Rädda Barnen genomför undersökningen Ung röst för att barn enligt FN:s konvention har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Undersökningen är landsomfattande och genomförs med hjälp av enkäter och fokusgruppsintervjuer. Här är några av resultaten från Ung röst 2014 och som avser barn som bor i Stockholms län: 5
8 en händelse eller ett beteende är också svårt för barn att analysera och ta ställning till. Gruppen barn, 0-18 år, är en väldigt heterogen grupp och stor hänsyn måste därför tas till olika åldersgruppers behov, förutsättningar och intressen. Mognaden och förmågan hos barn kan också skilja sig åt betydligt inom en och samma åldersgrupp, vilket försvårar generella indelningar av barns trafikmognad utefter ålder. Tidigare ansåg man att barn kunde anses trafikmogna vid 12 års ålder, men eftersom olycksstatistiken visar att till exempel utrusningsolyckor sker även med äldre barn och vuxna är det inte längre lika vedertaget att barn är trafikmogna vid 12 års ålder. Barn i trafiken Barns förutsättningar för att vistas säkert i trafikerade miljöer och barns behov av förflyttning, rörelse och lek skiljer sig från vuxnas. Vid planering av trafik måste därför särskild hänsyn tas till detta faktum. Redan på 1960-talet visade professor Stina Sandels vid Barnpsykologiska institutionen i Stockholm att barn handlar utifrån helt andra förutsättningar i trafiken än vuxna beroende på ålder och utveckling. Inget barn kan tränas utöver sin mognad och ingen vuxen kan driva fram mognad hos ett barn. Exempelvis är barns syn och hörsel inte färdigutvecklade förrän i tonåren. Yngre barn kan därför inte alltid uppfatta varifrån ett ljud kommer, vilket kan medföra att de riktar sin uppmärksamhet mot ett fordon och rusar ut framför ett annat. Medan vuxna trafikanter kan vara sakligt inställda, så är det omöjligt för yngre barn annat än tillfälligtvis att komma från sin lekinställning. En av barnens största svårigheter i trafiken är att de är fångna i ett självcentrerat tänkande. De utgår från sin egen uppfattning och kan inte förstå att motparten kan ha en annan. Därför kan de inte sätta sig in i andra trafikanters tänkande och ta hänsyn till det. Även konsekvenser av Källa: vti.se Samhällets lagar och regler utgår dock från att barnen successivt blir trafikmogna. Någon lagstiftning för när barn får vistas i trafiken som gående och cyklister finns inte, men det finns regler som föräldrar och skolor sätter upp. Oftast är åldersgränserna i detta sammanhang år. I tonåren börjar också barnen röra sig mera fritt i trafiken - först som cyklister, sedan som mopedister, motorcyklister och passagerare i bil och vid 18 år ofta som bilförare. Även om ungdomar relativt lätt lär sig att tekniskt behärska moped, motorcykel och bil har de svårigheter att använda dessa på ett säkert sätt i trafiken. Den ökade riskexponeringen återspeglas tydligt i statistiken över antalet dödade och allvarligt skadade ungdomar. 6
9 Att ta sig till skolan Hur barn och unga tar sig till skolan är beroende av flera faktorer bland annat var man bor, om familjen har bil, avståndet mellan hemmet och skolan med mera. I innerstaden är det färre som blir skjutsade med bil, många går eller åker kollektivtrafik. undersökningsföretag inte bör genomföra intervjuer med barn under 15 år utan målsmans tillstånd. Ett sätt att komma runt problemet och att få kontakt med denna viktiga målgrupp är att istället kontakta skola och förskola. Dagens fria skolval gör också att många elever har relativt långa skolresor, det finns idag en hel del elever som åker från ytterstaden till innerstaden för att gå i skolan. Trenden är tydlig det är populärt att gå i skolan inne i stan. Från årskurs 2-3 åker barn själva i kollektivtrafiken idag i Stockholm och Trafikkontoret i Stockholm arbetar aktivt med att få så många som möjligt att gå eller cykla till skolan. Det finns också tydliga skillnader i hur man tar sig till skolan beroende på barnets ålder. I årskurs 1 till 3 är bil det vanligaste transportsättet (30-40 procent beroende på årstid) medan motsatt förhållande gäller för buss som istället blir vanligare ju äldre barnet blir. I årskurs 4-6 är det ca 20 procent som åker buss, medan andelen bussresenärer till och från skolan i årskurs 7-9 är procent. En mindre andel sker med reguljär kollektivtrafik, en större med anordnad skolskjutstrafik. Det vanligaste skälet till att föräldrar skjutsar sina barn till skolan är att det är praktiskt för familjen. Därefter är det vanligaste skälet att man upplever trafiken som farlig eller att det är långt att gå eller cykla. Vid undersökningar av barns resor är det oftast föräldrarna som besvarar frågorna. I en undersökning från 2009 anger föräldrarna att de tre viktigaste aspekterna för barn som åker buss är säkerheten vid hållplatsen, att vägen är säker mellan hemmet och hållplatsen samt att det finns säkerhetsbälte i bussen. En aspekt som upplevs som viktigare än tidigare för föräldrarna är att det finns säkerhetsbälte i bussen. Att göra marknadsundersökningar med barn är inte helt lätt. I Sverige finns det en informell branschstandard som innebär att Snålskjuts eller? Cirka 40 procent av alla barn och unga i Sverige mellan år blir alltid skjutsade i bil till sin idrottsträning. Det visar en undersökning som EU-initiativet Trafikantveckan låtit ta fram. En stor anledning till detta är att det saknas gång- och cykelbanor och kollektivtrafik. En fjärdedel av föräldrarna uppger detta. 7
10 Förutom dem som alltid blir skjutsade i bil blir cirka 30 procent skjutsade i snitt varannan gång. Den andra hälften av gångerna tar de sig själva till träningen. Detta innebär att ungefär 70 procent av barnen blir regelbundet skjutsade till idrotten. En fråga i undersökningen var vilka hinder som föräldrarna anser finns för att deras barn och ungdomar ska kunna gå, cykla eller åka kollektivt till träningen i större utsträckning. Här kommer de långa avstånden och våra svenska årstider med snö, regn och kyla i topp. Dock svarar en fjärdedel av föräldrarna att det är ett hinder att vägen till idrottsanläggningen är trafikfarlig, att det saknas gång- och cykelbanor, att det saknas kollektivtrafik eller att det inte finns någon lämplig kollektivtrafikhållplats i närheten. På frågan om vilken åtgärd som skulle kunna förbättra åringarnas möjlighet att ta sig för egen maskin till träning är det just gång- och cykelbanor som lyfts fram. Att det byggs säkra gång- och cykelbanor anser 28 procent som viktigast. - Kan man bryta skjutsande finns många fördelar, säger Sara-Linnéa Östervall, projektledare för Trafikantveckan. Ju färre som åker bil desto säkrare trafikmiljö. Tar man dessutom cykeln till idrotten blir man naturligt uppvärmd på vägen. Det är bra för miljön och sparar pengar åt familjen. - Barn och ungdomar sitter stilla den mesta tiden i skolan. För dem är det extra viktigt att ta vara på möjligheten att röra på sig på fritiden, säger Dag Midböe, styrelseledamot Cykelfrämjandet. 8
11 hur man speciellt bemöter barn och unga i trafiken. Riktlinjerna ska vara en hjälp och ett redskap för att vi på bästa sätt ska kunna erbjuda alla resenärer oavsett ålder en bra resa. För Trafikförvaltningen, trafikoperatörerna och andra leverantörer innebär det bland annat att hänsynen till barnets bästa ska gå att avläsa i all planering av verksamheten från utformning, till bemötande och kommunikation. Barn i kollektivtrafiken Kollektivtrafikens miljöer ska vara tillgängliga, trygga och anpassade för barn och unga och målet är att alla som själva kan åka med SL, Waxholmsbolaget eller Färdtjänsten ska kunna hitta, bemötas väl och känna sig trygga. Vid utformningen av SL-trafiken finns det framtagna riktlinjer som ska beakta hur olika ändringar och lösningar påverkar barnen. Dessa riktlinjer går under namnet RiBarn och säkerställer att bland annat barnkonventionen följs. Det som finns i dagens RiBarn kommer att ersättas med RiSoc En del utformningsfrågor även tagits upp i de riktlinjer som rör tillgänglighet, buller och planering. Syftet med riktlinjerna är att de ska skapa en samsyn och en medvetenhet hos alla som arbetar med att utföra, planera eller bygga upp infrastrukturen kring SL:s trafik. De behövs också för att skapa en förståelse kring Källa:sll.se Barn och färdtjänst Det är lätt att tro att färdtjänsten bara är för äldre, men faktum är att 1600 barn är färdtjänstberättigade (2013 års siffror) i Stockholms län. I Stockholms stad görs ca 2000 skolresor varje dag för barn med speciella behov. För färdtjänstresenärer upp till 25 års ålder erbjuds obegränsat antal resor (årligen tilldelas max 198 resor) Möjlighet till extra service för färdtjänstresenärer som har barn upp till en viss ålder, det vill säga att hämta/lämna barn på förskola, fritidshem, grundskola årskurs 1-3 och grundsärskola årskurs 1-3. För detta ändamål tilldelas extra resor (utöver de 198 stycken). 9
12 Barn och buller Trafikbuller kan vara skadligt för barn. Kända konsekvenser av att vistas i höga bullernivåer är enligt Miljöförvaltningen upplevelser av obehag, störd kommunikation, koncentrationssvårigheter, irritation, sömnlöshet och inlärningssvårigheter. Det finns också misstankar om att buller kan ge upphov till olika kroniska fysiologiska förändringar. Barns hjärnor är känsligare än vuxnas för alla typer av yttre påverkan. Kunskapen om bullers hälsoeffekter ökar hela tiden. Slussen till en bättre plats för barn och ungdomar under byggtiden och i framtiden. Nyligen genomförda barnkonsekvensanalyser av Trafikförvaltningen/SL rör dubbelspårsutbyggnaden av Roslagsbanan och hur den skulle kunna påverka trafikmiljön kring närliggande skolor och en annan handlade om Spårväg City och hur en fortsatt planering och utbyggnad skulle kunna påverka barn. Ofta kan det vara värdefullt eller till och med nödvändigt att ta ett bredare perspektiv genom att göra en social konsekvensbeskrivning (SKB). Förutom barnens perspektiv ska en SKB samla in och analysera hur alla människor påverkas av projektet. Oavsett kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Barnkonsekvensanalyser Trafikförvaltningen ska "kvalitetssäkra" beslut genom att beakta barnperspektivet. Barnperspektivet är det vi vuxna vet är bra för barn och det vi vet att barn tycker om. Ibland behövs en fördjupad analys av barnperspektivet och barnets perspektiv. Det kallas barnkonsekvensanalys (BKA). Barnens perspektiv är det man får när barn och ungdomar tillfrågas direkt om deras perspektiv och åsikter. En BKA ska genomföras så tidigt som möjligt i projekt för att det ska finnas viktiga saker för barn och unga att kunna påverka. En BKA ska ta reda på barnens och ungdomarnas perspektiv utifrån barnens bästa. Om inte barnens bästa kan genomföras ska man analysera och arbeta med kompletterande åtgärder. BKA Slussen var en barnkonsekvensanalys som genomfördes av Stockholms stad med syftet att ta reda på vad barn och ungdomar tycker om Slussen vilket ska ge möjlighet att göra 10
13 Biljettsystem för barn och unga Vid utformningen av biljettsystemen i kollektivtrafiken finns ofta anpassningar för barn och ungdomar. I SL-trafiken reser exempelvis barn under 6 år gratis med kollektivtrafiken. Föräldrar som reser med barn i barnvagn reser gratis ombord på bussar även dem. Barn och unga som fyllt 6 år, men inte 20, får köpa biljetter till reducerat pris och det finns också flera biljetter för resenärer under 20 år som är extra rabatterade. Barn som har fyllt 6 år får resa ensamma med SL-trafiken och barn som är under 7 år får åka gratis med en annan person som har en giltig biljett. På helger får sex barn som fyllt 7 men inte 12 år fritt följa med en vuxen som fyllt 18 år. I Jönköpings län planerar man att göra om zonindelningen och göra dagens 70 zoner till 7 vilket kommer att göra det betydligt billigare att resa inom Jönköpings län. Sedan har man lagt fram ett förslag vad gäller resande för barn och ungdomar fram tills dess de lämnar gymnasiet. Tanken i förslaget är att alla barn och ungdomar ska kunna köpa ett Ungdomskort för 150 kronor per månad. Ungdomskortet gäller sedan dygnet runt, året runt för resor i hela länet med kollektivtrafiken. Tanken är att detta förslag redan tidigt ska skapa en vana hos barn och ungdomar att resa kollektivt snarare än i privat regi. Denna vana är sedan sannolikt något de tar med sig även i vuxen ålder. 11
14 Analys Bilen löser många vardagsproblem för barnfamiljer. Det kan kännas lättare att lämna och hämta barn på väg till och från jobbet, handla mat och köra till fritidsaktiviteter om man har bilens utgångspunkt. I Stockholm är det dock så att mindre än hälften av alla familjer har tillgång till bil och i flerfamiljsområden med sociala utmaningar är bilinnehavet mycket lågt. För dessa blir det mycket viktigt att det finns en välfungerande kollektivtrafik som möjliggör rörlighet. Barn och ungdomar är en stor resenärsgrupp för kollektivtrafiken idag. Detta beror främst på att ungdomar till stor del åker med buss till och från skolan om de inte kan gå eller cykla och att denna grupp saknar körkort och bil. Barn och ungdomar är en grupp som har en aktiv fritid med en hel del engagemang efter skoltid som i de flesta fall innebär transporter. Det är angeläget för samhället att kollektivtrafiken fungerar väl och används i hög utsträckning för transporter. Därför är det särskilt angeläget att gruppen barn och ungdomar ser kollektivtrafiken som ett bra transportmedel eftersom de är både dagens och framtidens resenärer. Om det i unga år blir en vana att använda kollektivtrafiken innebär det att det kan vara lättare att fortsätta åka kollektivt även i vuxen ålder då det inte finns färre barriärer vad gäller att förstå systemet. Vad gäller hållbarhetsaspekten så är barn och unga mycket kunniga och medvetna om miljöfrågor idag. De vet varför vi har trängselskatter och vad biltrafiken innebär för miljön och trängseln. Många ungdomar tycker också att innerstaden borde göras bilfri, då de inte förstår varför man ska åka bil i Stockholm, med tanke på att det finns så bra kollektivtrafik. En trend de senaste åren har varit att ungdomar i Stockholm i allt lägre grad väljer att ta körkort. Bakom dessa finns olika förklaringsvariabler som att man exempelvis tar körkort senare i livet, men en ny förklaring är att hållbarhetsaspekten också spelar en stor roll och att ungdomarna inte vill förstöra miljön. Även här blir det då viktigt att det finns en välutbyggd och fungerande kollektivtrafik så att det faktiskt går att klara sig bra utan körkort och bil. Den yngre generationen vill heller inte äga lika mycket som tidigare generationer, utan delningssamhället växer sig allt större och det då blir mer intressant att kunna låna och hyra bil efter behov istället för att äga en själv. Bilen är inte längre en status- och frihetssymbol för unga på det sätt som den var förr. Vad gäller hur barn rör sig i trafiken är det flera än de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som har ett stort ansvar, däribland kommuner och idrotten. Det är viktigt att planering sker med ett hållbart fritidsresande i åtanke och extra ansträngning måste läggas på barn och ungas möjlighet att cykla, gå och åka kollektivt. 12
15 Källförteckning Barn och unga deras roll och betydelse förr och nu, Socialstyrelsen, 2013 Barns användande av kollektivtrafik faktorer och möjligheter, Stina Johansson, LTH & Camilla Siotis, HKr Barn och Trafiksäkerhet - Policydokument för Vägverket, NTF, Polisen och Svenska Kommunförbundet Barn och ungdomars resande med kollektivtrafik, Samot Kundsegment och ökat resande, SL, 2011 RiBarn, SL 2010 RB Utbyggnad - Förenklad Barnkonsekvensanalys Granskningshandling, SL 2012 Barnperspektiv i planering och projektering av spårväg. Erfarenheter från Spårväg City, Sergels Torg Waldemarsudde, SLL Trafikförvaltningen 2014 BKA Slussen, Stockholms stad 2013 Barn i trafiken ntf.se, 2014 Våra barn är framtidens kollektivtrafikresenärer Skolskjuts med startsvårigheter, upphandling24.idg.se, procent av alla barn och unga mellan år blir alltid skjutsade till idrotten, Regionförbundet Örebro, 2014 sl.se 13
Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!
Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i
Läs merSäkra och trygga skolvägar
Säkra och trygga skolvägar Vägverket Region Mitt Britt-Inger Gustafsson Samhällsavdelningen Nattviksgatan 8 871 24 Härnösand britt-inger.gustafsson@vv.se 0611-441 83, 070-521 50 23 Samhällsmål och styrande
Läs merDe flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid
Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man
Läs merÅr 2020 Fler rör sig i staden
År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet
Läs merPOLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN
POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00
Läs merBarn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv
Hållbar stad öppen för världen Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv Detta tänkte jag prata om Göteborgs stads barnkonsekvensanalysmodell Får barnen plats i staden?
Läs merBarn ska kunna cykla till skolan och träningen
Barn ska kunna cykla till skolan och träningen Andelen barn i åldrarna 7-14 år som cyklar en genomsnittlig dag har minskat från 24 procent i mitten av 1990-talet till 15 procent 2014. För att fler barn
Läs merRegionförbundet Örebro Rapport: Klimatmatchen 2014
Regionförbundet Örebro Rapport: Klimatmatchen 14 Om undersökningen Bakgrund och teknisk beskrivning På uppdrag av Regionförbundet Örebro har Markör Marknad och Kommunikation AB genomfört en undersökning
Läs merGratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun
Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merBarnperspektivet Blackebergs nya studentbosta ders pa verkan pa barnen i omra det
Barnperspektivet Blackebergs nya studentbosta ders pa verkan pa barnen i omra det 2013-06-14 Skrivet av: Åsa Lindgren Sweco TransportSystem Sweco TransportSystem AB 1(6) Bakgrund I Blackeberg planeras
Läs merInriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen
Inriktningsdokument 2017-05-29 Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen KS 2015/1309 Beslutat av kommunfullmäktige den 29 maj 2017. Ett inriktningsdokument beskriver den långsiktiga
Läs merca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.
2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt
Läs merBehov av förskola och skola på nordvästra Kungsholmen Hemställan från Kungsholmens stadsdelsnämnd
PM 2008:52 RIV (Dnr 322-3817/2006) Behov av förskola och skola på nordvästra Kungsholmen Hemställan från Kungsholmens stadsdelsnämnd Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Hemställan
Läs mer...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare...
Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare......för fotgängare, cyklister och bilister. Hornsgatan är ett av Stockholms viktigaste trafikstråk. Den är också en livlig stadsgata med många butiker,
Läs merEnkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning
Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merBKA - Barnkonsekvensanalys
BKA - Barnkonsekvensanalys Prövning för barnets bästa Kulturpeng och fritidscheck Jenny Johansson Berggren 2019-04-17 2019-04-17 1 (6) Innehåll 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. METOD... 2 4. SLUTSATSER
Läs merBARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm
Läs merLUPP 2012 Vimmerby kommun
LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs
Läs merEnkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun
1 PM 2017:43 Jonna Milton Karin Neergaard 2017-06-19 Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun Våren 2017 Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 00 info@trivector.se
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska
Läs merKommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd och Trafikverket i samverkan
Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp samt Region Skånes kollektiv- Trafiknämnd Bakgrund till Söderåstrafiken Samverkan mellan trafikslag Vision: Mer kollektivtrafik till fler medborgare
Läs merHur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?
2013-12-16 TN-295/2012 623 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2012 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn
Läs mer2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?
2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.
Läs merUNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.
Läs merVar rädd om våra barn i trafiken!
Var rädd om våra barn i trafiken! Du är förälder till ett barn som just har börjat skolan Nacka kommun arbetar aktivt med trafiksäkerheten och tryggheten runt skolorna. Idag skjutsar många föräldrar sina
Läs merFOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT
FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,
Läs merBarn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun
ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär
Läs merBarns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention
Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merSkolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615
Skolskjutsregler Antagna av kommunfullmäktige 090615 Innehåll Skolskjutsregler... 3 1. Berättigade till skolskjuts... 3 2. Växelvis boende... 4 3. Avstånd... 4 4. Föräldraansvar... 5 5. Trafiksäkerhet...
Läs merAlla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre.
Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. Barnkonventionens artikel 2 Barnombudsmannen i Uppsala gillaboiu 018 69 44 99 boiu@boiu.se BOiU arbetar för att alla barn och unga ska få den
Läs merSkolvägsplan. Näsviken skola
Skolvägsplan Näsviken skola 15-03-04 Beskrivning av skolan Om skolan Näsvikens skola ligger 1.5 mil från Hudiksvall vid Södra Dellens södra del. Området erbjuder vacker natur med närhet till både skog
Läs merFramkomlighetsstrategin
Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms
Läs merTitel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska
Barns skolvägar Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: -10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs merStockholm i mitt hjärta
Stockholm i mitt hjärta - Stockholmarna om Stockholm 8 december 2010 Per Fernström Ida af Robson 2082 1 Nästan alla, 96 procent, har en positiv relation till Stockholm Om du skulle jämföra din relation
Läs merbarnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
Läs merSkrymmande packning får inte tas med i bussen, som till exempel: cyklar, skidor och pulkor, stora hockeytrunkar och liknande.
Att åka Skolbuss Åka skolbuss Att åka skolbuss till och från skolan är en nödvändighet för många elever. Här får du svar på de vanligaste frågorna om skolskjuts samt information om hur vi tillsammans kan
Läs merUngdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg
Ungdomars resor - Ungdomars upplevelser av transportsystem Linda Hallenberg RAP. 6 juli 2005 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 2 SYFTE...6 3 METOD...6 4 RESULTAT...6 4.1 T-BANAN ÄR EN OTRYGG OCH
Läs merRapport Valboskolan. - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6
Rapport Valboskolan - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6 Jenny Christensen & Lillemor Sanderberg Samordnare Kommunsamverkan Trafiksäkerhet & Miljö Dalslandskommunernas kommunalförbund Bakgrund Färgelanda
Läs merUndersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken
1(6) Handläggare Karin Crawford 08-6861582 crawford.karin@gmail.com Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken Bakgrund och syfte Trafikförvaltningen har sedan tidigare kunskap kring vad som
Läs merNovember 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik
November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som
Läs merPiteåPanelen. Rapport 9. Kollektivtrafik. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 9 Kollektivtrafik April Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1. Svarsfrekvens Det är 85 personer 57 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av dem som
Läs merUppföljning av färdtjänstavtalet
Karin Jacobsen Åsa Enrot MINNESANTECKNINGAR Uppföljning av färdtjänstavtalet Tid Fredag den 20 april 2012 kl 9.00-10.30 Plats Närvarande SL, Färdtjänsten Karin Jacobsen, KSL Åsa Enrot, Färdtjänstavdelningen
Läs merSkrymmande packning får inte tas med i bussen, som till exempel: cyklar, skidor och pulkor, stora hockeytrunkar och liknande.
Att åka Skolbuss Åka skolbuss Att åka skolbuss till och från skolan är en nödvändighet för många elever. Här får du svar på de vanligaste frågorna om skolskjuts samt information om hur vi tillsammans kan
Läs merRiktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.
SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) BUN/2013:647 TJÄNSTESKRIVELSE Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.
Läs merRegeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merSkolskjutsreglemente. Reglemente. Barn och utbildning. Tills vidare. Barn- och utbildningschefen. Dokumenttyp
Skolskjutsreglemente Dokumenttyp Reglemente Fastställd/upprättad 2009-04-27 av Kommunfullmäktige 39 Senast reviderad 2011-05-02 av Kommunfullmäktige 128 Detta dokument gäller för Barn och utbildning Giltighetstid
Läs merEnsamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.
Ensamhet En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den. Den upplevda ensamheten är störst bland unga och i våra större städer Händer det att du känner dig
Läs merHandlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1
Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första
Läs merTrafiksäker väg till fotbollen
Trafiksäker väg till fotbollen www.ntf.se Inledning. 2 NTF Trafiksäker väg till fotbollen Landslagets Fotbollsskola Svenska Fotbollförbundets vision är att alla barn som är med på Landslagets fotbollsskola
Läs merRBU:s ideologiska grund; kortversionen
RBU:s ideologiska grund; kortversionen I första hand barn 1. Rätten att få vara barn med lek, trygghet och en god barndom 2. Rätten som ung till utveckling, självständighet, frigörelse och en tro på framtiden
Läs merProjektförslag. Skolhastighetsmätningar
Projektförslag Skolhastighetsmätningar Skolhastighetsmätningar Det är av yttersta vikt att hastigheten 30 km/h hålls utanför skolor. NTF Sörmland- Örebro län- Östergötland arbetar för att öka uppmärksamheten
Läs merRiktlinjer för skolskjuts och andra elevresor
1 Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor i Nordanstigs kommun Gäller från 1 juli 2014 Fastställda av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun 2014-06-02 62 2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Avståndsregler
Läs merSäkra och trygga skolvägar i Nacka kommun
IDÉBESKRIVNING Säkra och trygga skolvägar i Nacka kommun 2013-03-26 Eva Scharin POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG. NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718
Läs merTrafiksäkerhet för barn och unga
Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i
Läs merLÄTTLÄST SVENSKA. Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning
LÄTTLÄST SVENSKA Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning Ett samhälle för alla Politiker i Uppsala kommun har bestämt en plan för delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Läs merEn sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018
Hur vill du resa i Sigtuna kommun? En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018 www.sigtuna.se Dialogmöte 9 januari 2018 Den 9 januari 2018 bjöd Sigtuna kommun in till ett dialogmöte för att diskutera
Läs mer9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg
9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.
Läs merBarn och Trafiksäkerhet Ett gemensamt policydokument för Vägverket, NTF, Polisen och Svenska Kommunförbundet
Barn och Trafiksäkerhet Ett gemensamt policydokument för Vägverket, NTF, Polisen och Svenska Kommunförbundet POLICYDOKUMENT - BARN OCH TRAFIKSÄKERHET... 3 1 Policydokumentets syfte... 3 2 Bakgrund om barn
Läs merAlla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre.
Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. Barnkonventionens artikel 2 Barnombudet i Uppsala län gillaboiu boiu@boiu.se 018 69 44 99 BOiU arbetar för att alla barn och unga ska få den hjälp
Läs merVäg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby
BARNKONSEKVENSANALYS Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby Lidköping och Götene kommuner, Västra Götalands län 2013-07-01 1 Titel:, Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby Dokumentslag:
Läs merBarnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter
Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,
Läs merBarns användande av kollektivtrafik
Barns användande av kollektivtrafik faktorer och möjligheter Ett projekt finansierat av Banverket, Vinnova och Vägverket Stina Johansson, LTH & Camilla Siotis, HKr Förord Denna förstudie inom området Barn
Läs merSkolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun
Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun Gäller från och med 15 juni 2012 Antagna av barn- och skolnämnden 14 maj 2012 1 (12) Det här dokumentet beskriver de regler som gäller för
Läs merNio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta
9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.
Läs merRättigheter för barn med funktionsnedsättning i asyl och etableringsprocessen Lina Pastorek och Brita Törnell
Rättigheter för barn med funktionsnedsättning i asyl och etableringsprocessen 2017-04-26 Lina Pastorek och Brita Törnell Agenda 1. Det här gör Myndigheten för delaktighet 2. Mänskliga rättigheter för personer
Läs merFörskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018
Plan mot kränkande behandling och Diskriminering Aktiva åtgärder Förskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018 Bakgrund Alla barn på förskolan har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering
Läs merBarnkonventionen i praktiken
Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare
Läs merBarnkonventionen. i den fysiska planeringen
Barnkonventionen 16 i den fysiska planeringen Litteraturtips: - Barnombudsmannens hemsida www.bo.se Vägverkets hemsida för barn www.vv.se/hitodit Barn i den fysiska planeringen, barnplan för Eslövs tätort
Läs merTillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
Läs merÅrskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9
1(5) (4) SKOLSKJUTSREGLER Grundskola och grundsärskola Allmänt om kommunal skolskjuts Elever som går vid den grundskola eller grundsärskola (gäller ej fritidshem) som kommunen har anvisat eleven, har rätt
Läs merHaningeborna tycker om stadskärnan 2014
Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar
Läs merBARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen
BARNKONVENTIONEN i den fysiska planeringen Innehållsförteckning Barnkonventionen 4 Barn och fysisk planering 6 Vad är bäst för barnen? 7 Barnkonsekvensanalyser i planeringsprocessen 8 Det goda exemplet
Läs merBarnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1
Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges
Läs merTransport Fakta i korthet
Varje tisdag rider jag. Det är en buss som kommer och hämtar mig till ridningen. Busschauffören hjälper mig med väskan och rullstolen hamnar i bagageutrymmet. Citat ur Barn äger Transport Fakta i korthet
Läs merFritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet Örebro kommun 2016-09-20 Ft 264/2016 orebro.se 2 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling
Läs merBARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN
BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Skärgårdsförskolorna 2 November 2016 VARFÖR BARNETS RÄTTIGHETER? - EN TILLBAKABLICK Rädda Barnen (Eglantyn Webb), pedagog och barnläkare Janusz Korczak och II Världskriget
Läs merAtt åka. Skolbuss. norrkoping.se
Att åka Skolbuss norrkoping.se Åka skolbuss Att åka skolbuss till och från skolan är en nödvändighet för många elever. Här får du svar på de vanligaste frågorna om skolskjuts samt information om hur vi
Läs merLUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet
LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad
Läs merVi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket
SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i
Läs merUtkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012
Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation
Läs merOpinionsundersökning Stockholmarna och sin skärgård. Resultatsammanfattning
Opinionsundersökning Stockholmarna och sin skärgård. Resultatsammanfattning 18-01-16 Om undersökningen Undersökningen genomfördes mellan 27 december 17 och 9 januari 18 i Kantar Sifos onlinepanel. Målgrupp
Läs merPlan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. Beslut om remiss
Sida 1 (5) 2015-08-28 Handläggare Fariba Daryani 08-508 400 34 Till Trafiknämnden 2015-09-24 Lovisa Strandlund 08-508 261 31 Plan för säkra och trygga skolvägar i Stockholms stad. Beslut om remiss Förslag
Läs merSkolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte
Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma
Läs merOskyddade Trafikanter
Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och
Läs merForskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter. Henriette Wallén Warner, VTI
Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter Henriette Wallén Warner, VTI henriette.wallen.warner@vti.se Nollvisionen Inga döda eller svårt skadade* på svenska vägar Svårt skadade*:
Läs merEtt delaktigt Linköping
Linköpings funktionshinderpolitiska program Dokumenttyp: Program Antaget av: Fullmäktige 2017-01-24, 5 Status: Antagen Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2015-282
Läs merNTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000
NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000 Cecilia Mallard Augusti 2000 1. BAKGRUND Hösten 1999 genomförde NTF Skåne en undersökning i tio kommuner vad gäller säkerheten i samband med skolskjutsar.
Läs merBarnkonsekvensanalyser
2010-03-12 Thomas Larsson 1 Barnkonsekvensanalyser Thomas Larsson Vägverket Samhälle thomas.larsson@vv.se 0771-119 119 (Trafikverket 1 april 2010) 2010-03-12 Thomas Larsson 2 Barnkommitténs huvudbetänkande
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merIT-projektet ya svenskar i trafiken
Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det
Läs merBarns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014
Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen
Läs merBarn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun
Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun 2019-2020 Inledning Orsa ska vara en plats som barn och unga upplever som lyhörd, inkluderande och öppen under sin uppväxt, likväl som en plats som känns
Läs mer