Demografi sk analys och Jämställdhet. Befolkningsåret Demografiska rapporter 2003:3

Transkript

1 Demografi sk analys och Jämställdhet Befolkningsåret 2002 Demografiska rapporter 2003:3

2 Demografiska publikationer 1998 Barns vardag tioåringar om skolan och fritiden. Barnombudsmannen och SCB 1998 Upp till 18 Fakta om barn och ungdom. Barnombudsmannen och SCB 1999 Från folkbrist till en åldrande befolkning glimtar ur en unik befolkningsstatistik under 250 år. Fakta inför 2000-talet. SCB 2001 Upp till 18 Fakta om barn och ungdom Barnombudsmannen och SCB Demografiska rapporter 1998:1 Barnafödande och sysselsättning Upp- och nedgången i fruktsamheten :1 Barnfamiljer 1997 om familjesammansättning och separationer 1999:2 Befolkningsutvecklingen under 250 år Historisk statistik för Sverige 1999:3 Barn och deras familjer 1998 om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer :1 Varför föds det så få barn? 2001:2 Arbetsmarknadsstatus och fruktsamhet 2001:3 Livslängden i Sverige :1 Barnens del av kakan 2002:2 Barn och deras familjer :3 Livslängd, hälsa och sysselsättning 2002:4 Befolkningsåret :5 Hur många barn får jag när jag blir stor? Barnafödande ur ett livsperspektiv 2002:6 Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? 2002:7 Mammor och pappor om kvinnors och mäns föräldraskap 2003:1.1 Barn och deras familjer Del 1: Tabeller 2003:1.2 Barn och deras familjer Del 2: Texter och diagram 2003:2 Flyttströmmar i Sverige :3 Befolkningsåret :4 Sveriges framtida befolkning. Befolkningsframskrivning för åren :5 Sveriges framtida befolkning Svensk och utländsk bakgrund 2003:6 Arbetslöshet och barnafödande

3 Befolkningsåret 2002 Demografiska rapporter 2003:3 Statistiska centralbyrån 2003

4 2 Demographic reports 2003:3 Population year 2002 Statistics Sweden 2003 Producent Producer Statistiska centralbyrån Programmet för demografisk analys och jämställdhet Förfrågningar Förfrågningar om statistiken kan ställas till respektive ansvarig person eller till brevlådorna respektive 2003 Statistiska centralbyrån ISSN ISBN Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro MILJÖMÄRKT Trycksak

5 3 Förord Aktuell befolkningsstatistik publiceras löpande på SCB:s hemsida och i Sveriges Statistiska Databaser. Därutöver publiceras statistik i tryckt form i Statistiska meddelanden, i serien Befolkningsstatistik samt i serien Demografiska rapporter. I den senare analyseras utvecklingen av framför allt fruktsamheten, dödligheten och migrationen. Vidare görs framskrivningar av befolkningen. Vart tredje år är denna baserad på en mer genomgripande analys medan det för mellanliggande år endast görs smärre revideringar av prognosen. Föreliggande publikation är tänkt som ett komplement till övrig publicering inom området Befolkning och Demografi. Här har vi försökt sammanfatta det som hänt föregående år med visst perspektiv bakåt. Avsikten är att publikationen skall ges ut varje år, där vissa delar uppdateras och där vi i övrigt försöker fokusera på nya trender eller nya områden. Nytt denna gång är avnitten om Asylsökande respektive Öresundsregionen. Vidare redovisas Invandring och Utvandring för utrikesfödda och Sverigefödda separat. Inslaget av internationella jämförelser har utökats. Publikationen har tagits fram i samverkan mellan SCB:s program för Befolkningsstatistik och programmet för Demografisk analys och jämställdhetsstatistik. Olika författare har svarat för de skilda avsnitten (se respektive avsnitt). Hans Lundström har svarat för att hålla samman arbetet. Ingrid Florén har svarat för layoutarbetet. Statistiska centralbyrån i april 2003 Svante Öberg Torbjörn Israelsson Anna-Karin Olsson

6 4

7 5 Innehåll Sid Kommungruppsindelning 6 Befolkningsåret 2002 några observationer 7 Befolkningsförändringar 8 Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund 18 Barn och familj 23 Hushåll 27 Barnafödandet 28 Dödligheten 33 Asylsökande 37 Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda 42 Invandring och återutvandring bland utrikes födda 46 Inrikes flyttningar 51 Öresundsregionen 57 Tabellbilaga 59

8 6 Kommungruppsindelningen Vid den regionala redovisningen har kommunerna delats in i nio grupper enligt en indelning gjord av Svenska Kommunförbundet. Kommunerna har delats in i de nio grupperna efter strukturella egenskaper som befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. Storstad Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommun Mer än 50% av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligast utpendlingsmålet skall vara en storstad. Större stad Kommuner med invånare samt med mindre än 40 % av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn. Medelstor stad Kommun med invånare, med tätortsgrad över 70 % samt med mindre än 40 % av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn. Industrikommun Kommun med mer än 40 % av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn och som inte är glesbygdskommun. Landsbygdskommun Kommun med mer än 6,4 % av nattbefolkningen sysselsatta inom jord- och skogssektorn, en tätortsgrad under 70 % och som inte är glesbygdskommun. Övrig större kommun Övriga kommuner med invånare. Övrig mindre kommun Övriga kommuner med mindre än invånare. Glesbygdskommun Kommun med mindre än 5 inv/km 2 och mindre än invånare. Indelningen av kommunerna i respektive grupp framgår av bilagan.

9 7 Befolkningsåret 2002 några observationer Hans Lundström För tredje året i rad steg fruktsamheten och uppgick år 2002 till 1,65 barn per kvinna. Främst var det fråga om kvinnor över 30 år som skaffade sitt första barn Den höjda fruktsamheten fick till följd att vi nu för första gången sedan år 1996 har fler födda än döda Antalet kommuner med födelseöverskott ökade med sex för att år 2002 uppgå till sammanlagt 76 stycken Folkmängden minskade i 145 kommuner under år 2002 Dödlighetsnedgången har fortsatt för män. För kvinnor däremot har dödlighetsnedgången bromsats upp bland äldre Under år 2002 sökte personer asyl i Sverige Efter en utvandring på drygt har utvandringen av inrikes födda minskat till lite mer än år 2002 Invandringen av utrikes födda har ökat under senare år och uppgick år 2002 till drygt Under 1990-talet flyttade runt 1,2 miljoner personer årligen. År 2002 uppgick antalet inrikes flyttare till 1,1 miljoner Efter Öresundsbrons öppnande har inflyttningen från danska Öresund till Skåne län mer än tredubblats till personer år Strömmen flyttare till Danmark var endast 800 personer. Även arbetspendlingen över sundet har ökat markant. Den dagliga bilpendlingen beräknas uppgå till 1000 personer

10 8 Hans Lundström Befolkningsförändringar För första gången sedan 1996 hade Sverige år 2002 ett födelseöverskott, det vill säga fler födda än döda. Överskottet var dock endast 806 personer. En uppdelning efter kön visar att det endast är bland män som antalet födda överstiger antalet döda. Kvinnor hade år 2002 ett födelseunderskott på 2601 personer. Orsaken står att finna i den högre andelen äldre bland kvinnor vilket får till följd ett relativt högt antal döda. Fortfarande är det invandringsöverskottet som förklarar nära nog hela folkökningen i Sverige. Invandringsöverskottet liksom folkökningen var den högsta sedan Befolkningsförändring Antal Födda Döda Folkökning Födelseöverskott Befolkningsförändring År därav Män Kvinnor Födda Döda Överskott födda Invandrare Utvandrare Överskott invandrare Folkökning Anm. Folkökning beräknad som skillnaden mellan folkmängd vid årets början och slut.

11 9 Befolkningsförändring Antal Invandring Utvandring Invandringsöverskott Invandringen har varierat kraftigt sedan år År med omfattande invandring har avlösts av år med en mer blygsam invandring. Under år 1989 och speciellt under år 1994 var invandringen till landet stor. Utvandringen har haft ett mer lugnt förlopp. Från år 1987 till 1997 nära nog fördubblades antalet invandrare, från till På senare år har utvandringen minskat. Resultatet har blivit ett ökande invandringsöverskott som år 2002 uppgick till En jämförelse med ett antal andra länder i Europa visar på likheter med utvecklingen i Sverige. Flera länder har eller har haft perioder med fler döda än födda. Födelseunderskottet har dock kompenserats av ett invandringsöverskott så att man ändå haft en folkökning. Under år 2001 hade fyra länder födelseunderskott nämligen Grekland (avser år 2000), Italien, Sverige och Tyskland. Födelseunderskottet kompenserades dock av ett invandringsöverskott så att samtliga länder hade folkökning. Tyskland har alltsedan 1972 haft födelseunderskott samtliga år. Efter år 1985 har dock födelseunderskottet balanserats av ett invandringsöverskott så att Tyskland endast under år 1998 hade folkminskning. I östra Europa har flera länder idag såväl folkminskning som födelseunderskott. Födelseöverskott, invandringsöverskott, samt folkökning 2001 i några länder (per 100) Land Födelse- Invand- Folköver- rings- ökskott över- ning Tyskland -0,11 0,32 0,21 Sverige -0,03 0,32 0,30 Italien -0,02 0,21 0,19 Grekland -0,02 0,12 0,10 (2000) Österrike 0,01 0,21 0,22 Portugal 0,07 0,63 0,71 Belgien 0,11 0,13 0,24 (2000) Storbritannien 0,11 0,31 0,43 Spanien 0,11 0,60 0,71 Danmark 0,13 0,22 0,36 Finland 0,15 0,12 0,27 Schweiz 0,17 0,58 0,75 Norge 0,28 0,18 0,46 Nederländerna 0,39 0,34 0,74 Frankrike 0,42 0,10 0,52 Irland 0,73 0,68 1,41 Island 0,83 0,30 1,13 Källa: Europarådet samt National Statistical Institute of Italy

12 10 Befolkningsförändringar efter kommungrupp 2000 till 2002 (per 1000 personer) Kommungrupp Folkökning Födelseöverskott Storstäder 9,0 7,9 6,7 1,2 1,6 2,4 Förortskommuner 11,2 9,2 7,3 4,4 4,9 5,0 Större städer 3,8 5,4 5,7 0,1 0,3 0,6 Medelstora städer -2,3-0,7 1,3-2,0-2,5-2,0 Industrikommuner -5,8-5,8-3,2-2,6-3,0-2,8 Landsbygdskommuner -3,6-2,5-0,4-3,9-4,0-4,1 Glesbygdskommuner -14,9-14,3-9,0-7,0-7,1-6,4 Övr större kommuner -2,6-0,3-1,9-3,0-3,0-3,0 Övr mindre kommuner -4,0-2,6-0,2-2,8-3,1-3,3 Riket 2,4 3,0 3,6-0,3-0,3 0,1 Det finns stora variationer i befolkningsförändringen mellan olika kommungrupper. Endast storstäder, förortskommuner och större städer hade under år 2002 ett födelseöverskott. Jämfört med föregående år har födelseöverskottet ökat något. Den ökade fruktsamheten har inte förmått vända födelseunderskotten i övriga kommungrupper till ett överskott. Städer och förortskommuner uppvisade en fortsatt folkökning medan framförallt glesbygdskommunerna hade en fortsatt folkminskning. Kommuner med störst folkökning respektive folkminskning år 2002 (procent) Kommun Kommun Stenungsund 2,7 (2,3) Sorsele -2,7 (-2,1) Oxelösund 1,8 (0,6) Jokkmokk -2,6 (-2,0) Värmdö 1,8 (2,5) Norsjö -2,2 (-1,9) Åstorp 1,7 (0,9) Strömsund -2,0 (-2,1) Vaxholm 1,7 (2,7) Gnosjö -1,9 (-0,9) Genomsnittlig årlig folkmängdsförändring de tre senaste åren inom parentes.

13 11 År 2002 hade 144 kommuner folkökning vilket var en ökning med 22 kommuner jämfört med år Under de senaste fem åren har befolkningsutvecklingen i allt fler kommuner förändrats från en situation med folkminskning till folkökning. År 1998 var det endast 78 kommuner som hade folkökning. Folkökningen respektive folkminskningen är många gånger mycket liten varför det ofta kan vara mer en slump till vilken kategori kommunen kommer att tillhöra. Det ökade barnafödandet till trots ökade antalet kommuner med födelseöverskott endast från 70 år 2001 till 76 år Det var företrädesvis kommuner i storstadsområdena och universitetsorterna som hade ett överskott av födda över döda. Skillnaden mellan antalet födda och döda är dock många gånger mycket liten varför det ofta kan vara mer en slump om kommunen får ett överskott födda eller döda. Under de senaste fem åren har antalet kommuner med födelseöverskott varierat mellan som minst 61 (1999) och som mest 76.

14 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt eller lågt antal födda är urskiljbara under lång tid. Ett exempel är de födda under babyboomen som nu passerat 80 års åldern. Även spåren av det höga antalet födda under 1940-talet, talets mitt och tidiga 1990-talet syns tydligt. Inlagt i ålderspyramiden finns också en prognos för år Den snabbare nedgången av dödligheten för kvinnor än för män har resulterat i fler kvarlevande kvinnor än män i högre åldrar.

15 13 En åldrande befolkning Antal personer efter ålder och kön, samt prognos till 2030 Tusental år 0-24 år Män Kvinnor år år år Sverige har under en längre tid haft en åldrande befolkning. År 1992 var 17,7 procent av befolkningen 65 år eller äldre (20,1 procent för kvinnor och 15,2 procent för män). År 2002 har andelen äldre minskat till 17,2 procent. Denna minskning av andelen äldre är en följd av de förhållandevis små födelseårgångarna från 1930-talet som fyllt 65 år. Andelen äldre kommer dock åter att öka och ökningen blir kraftig när 1940-talets stora födelseårgångar går i pension. År 2020 beräknas 21 procent av Sveriges befolkning vara 65 år eller äldre.

16 14 Andel personer 65 år eller äldre efter kön Procent Kvinnor 15 Män Befolkning efter ålder och kön, regionalt Omflyttningar av framförallt personer år leder till skillnader i åldersstrukturen mellan kommungrupperna. Storstäder har en högre andel av Sveriges befolkning år än vad de har av befolkningen i övriga åldrar. Övriga kommungrupper har på grund av utflyttning en lägre andel av Sveriges befolkning år. Andel av Sveriges befolkningen i varje ålder efter kommungrupp Procent Storstäder 2 Förortskommuner 3 Större städer 4 Medelstora städer 5 Industrikommuner Ålder Övriga fyra kommungrupper har ett liknande mönster som gruppen industrikommuner men på lägre nivå.

17 15 Inflyttning till större städer efter avslutade gymnasiestudier leder till att hela 34 procent av alla 22 och 23 åringar bor i större städer. I åldrarna över 30 år bor drygt 25 procent eller var fjärde person i större städer. Kommungruppen storstäder har en hög andel personer i åldrarna strax under 30 år. Var fjärde person i 28 års ålder bor i storstäderna. Nära hälften av alla 95-åringar bor i storstäder och större städer samtidigt som bara var tionde 95-åring bor i en förortskommun. Andelen personer efter ålder och kommungrupp (procent) Kommungrupp 0 19 år år 65 år Storstad 21,0 63,2 15,8 Förort 26,8 60,1 13,1 Större stad 23,6 59,9 16,6 Medelstor stad 24,2 56,9 18,9 Industrikommun 24,5 56,1 19,4 Landsbygdskommun 24,7 55,2 20,1 Glesbygdskommun 23,3 53,5 23,2 Övrig större kommun 24,5 55,8 19,7 Övrig mindre kommun 25,3 55,7 19,0 Riket totalt 24,0 58,9 17,2 Könsfördelning efter ålder År 2002 fanns det nära fler kvinnor än män i befolkningen. Könsfördelningen varierar dock med åldern. Det föds sex procent fler pojkar än flickor. I yngre åldrar är det därför ett överskott av män. Männens högre dödlighet får dock till följd att överskottet av män minskar för att från ca 60 års åldern övergå i ett överskott av kvinnor. År 2002 övergick mansöverskottet i ett överskott av kvinnor vid 63 års ålder. Köns- Förortskommuner har den yngsta befolkningen med endast var tionde person 65 år eller äldre. I glesbygdskommunerna däremot är nära var fjärde person 65 år eller äldre. Högst andel personer i de förvärvsaktiva åldrarna år har storstäderna. fördelningen efter ålder har i stort samma mönster även regionalt med vissa skillnader mellan kommuner på grund av framförallt tidigare års in- och utflyttning. I arbetskraftsåldrarna år fanns det till exempel tre procent fler män än kvinnor i riket. För glesbygdskommunerna har emellertid omflyttningen resulterat i ett mansöverskott på 12 procent medan det i förortskommunerna fanns lika många män som kvinnor. Antal män per 100 kvinnor efter ålder och kommungrupp år 2002 Kommungrupp 0 19 år år år 80 år Storstad Förort Större stad Mellanstor stad Industrikommun Landsbygdskommun Glesbygdskommun Övrig större kommun Övrig mindre kommun Riket

18 16 Ojämn åldersfördelning i kommunerna Andel av befolkningen i åldern år Av Sveriges befolkningen är nära 60 procent mellan 20 och 64 år. Åldersfördelningen i kommunerna skiljer sig kraftigt åt. Större kommuner och kommunerna nära Stockholm, Göteborg och Malmö har en högre andel personer i åldern år. Störst andel mellan 20 och 64 år, 67 procent, har Sundbybergs kommun. I Bjurholm finns den lägsta andelen, 49 procent. I Sverige är 17 procent av befolkningen 65 år eller äldre. Lägst andel personer 65 år eller äldre, 9 procent, har Håbo kommun. Den högsta andelen återfinns i Bjurholms kommun där hela 30 procent av befolkningen är ålderspensionärer. Även ojämn könsfördelning Av Sveriges befolkning år är 49 procent kvinnor och 51 procent män. En hög andel kvinnor i förvärvsarbetande åldrar (20 64 år) återfinns i och i närheten av Stockholm, Göteborg och Malmö. Kommunerna i Norrlands inland har en låg andel kvinnor år. I Lidingö kommun är andelen kvinnor år 51 procent, vilket är den högsta andelen bland Sveriges kommuner. I Pajala är 45 procent av befolkningen år kvinnor, vilket är den lägsta andelen i Sverige.

19 17 Ett åldrande Europa Den svenska befolkningen kännetecknas av en växande andel äldre. Andelen personer i åldern 65 år eller äldre har ökat från 10 procent år 1950 till dagens 17 procent. År 2050 beräknas andelen äldre ökat till något mer än 23 procent. Med den mycket låga fruktsamheten i flera länder i Europa och den samtidigt höga medellivslängden finns det flera länder med lika hög eller högre andel äldre än Sverige. I såväl Italien som i Grekland var år 2000 andelen personer 65 år eller äldre högre än i Sverige. Länder som Tyskland, Spanien och Belgien hade också nästan lika hög andel äldre som Sverige. Åldrandet går dessutom snabbt. År 2050 beräknas runt 33 procent, det vill säga var tredje person, vara 65 år eller äldre i Italien och Spanien. Andel personer 65 år eller äldre i Europa år 2000 Land Procent Irland 11,2 Nederländerna 13,6 Danmark 14,8 Finland 15,0 Norge 15,1 Schweiz 15,4 Österrike 15,5 Storbritannien 15,6 Frankrike 16,1 Portugal 16,4 Tyskland 16,6 Belgien 16,9 Spanien 16,9 Sverige 17,2 Grekland 17,3 Italien 18,2 Källa: EUROSTAT och Europarådet

20 18 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund Annika Klintefelt Vid slutet av år 2002 var 1,1 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. Det motsvarar knappt 12 procent av befolkningen. Drygt 6 procent av befolkningen är född i Sverige och har en utrikes född förälder och drygt 3 procent av befolkningen är född i Sverige och har två utrikes födda föräldrar. Resterande 79 procent av befolkningen är född i Sverige och har båda föräldrarna födda i Sverige. Under 2002 ökade antalet utrikes födda med drygt personer. Även antalet personer som är födda i Sverige med en utrikes född förälder och antalet personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar ökade under år 2002 med vardera cirka personer. Däremot minskade antalet personer som är födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar med knappt personer. De fem största grupperna utrikes födda efter födelseland Land Antal Finland Jugoslavien Irak Bosnien-Hercegovina Iran De fem största grupperna utländska medborgare Land Antal Finland Irak Norge Danmark Jugoslavien Sveriges befolkning fördelad efter födelseland Land/region Antal Sverige Norden utom Sverige EU15 utom Norden Europa utom EU15 och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Sovjetunionen Okänt 353 Drygt fem procent av Sveriges befolkning är utländska medborgare. Andelen har varierat mellan 4 och 7 procent de senaste decennierna.

21 19 Medborgarskap Grundkravet för att kunna bli svensk medborgare är fem års vistelsetid i Sverige 1). För vissa länder gäller att andelen från dessa, vilka bott i Sverige minst fem år och som blivit svenska medborgare, är hög. Störst andel svenska medborgare bland de utrikes födda finns bland de som är födda i Sydkorea. Av dessa är 97 procent svenska medborgare och 3 procent utländska medborgare. Andra födelseländer som har hög andel svenska medborgare är Colombia, Vietnam och Estland. De som är födda på Island är till 17 procent svenska medborgare. Andelen svenska medborgare är låg även för tex. de födda i Storbritannien och i Japan. Sveriges befolkning efter medborgarskapsland Land/region Antal Sverige Norden utom Sverige EU15 utom Norden Europa utom EU15 och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien Okänt inkl. statslös Sveriges befolkning efter födelseland och medborgarskapsland Svensk Utländsk Totalt medborgare medborgare Utrikes född Född i Sverige av två utrikes födda föräldrar en inrikes och en utrikes född förälder två inrikes födda föräldrar Totalt En stor del (84 procent) av de utländska medborgarna är även utrikes födda. Drygt 62 procent av de utrikes födda är svenska medborgare. Bland de som är födda i Sverige och har en eller två utrikes födda föräldrar är en klar majoritet svenska medborgare. 1) Vissa undantag gäller kravet att bo i Sverige minst fem år innan naturalisering. 2) I denna grupp återfinns de som emigrerat och bytt nationalitet för att sedan återvända till Sverige.

22 20 Antal utrikes födda och utländska medborgare Antal Utrikes födda Utländska medborgare Antalet utrikes födda har ökat kraftigt sedan 1980-talets början. Denna uppgång fortsatte även under Däremot har antalet utländska medborgare legat på en relativt konstant nivå med en liten uppgång under talets början och en svag minskning sedan slutet av 1990-talet. Förändringarna under 1990-talet beror till viss del på invandringen från forna Jugoslavien. Antalet naturaliseringar Antal Antalet personer som fått svenskt medborgarskap har varierat kraftigt över åren. Under 1980-talet naturaliserades ca personer årligen. Antalet steg kraftigt under 1990-talets början i och med oroligheterna på Balkan. Under 1993 beviljades knappt jugoslaver svenskt medborgarskap. Även antalet syrianer och turkar som naturaliserades ökade kraftigt under Den stora ökningen under 1998 berodde till viss del på att drygt personer från Bosnien-Hercegovina fick svenskt medborgarskap detta år. Även antalet jugoslaver som naturaliserades var fortsatt högt under Under år 2002 ökade antalet naturaliseringar något jämfört med Totalt fick knappt personer svenskt medborgarskap. Av dessa var 45 procent män och 55 procent kvinnor. Irakiska medborgare var den största enskilda gruppen som bytte till svenskt medborgarskap. Totalt fick drygt irakiska medborgare svenskt medborgarskap.

23 21 Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund och ålder 2002 Antal Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar Ålder Utrikes födda Bland barn upp till 9 års ålder är cirka fyra procent utrikes födda. Denna andel ökar och är som högst för de som är 42 år för att sedan minska. Bland de som är 42 år är drygt 18 procent utrikes födda. Både andelen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och andelen född i Sverige med en svensk- och en utrikes född förälder är som högst bland barnen. Av Sveriges befolkning är 50,5 procent kvinnor. För personer födda i Nigeria, Tunisien, Italien och Nya Zeeland är denna andel mycket lägre. Bland dessa personer är knappt en av tre kvinnor. Det motsatta förhållandet råder för personer födda i Filippinerna, Thailand, Ukraina och Ryssland där tre av fyra är kvinnor. Befolkning regionalt efter svensk och utländsk bakgrund (procent) Kommungrupp Utrikes född Född i Sverige, Född i Sverige, Född i Sverige, 2 utrikes födda 1 utrikes 2 svenskfödda föräldrar 1 inrikes född föräldrar förälder Storstad Förort Större stad Mellanstor stad Industrikommun Landsbygdskommun Glesbygdskommun Övrig större kommun Övrig mindre kommun Riket Andelen utrikes födda varierar mycket mellan kommungrupperna. I storstäderna är 20 procent av befolkningen utrikes född medan lägst andel utrikes födda återfinns i glesbygds- och landsbygdskommuner där fem procent är födda utomlands. Andelen personer som är födda i Sverige med två utrikes födda förälder är högst i storstäderna, 6 procent. Högst andel personer som är född i Sverige med en utrikes född förälder finns i storstäderna och i förortskommunerna, 8 procent. Lägst andel födda i Sverige med en eller med två föräldrar födda utomlands återfinns i landsbygdskommunerna.

24 22 Haparanda kommun har Sveriges största andel utrikes födda. Här är 39 procent födda utomlands. Av dessa är det stora flertalet födda i Finland. Även tex. Botkyrka och Södertälje kommun har en hög andel utrikes födda. Lägst andel utrikes födda har Bergs kommun där drygt 2 procent är utrikes födda. Även Ovanåker och Bjurholm har en låg andel utrikes födda. Andelen utrikes födda är generellt högre i kommuner kring Stockholm, Göteborg och Malmö. Bland norrlandskommuner är andelen utrikes födda generellt låg. Däremot har de kommuner som gränsar mot Finland en högre andel utrikes födda än övriga norrlandskommuner.

25 23 Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström Barn och familj Livets olika skeden innebär olika familjer. Barndomens uppväxtfamilj avlöses av ungdomens flytt från föräldrahemmet till eget boende och egen familjebildning. Det tomma boet med utflugna barn övergår i ålderdomens ensamboende och kanske en sista tid på institution. De flesta barn lever i traditionella kärnfamiljer, men andelen minskar med barnens ökande ålder. Bland småbarn bor 80 procent i kärnfamiljer medan det bland 17 åringarna är 63 procent. Flickor och pojkar, 0 21 år, efter familjetyp, 2001 Flickor 100% 80% Ensamstående far Ensamstående mor Pojkar 100% 80% Ensamstående far Ensamstående mor Flyttat hemifrån 60% 40% 20% Ombildad familj Traditionell kärnfamilj 60% 40% 20% Ombildad familj Traditionell kärnfamilj 0% Barnets ålder 0% Källa: SCB Barn och deras familjer 2001 Demografiska rapporter 2003:1 Anm. Sambor med enbart särbarn (icke gemensamma barn) ingår i kategorien ensamstående.

26 24 Barn, 1 17 år, boende med båda eller med en av föräldrarna, 2001 Gemensam och ensam vårdnad. Barn 1 17 år, 2001 Ensamst mor 19% Ensamst. Far och far styvmor 3% 1% Endast mor 11% Endast far 1% Mor och styvfar 4% Bor med båda föräldrarna 73% Gemensam 88% Källa: Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) och SCB Barn och deras familjer 2001 Demografiska rapporter 2003:1. Anm: Uppgifter från befolkningsregister har korrigerats med hjälp av uppgifter från ULF. Uppgifter om barn under 1 år saknas för jämförbarhet med med diagram över vårdnad. Av alla 1 17-åringar bor 73 procent med båda sina biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Men det är fler föräldrapar än så som har gemensam vårdnad om barnen. Det gäller 88 procent av alla barn 1 17 år. Många barn som inte bor med båda sina föräldrar träffar dem ändå regelbundet. De bor tillsammans i perioder eller barnet bor kanske lika mycket med var och en av föräldrarna. I det senare fallet talar vi om växelvis boende. Detta har ökat kraftigt från en procent av samtliga barn 1992/93 till fyra procent åren 2000/2001. Andelen barn som bor tillsammans med båda sina biologiska föräldrar varierar över landet. I södra Sverige är det vanligare att bo med båda sina biologiska föräldrar jämfört med Mellansverige där andelen är lägre. Växelvis boende, barn 0 17 år, 1992/93 och 2000/01 Procent /01 92/ Ålder Källa: SCB Undersökningar om levnadsförhållanden (ULF).

27 25 Befolkningen år efter familjetyp, 2000/ % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Ensamstående med barn Kvinnor Sammanboende utan barn 20% Ensamstående 10% utan barn 0% Ålder 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Sammanboende med barn Män Sammanboende utan barn 20% 10% Ensamståendeutan barn 0% Ålder Källa: SCB Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) 2000/2001 Anm. Hemmaboende barn räknas här som ensamstående. I åldrarna år är barnfamiljen den dominerande gruppen, ungefär 70 procent av kvinnorna och 65 procent av männen bor i ett parförhållande med barn. I Sverige finns drygt en miljon mammor och en miljon pappor med barn i åldrarna 0 17 år. De flesta mammor och pappor bor med sina omyndiga barn. Bland fäder finns det trots det åtskilliga som bor skilt från barnen. Tjugonio procent av fäderna bor skilt från åtminstone ett barn under 18 år och 19 procent bor inte med något barn. Motsvarande tal bland mödrar är 3 procent i båda fallen. Totalt antal barn och antal hemmaboende barn Genomsnittligt antal egna barn 0 17 år per förälder i olika åldrar, totalt antal barn och därav antal barn som föräldern bor med ,5 2,0 Totalt Mödrar 2,5 2,0 Totalt Fäder 1,5 1,0 Hemmaboende 1,5 1,0 Hemmaboende 0,5 0,5 0, Ålder 0, Ålder Källa: SCB Mammor och pappor Demografiska rapporter 2002:7

28 26 Nästan 45 procent av Sveriges befolkning ingår i en barnfamilj, dvs. en familj med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Av de vuxna är det 28 procent som tillhör en sådan familj. Familjer med och utan barn 2000/2001 Familjetyp Antal Antal vuxna Antal barn Barn per familjer 18 w år 0 17 år familj Barnfamiljer med hemmaboende barn 0 17 år Gifta ,98 Sambor ,81 Ensamstående ,38 Kvinnor ,45 Män ,22 Samtliga barnfamiljer ,81 Familjer utan hemmaboende barn 0 17 år Gifta Sambor Ensamstående Kvinnor Män Samtliga utan barn Samtliga Källa: SCB Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) 2000/2001 och Befolkningsstatistik Anm. Befolkningstalen i Intervjuundersökningen avviker något från officiell statistik år Familjestatistik Uppgifter om familjen kan hämtas antingen från intervjuundersökningar eller från befolkningsstatistiken. Båda källorna har sina för- och nackdelar. Befolkningsstatistiken omfattar hela befolkningen och därmed blir det möjligt att redovisa på små grupper som kommuner eller t.o.m. stadsdelar eller på ettårsgrupper efter ålder. Men befolkningsstatistiken har bristfälliga uppgifter om sambor. Endast sambopar som har gemensamma barn kan identifieras. Alla andra sambor räknas som ensamstående. Vidare finns en eftersläpning i inrapportering av uppgifter om de allra minsta bar- nens fäder. Det gör att uppgifter om barnens familjer redovisas lite senare än annan befolkningsstatistik Intervjuundersökningarna har bättre uppgifter om sambor. När översiktliga uppgifter ges för hela riket har vi därför här valt att redovisa uppgifter från Undersökningen om levnadsförhållanden, ULF. Det går inte att bryta ned uppgifter från ULF på små redovisningsgrupper. Både slumpfel och bortfall ger en viss osäkerhet. Ett sätt att minska inverkan från slumpfel är att slå samman flera årgångar ULF. Det har vi gjort här.

29 27 Hushåll Cecilia Wass Antalet enpersonshushållen har ökat under en längre period. I början av 80-talet var antalet drygt 1,1 miljoner. Tjugo år senare, år 2000, fanns det drygt 2 miljoner enpersonshushåll. Viss del av ökningen uppskattas bero på byte av hushållsbegrepp från bostadshushåll till kosthushåll 1). Ökningen Antal hushåll efter antal personer i hushållet Antal hushåll person 2 personer 3 personer 4 personer 5+ personer Ungefär var femte person bor i enpersonshushåll antas också till viss del bero på en överskattning av antalet enpersonshushåll 1995 och Trots detta bedöms ökningen vara stor. Även tvåpersonshushållen har blivit fler under perioden, men ökningen är inte lika påtaglig. Antalet hushåll med tre, fyra res- pektive minst fem personer minskade under 1980-talet, medan antalet varit relativt konstant under 1990-talet. Det totala antalet hushåll år 2000 uppskattas till 4,4 miljoner. En mer exakt siffra kan inte ges då uppgifterna efter 1990 bygger på urvalsundersökningar och är behäftade med urvalsfel. År 1 pers 2 pers 3 pers 4 pers 5+ pers Samtliga Ungefärlig osäkerhetsmarginal för uppgifterna åren Källa: 1980, 1985, 1990: Folk- och bostadsräkningar 1995, 2000: Hushållens ekonomi (HEK). Tidigare genomfördes s.k. Folk- och bostadsräkningar vart femte år. Några fler Folk- och bostadsräkningar kommer sannolikt inte att genomföras. Däremot finns det ett förslag om att ett lägenhetsregister ska byggs upp och att folkbokföring i framtiden ska ske på lägenhet. Detta skulle förbättra möjligheter att redovisa hushållsstatistik. 1) En uppskattning är att ungefär av ökningen av antal hushåll mellan 1990 och 1995 beror på bytet av hushållsbegrepp. Byte av hushållsbegrepp torde främst ha påverkat antalet enpersonershushåll. Bostadshushåll omfattar alla personer som bor i en bostadslägenhet. Kosthushåll omfattar alla personer som bor i en bostadslägenhet och hushållar tillsammans.

30 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, 2,1 barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om 1,5 år Nedgången i fruktsamheten berodde främst på att kvinnor som var under 30 år gamla väntade med att föda sitt första barn tills de blivit äldre. Sedan 1999 har fruktsamheten ökat och hade år 2002 nått en nivå av 1,65 barn per kvinna. Andelen som får ett första barn har ökat igen. Det beror på att de kvinnor som valde bort barn nu nått den ålder där de blivit etablerade på arbetsmarknaden och tycker det är lämpligt att skaffa barn. Under 2002 ökade förstabarnsfruktsamheten i alla åldrar. Ökningen var emellertid marginell för dem som var under 27 år och betydande i åldrarna år. Summerad fruktsamhet Medelantalet barn 2,0 1,0 Kvinnor Män 0, Flera studier visar att det sedan början av 1980-talet finns ett positivt samband mellan barnafödande och konjunktur. Konjunkturen påverkar i huvudsak åldern för första barnets födelse. I slutet av 1980-talet var det högkonjunktur och barnafödandet ökade. Lågkonjunkturen i början av 1990-talet gjorde att speciellt yngre kvinnor och män fick allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och allt fler började studera. Eftersom föräldra-penningens storlek beror på inkomsten är det mindre fördelaktigt att skaffa barn under studietiden då inkomsten är låg. De flesta väntar med barn tills de är fast förankrade på arbetsmarknaden. Mellan 1990 och 2002 ökade medelåldern för förstagångsmödrarna från 26,1 till 28,6 år. Ökningen för förstagångsfäderna var likartad men de är i genomsnitt omkring 2,5 år äldre än förstagångsmödrarna. Bland Sveriges kommuner hade Ekerö, Lidingö, Vaxholm och Danderyd den högsta medelåldern vid första barnets födelse. Den var mellan 31 och 32 år 2002.

31 29 Antalet födda barn i Sverige År Antalet Antalet Antalet Antalet fjärde Totalt antal första barn andra barn tredje barn eller fler barn födda barn Cirka 80 procent av dem som föder ett första barn föder också ett andra barn inom 10 år. Ett ökande antal första barn medför därför att man efter ett par år också kan vänta sig ökad andel andra barn. Vi kan därför förvänta oss att den summerade fruktsamheten kommer att fortsätta att stiga ett par år framöver när de som idag föder sitt första barn får sina andra och eventuellt fler barn. Konjunkturen påverkar beslutet att föda tre eller fler barn mer än det andra barnet. Under perioder med högt barnafödande föds fler barn med ordningsnummer över två. I en situation då många börjar tänka på att skaffa barn först i 30-årsåldern kan man förvänta sig att barnlösheten kommer att stiga eftersom en del inte kommer att hinna förverkliga sin önskan om barn. Låga fruktsamhetstal är inte enbart en svensk företeelse. Barnafödandet har minskat i hela världen. I en del europeiska länder t.ex. Spanien, Grekland och Italien är den summerade fruktsamheten under 1,3 barn per kvinna, medan den i våra närmaste grannländer såsom Norge, Danmark och Finland är strax över 1,7. Fruktsamhet samt medelålder vid första barnets födelse år 2001 för kvinnor inom EU och de 10 kandidatländerna Länder med lägst fruktsamhet Länder med högst fruktsamhet Land Summerad Medelålder Land Summerad Medelålder fruktsamhet första barnet fruktsamhet första barnet Tjeckien 1,1 25,3 Finland 1,7 27,5 Slovakien 1,2 24,3 Danmark 1,7 27,4 Lettland 1,2 24,6 Cypern 1,8 26,3 Slovenien 1,2 26,7 Frankrike 1,9 28,7 Italien 1,2 28,0 Irland 2,0 28,0 Anm. Fruktsamhet för Cypern avser år Medelåldern för Italien avser år 1995, Frankrike 1999 och Danmark Källa: Europarådet.Recent demographic developments in Europe 2002

32 30 Barnafödandet i regionerna Om man jämför olika kommungrupper visar sig fruktsamheten vara högre än för riket överallt utom i storstäder och större städer. Hög fruktsamhet är det framförallt i mindre kommuner och i landsbygds- och glesbygdskommuner. År 2002 hade Sverige en fruktsamhet på 1,65 barn per kvinna. I Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö föddes 1,48 barn per kvinna och andra större städer 1,55, vilket är betydligt lägre än i andra delar av landet. I landsbygds-, glesbygds- och övriga mindre kommuner har fruktsamheten ökat mest de senaste åren. I dessa kommuner var fruktsamheten relativt hög år 2002, omkring 1,9 barn per kvinna. Fruktsamhetsutvecklingen för olika kommungrupper Barn per kvinna 2,1 1,8 Riket 1,5 Storstäder 1, ,1 1,8 Förorter 1,5 Riket 1, ,1 1,8 Medelstora städer 2,1 1,8 Industrikommuner 2,1 1,8 Övriga större kommuner 1,5 Riket 1, ,5 Riket 1, ,5 Riket 1, ,1 1,8 Övriga mindre kommuner 2,1 1,8 Landsbygdskommuner 2,1 1,8 Glesbygd 1,5 Riket 1, ,5 Riket 1,5 Riket 1,2 1, Fruktsamhetsuppgången började i landsbygds- och glesbygdskommuner mellan 1998 och Ett år senare ökade fruktsamheten också i städer och större kommuner. I de kommungrupper där fruktsamheten är hög föds inte så många barn. Endast 10 procent av alla barn föds i kommungrupper där fruktsamheten är högre än 1,9. Det beror på att få kvinnor i fruktsam ålder bor i glesbygd, landsbygd eller övriga mindre kommuner. De kvinnor som bor kvar föder emellertid barn i högre grad än andra. Nästan hälften av alla barn föds i storstäderna och större städer där fruktsamheten är förhållandevis låg.

33 31 Antalet födda barn i olika kommungrupper år 2002 Kommungrupp Antal Procent Storstäder Förorter Större städer Medelstora städer Industri Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Landsbygd Glesbygd Riket I storstäder och förorter är medelåldern vid första barnets födelse högst. Kommuner som domineras av högskoleutbildade har mycket hög medelålder vid första barnets födelse. I industrikommuner, där många kan etablera sig i arbetslivet utan längre studier, är den lägst. År 2002 var kvinnor som bodde i Stockholm, Göteborg och Malmö i genomsnitt närmare 30 år när de fick sitt första barn. Männen var två år äldre. Kvinnorna i industrikommunerna var nästan tre år yngre än storstadskvinnorna vid första barnets födelse. Förstagångsfäder som bodde i industrikommuner var ca två år yngre än förstagångsfäder i storstäderna. Av alla kommuner var det i glesbygdskommunen Pajala som kvinnor hade den högsta fruktsamheten med i medeltal 2,5 barn per kvinna. Männen i Pajala hade en fruktsamhet omkring 1,4 barn per man. Att det skiljer så mycket beror på att det råder kvinnounderskott i Pajala. På 100 kvinnor i fruktsam ålder finns cirka 130 män. Universitetsstaden Umeå hade den lägsta fruktsamheten, 1,3 barn per kvinna. I universitetsstäder där könsfördelningen är ganska jämn är fruktsamhetstalen ungefär lika för män och kvinnor. Den genomsnittliga fruktsamheten är beräknad för perioden 2000 till Många glesbygdskommuner har ojämn könsfördelning och en hög fruktsamhet för kvinnor. Kvinnor som bor kvar i glesbygd och är i fruktsam ålder föder barn i mycket högre utsträckning än kvinnor som bor i eller flyttat till storstäder och mellanstora städer.

34 32 Fruktsamhet samt medelålder vid första barnets födelse år 2002 för kvinnor efter kommun Kommuner med högst fruktsamhet Kommuner med lägst fruktsamhet Kommun Summerad Medelålder Kommun Summerad Medelålder fruktsamhet första barnet fruktsamhet första barnet Vilhelmina 2,2 25,5 Umeå 1,3 28,5 Malå 2,2 26,7 Karlstad 1,4 28,7 Flen 2,3 26,8 Uppsala 1,4 29,3 Åsele 2,4 24,1 Lund 1,4 29,7 Pajala 2,5 26,4 Solna 1,4 30,7

35 33 Hans Lundström Dödligheten Sverige är ett av de länder som har den högsta medellivslängden i världen. Dessutom är spädbarnsdödligheten mycket låg. Sedan 1980 har spädbarnsdödligheten halverats. Under de senaste åren tycks dock den tidigare snabba nedgången bromsats upp. År 2002 var spädbarnsdödligheten för pojkar 3,5 och för flickor endast 3,0 per 1000 levande födda eller 3,3 för båda könen tillsammans. I ett europeiskt perspektiv är detta en låg dödlighet men ändock inte den lägsta Spädbarnsdödligheten år 2001 i några länder Land Per 1000 födda Island 2,7 Japan 3,1 Finland 3,2 Spanien 3,5 Sverige 3,7 Norge 3,9 Frankrike 4,3 Tyskland 4,5 Italien 4,6 ( år 2000) Österrike 4,8 Danmark 4,9 Schweiz 4,9 Portugal 5,0 Belgien 5,0 Nederländerna 5,4 Storbritannien 5,5 Grekland 5,9 Irland 6,0 Källa: Europarådet, Ministry of Health Labour and Welfare in Japan samt INSEE Frankrike Spädbarnsdödligheten efter kön Antal per 1000 levande Pojkar Flickor Enligt Europarådet hade år 2001 tre länder i Europa lägre spädbarnsdödlighet än Sverige. Även för Japan kan man notera en lägre spädbarnsdödlighet än för Sverige. Jämförelser av spädbarnsdödligheten mellan länder kan emellertid vara problematiska på grund av varierande definitioner och praxis samtidigt som skillnaden i dödlighet mellan länderna är så liten. Vilket land som har den lägsta dödligheten är därför inte helt lätt att besvara.

36 34 Återstående medellivslängd efter kön vid 65 års ålder År Kvinnor Män Medellivslängden för män har ökat med fem år sedan år Ökningen var stark även under de senaste två åren och för år 2002 blev medellivslängden för män 77,7 år. Medellivslängden för kvinnor har ökat med litet mer än tre år sedan år Ökningen har således varit litet långsammare än för män. Skillnaden i medellivslängd mellan män och kvinnor minskade från 6 år 1980 till dagens 4,4 år. Efter en lång period med ständigt ökande medellivslängd för kvinnor har den under de senaste tre åren knappast förändrats alls. Den återstående medellivslängden vid 65 år för kvinnor har till och med minskat en aning under de senaste två åren. Det är en ny trend vi här kan observera med en långsammare nedgång i dödligheten bland äldre kvinnor och även bland medelålders kvinnor är dödlighetsnedgången inte längre lika snabb som tidigare. En förklaring till den långsammare dödlighetsnedgången bland äldre kan vara att influensor och andra infektionssjukdomar fått en större betydelse. Vidare drabbades under år 2002 många äldre av vinterkräksjukan. Det är dock ännu för tidigt att säga vad som ligger bakom den nya trenden. När dödsorsaksstatistiken för de senaste åren föreligger kan vi börja söka förklaringar till det observerade trendbrottet. Spädbarnsdödlighet och medellivslängd Sverige År Spädbarnsdödlighet Medellivslängd Återstående medellivslängd vid 65 år Pojkar Flickor Samtliga Män Kvinnor Män Kvinnor ,1 5,7 6,9 72,8 78,8 14,3 17, ,6 5,3 6,0 74,8 80,4 15,3 19, ,0 2,8 3,4 77,4 82,0 16,7 20, ,0 3,3 3,7 77,6 82,1 16,9 20, ,5 3,0 3,3 77,7 82,1 16,9 20,0

37 35 Medellivslängd i ett antal länder år Land Män År Land Kvinnor År Portugal 73, Danmark 79, Belgien 74, Irland 79, Finland 74, Storbritannien 80, Irland 74, Portugal 80, Danmark 74, Grekland 80, Tyskland 75, Nederländerna 80, Grekland 75, Belgien 80, Storbritannien 75, Tyskland 81, Frankrike 75, Island 81, Italien 75, Finland 81, Spanien 75, Norge 81, Nederländerna 75, Österrike 81, Österrike 75, Italien 81, Norge 76, Sverige 82, Schweiz 77, Spanien 82, Sverige 77, Frankrike 82, Island 78, Schweiz 83, Japan 78, Japan 84, Källa: Europarådet, Ministry of Health Labour and Welfare, Japan samt INSEE, Frankrike Även om Sverige har en mycket hög medellivslängd så finns det andra länder med lika hög eller högre medellivslängd. Medellivslängden för kvinnor är högre än i Sverige i åtminstone fyra länder nämligen Japan, Schweiz, Frankrike och Spanien. Bland män är det Japan och Island som har högre medellivslängd än Sverige.

38 36 Regionala skillnader i livslängd Det finns regionala skillnader i livslängden. Vid en länsvis jämförelse är livslängden högst i landets södra delar, särskilt i den sydvästra delen. I mellersta och norra Sverige är livslängden lägst. Den stigande livslängden i hela landet har inte förändrat detta regionala mönster utan skillnaderna i livslängd i stort har varit oförändrade ända sedan 1960-talet. Vid en standardisering av dödligheten med hänsyn till skillnader i ålderstrukturen framträder några tydliga skillnader i dödlighet mellan kommungrupperna. I storstäderna har såväl kvinnor som män i åldern år högre dödlighet än genomsnittet för riket samtidigt som man för samma åldersgrupp kan notera en lägre dödlighet i förortskommunerna än för riket som helhet. I storstäderna och förortskommunerna är dödligheten bland ungdomar under 20 år lägre än för riket medan bland annat industrikommuner uppvisar en högre dödlighet än för riket. Det observerade antalet dödsfall i åldrarna under 20 år är dock få varför man bara för kvinnor under 20 år i förortskommuner kan notera en dödlighet signifikant lägre än för riket. Kvinnor 65 år eller äldre i storstäder och förortskommuner har en lägre dödlighet än riket medan förhållandet är det motsatta för övriga kommungrupper. Det enda undantaget är större städer där dödligheten för äldre kvinnor inte är signifikant skild från rikets dödlighet. Standardiserad dödlighet efter kön, ålder och kommungrupp (SMR) Kommungrupp Män Kvinnor 0 19 år år 65 år 0 19 år år 65 år Storstäder * * 97 * Förortskommuner * 94 * 82 * 93 * 93 * Större städer * Medelstora städer * Industrikommuner * Landsbygdskommuner * Glesbygdskommuner * 111 * * Övr större kommuner * Övr mindre kommuner * * Riket * Markerade tal är signifikant skilda från riket (5 % nivå)

39 37 Asylsökande Anna Eriksson Arne Holmqvist Asylansökningar och flyktinginvandring reflekterar händelser i omvärlden; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Sverige har tagit emot olika flyktinggrupper under efterkrigstiden. Den största gruppen asylsökande hittills kom från f.d. Jugoslavien. Inbördeskrig och etniska konflikter på Balkan var orsaken till att ca personer från regionen sökte asyl i Sverige under 90-talet. Runt mitten av 90- talet var antalet asylsökande lågt för att sedan öka igen. Antalet asylsökande ökade markant under 2000 och har fortsatt att öka. Under år ) sökte personer asyl i Sverige. Jämfört med år 2000 har antalet asylsökande fördubblats. Asylsökande och total invandring Antal Invandring Asylsökande Enligt Migrationsverket talar mycket för att senare års ökning är en följd av Schengensamarbetet, vilket innebär öppna gränser mellan Schengenländerna. I praktiken innebär det att asylsökande, efter att ha rest in i Schengenområdet, lättare kan ta sig till Sverige. Sverige inträdde fullt ut i samarbetet i mars Det finns ett positivt samband mellan asylansökningar och senare invandringen. De stora grupper av irakier, bosnier och jugoslaver som fick stanna i Sverige under första halvan av 90-talet gav upphov till en följdinvandring kort tid efter uppehållstillståndet. Under senare år har den direkta följdinvandringen inte varit lika tydlig. 1) Avser nytillkomna asylsökande.