Projektet Nyland Projektet har i uppgift att säkerställa en trygg övergång till det nya landskapet

Transkript

1 Projektet Nyland 2019 Projektet har i uppgift att säkerställa en trygg övergång till det nya landskapet

2 En reform som görs för nylänningarna Förberedelser inför den riksomfattande landskaps- och vårdreformen genomförs i alla landskap i Finland. I Nyland heter reformprojektet Nyland 2019 och är en del av Nylands förbunds verksamhet. Projektet har för avsikt att planera, bygga upp och samordna tjänsterna så att det nya landskapet kan inleda sin verksamhet Målet är att säkerställa en trygg övergång till det nya landskapet och samtidigt utnyttja möjligheten att förnya tjänsterna. Beredningsarbetet utförs av projektets 180 sakkunniga i samarbete med HNS, kommunerna, samkommunerna och andra samarbetspartner. Projektet Nyland 2019 Nuvarande tjänster och aktörer Nylands landskap

3 Så här framskrider vård- och landskapsreformen Landskapsval i maj 2019 Förberedelser inför att landskapets verksamhet och förvaltning inleds Lagstiftningen träder i kraft, landskapet grundas 11 12/2018 Landskapsfullmäktige och -styrelsen organiserar sig, landskapets verksamhet inleds 8/2019 Landskapet får organiseringsansvar, den egentliga verksamheten tar vid 1/ Beredningsfas Inledningsfas Verksamheten kör i gång

4 Reformens tidsplan 8/ /2018 Reformförberedelserna vid Nylands förbund Gemensamma mål och en vision och strategi för reformen tas fram. Ärenden som den temporära förvaltningen och landskapsfullmäktige ska besluta om bereds. Vi bidrar till riksomfattande lösningar som är realistiska ur Nylands perspektiv. 12/2018 Nylands landskap grundas Det temporära beredningsorganet styr förberedelserna. Förutsättningarna för att inleda landskapets verksamhet säkerställs: personal-, lokal- och avtalsöverföringarna samt en ny verksamhetsmodell på landskapsnivå bereds. Utkast till fullmäktigebeslut bereds. 1/ /2020 Nylands landskapsfullmäktige och -styrelse inleder sin verksamhet Organisationen och stadgarna slås fast, ledningen utses och beslut fattas vad gäller ordnandet av social- och hälsovården och valfriheten. Landskapet Nylands koncernförvaltning och affärsverk inrättas. Landskapets strategi och budgeten för 2021 godkänns Ansvaret för att ordna servicen övergår till Nylands landskap Landskapet har 25 uppgiftsområden. Valfriheten är en del av förnyandet av servicen. Landskapets vision förverkligas.

5 Projektet Nyland 2019 Styrning och organisation

6 Projektets styrgrupper Nylands landskapsstyrelse Reformprojektets politiska styrning. Den rådgivande delegationen Förmedlar informationen vidare till organisationerna som reformen berör. Den strategiska styrgruppen Styr och stöder projektberedningen och förstärker intressegruppernas och kommunernas kontakter till beredningen. Styrgruppens medlemmar representerar regionerna i Nyland och organisationer som har anknytning till landskapet. Företagarforumet Bidrar med näringslivets perspektiv på förberedelserna. Medlemmarna representerar företagarorganisationer, utvecklingsbolag och handelskamrar. Kommundirektörsmötet Förstärker kommunernas och städernas kontakter till beredningen. Medlemmarna är direktörer och ledande tjänsteinnehavare i kommunerna. Personalforumet Bidrar med personalens synpunkter. Medlemmarna är representanter för huvudavtalsorganisationerna.

7 Projektets intressegrupper Konsultation Tjänstemannagruppen för samordningen av social- och hälsovården ICTprojektets ledningsgrupp Livskraftssektorns samordningsgrupp Budgetgruppen HRdirektörer Kommunikationsdirektörer Nyland 2019 Uppdrag Beredningsgrupper

8 Beredningsgrupperna för vården Arbetar med fokus på integration och att främja hälsa och välfärd Tjänstemannagruppen för samordningen av social- och hälsovården Förändringsledare för vården Timo Aronkytö Sjukhus Äldreomsorg Tjänster för personer med funktionsnedsättning Barn, unga och familjer Missbrukar- och mentalvårdstjänster Mun- och tandvård Forskning, utveckling och undervisning Rehabilitering Vårdcentraler ICT och stödtjänster Vuxensocialtjänster Företagshälsovård Jour och akutvård

9 Beredningsområden Koncern-, förvaltningsoch styrande verksamhet Koncernresurser Anordnaren av socialoch hälsovården Social- och hälsovårdens affärsverk Livskraftssektorn Säkerhetssektorn ICT

10 Förberedelsernas innehåll 1/2 Koncern-, förvaltnings- och styrande verksamhet Koncernresurser Anordnaren av social- och hälsovården Social- och hälsovårdens affärsverk Juridisk och administrativ struktur Ekonomi Planering och definition av ordnare Beskrivning av nuläget Tjänstemannaförvaltning Förvaltning med förtroendevalda Strategi och utveckling Överföring av avtal Personal Kommunikation Lokaler Övriga stöd- och förvaltningstjänster Styrning av producenter och serviceintegration, affärsverkets resultatstyrning och produktifiering Servicestrategi och delaktighet Styrning av vårdcentraler och munhälsovård Övergångsfas för affärsverket för vården Affärsverkets förvaltnings- och ledningsstrukturer Inrättande av affärsverk för vården Planering av intressebevakningen Upphandling Planering och styrning av myndighetsfunktioner Nya servicehelheter

11 Förberedelsernas innehåll 2/2 Livskraftssektorn Säkerhetssektorn ICT Landskapspolitik Räddningsverket Branschbundna system (TOSI) Tillväxttjänster Säkerhet Branschoberoende system (TORI) Finansieringstjänster Beredskap ICT-teknik Landsbygdstjänster Miljöhälsovård ICT-stödtjänster

12 Projektledarna Koncern-, förvaltnings- och styrande verksamhet Lauri Tanner, förvaltning Markus Pauni, strategi Pirjo Marjamäki, FuIU Koncernresurser Markus Syrjänen, budget Tero Manninen, kommunikation Carl Slätis, lokaler Outi Sonkeri, personal Livskraftssektorn Jaakko Pesola Säkerhetssektorn Aaro Toivonen Social- och hälsovårdens affärsverk Markku Mäkijärvi, teamledare, spec. sjukvård Social- och hälsovårdens affärsverk, basnivå: Mira Uunimäki Pirjo Laitinen-Parkkonen Kati Liukko Anordnaren av socialoch hälsovården Tiina Mäki, teamledare Leena Turpeinen, servicestrategi, delaktighet och FuIU Suvituulia Taponen, serviceintegrering och styrning av producenter Grigori Joffe, serviceintegrering och styrning av producenter Saila Nummikoski, serviceintegrering och styrning av producenter Teppo Heikkilä, myndighetsverksamhet Sanna Svahn, styrning av direktvalstjänster Pirjo Laitinen-Parkkonen, styrning av direktvalstjänster Projektledare för ICT Mikko Rotonen Arja Rantanen ICT-projektets projektledare Ilkka Nenonen, TOSI Johannes Salminen, TOSI Into Laine, TORI Timo Hakala, TORI Pekka Lampinen, stödtjänster, ICT Jaana Vilpas (socialservice på spec. nivå) Maarit Sulavuori (socialservice på bas- och spec. nivå)

13 Reformprojektets interna ledningssystem Det allmänna projektets projektledare Projektledning, förverkligande av projektportföljer Projektberedare Substansledning och ansvar för genomförandet Landskapsdirektör Personalledning, föredragande i landskapsstyrelsen, helhetsansvar för projektet Förändringsledare Personal-, projektoch strategiledning Projektledare för ICT Ledning och förverkligande av projektportföljer Projektledare, ICT-projektets projektledare Projektledning, projektförvaltning ICT-projektets projektchefer Substansledning och ansvar för genomförandet Projektförvaltning, stöd och kommunikation

14 ICT-projektets organisation Förändringsledare Sovala Styrgrupp Projektledare Rotonen & Rantanen Ekonomicontroller, projektassistent ICT-arkitekter, datasäkerhetschefer och jurister Ledningsgrupp Branschoberoende system Branschbundna system ICT-stödtjänster Projektchefer ICT-teknik

15 Nylands landskap Landskapets verksamhet inleds 2021

16 Staten, landskapen och kommunerna Kommunerna Kompetens och bildning Främjande av hälsa och välfärd Motion och kultur Ungdomsverksamhet Lokal näringspolitik Markanvändning och byggverksamhet Landskapen Social- och hälsovård Räddningsväsendet Miljö- och hälsoskyddet Regionutveckling Områdesanvändning och styrning av byggandet Trafiksystemplanering Landsbygdsutveckling och avbytartjänster Samarbete Staten Upprätthållande och utveckling av rättsstaten Tryggande av grundläggande rättigheter Säkerhet Internationella uppgifter

17 Samarbete med kommunerna och staten Invånaren står i centrum för tjänsterna Styrning och resurser Staten Invånare Styrning och resurser Kommunen Landskapet Samarbete

18 Nylands landskap Landskapets vision 2030

19 VISION 2030 SPETSMÅL FÖR Europas bästa område att bo och arbeta Det mest välmående området i EU Det mest konkurrenskraftiga området bland de europeiska referensområdena En föregångare inom hälso- och välfärdsteknologi En eftertraktad arbetsplats och samarbetspartner 2,0 miljoner invånare MISSION Människornas välmående i centrum 2. Ett enhetligt metropollandskap som växer på ett hållbart sätt Prioriteringar 3. Tjänster som modigt förnyas 4. Progressivt ledarskap och hållbar ekonomisk verksamhet Välfärd och hälsa, livskraft och trygghet. Tillsammans med invånarna, kommunerna och samarbetspartnerna. Principen för beredningsfasen : Trygg övergång modig förnyelse UTGÅNGSLÄGET 2018 Det 7:e mest välmående området i EU Det 3:e mest konkurrenskraftiga området bland de europeiska referensområdena 1,7 miljoner invånare

20 Utkast Den framtidsbild som eftersträvas för Nyland på lång sikt Referensram för landskapsstrategin och helheten som tillhörande program bildar Vision Program och planer i anslutning till landskapsstrategin Årliga lägesanalyser och strategiprotokoll för varje verksamhetsområde Budget och ekonomiplan Servicestrategi och -löfte för social- och hälsovården Program för hållbar ekonomisk verksamhet Vilka fokusområden och mål för oss mot visionen? PRIORITERING 1 Strategiska mål, indikatorer, program och åtgärder PRIORITERING 2 Strategiska mål, indikatorer program och åtgärder PRIORITERING 3 Strategiska mål, indikatorer program och åtgärder PRIORITERING 4 Strategiska mål, indikatorer program och åtgärder Landskapsprogram och -plan, inkl. trafiksystem och vattenvårdsplan Program för säkerhet och beredskap Personalpolitiskt program Varför finns en landskapskoncern från och med år 2021? Det nya landskapets mission/grundläggande uppgift Lägesbild över och kontinuerlig prognostisering av verksamhetsmiljön Program för deltagande FUI-program Ägarpolitiskt program Regional välfärdsberättelse Strategiska program för serviceproduktionen

21 Nylands landskap Förnyelsen av social- och hälsovårdstjänsterna

22 De tre lagarna Kundens valfrihet 1. Direkt val 2. Val av landskapets affärsverk (centralsjukhus) 3. Kundsedel 4. Personlig budget Lagen om valfrihet Serviceproduktion Godkännande av serviceproducenter Serviceproducenternas skyldigheter Ersättning åt serviceproducenter Landskapslag Lagen om ordnandet av vården Landskapskoncern Organiseringsansvar och ansvar för att rättigheterna förverkligas Landskapets affärsverk Ordnandet och produktionen av vården skiljs åt Servicehelheterna bestäms Samarbete mellan kommuner och landskap

23 Valfrihet Vårdcentral och tandklinik Kunden väljer en offentlig eller privat vårdcentral och tandklinik. Bedömning av servicebehovet och kundplan Kunden väljer var hen använder kundsedeln och den personliga budgeten Landskapets affärsverk Kunden kan välja ett landskaps affärsverk och en tjänsteenhet. Affärsverket tillhandahåller socialservice och hälso- och sjukvårdstjänster på specialiserad nivå. Bedömning av servicebehovet och kundplan Kundsedel Personlig budget

24 Grundpelare för det nya social- och hälsovårdsväsendet 1. Landskapet är en stark anordnare av service Anordnaren och producenten skiljs åt Producentens verksamhet är transparent och jämförbar 2. Tjänsterna motsvarar kundernas behov Smidig vård- och servicekedja 3. Valfrihet och självbestämmanderätt Konkurrensen utnyttjas 4. Kostnadsökningen ska stävjas med tre miljarder euro fram till slutet av år 2029 Rätt vård vid rätt tid De mest verkningsfulla tjänsterna och vårdmetoderna används 5. Digitalisering Vardagen är digitaliserad Styrning med information Kompatibla informationssystem

25 Hur ska skillnaderna i hälsa och välfärd jämnas ut? Servicen på basnivå och den förebyggande servicen förstärks. Smidigare bedömning av vårdbehovet. Ansvarspersoner utnämns för dem som ofta använder service (både inom social- och hälsovården). Större enheter och bättre kunnande (specialiserad sjukvård). Kapitationsmodellen sporrar till verkningsfulla tjänster. Kunden råder över sitt ärende. Själstyrande team och internt företagarskap inom produktionen.

26 Följ med beredningen och delta i diskussionen #Uusimaa2019 #turvallinensiirtymä

27 Mera information om reformen Vad är landskapsreformen? (regionreformen.fi) Vad är social- och hälsovårdsreformen? (regionreformen.fi) Vad innebär reformen för mig? (omamaakunta.fi) Hur framskrider förberedelserna i Nyland? (uusimaa2019.fi)