Bakgrund... Höqsby kommun 1 Skatteunderlaget och utvecklingstendenser 2 Htlosby kulturnämnd 2

Transkript

1

2 Bakgrund... Höqsby kommun 1 Skatteunderlaget och utvecklingstendenser 2 Htlosby kulturnämnd 2... Hulturn%nndens ledamater... 2 Kulturnämndens ansvarsområde... 2 Verksamhetskarakteristik... Z Biblioteksverksamheten... 3 Den kommunala biblioteksverksamhetens fasta enheter... 3 Huvudbiblioteket... 4 Filialer... 5 NRU:s normer för biblioteksverksamhet... 6 Framtida biblioteksservice i Högeby kommun... 8 Prognoser för befolkningsunderlag och skatteunderlag ~ediabestånd 8 Huvudbibliotekets mediabestt!hd Filialernas mediabestånd AV-utrustning och AV.medier 12 Ariig accession Lokaler...13 Huvudbiblioteket Filialerna Oppethållande...15 Personalbehovsplan...16 Arbetsuppgifter för de olika personalkategorierna Transporter...L...i9 Övrig barn- och ungdomsverksamhet...w Kulturnämndens övriga verksamhetsområden...o Honstinköp...20 Program- och utställningsverksamhet Bidrag till studiefijrbundens verksamhet Hembygdsvard och bidrag till övriga kulturella och ideella föreningar Vänorten Vörå i Finland Bilaga 'i. Svenska kommunförbundets normalreglemente för kulturnamnd Eliiaga 2. Tablå Över sammanfattning av nuvarande biblioteksservice i Högsby kammun Bilaga 3. Utdrag ur protokoll fart vid Högsby kulturnämnds sammanträde den Litteraturlista 'i

3 Den verksamhetsplan för Högsby kulturnämnd som har presenteras, bygger i stor utsträckning på de allmznna mal för den statliga kulturpolitik, som riksdagen fattat beslut om. Både fran statens och allmänhetens sida finns det stora förväntningar på kommunerna att utveckla sin kulturverksamhet. ånga kommuner har ocksa gjort bctydande satsningar inom kulturområdet. Emellertid ligger den kommunala kulturverksamheten i Högsby på en relativt låg nivå och stora delar av verksamhetsområdet är outvecklade. Även biblioteksverksamheten, som av tradition är den dominerande delen av den kommunala kulturverksamheten, ar svagt utvecklad i jämförelse med andra kommuner. (1) I förslaget till verksamhetsplan förutsatts därför dels en kraftig utökning av den allmänkulturella verksamheten, dels en ordentlig upprustning av huvudbiblioteket, dels en satsning p8 biblioteksfilialerna. Vid satsningen på filialerna följer jag inte NRU:s (2) riktlinjer, eftersom invånarna i de tätorter det galler, ar starka motståndare till nedläggning av den i de flesta fall enda kulturella samlingalokal som finns i området. Av ekonomiska skal kan en bokbuss fon. inte inrättas, trots att en stor del (närmare 35 %) av landsbygdsbefolkningen saknar en godtagbar biblioteksservice. Det måste också bli så att kulturverksamheten planeras och utvecklas tillsammans med andra samh8llsaktiviteter. Utbyggnaden av barnomsorgen och införandet av SIA i skolorna ställer t.ex. stora krav på ökade prestationer från bibliotekens sida. (3) 2. HOGSBY KOMMUN Ytan av Högsby kommun utgfir 753,6 km2. Den negativa befolkningsutvecklingen, som har prgglat 60-talet och första hälften av 70- talet har enligt den senaste statistiken vänt under (4). Vid årsskiftet hade kommunen invånare, och enligt HELPprogrammet (5) beräknas befolkningen öka till invånare år Tätort (6) inom kommunen är Högsby samhälle med inv. Har finns kommunalkontor, sjukhem, lakare, post, banker, grundskola med högstadium, folkhögskola, affärscentrum. Kommunens huvudbibliotek ar även belaget här. Övriga tztorter inom kommunen är Allgunnen (1031, Berga (E021, Fagerhult (3201, F&gelf ors (671 1, Grönskåra (2031, Långemåla (144) och Ruda (767). Fagerhult var till ar 1971 huvudort för Fagerhults kommun, vilken #ven omfattade Grönskåra samh3lle. Större industrier finns endast i Fagelfors (Fogelfors trehus) och Grönskara (Bjurkshults glasbruk). Huvudniiring f kommunen är trävaruindustrin (760 arbets- 1. Statistiska meddelanden U 1977:31 2. Riblioteksarbete. En översyn av... NRU = Nya rationaliseringsutredn. 3. Sociala centralnämndens förslag till barnomsorgsplan Tidningen Barometern , sid Hommunstyrelsen i Högsby kommun. HEL? , sid. l 6. Med tätort avses samh3lle med minst 200 inv. och ett minsta avstånd mellan husen av 200 m. Vissa 'ltätorter" har dock mindre Fn 200 inv.

4 tillfallen) och jord- och skagsbruk (478 arb~*stillfiillen). I4edelinkomsten lag ar :- kronor (exkl. O-inkoms.Ler). 3, SKATTEUNDERLAGET OCH UTVECHLINGSTENDENSER Inkomstutvecklingen - dvs, kommunens skattekraft - Er för Höqcby kommun lägre an medeltalet för riket. Den procentuella ökningen för kommunen och riket har dock en viss Överensstämmelse. I nedanstående tabell redovisas dels den hittillsvarande utvecklingen, dels den av Svenska kommunförbundet beräknade skattekraften för riket, dels också den för Högsby kommun beräknade skatteutvecklingen. (7) Budget år Medelskattekraft, hela riket 146,89 164,59 Ökning % Skattekraft Högsby Ökning % Kommuner, som anses ha brist på skattekraft, erhåller tillskott av skatteunderlag. Högsby kommun är därför garanterad ett skatteunderlag per invånare som motsvarar 95 % av medelskattekraften i riket. Enl. regeringsbeslut i november 1977 har kommunen införlivats i den s.k. "grå zonent1 och man hoppas nu p8 en positiv utveckling av industrier och annat. Det synes också ge anledning till förhoppning on utrymme för en viss utveckling även av den kulturella verksamheten. 4. HOGSBY KULTURNAMND 4.1. Kulturn~mndens ledamöter Hulturnämnden i Högsby består av 5 ledamöter, Den politiska fördelningen är ar 1977 f öl jande : 2s, (varav l ordf. ), 2c (varav 1 v. ordf. ), Im Kulturnämndens ansvarsomrade Kulturnämnden ansvarar för följande delprogram i budgethanseende: 460 Kulturnämnd, 461 Bihlioteksverksamhet, 481 Bidrag till kulturell verksamhet. Högsby kulturndmnd har antagit Svenska kommunförbundets narmalreglemente för kulturnämnd. (Se bilaga l,) 4.3. Verksamhetskarakteristik Kulturnämnden ansvarar för samordning och service inom det kulturella området. Bland nämndens viktigaste verksamhetsomraden kan namnas: bibliatek, konst, utstallningor, sång och musik, teater, dans, foto och film, kulturminnes- och hembygdsvård, medverkan i sarnhi3llsula- 7. HELP , sid. If

5 nering, konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader och miljöer, ansla~sgivning till organisationer och föreningar inom kulturområdet liksom till studieförbund av olika slag. Sibliateket har tre huvuduppgifter: - att tillhandahålla media: böcker, tidskrifter, tidningar, talböcker, mikrofilm, ljudband m.m. att tillhandahålla och förmedla information - att erbjuda en kulturellt aktiv miljö: utställningar, musiklyssning, författaraftnar m.m. Bibliotekets verksamhet inrymmer således både kulturella, sociala och pedagogiska funktioner. Biblioteksorganisationen omfattar dels fasta enheter (kommunbibliotek och filialer), dels uppsökande verksamhet. Utl&ningsverksamheten vid de fasta biblioteken beskrivs i en sammanf attning, bilaga 2, Den uppsökande biblioteksverksamheten innefattar biblioteksservice till äldre och handikappade ("boken-kommerf1) och vandringsbibliotek till olika institutioner. Allmanna mål och riktlinjer för biblioteksverksamheten har diskuterats inom Högsby kulturnämnd, men utöver vad som anges i Svenska kommunförbundets normalxeglemente har inga sarskilda mål antagits. Inför nästa femårsplan bör dock sådana mål och riktlinjer utarbetas. Ett självklart mål ar att biblioteksverksamheten skall kunna nå ut till samtliga invånare i kommunen Den kommunala biblluteksverksamhetens fasta enheter Följande fasta enheter finns inom kommunen: huvudbiblioteket i Högsby samt biblioteksfilialer i Berga, Fagerhult, Fågelf ors, Grönskåra, Hornsö, Långemåla och Ruda. I Allgunnen finns dessutom en utlåningsstation inrymd i ortens divereeaff3r. Huvudbibliotekets mediabestånd var den enheter, Bukbeståndet på biblioteksfilialerna är mycket varierande bide vad gäller kvantiteten och kvaliteten. Huvudbiblioteket har musikanläggning. Utställningar kan i viss man arrangeras på huvudbiblioteket och ps filialerna i Fågelfors och u ange måla. Antalet lån för hela kommunen uppgick år 1977 till , vilket g6r en utlåning av 9,05 enheter per inv. Därav var enheter vuxenlitteratur och enheter barnlitteratur. Barn och unqdos 1har saledes mer än av den totala omsättningen. utleningen har minskat nagot ( enheter) fran föregående år.

6 Alla inköp och allt iordningstäliande av medier sker cent~~1.t vid huvudbiblioteket. Personalen vid de olika enheterna utgörs av tirnanstallda filialföreståndare utan bibliotekarieutbildning. Vid t'örutvarande kommunbiblioteket i Fagerhult har till sommaren 1977 tjänstgjort deltidautbildad kornmunbibliotekarie, men sedan denna flyttat från orten, är även den filialen bemannad med icke biblioteksutbildad personal. Vid hb tjanstgör fon. kontoristpersonal och deltidsutbildad kommunbibliotekarie. En tablå över nuvarande biblioteksservice i kommunen ges i bilaga 2. Nedan ges ytterligare uppgifter om bibliotekens belägenhet, lokalresurser, perscnal m.m Huvudbiblioteket Högsby Järnvägsgat. 18, Högsby Invånareantal 1977: inv. 2 Lokal: 251 m, i två plan. Huset har tidigare tjanstgjort som banklokal (nedre våningen) och tillhörande tjänstebostad (övre våningen), I början av 70-talet restaurerades överv8ningen och biblioteket fick ett läsrum (=referensrum) och två barn- och ungdomsrurn. Ekonomin tillät inte ombyggnad av f.d. köket till andamålsenliga personalutrymmen, varför tillräckliga arbets- osh kontorslokaler saknas. Kökets storlek är endast 20 m. Härifrån sker all administration för hela biblioteksverksamheten. Andra personalutrymmen saknas helt. I ett av ungdomsrummen ar musikanlaggningen belagen. Eftersom Högsby kommun hittills saknat ungdamsgård och biblioteket i stor utsträckning f att t janstgöra som sådan har musikanläggningen mest blivit ett nöje förptraktens ungdom. Nar ca 50 ungdomar trängs på en yta av 52 m vågar andra låntagare och presumtiva lyssnare inte in i rummen, och eftersom musiken då går direkt ut i högtalarna kan det bli ganska bråkigt. Nedre våningen är mycket trång, ostörda läsutrymmen saknas helt, Magasinsutrymmet sr beläget på vinden och f" ar anses vara tillräckligt stort för de närmaste aren. Personal: 1 deltidsutbildad kommunbibliotekarie på 34 tim/vecka, 2 kontorister på vardera 20 tidvecka (halvtid) och 2 kontorister p8 vardera R tim/vecka. Boken-kommerverksamheten och besök på pensionärshem (alderdomshem) och sjukhem sköts av den ena halvtidskontoristen. Sjukhemmets bokservice (l tim/vecka, hemmet har 52 vardplatser) bekostas extra av Kalmar läns landsting, men administreras via hb. Ovriga båda sjukhem, Holserurn och Solhöjden, inasr dock i ordinarie boken-kommer-verksamhet. Övrigt: Sagostunder anordnas varje vecka f ör f örskolebarn. Ungdomsavd. ar dock för liten för att t.ex. dockteater skall kunna anordnas där. sådana föreställningar anordnas i stallet på ortens f tirsamlingshem. Däremot f örekommer filmvisningar och författarbesök då och då på unqdomsavd. Arbetsplatsutlåning f örekommer f.n. inte, f r5nist p; grund av personalbrist.

7 Filialer Berga JSrnvigsgat. 4, Berga Invsnarantal 1977: E107 Lokal: 54 m2, i kallarplan. Centralt belagen mittemot j3rnv2igsstationen. Barnavdelningen mycket liten, 3:tgostunder forekommer i referensrummet, som ockss fungerar son "kontorff. Ingen plats för enskilda studier eller utställningar. Personal: Deltidsanstalld filialföreståndare 9 tim/vecka Övrigt: Sagostund 1 gång/vecka. Fagerhult Kyrkogat., Fagerhult Invånarantal 1977: Lokal: Belägen mittemot kyrkan. 93 m, trivsam lokal, men b~rn- och ungdomsavd. för liten. Numerô också för trgng för utstallningar, inte heller finns plats för enskilda studier. Personal: Deltidsanställd f i lialf öreståndare 9 tim/vecka Övrigt: Sagostund 1 gång/vecka. Fggelf ors Hlobovägen 1, Fågelfors Invånarantal 1977: Lokal: 61 m, belägen i skolan, men ej integrerat med skolans bibliotek. Relativt rymlig, plats finns i viss utsträckning för utst3llningar t.ex., däremot ej för enskilda studier. Personal: Deltidsanställd filialföreståndare 9 tirn/vecka Övrigt: Sagostund l gång/vecka. Grönskåra Bankhuset, rönsk kåra, Fagerhult Invånarantal 1977: 203 Lokal: Centralt belägen, men alldeles för liten, 43 m 2. Personal: Deltidsanst8lld filialföreståndare 8 tim/vecka Övrigt : Sagostund l gång/vecka. Hornsö Skolan, Hornsa, Blomsterm2la Invgnarantal 1977: 117 Lokal: Belägen i ett av den numera nedlagda2skolans f.d. klassrum. Vissnrligen är rummet stort, 50 m, men i övrigt är det mycket otrivsamt. okb beståndet ar nedslitet och helt otidsenligt. Personal: Deltidsansttllld f ilialf öreståndare 52 tim/fir

8 Logen, ~BngernZla, Invznarantal 1977: 144 Ruda Lokal: Tidigare mycket trång (12 m" och otrevlig "garderoblf, belzget i IOGT-logens hus. Logen har byggts ut under 1977 och 3 dec. -77 fick biblioteket nya trivsamma lokaler om 34 n. Ent~é och hall (gemensam för IOGI-logens uvriga lokaler) ar ej inräknat här. Personal: Deltidsanställd filialföreståndare 1,5 tin/vecka. Ruda Folkets hus, Ruda Invånarantal 1977: 767 Lokal: Syenerligen otillfredsställande lokal i Folkets hus, 36 m. Man når den via en bakre yttertrappa, som vintertfd nedisas och är direkt livsfarlig att gå i. En utbyggnad av huset har varit aktuell vid ett flertal tillfällen, men tyvärr har inget blivit av. Helt ny lokal har inte heller kunnat anskaffas, enar förskola och dyl. projekt prioriterats. Personal: Deltidsanställd filialföreståndare 12?im/vecka Övrigt: Sagostund 1 gang/vecka, vilken ftirläggs till annan lokal i samma fastighet. Teaterföreställningar förlaggs till husets teatersalong. evriga delar av kommunen Ingen biblioteksservice utöver den som ges i form av bokenkommerservice och vandringsbibliotek till institutioner, samt boklåda till Allgunnens diverseaffär. 6. NRU: s NORMER FUR BIBLIOTEHSVERHSAMHET Jag har valt att välja ut vissa rekommendationer av NRU (8), vilka återfinns på sid. 79, 98, 105, 127, 136, 152, 173. Dor sägs: - att de för urvalsarbetet ansvariga tillförs5kra.s tillräcklig tid för en grundlig och bred bevakning av urvalskallorna; - att man eftersträvar en storlek på det a!ctuella mediabeståndet, Omfattande bade tryckta och icke tryckta media, p0 2,5-3,5 enheter per invanare; att biblioteken i sin allmanna målsättning och praktiska utfornninq av verksamheten högt prioriterar låntagarv5gledningen oc5 referensarbetet och att en hög kvalitet på denna funktion efterstryvnn; - att bibliotekens roll som allmanna informationscentraler beaktas vid distribution av den kommunala informationen; - att varje bibliotek utformar ett noggrannt planerat och i Sud?@terl förankrat PR-program; 0. Biblioteksarbnte, En översyn av... rjru = flya rationaliseringsutredningen

9 att den allmänkulturella verksamhete3 betraktas som ett naturligt inslag i bibliotekets funktioner och att den utformas som ett led i bibliotekets informativa verksamhet; att ett nara samarbete med bildningsorganisationerna efterstrivas och att biblioteket stödjer och stimulerar organisationer, föreningar och grupper som kan utnyttja bibliotekets resurser för sin programverksamhet; att biblioteket lfter en så stor del som möjligt av programverksamheten ingå i den decentraliserade verksamheten; - att bibliotekets behov av personella och andra resurser fgr kontaktarbete beaktas; att den sociala biblioteksverksamheten ges hög prioritet i biblioteksarbetet; - att en noggrann kartläggning företas av behovet av social biblioteksverksamhet inom varje biblioteks verksamhetsområde och att en aktiv uppsökande verksamhet bedrivs för att tillgodose dessa behov; - att samarbete etableras med myndigheter och organisationer inom den sociala sektorn; - att vid de bibliotek där bibliotekschefen fungerar som kulturnamndens sekreterare och verkställande tjänsteman behovet av utökade resurser vid bibliotekets administrativa avdelning beaktas; - att den interna informationen bedrivs regelbundet och tillmäts stor betydelse i bibliotekets personalpolitik; att verksamhetsområdet för en filial på landsbygden i normala fall bör omfatta en befolkning av minst personer inom en radie av tre km fran filialen; - att filialernas utrustning och resurser i princip bör omfatta alla grenar av kommunens biblioteksutbud; - att bokbeståndet vid filialer bör utgöra 2-3 band per invånare men helst aldrig understiga band aktuell utlåningslitteratur, inklusive litteratur för barn och ungdom; - att varje filial förses med referenslitteratur, tidskrifter, tidningar och AV-media; - att Öppethållandet bör sattas i relation till befolkningsunderlaqeti dock bör varje filial, för att ett rimligt utnyttjande av dess resurser skall erhållas, hållas Dpnet minst timmar per vecka fördelade p8 3-4 dagar; - att befolkningsunderlaget för en bokbuss i områden som till övervagande del utgörs av ren landxbygd bör vara lagst cirka 5 000; i de fall då erforderligt befolkningsunderlag ej finns bör i första hand majligheten till samverkan med annan komnun undersfik?:;;

10 att bokbussen utnyttjas ss långt möjligt för den sociala biblioteks- - verksamheten; - att som riktpunkt för relationerna mellan bibliotekarier och annan personal används formeln 1:1,7; - att som riktpunkt för beräkningen av personalbehovet tas det av komrnittgn framräknade värdet om om året utlånade band per heltidsanställd tjänsteman; - att de lämnade förslagen används med beaktande av de praktiska eller servicebetingade, lokala förutsättningarna vid det enskilda biblioteket. 7. FRAMTIDA BIBLIOTEHSSERWICE I HUGSBY KOMMUN 7.1. Proqnoser för befolknin~sunderlag och skatteunderlaq Under den senaste tiden har befolkningen visat en svagt ökande tendens inom kommunen. Ar 1981 beraknas befolkningen ha ökat till personer. Eftersom kommunen tillhör de skattesvagare i riket skall en utredning fbreslå riksdagen att kommunen fr.0.m budgetåret 1979/80 skall erhålla 115 % av medelskattekraften i riket. NRU:s riktlinjer för bokbestand med ca 3 band per invånare uppfylls av samtliga bibliotek i kommunen, men beträffande NRU:s krav på ett minimibestånd av band för filialer når endast Fagerhult och Fågelfors upp till denna grans. Man bör emellertid inte endast ta hansyn till antalet band sammanlagt eller per invånare utan även betänka kvalitet och beskaffenhet på olika medier samt deras fardelning på olika lifteraturkategorier. D8 blir situationen inte fullt s8 tillfredsställande. Bokbeståndet ar också beroende av målsättningen för verksamheten. En inventering och gallring av bokbeståndet på de olika filialerna har påbörjats och bör intensifieras och breddas. FOråldrade och utslitna böcker måste gallras i större omfattning och biblioteket måste satsa mera p8 - dels kvalificerad facklitteratur, - dels skönlitteratur av god litterär kvalitet. Det bör klart deklareras att biblioteket skall ta avstand från sådan litteratur som spekulerar i vsld och fördomar eller som propagerar för rasdiskriminering och annat som strider mot de mänskliga rättigheterna. Jag föreslår darför, att man inom kulturnämnden bör ange ftiljande malsattning: Biblioteket skall i möjlig7.9~ mån sträva efter att ge alternativ till massmarknadsutbudet och de kvalitetsm2ssigt mindre lyckade avarterna av litteraturen genon att lagga tyngdpunkten ps den ur kvalitetshanseende mera vardefulla litteraturen. Stor omsorg maste ocksa ägnas förviqrvet atv barn- och ungdomslitteraturen, särskilt nu med tanke på SIA-skolans eventuells genomförande. Ovanstsende målsättning skulle för Högsby kommun innebära tv: tinq: 'l. Ökad utbildning av biblioteksoersonalen brde vid huvudbiblioteket

11 och vid de flesta av filialerna; 2, Utbyte och gallring av stora delar av det befintliga bokbestandet, Förutom de kvalitetsmässiga aspekterna maste man vid urval av medier också ta hänsyn till låntagargruuper med särskilda behov, t.ex. synsvaga. Bibliotekens personal försöker nu kontinuerligt inköpa typografiskt och språkligt lättläst litteratur för lasovana, men tyvurr tycks utgivningen av sidana bözker beskriva en stagnerande (ja tom. deklinerande!) kurva. Behovet av denna sorts litteratur ar vida större än utgivningen. F.n. kommer man inte att satsa på service med egna talböcker inom kommunens bibliotek, eftersom servicen med dessa fungerar utmarkt från Kalmar 1Gnsbibliotek. Vid urval av facklitteratur bör man enligt min mening atrava efter att ge stort utrymme åt litteratur f ör samhälls- och yrkesinformation, åt litteratur som sakligt belyser även kontroversiella frågor och som objektivt försöker upplysa om sådant som manga samhallsmedborgare idag står frågande inför. Dessutom bör man försöka ge stort utrymme också åt litteratur för studier, så a tt varje kommun, aven en liten sådan, är flsjälvförsörjandett vad gäller litteratur för grundläggande studier, Med dagens alltmer ökande portokostnader anser jag, att man måste försöka begransa interurbanlånen p5 flgrundnivåll till förmån för interurbanlån för speciella ändamål, (Interurbanlånen tenderar i vilket fall som helst att öka ju mer service man erbjuder sina lant agare. ) P8 biblioteket bör kommuninvånaren också få tillgång till samhälls- Information i form av kommunal information (planer, översikter, utredningar, statistikuppgifter, riksdagstryck etc. men också kommunfullmaktiges protokoll o.dy1.). Detta förutsätter goda exponeringsutrymmen. 7,,2.1. Huvudbibliotekets mediabestånd Enligt min mening bör man strava efter följande huvudlinjer: 1. På huvudbiblioteket (hb) bör det rikaste urvalet av referenslitteratur finnas. Fon. finns 786 band (varav 96 magasinerade). På grund av utrymmesbrist ing3r en del facklitteratur av utlåningskaraktär i siffran. Där borde endast ingå bibliografier, uppslagsverk, kataloger, lexikon, matriklar och annat som behövs för tt väl fungerande informationsarbete. Fon. byggs referensavdelningen upp, eftersom många av kalendrarna och uppslagsverken ar förzldrade. Många av dess avdelningar är inte ens försedda med godtagbara standardverk. Dm samtliga filialer hade tillgzng till telefon skulle hb:s referenslitteratur kunna utnyttjas ännu mer och komma samtliga låntagare tillgodo. Hornsö och Lingemäla saknar telefon, men ~3ngemsla får en sydan installerad i början av ar i978.

12 2. Förutom referenslitteratur bör hb i första tiand satsa det breda sortiment av facklitteratur, som ansags önskvzrt ovan. Emellertid maste kommunikationerna mellan hs och filialerna hyggas ut sa att också filialerna fgr tillgång till facklitteratur. De reguljära bussförbindelserna mellan kommunens olika delar ar tyvnrr mycket daliga! Se även punkt B, Transporter, nedan. Det gr ocksa hb som i första hand bör satsa 78 att samla litteratur och annat intressant so ii^ berör Högsby kommun. En viss satsning dirvidlag har 3. Ifråga om skönlitteratur hör man som redan ovan nämnts satsa på den kvalitetsmassigt vardefullare litteraturen, hade den svenska och den utländska. Eftersom mycket av den klassiska litteraturen saknas bor ocksz denna prioriteras. 4. I och med den obligatoriska förskolans införande har bibliotekens samarbete med förskolans personal och elever utökats betydligt. Vandringsbibliotek sands kontinuerligt ut till förskolorna, dels frzn hb, dels från filialerna. Detta har b1.a. medfört, att man i betydligt större utstrackning än tidigare har tvingats inköpa fack- och faktaböcker, lämpliga för dessa Je~n. Trots anhållan till sociala centralnämnden har biblioteket inte kompenserats för dessa ökade utgifter. Eftersom vi på hb emellertid anser, att denna verksamhet ar av så synnerligen stort varde har vi fortsatt med utbyggandet av både barnfack- och barnskönlitteraturen. Härnäst måste dock ungdomsavdelningarnas bokbestånd ses över, gallras och bytas ut. Vartefter bör man inköpa fler exemplar av kvalitetsmässigt högtstående böcker och helt förbigå den rnassmarknadsproducerade barnlitteraturen. 5. Utbudet av tidningar och tidskrifter har ständigt ökat. Nuvarande omfattning på hb, 36 titlar fr.0.m , förefalles dock relativt allsidig och aktuell. (De politiska partiernas organ, vilka utsänds gratis till hb, är inte inraknade i ovanstående titelantal.) Personalen ar givetvis även i fortsättningen öppen för förslag till inköp av nya titlar från låntagare och andra Filialernas mediabestånd ~ediabeståndet på de flesta filialerna ar till stora delar f0råldrat och bör gallras kraftigt. Vid samtliga filialer bör bokbeståndet bestå ev: 1. Viss referenslitteratur såsom uppslagsverk och lexika. Detta saknas helt i Hornsö och Långemala. 2. Grundbesthd av facklitteratur. Varje tatort tycks har ha sina llspecialiteterll. Så tycks t.ex. Berga-borna företradesvis intressera sig för avdelningarna O och Qca (politik och matlagning), Fagelfors' låntagare för skogsbruk och fiske, Ruda-borna för handarbete. Det Sr dock tveksamt om man skall satsa sarskilt p8 dessa ~lspecialavdelningar", och sedan, vid efterfrågan, sanda vandringsbibliotek ps andra avdelningar, eller om varje fackavdelning skall byggas ut och innehalla ett antal popul3rvetenskapliga titlar. Personligen föredrar jag det senare alternativet, men man msste då ocks8 gallra med j3mna mellanrum, s8 att litteraturen alltid är aktuell.

13 3. San tidigare n:jnn-t;s nr sk.i5nlitteratui.~?n delvis för?!lcirad, sliten och kva3itetsm%ejiqt ii~te ri!l:,ti~t qi?ds;;.1qb3r P3 n8~ra f llialer, L.ex. Fagerhult uch Gr6nsk:":ra finno zn d21 klassiker, andra saknas de helt. Filial.~örec-t~nclma n3st~ i sterrs u-tstrljclcning an hittills f?i upplysningar on svznclta och uil#nasks f arfattare och derns vark, fur akt i sin tur kunna ftirmedla!<unskaner till 18ntagsre. Lansavdzlningen vid 15almar stadsbibliotek har psbörjat halvdags-litterat~rinformationskurser för YilialförestEndare. Dessa kurser har blivit mycket populära och har visat en omedelbar genomslagskraft vad g5ller bokbestillningar! 4. Vad som anförts betraffande skönlitteraturen för vuxna galler aven för barn- och ungdomslitteraturen. BestZzdet av sgdan litteratur ar mycket ojämn på de olika filialerna. På flera h811 har bokbeståndet för förskolebarnen setts över och kompletterats (dock ej tillr8ckligt) med tanke p8 den obligatoriska förskolans krav på litteratur av olika slag. Harnist maste nu ungdomsavdelningarna ses äver. Vid nyinköp bör man också här satsa p8 dubbelexemplar av böcker med god kvalitet p8 bekostnad av enklare bokserier, s8 att en motvikt mo+ det stora kommersiella utbudet erbjuds. Det ar viktigt att få berörd biblfotekspersonal att förstå att barnens läsvanor och attityder till kulturen grundläggs genom vad bibliotekens barnavdelningar har att erbjuda dem. 5. Tidningar och tidskrifter hör finnas på samtliga enheter. Hittills har Hornsö och Långemalaf ilialerna helt saknat sådana. Dagstidningar finns endast p8 hb. Övriga filialer har minst 5 (prenumererade) tidskrifter (+ ett varierande antal gratistidningar). Varje filialftireståndare val jer själv vilka tidskrifter han/hon önskar, beraende på efterfrågan i resp. tätort. 6. En central bokdepa har inte på allvar diskuterats ännu inom kommunen. Personligen framkastade jag idén till en sådan redan 1974 inför några dåvarande filialf örestandare. Responsen var avvaktande, dvs. egentligen ville var och en ha sina "egnau böcker. En del har dock förändrats sedan dess, men fon. har tankarna därpå inte kunnat utvecklas på grund av personal- och utrymmesbrist. Vid en ev. tillbyggnad av hb och en utökning av personalstyrkan (se nedan) bör dock en central bokdepå inrättas. 7. Fragan om bokbusservice för delar av kommunen måste också övervagas inför framtiden. Vad som kan bli aktuellt i så fall ar ett samarbete med en eller flera grannkommuner, som delar en boltbuss. Resurserna har inte räckt till en egen bokbuss inom Högsby kommun, och under den knapphetens Italla stjärna son kommunens ekonomi befunnit sig i sedan ett par år tillbaka (hot om nedlaggning av de tv9 största företaqen i kommunen + ett antäl faktiska nedlagg- ningar av mindre föret~g) har gjort + att kulturnämnden inte ansett sig kunna satsa p: bokbuss som kom lement till filialerna. Cannolikt hade man (ur ekonomisk synvinke kunnat tfnka sig att satsa på bokbuss som alternativ till filialerna, men resp. tätorters hefalkning har i regel inte st#llt sig bakom ssdana förslag. Tvartom! Biblioteken tir i de flesta fall enda samlingslokal i resp. by. HZr hålls studiecirklar och konfirmationsundervisning t.ex. man ta vagen, om biblioteket laggs ned:' Vart skall

14 /?V-utrustning och AV-medier När ungdomsg-drden i tfögcby t:4tost f8rdlgsts7lts (hösten -72 eller våren -79) bör hb:s rnusikanlzggnina (som Sest8r av radio, bandspelare, högtalare, hörlurgr) gen or ng?^ en ~mf'aktande renovering. Mya hörlurar bur anskaffas, gamla aapskivor kasseras och hela musikverksamhzten genomgå en omnrövning i sin nki2s2ittning. Enl. NRU:s normer bör 0,5 enheter per invånare finnas i inedlabeståndet, Fon. finns ca 300 centralt p8 hb (exkl. språkkursernas kassetter, vilka är en deposition från Kalmar lans AV-central). Enl. NRU:s normer borde ssledes enbart Högsby tätort ha ca enheter. Om nu ungefär hälften av det faktiska beståndet kasseras kommer upprustningen av musikavdelningen att bli mycket dyrbar, Samtliga filialer utom Hornsö och Långemåla har kassettbandspelare och bildprojektorer. I samband med att sagostunder införs även i Långemala bör också denna filial förses med bandspelare och projektor. Vid inget av biblioteken finns TV eller filmprojektor. personalen eller låntagarna vid hb har hittills inte uttryckt önskemal om att vilja ha TV införd. Filmprojektor har hb fått låna från skolan vid behov. f nga planer finns f.n. på att inköpa egen projektor. Läsapparat för mikrofi lm inköptes för 13 %r sedan och har blivit mycket populär, Mikrof ilmsbest åndet bör utökas vartefter, 88 att de långa köerna p& länsbibliotekets mikrofilmsbestånd kan minskas en aning. Önskemal om kopieringsapparat har funnits länge. Dels för att man bättre och effektivare har velat utnyttja referensboksbestandet och ge snabb service både åt hb:s lgntagare och åt filialerna, ach dels för att kunna ge battre och utförligare intern infornatian åt bibliotekens personal, Hittills har alltid nagon av hb:s personal fatt gå till kommunalkontoret (5 minuters gångväg) och besvära någon av dess personal för att få nggot kopierat. Ett slöseri ned dyrbara resurser enligt min mening. En kopieringsapparat bör därför inköpas snarast. Sam ovan nämnts (sid. 9) planeras fon. inte något eget besthd av talböcker Ariig accession Enligt gangse rekommendationer bör ca 5% av mediabestandet utrangeras arligen. Så har inte skett. Den årliga tillväxten bör vara ca 300 volyrner/l.ooo invånare. Under den senaste 5-arsperioden har den genomsnittliga accessionen per år uppgått till enheter. Mediaanslaget har årligen ökats med ca lo%, vilket har inneburit faljande: I början av 5-arsperioden innebar en ökning av bokanslaget med 10% en något ökad arlig accession, för 2-3 år sedan en aförandrad accession och under åren (och 197R?) en minskad accession. Qokpriserna har som bekant stigit med mer an 10% de senaste åren. och för att bibehålla åtminstone oförändrad accession under år 1970 borde mediaanslaget ha ökat med ca 20%. I det trängda läge som kommunens

15 ekonomi berinner sig i har kulturnamnden valt att bland olika alternativ för ;r 1978 prioritera det Ökade personalbehovet (se nedan punkt 7.5). Forslag till förbättringar: Huvudbiblioteket Huvudbibliotekets nuvarande lokaler ar alldeles för små för att inrymma alla de aktiviteter som man tycker bör ingå i ett huvudbiblioteks målsättning. Visserligen finns lokaler och utrymme för musikavlyssning och sagostundsverksamhet (barn- och ungdomsavdelningen ar ombyggd för ca 5 år sedan, se ovan punkt sid. 41, men vuxna saknar helt rum för enskilda studier och personalen har Överhuvudtaget inga egna utrymmen. Fon. finns t.ex, bara en enda skrivplats p8 hela biblioteket. Utställningsytor i egentlig mening saknas oc;kså. I HELP-en för Högcby kommun ar angivet att biblioteket skall byggas ut dr :- kronor har avsatts till detta. Det Sr anigeläget att utbyggnaden inte försenas ytterligare, vilket har skett tidigare. Olika alternativ far utbyggnad har diskuterats. Ett förslag gick ut på att i samband med byggande av ungdomsgard bygga samman denna med biblioteket och låta ungdomar och bibliotek utnyttja vissa gemensamma utrymmen, som t.ex. teaterscen. Detta alternativ blev dock alltför dyrbart, dessutom visade det sig att tomt f ragan blev svårlöst. Ett annat alternativ går ut på att bygga ut bottenvaningen (fördubbla huset i sidled, men enbart b5ttenvåning och källare), vilket skulle ge ett tillskott på ca 125 m, (exkl. källare). Musikanläggningen kan då flyttas ned till något av de ca 3 nya rum som bildas. Ungdornsavdelningen blir då förhoppningsvis lugnare. I och för sig bör en un~gdomsavdelning vara på nedre planet i ett bibliotek, men trappan upp till övervåningen är sv%r för aldre rnännfskor att g8 i och hiss saknas i byggnaden, varför ungdomsavdelningen förmodligen måste vara kvar på övervåningen. Oftast finns personal där, Sedan kan fackboksbeståndet samlas på ett mera översk6dligt sätt på nedre planet. Det sorn egentligen inte hör hemma på referensavdelningen flyttas till sin rätta plats, ~eferensboksbest8ndet och tidningar/tidskri fter f lyttas ocltså ned. Det befinner sig nu i ett litet läsrum bredvid ungdomsavdelningen, vilket betyder att nästan ingen utnyttjar det på grund av dess besvärliga lage. Förutom den ovan nämnda trappan som avskrzcker inbjuder inte heller bullernivån till studier i lugn och ro. Istallet tillåts i regel kortare hemlån av all ref.litteratur. Om referensavdelningen flyttas så att den kommer i anslutning till fackavdelningarna kan den utnyttjas betydligt mer effektivt än'nu. Det rum, som frigörs om ref.böckerna flyttas, kan antingen göras an till personalrum, användas för utökad barnservice eller tas i anspråk för lokalsamlingen. Detta alternativ till utbyggnad Yr det som kul.turnamnden f.n. satsar på. I källarlokaler under en nybyggnad kan man då planera för studie- och sammanträdesrum. Mikrofilrns-

16 ~ppiiiitcn, soin -i.?l, i?? ii-itiy~t i. a.tt t'.;.:. i::nlii.:vaj.v, btr ocksa fly.tta-, dit 9 3:) a.';$ sl::id:tfors!::irnr j. Lugn :;ch kan zqn3 sig sin iiabby. 5~n:rvalvet kan d?! aterg?! till att bli den gardaroh.s LZ ï w p~rsonzlcn, corn det vni: innan ap?arii.ten Inf<ö~tcc. EIagasin;utryn.-~zn: n3 vinden rzcier t.v., nedan uri;t:illninp.iyt~~n. lznge ansetts vara alldeles för sm5. Smïrre utst8llnin~nr placz-.-s fon. i musikruamet p3 övervbningen, andra försöker pcrsonaien puzzls in zellun hkhyllorna pi nedre vzningen. I det ovm ckisunrzde u?- byggnadsf8rslagct bdr byttre olats kunna finnos för utnt?illningnr, t.ex. i det nya musikrunmet. Rya arbrtsplatser för personalen måst^ emellertid inrättas rzdan tidigare. Nir fr.0.m en bibliotekarie skall börja zrbeta p5 heltid och kontaristtjänsten skall utökas med 10 veckotimmar blir problemet akut. Snarast bör d5rf8r inrattas yttorligare 2 skrivbordsplatser med skrivmaskiner, bokhyllor och annat som behövs för att effektivt kunna uträtta elagda arbetsuppgifter. Konmunfullmäktige har ocksa beviljat medel dzrtill i kapitalstaten för år 1978 med :- kronor. Det är dessutom angeläget att rusta upp sjalva utlåningsavdelningen. Den nuvarande lanedisken är sliten och obekväm, inbjuder inte till att ge service varken åt lhtagare eller personal. Om den dessutom skall tjäna som informationsavdelning måste den ovillkorligen bytas ut och göras mera trivsam och funktionell Filialerna (se aven sammanställningen bilaga 2) Trots att lokalerna är för sma fungerar de nagorlunda tillfredsställande just nu. Det är inte aktuellt att integrera skolbiblioteket med folkbiblioteket, eftersom gengavst3ndet dem enellon 3r for stort. Skolan ligger i utkanten av orten. P8 sikt be?" i DVS dock en större bibliotekslokal, i ngsta femårsplan bör den inplaneras. Fagerhult, Fåqelfors ~8da filialerna är helt acceptabla, med undantag för att Fagerhults ungdomsavdelning är för trsng. Detta kan dock lösas genom snarre omdisponeringas av kontorautrymmet. N3r nu Fagerhults hibliutek inte längre är sjalvst8ndigt konmunbibliotek behuver kontorsutrymaet irite vara så stort. Man bör planera fur a tt integrera skolbiblioteket med folkbiblioteket, eftersom i Fagerhult skolan liqqcr i nijrheten av folkbiblloteket och i Fågelfors tom. i samma byggnad. Lokalen ar inte acceptabel, eftersom den Dr alldeles för liten. Fon. finns dock ingen bättre att till$, varfur nödlösningen tyv:lrr n.2ste fortqz ytterligare en tid. Här bedrivs dock bfide studeicirk~1v~rksa:nhet (ibland 2 a 3 kvsllar per vecka) och konfirmationsundervisning.

17 Den helt oacceptabla lokalen i Hornsö gamla skola flireslas bli ned- :lagd. Av de utlånen 1977 var barn- och ungdomslån, vilka förmedlades via skolan i L$ngemåla! Detta motiverar inte att en biblioteksfilial finns kvar dar. I stallet föreslas att en boklada placeras i byns affar. (Nar filialen i Sinnerba lades ned 1976 placerades dir en boklada i affären i stället. Erfarenheterna därifran ar mycket goda. Eioklådan ombesörjs av personal frk hb en geng per månad i samband med boken-kommer-verksamheten.) Eftersom barnen i Hornsö besöker skolan i Langemåla borde en utokning sv servicen till skolan från hb kunna ske utan större olägenheter. P8 det sättst försämras inte bibliateksservicen i Hornsö, snarare tvärtom! Biblioteket flyttar i december 1977 in i helt nya ändamålsenliga lokaler. Då finns tom. plats för mindre utst24llningar. Lokalen kan användas för studiecirklar m.m. Telefon skall installeras. - Ruda Nuvarande lokaler är helt otillfredsst3llande. Sedan länge planeras nya lokaler. Först hoppades man att Folkets hus skulle byggas ut, men det förefaller nu klart att utbyggnaden inte kommer till stand. I stallet planeras nu att biblioteket skall kunna flytta in i f.d. Konsum-Domus' affär, nar nya lokaler uppförts för denna. Förhoppningsvis ar desse klara till 8rsskiftet 1978/79. Samtliga filialer ligger centralt (utom Hornsö och i viss mån Långemala) och ar samlingspunkter för speciellt barn och ungdom, Om en bokbuss för delar av kommunen övervags kan t.ex. de srnå skolbiblioteken på tëtorternas låg- och mellanstadieskolor integreras i folkbibliotekens verksamhet, ungefär som man gjort i Nybro kommun i samband med SIA-försöket lasaret 1976/77. Erfarenheterna därif r8n verkar ju mycket positiva. (9) Under den senaste 10-årsperioden har tlppethållandet såväl vid hb soin vid filialerna sakta men säkert ökat. Även f orts2ittnf ngsvis maste man satsa p8 ökat öppethallande, särskilt far filialerna (om NRU:s normer om öppethållande minst timmar per vecka fördelade p8 3-4 dagar skall kunna förverkligas). 9. Bibliofack 23/1977, s. B ff

18 Följande öppethållande föresl3s därfer: Fngerhult 'l T: 10 Fågelf ors !J 10 Grönskåra Hornsö Ruda O Den kraftiga ökningen av öppethållandet vid hb beräknas ske hösten Den Br till att börja med planerad som en försöksverksamhet, Sannolikt krävs då ganska snart ökade personalresurser (se nedan punkt 7.5). Heroende på om sådana kan stallas till förfogande senast 1981 kan öppethållandet i den utsträckningen f ortgå, I Fagerhult och Fågelfors föreslås integrering av folk- och skolbiblioteket eke Eventuellt m%ste då Öppethållandet ökas ytterligare, t.ex. till i2 tidvecka fr.o,m NRU föreslår (10): -- att som riktpunkt för beräkningen av personalbehovet tas det av kommittgn framraknsde värdet am 'IS O00 om året utlånade band per heltidsanställd tjänsteman; att som riktpunkt för relationerna mellan bibliotekarier och annan II personal används formeln 1:1,7; Den sammanlagda personalstyrkan uppgar f,n. till 34- heltidsanstallda, 140 tirn/vecka, varav ingen ar fackutbildad bibliotekarie, Antalet utlånade band var år 1977 sammanlagt ca , vilket skulle motsvara ungefar 5 heltidstjänster. Sedan NRU framförde sina ~ekomrnendationer år 1972 har emellertid mycket hänt på biblioteksområdet. Rlltfler arbetsuppgifter av "icke bakmassiglf karaktär (uppsökande verksamhet, kulturella arrangemang, informations- och PR-verksômhet) har lagts på biblioteken och dess personal. För att hinna med att göra ett kvalitativt fullgott arbete måste NRU:s rekammendationer anses vara ett absolut minimum för personalstyrkan. Vid Högsby bibliotek uppnår man emellertid inte ens detta minimum (l$ heltidstjanst salknas). En bibliotekschefs/kulturchefstjanst ar beslutad fr.0.m , nar förutvarande kommunbibliotekariens tjanst om 34 tim/vecka omvandlas till heltidstjanst. Det innebär således en faktisk förstärkning av 6 tim/vecka. Dessutom infars från namnda datum ytterligare 10, Biblioteksarbete, sid. 173

19 10 veckotimmar p$ kontoristsidan. Enligt min mening bör man planera för inruttandet av tv3 bibliotekarietjänster. Det ar i längden ah8llhart om endast en fackutbildad tjansteman skall ansvara för en val fungerande 5iblioteksverksamhet. Enligt erfarenheterna p$ andra hall kommer den allmznkulturella verksamheten att'ta uppskattningsvis halva tjänstq2ringstiden för en bibliotekschef/kulturchef i ansprsk. Fr,o.m, 1901 fureslås därför inrättandet av ytterligare en tjinct för fackutbildad bibliotekarie. Förslaq till planesinq av personalstat far Höqsby kulturnämnd ( X o s t n. vid period:^ slut Högsby Bibliotekarie - (40); Kommunbibl, 34 (3413 Kontorister 56 56/ Filialerna Berga ,000 Fagerhult Fågelf ars O Grönskåra Horns Långemåla ,s Ruda U P Vaktmästare S:a timmar ,5 201, Vikarier (1978 : 4.500:-) Kurser, konferenser, bakmöten (1978 : 3.500:-) Sagostundcpersonal Summa Sociala avgifter 35% Summa 455. Og0 1) Inrättas ) Avslutas ) Andras Hostnaderna är beraknede efter dagens penningvärde! Arbetsuppgifter för de olika personalkateqorierna Ha~mmunbibliotekarien vid hb har det ekonomiska ansvaret för bibliote!ksorganisationen och sköter hela administrationen. Den allmankullturella verksamheten &som utstallningar, teaterfarestallningar

20 och författarbesök organiseras från hb. Filialbesök, PR-verksamhet och lokalplanering ingår också i kommunbibliotekariens arbetsuppgifter. ~ilial~örestånd~rnas tjänstgöring överensst2mmer inte med antalet Eppettimmar vid resp. filial, eftersom det för varje öppethållandetimma beräknas atgå en halv timma i "inre tjänstv. Dessa timmar anvands 2l.a. för genomgång av sambindningslistor, eftersom varje förestandare själv väljer vilka böcker han/hon vill köpa in. Ibland behövs dock samråd med fackutbildad personal, och vid ett flertal tillfallen har önskemål om bokmöten uttryckts. Hittills har kontinuegj.:#ja sådana inte kunnat anordnas, men en gemensam träff om året hr ordnats och sporadiska träffar förekommer givetvis också. Fr.o.m. hösten -78 planeras införandet av kontinuerliga bokmöten 2 gånger per månad. Filialfarestandare och bibliotekskontorister turas om att delta. Om sådana bokmöten kan införas skulle kontakterna.mellan de olika personalkategorierna kunna fördjupas. Sagitidigt tror jag, att filialföreståndarna p8 detta sätt kan stimuldras till ännu sjalvständigare initiativ för att kunna utforma verksamheten på det egna biblioteket. Inköpen och iordningst?illandet av medierna skall dock aven i forts%ttningen,som hittills,ombesörjas av hb. Det innebär, att även i fortsättningen bibliotekarien/bibliotekarierna vid hb i siste hand har ansvaret för den förda inköpspolitiken. Den uppsökande verksamheten administreras och organiseras i huvudsak från hb. Den startades p8 försök år 1975 och fortsatte reguljärt med bidrag fran Statens ~ulturråd år Tidigare ingick den i kommunbiblietekariens arbetsuppgifter, f.n. sköts den av en av kontoris- terna. Hon har tidigare ombesörjt patientutlåningen på Högsby Sjukhem. Ooken-kommer är en direkt uppsökande metod, avsedd far pensionarshem och kommuninvånare som bor i sina hem - f tätorten eller i kopm@ens glesbygd - och som p8 grund av hög ålder och/elles handikapp, sjukdom ach ensamhet har få kontakter med andra människor. Malet bör vara: 1, att förhindra att någon på grund av ålder, sjukdom eller handikapp utestängs från bibliotekets resurser; att motverka den isolering som kan bli följden av handikapp, s jukdorn eller ålder. Den sammanlagda uppsökande verksamheten uppgår till ca 10 timmar per vecka och fördelas enl. följande: Besök på pensionärs!iemmen (?ilderdomshemmen) i Högsby och Långemala, sjukhemmen Solhöjden och Holserum, ca 2 tim/vecka. Besöken på Höqsby Sjukhem (varannan vecka) administreras från hb men bekostas av Halmar läns landsting. Pensionarshemmen i Fagerhult, Fågelfors och Grönskåra besöks av resp. filiagförestandare, men vandringsbibliotek till dessa samrnanst~lls i