Studiecirkel Samhällspolitiskt program

Transkript

1 Studiecirkel Samhällspolitiskt program Patientens rätt till säker, ändamålsenlig och tillgänglig vård och rehabilitering Varje patient har rätt till en säker, ändamålsenlig och tillgänglig vård. Riksförbundet HjärtLung arbetar för att alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas bästa möjliga vård, medicinering, rehabilitering och sjukdomsförebyggande livsstilsinsatser. Efter en akut sjukdomshändelse eller besked om en allvarlig diagnos förändras en människas livssituation och rader av insatser måste sättas in för att återställa patientens hälsa och livskvalitet. Vår bestämda uppfattning är att var du bor inte ska vara avgörande för vilken sorts vård eller kvalitet på vården du får. Alla boende i Sverige oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska erbjudas likvärdig vård. Det hör också till sjukvårdens uppgift att motivera sina patienter att delta i preventiva livsstilsaktiviteter. Det är avgörande för våra medlemsgruppers framtida liv att förebyggande hälso- och sjukvård inte nedprioriteras. Förebyggande insatser är positivt för patienten liksom för samhällsekonomin. Alla patienter har rätt till en säker och ändamålsenlig vård. Alla patienter ska ha rätt till bästa möjliga vård, behandling, rehabilitering samt socialt stöd på lika villkor där patientens behov, värdighet, integritet och självbestämmande står i centrum. Alla hjärt- och lungsjuka personer ska erbjudas den vård, behandling och rehabilitering de behöver för bästa möjliga livskvalitet enligt de bästa möjliga metoderna och som baseras på aktuell och beprövad forskning. De regelverk vars avsikt är att styra vården ska vara obligatoriska. Alla patienter ska ha rätt till snabb och korrekt diagnos. All vård/behandling ska ges så skyndsamt som möjligt för minsta möjliga lidande för patienten och oro för de närstående. Ingen väntan på vård/behandling får någonsin överstiga hälso- och sjukvårdens generella regler. Alla patienter har rätt till begriplig information och besked om sitt hälsotillstånd och om de undersökningar som finns tillhands och eventuella alternativ. Relevant kritik mot bemötande och vårdinsatser förväntas leda till åtgärder för förbättringar. Genom livsstilsförändringar stärks patientens insikter och förhoppningar om ett fortsatt liv med god livskvalitet. Patienter med hjärt- och lungsjukdom som får tillgång till social gemenskap, erfarenhetsutbyte, rekreation och kultur främjar hälsan och utgör en del i den långsiktiga rehabiliteringen.

2 Vad betyder bästa möjliga vård och behandling för dig? Vad tycker du socialt stöd ska omfattas av? Diskutera vad ni i gruppen uppfattar som säker och ändamålsenlig vård. Diskutera i gruppen olika livsstilsförändringar som kan stärka patientens livskvalitet. Ge gärna exempel på förändringar just du har gjort. Personcentrerad vård (Nytt avsnitt som även innehåller delar av avsnitten Patientens rätt till vård och rehabilitering samt Patientsäkerhet, att stärka patienten i mötet med vården samt livet med kronisk sjukdom ) För Riksförbundet HjärtLung innebär personcentrerad vård att se personen i patienten att patienten är en människa med förmågor och resurser som är viktiga för en framgångsrik behandling. Vård, behandling och rehabilitering sker i samråd mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal, där patienten är expert på sin egen situation och hälso- och sjukvården på medicin, rehabilitering och vård. Genom att aktivt lyssna på patientens berättelse kan möjligheter och behov identifieras, vilka ligger till grund för den gemensamma planering av hälsooch sjukvård och som dokumenteras i en personlig hälsoplan. Det handlar om en ömsesidig respekt för varandras kunskap ett partnerskap grundat i patientberättelsen, formulerat i hälsoplanen. I ett personcentrerat samtal identifieras patientens resurser, möjligheter och behov genom att aktivt och lyhört lyssna på patientens berättelse. En individs resurser innebär mänskliga och mellanmänskliga tillgångar som till exempel glädje, motivation, vilja eller socialt nätverk. En särskilt viktig resurs är närstående som kan lyssna, stötta och bidra med information och som med fördel kan involveras i partnerskapet. En central del i personcentrerad vård är partnerskapet. Det handlar om en ömsesidig respekt för varandras kunskap; å ena sidan patientens kunskap om hur det är att leva med tillståndet, å andra sidan hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om tillståndet på en generell nivå. Patienten har möjlighet att, efter förmåga och vilja, vara fullt insatt i och medverka i sin egen behandling. Det personcentrerade mötet skapar förutsättningar och ligger till grund för individens egenvård. En personlig hälsoplan innehåller patientens mål och uppföljning av dessa. Motivation och vilja ligger till grund för patientens olika mål; det kan vara att kunna gå en viss sträcka efter en operation för att kunna rasta sin hund, eller att leka med barnbarnen. Den personliga hälsoplanen formuleras av patient och profession tillsammans, och dokumenteras i patientens journal. En sammanhållen dokumentation ska ge en sammanhållen vård, omsorg och rehabilitering, och patienten ska slippa upprepa sin berättelse gång på gång. Hälsoplanen är ett levande dokument som uppdateras regelbundet och följer patienten genom vårdkedjan. Patientens resurser, möjligheter och behov behöver identifieras, genom att aktivt och lyhört lyssna på patientens berättelse, och tas tillvara för en framgångsrik behandling.

3 Partnerskapet är en central del av en personcentrerad vård, med utgångspunkten att patienten är expert på sin egen situation och hälso- och sjukvården på medicin, rehabilitering och vård. Närstående kan med fördel involveras i partnerskapet mellan patienten och hälso- och sjukvården. En personlig hälsoplan som formuleras av patient och profession tillsammans ska upprättas. Det ska vara ett levande dokument som uppdateras regelbundet och följer patienten genom vårdkedjan, för att patienten ska slippa upprepa sin berättelse gång på gång. Patienten behöver goda kunskaper om sin sjukdom och sina rättigheter. Därmed ökar möjligheten till ett jämlikt möte i vården och patienten kan också ställa relevanta krav på sin behandling. Hur vill du att vården ska lyssna på dig, så att du känner att dina resurser, möjligheter och behov tas tillvara för en framgångsrik behandling? Diskutera varför det kan vara viktigt att närstående involveras i vården. Diskutera hur man som patient skaffar sig goda kunskaper om sin sjukdom och sina rättigheter, så att man kan få ett mer jämställt möte med vården. Akut omhändertagande Ambulanssjukvården är av största betydelse för den enskildes liv och hälsa. Om ambulanssjukvården inte fungerar optimalt och inte inger allmänheten trygghet råder ingen säker och ändamålsenlig vård. Akut omhändertagande börjar med ambulanssjukvården. SOS-alarm som är första instans ska ha såväl teknik som kompetens av högsta klass för att hantera människors nödsituationer. Utryckning och den första akuta vårdinsatsen ska vara så snabb och effektiv att liv räddas och att patienterna och deras närstående uppfattar ambulanssjukvården som trygg och säker. Ambulanser ska vara tillräckligt utrustade och alltid med medföljande utbildad akutpersonal som ska kunna inleda behandling omedelbart som förberedelse för fortsatt behandling på sjukhus. Patienten ska tas omhand med största skyndsamhet för att öka möjligheten till optimal behandling på sjukhus. Läkemedel Läkemedlet ska vara relevant och motiverat för diagnosen och patienten ska få en noggrann genomgång av de mediciner som ordineras. Läkemedel och generiskt utbyte som ordineras av läkare ska alltid ingå i läkemedelsförsäkringen. All medicinering alltid ska anpassas till den enskilde patienten. Fysisk aktivitet på recept kan vara lämpligt som komplement.

4 Alla patienter ska få sina förskrivna mediciner skyndsamt enligt gällande 24-timmarsregeln. Nivån för högkostnadsskyddet inte höjs ytterligare. Alla ordinerade läkemedel och generiskt utbyte ska omfattas av läkemedelsförsäkringen. Mätutrustning för t.ex. behov av blodförtunnande mediciner ska ingå i högkostnadsskyddet. Diskutera hur medicineringen skulle kunna anpassas mer till den enskilde patienten. Diskutera hur fysisk aktivitet på recept kan komplettera vanliga mediciner. Livsstilsfrågor Förbundet har sedan lång tid tillbaka hävdat livsstilens betydelse när det gäller risken för hjärt- och lungsjukdomar och när det gäller att lyckas med rehabilitering. Förändringar till en mer hälsosam livsstil ger rader av positiva effekter. Förbundet har utvecklat livsstilsaktiviteter som erbjuds alla medlemmar. Avsikten är att uppnå långsiktig och rent av livslång förändring av en mindre hälsosam livsstil. Vi fortsätter att driva dessa frågor som är bland de högst prioriterade i vårt arbete. Det är av största vikt att samhället agerar för minskat tobaksbruk med målet om ett rökfritt samhälle. Tankesmedjan Tobaksfaktas initiativ Tobacco Endgame 2025 ska ge ett brett genomslag i samhället. Sverige ska bedriva en betydligt mer restriktiv tobakspolitik, t ex inskränkningar för exponering av tobaksprodukter, neutrala förpackningar och utvidgad tobaksavvänjning. Det är betydelsefullt att understödja samhällets, arbetslivets, organisationers och andra aktörers ansträngningar för mer vardagsmotion och rekommendationer för hälsosamma måltider. Samtliga kommuner ska utveckla möjligheten till vardagsmotion som är tillgänglig för alla och vi rekommenderar förbundets koncept Hälsans Stig. Landstingen ska öka sin förskrivning av FaR Fysisk aktivitet på recept. Hälso- och sjukvården ska uppmärksamma patienterna mer på de riskfaktorer som ligger till grund för sjukdomen och att det krävs ökade insatser inom hälso- och sjukvården för att motivera patienter till livsstilsförändringar. Livsstilsförändringar ska utgöra en fundamental egenvårdsinsats som motverkar försämringar av hälsotillståndet för hjärt- och lungsjuka. Vi förordar utbildningsprogrammet Aktiv med HjärtLung. Att sjukhus och primärvård ökar sina insatser för strukturerad rökavvänjning. Hur upplever du att din livsstil påverkar din hälsa? Finns det förändringar i din livsstil du kan göra som skulle förbättra din hälsa?

5 Diskutera de livsstilsaktiviteter som förbundet och din förening erbjuder. Bidrar de till bättre hälsa? Ser ni att de kan utvecklas på något sätt? Forskning Vi anser att det är av betydelse att bidra till, följa och tillämpa forskning och dess resultat till stöd för våra målgrupper. Riksförbundet delar ut bidrag till patientnära forskningsprojekt som syftar till att utveckla metoder för rehabilitering av hjärt- och lungsjuka och förståelse för de mekanismer och behov som är förknippat med hjärt- och lungsjukdom. Riksförbundet förfogar över en forskningsfond med ett råd bestående av representanter från forskarsamhället och representanter för förbundet som årligen granskar inkomna ansökningar och föreslår förbundet vilka projekt som ska stöttas. Patientnära forskning är av stor betydelse för utvecklingen av rehabiliteringsmetoder för våra målgrupper. Samhället ska lägga mer resurser på forskning på områden som berör våra målgrupper. Forskningen ska alltid ta hänsyn till genus- och åldersperspektiven. Brukarmedverkan i forskningsprojekt alltid tillämpas där så är möjligt och där det förväntas öka kvaliteten på resultaten. Känner du till det arbete som Riksförbundet HjärtLung gör för att stödja patientnära forskningsprojekt? Diskutera hur ni i er förening kan stödja patientnära forskning, t.ex. genom insamling eller brukarmedverkan? HLR Hjärt-lungräddning Det rapporteras årligen ett stort antal fall av hjärtstopp som leder till dödsfall om inte snabb hjärt-lungräddning sätts in. Det är därför viktigt att så många människor som möjligt behärskar hjärt-lungräddning. Kurser i hjärtlungräddning är en del i föreningarnas verksamhet som koordineras på förbundskansliet. Förbundet genomför även utbildning av kursledare. All utbildning/kurser sker enligt HLR-rådets riktlinjer. Alla svenskar över 15 år ska utbildas i hjärt-lungräddning. Fler hjärtstartare ska finnas tillgängliga i samhället. Vi understryker vikten av att ansvar, service och kontroll av utrustningen. Angeläget att uppmärksamma Hjärt- och lungsjuka patienter ska kunna återgå i arbete efter för målgrupperna anpassade åtgärder.

6 Asylsökande till Sverige ska uppmanas till tbc-test och att landstingen har beredskap för ökad utbredning av sjukdomen. Behandling av patienter i livets slutskede uppmärksammas mer och att de får de särskilda insatser som är relevanta för att minska deras lidande. Har du gått utbildning i hjärt-lungräddning? Känner du att du idag har kunskap att utföra en hjärtlungräddning? Diskutera hur ni i föreningen arbetar med information och utbildning i hjärt-lungräddning? Finns det mer man kan göra?