9. KOMMUNERNAS ANSVAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "9. KOMMUNERNAS ANSVAR"

Transkript

1 9. KOMMUNERNAS ANSVAR 9.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga män blir våldsverkare. Förebygga könsstympning. Synliggöra att mäns våld mot kvinnor finns. Erbjuda hjälp, stöd och skydd åt alla brottsoffer. Säkerställa att brottsoffer får ett gott bemötande oavsett vilken myndighet de söker sig till. Tillgodose våldsutsatta kvinnors behov av stöd och skydd, vård och behandling så att kvinnorna kan leva utan rädsla och själva kan bestämma över sina liv. Ge barnen i familjerna stöd att bearbeta sina trauman och gå vidare i livet. Ge våldsutövande män möjlighet att bearbeta den problematik som kan ligga bakom våldet. Verka för att utredningar om våld mot kvinnor kan bedrivas så att brott beivras och redan begångna brott kan bli bedömda på ett rättssäkert sätt för både kvinnan och mannen. Främja metod- och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete möter våldsutsatta kvinnor, deras barn och de våldsutövande män. 9.2 Socialtjänstens ansvar och organisation Kommunens ansvar styrs särskilt av socialtjänstlagen. I socialtjänstlagen fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. I lagens portalparagraf fastslås att socialtjänsten skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Av 3 kap1 SoL framgår socialtjänstens uppgifter att informera, svara för omsorg och service, upplysningar, råd och stöd, vård och ekonomisk hjälp, samt annat bistånd till dem som behöver det. Socialtjänsten ansvarar också för att det stöd som ges till våldsutsatta kvinnor och deras barn beaktar den enskildes ansvar. I 1 kap. 1 socialtjänstlagen slås fast att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. I alla avgöranden som i arbetet med ärenden som rör våld i nära relationer är det av vikt att stödet inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Socialtjänstens ansvar för brottsoffer förstärktes 1 juli 2007 när det gäller våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld från bör till skall: 42

2 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Lag (2007:225). I socialtjänstens ansvar ligger att utveckla metoder som ger den våldsutsatta kvinnan och hennes barn skydd och stöd. (Se avsnitt om barnen) Barn som bevittnat/upplevt våld i familjen är brottsoffer, de är indirekt utsatta och kan även vara direkt utsatta. Den svåraste upplevelsen för barnet är knutna till tystnad och hemlighållande av våldet, en tystnad som osynliggör den traumatiska upplevelsen. Därför är det viktigt att se barnen, tala med dem, hjälpa, stödja och skydda. Det behövs särskilda insatser för barnen Ungdomar under 18 år kan bli utsatta för hot eller våld (se också Hedersrelaterat våld).om de utsätts för våld ska det bedömas som barnmisshandel, men det kan vara relevant att erbjuda dem bistånd som vuxna, exempelvis kontaktperson, boendestöd osv. För att de ska kunna beviljas ekonomiskt eller övrigt bistånd skall det kommuniceras med vårdnadshavaren. Ungdomar över 15 år har rätt att föra sin egen talan, vilket bland annat innebär att de utan att ha vårdnadshavarens tillstånd kan söka kontakt med ungdomsmottagningar, socialtjänsten och sjukvården. Det ligger även inom socialtjänstens ansvarsområde att utforma det sociala arbetet så att det inkluderar männen eller de som utövar våld och deras ansvarstagande för sitt våldsbeteende. I kommunerna är det Individ- och familjeomsorg som har ansvar för socialtjänstens insatser gentemot våldsutsatta kvinnor. I de flesta kommuner är detta ansvarsområde organiserat i olika enheter, vilket medför att en våldsutsatt kvinna kan söka upp eller hänvisas till olika ställen, beroende på om hon söker information, ekonomiskt stöd eller annat bistånd. En entydig bild i organisationen kan inte lämnas. Individ- och familjeomsorgens organisation ser olika ut i de fem kommunerna. (Se varje kommuns resurslista under flik 13) Vistelsebegreppet (Prop.2006/07:38) I SoL är det 2 kap. 2 som har avgörande betydelse för ansvarsfördelningen mellan kommunerna Av utredningen om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (SOU 2006:65) framgår att vistelsebegreppet i socialtjänstlagen (2001:453, SoL) eller snarast det kostnadsansvar som kan medfölja begreppet ibland framhålls som ett hinder för samarbete mellan kommuner när det gäller t.ex. ett nytt permanent boende. Även Socialstyrelsen lyfter fram problemet som slår särskilt hårt mot våldsutsatta kvinnor som ofta måste flytta för att känna sig säkra. Nytt lagförslag beräknas komma juni

3 För kvinnor som varit utsatta för våld i hemmet gäller primärt att det är hemkommunen som är skyldiga att utge bistånd. Däremot har kommunen enligt vistelsebegreppet ett yttersta ansvar om hemkommunen inte ger bistånd. Du som tjänsteman är också enligt FvL skyldig att bistå med service och att förmedla kontakter. Det är INTE kvinnojouren som ska sköta samtalen med hemkommunen. I första hand kan kontakten med den andra kommunen ske mellan handläggarna. Om hemkommunen inte lämnar besked eller inte tar sitt ansvar skall arbetsledaren i respektive kommun försöka lösa ansvarsfördelningen. Om hemkommunen trots detta inte tar sitt ansvar och om det finns barn rekommenderas en anmälan om tillsyn till hemkommunens länsstyrelse. 9.3 Information och hjälpinsatser till utsatta kvinnor Socialtjänsten ska erbjuda information och hjälpinsatser av olika slag till kvinnor som utsätts för våld och hot och vara lyhörd för vad de kan vara i behov av. Många gånger känner inte kvinnan själv till vilka möjligheter hon har till stöd och hjälp. En del kvinnor från andra kulturer har av olika skäl inte heller kunskap om kvinnors rättigheter i samhället, som är självklara för svenska kvinnor. Socialtjänsten måste därför aktivt erbjuda hjälp av olika slag. Samtidigt måste vi försöka förstå vilka barriärer det kan vara för kvinnan att lämna mannen, att söka hjälp och att berätta om mycket privata och personliga svåra upplevelser. Att berätta för någon som lyssnar aktivt kan vara en hjälp för kvinnan att komma fram till hur hon skall handla. Det är viktigt att i bemötandet hjälpa henne att se sin egen förmåga att reagera och agera och att stärka hennes självförtroende. Detta kan vara en process som tar olika lång tid för olika individer. Den professionella hjälp som socialtjänsten kan och bör ge, beror på den individuella situationen, om läget är akut, om det finns skyddsbehov, om det finns barn i familjen osv. Förhållningssätt bör, som i allt socialt arbete, vara att lyssna och anpassa insatsen efter de individuella behoven och situationerna. Insatserna kan vara både praktiska och behandlingsinriktade, akuta och långsiktiga Exempel på insatser Råd- och stödsamtal. Möta kvinnan med förståelse. Klargöra mannens ansvar för våldet. Skriftlig och muntlig information av olika slag om rättigheter och möjligheter till stöd och hjälp, skydd och eventuell vård. Säkerhetsplanering för kvinnan och eventuella barn. Säkerhetsplanering med en våldsutsatt kvinna beror på hennes situation, hennes prioriteringar och vad hon bedömer fungerar i hennes situation. Hennes och barnens säkerhet måste vara första prioritet. Praktisk hjälp med kontakter med läkare, kurator, advokat, polis, kriscenter, kvinnojour osv. Hjälp till skyddat boende, vård och behandling. Särskilda insatser för barnen. (Se närmare Barn som lever med våld). Bistånd i form av kontaktperson eller familjestöd. Kontaktperson kan tillsättas för att underlätta umgänget mellan barnet och umgängesföräldern när det finns risk för fortsatt hot eller våld efter separation. Kontaktfamilj kan också användas som stöd för kvinnan och barnen. Den första tiden efter en separation på grund av misshandel, kan vara kaotisk med känslomässiga upp- och nergångar, samtidigt som många praktiska saker behöver ordnas. 44

4 Hotbilden kan vara mycket allvarlig. Det finns ett stort behov av stöd och ibland avlastning med barnen. Ekonomiskt bistånd utifrån kvinnans behov och perspektiv. Det är angeläget med en snabb, generös och kunnig handläggning av ekonomiskt bistånd till våldsutsatta kvinnor och att allt görs för att underlätta för henne och barnen. En våldsutsatt kvinna kan känna sig tvingad att bo kvar av ekonomiska skäl, eller därför att bostad inte går att ordna för henne (eller för mannen). Det kan vara nödvändigt för en kvinna att lämna, inte bara bostaden, utan också allt bohag, kläder och annat för att rädda sig och barnen. Får hon inte effektiv ekonomisk hjälp kan hon känna att hon inte har annat val än att återvända till en hotfull situation Förutsättning för parsamtal/samarbetssamtal En kvinna som blivit utsatt för våld från sin man skall aldrig tas emot gemensamt med mannen. Det finns starka skäl att vara mycket försiktig med parsamtal. Då makt och kontroll är förenat med hot och våld är det troligt att kvinnan har liten möjlighet att uttrycka vad hon vill. Våldet kan dessutom riskera att trappas upp om kvinnan berättar vad hon utsätts för när mannen är närvarande. Det finns också risk att kvinnan känner sig delaktig i ansvaret för våldet varvid hennes skuldbörda ökar ytterliggare. Samtalen kan också upplevas som ett nytt övergrepp. Parsamtal ska inte ske på mannens begäran. Om parsamtal av någon anledning ska ske är förutsättningen att det står fullständigt klart att kvinnan önskar parsamtal och att mannen tagit ansvar för våldet I första hand måste insatserna inriktas på att bryta våldet och mannen måste påverkas att ta ansvar för sina handlingar Insatser i en akut situation Om du som socialarbetare möter en kvinna som hotas eller misshandlats, så kom ihåg att mötet med dig kan vara avgörande för hennes möjligheter att förändra sin situation. Du kan ha vägledning av de råd som finns under flik 2.3 Professionellt förhållningssätt Här nedan följer andra förslag till åtgärder som i olika lägen behövs. Erbjud kvinnan tid samma dag och ge henne så mycket tid du kan. Undvik situationen att hon sitter ensam i ett väntrum. Räkna med att hon kan uppleva sin situation kaotisk och ha svårt att redogöra för vad som hänt. Lyssna, men ifrågasätt inte, även om hon sökt hjälp tidigare och sedan återvänt till mannen. Ta reda på vad kvinnan är mest rädd för just nu och vad hon är rädd för ska hända i framtiden. Hot- och riskbedömning. Fråga om det våld som förekommit. Psykiskt, fysiskt och sexuellt våld. Om kvinnan har skador, hjälp henne att få tid hos läkare och följ om möjligt med henne. Även om vård inte behövs är det viktigt med läkarundersökning för dokumentation av skador i ett rättsintyg vid en eventuell rättsprocess. Vid sexuellt våld är det Kvinnokliniken som ansvarar för den medicinska vården och utredningen. Fråga om kvinnan (och hennes barn) behöver skyddat boende ex. kvinnojour. Om det inte finns släktingar eller vänner som kvinnan kan eller vill bo hos. Hotellboende är oftast ett olämpligt alternativ. En kvinna som lämnat hemmet akut har ofta inga pengar undersök om hon behöver ekonomisk hjälp och förmedla kontakt med enheten för ekonomiskt bistånd. I ett akut läge 45

5 kan hon exempelvis behöva pengar till mat, kläder, transport etc. I ett senare läge eventuellt mobiltelefon, advokatkostnader, hyresskuld, terapi, hemutrustning, flyttning till annan ort etc. Fråga om kvinnan behöver hjälp med kontakt med anhöriga och/eller hämtning av personliga tillhörigheter. Polis kan medverka till besök i hemmet. Journalför och dokumentera kvinnans berättelse och de skador du ser. Detta är särskilt viktigt om kvinnan ej vill gå till läkare. Beskriv var skadorna finns, antalet skador, storlek och eventuell färg. Dokumentation skall utformas med respekt för kvinnans integritet och hon skall veta vad som antecknas. Kvinnans uppgifter får naturligtvis inte lämnas ut mot hennes vilja, men hon kan samtycka till att uppgiften får lämnas till polisen eller annan myndighet. Diskutera med kvinnan att polisanmäla händelsen, men pressa henne inte. Anmälan får aldrig vara ett krav för att få hjälp. Följ om möjligt med kvinnan om hon vill gå till polisen, eller be polis komma för att ta upp en anmälan. Kvinnan bör informeras om förutsättningar för besöksförbud, trygghetspaket och annan hjälp och skydd i den juridiska processen. Beskriv möjligheter och begränsningar. Använd alltid vid behov professionell tolk, som kvinnan litar på. Låt aldrig anhöriga tolka. Barn är brottsoffer på samma sätt som om de själva varit utsatta. Var fanns de när våldet skedde? Var är de nu? Vilka behov har de? Prata med barnen! Alla barn påverkas av att leva med våld i familjen. Om du inte själv ansvarar för utredningar om barnens situation, bör du överväga om en anmälan skall göras till barn och familjeenheten. Bemöt kvinnans rädsla för att barnen ska tas ifrån henne. Informera henne om att detta inte innebär ett misstroende av henne som mamma, men att hon kan få hjälp och stöd i sitt förhållningssätt mot barnen. De kan få hjälp att bearbeta sina upplevelser. Om barnen inte följer med kvinnan, utan är kvar hos mannen, tänk på att meddela barnen att modern är i säkerhet. Om mannen behöver information, socialtjänstens stöd eller andra insatser skall alltid hänvisas till eller erbjudas hjälp från annan handläggare. Finns gemensamma barn är detta särskilt viktigt. (Se Männen bakom våldet) Insatser på längre sikt Det kan finnas många anledningar till att en kvinna stannar kvar i ett förhållande där mannen utsätter henne för övergrepp. I inledningen till denna handbok diskuteras en del av dessa tänkbara orsaker. Ett långsiktigt stöd för kvinnan från dig som socialarbetare kan vara att: Visa på möjliga handlingsvägar, så att kvinnan kan fatta ett självständigt beslut om sitt fortsatta liv. Ge skriftlig information om våld i nära relationer och om möjligheter att få hjälp och stöd juridiskt, socialt och ekonomiskt. Ge henne tid och möjlighet att ha samtalskontakt. Informera om andra verksamheter som kriscenter för våldsutsatta kvinnor där hon kan få tid för samtal, krisbearbetning och samtalsgrupp. Hjälp henne att byta bostad och kanske bostadsort. Bevilja bistånd i form av kontaktperson eller familjestöd. 9.4 Hot- och riskbedömning av mäns våld mot kvinnor i nära relation (Ur Våldsutsatta kvinnor. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal..socialstyrelsen 2003.) För alla som misshandlas är det motiverat att göra en bedömning om risk för allvarliga skador och även dråp/mord. Oavsett resultatet av denna värdering kan samtalet i sig vara en hjälp för kvinnan att reflektera över sin situation och om hon är i fara. Trots att det följande inte är 46

6 förutsägbart i enskilda fall, kan nedanstående förhållanden bedömas som faktorer som ökar risken för allvarliga skador eller dråp/mord. De utgör enligt forskning och erfarenhet riskfaktorer var för sig eller i kombination. En ökad risk kan föreligga om mannen: är våldsam utanför hemmet hotar mer frekvent eller med allvarligare hot använder våld mot barnen hotar att döda offret, barnen och/eller hotar med självmord använder droger, särskilt om de är aggressionshöjande (amfetamin, anabola steroider, kokain e.dyl.) har använt våld under graviditet har begått sexuella övergrepp är besatt av offret, säger att han inte kan leva utan henne, förföljer och/eller trakasserar henne tidigare har skadat kvinnan allvarligt har hotat vänner eller släktingar har vapen hemma eller lättillgängligt. Ett annat förhållande som måste beaktas som en tänkbar riskfaktor för ytterligare våld och sexuella övergrepp är om den misshandlade kvinnan har försökt att lämna eller öppet planerar att lämna mannen. Efter att ha diskuterat kring dessa riskfaktorer, kan man fråga kvinnan om hon anser att hon är i allvarlig fara. Om hon svarar jakande måste det tas på största allvar. Om kvinnan inte anser att hon är i fara men man själv ändå bedömer att så är fallet bör man diskutera sin bedömning öppet med henne. 9.5 Säkerhetsplanering Om kvinnan återvänder hem Ur Våldsutsatta kvinnor. Ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal..socialstyrelsen Många kvinnor som utsätts för misshandel väljer att i alla fall för en tid stanna i relationen. En del i säkerhetsplaneringen för kvinnor som väljer att återvända hem är att diskutera vad hon hittills har gjort och vad hon kan göra för att minimera risker för henne själv och eventuella barn. Diskutera vad som har fungerat hittills för att avvärja krissituationer och om hon tror att sådana strategier kan hjälpa nu. Fråga om hon kan förutse en upptrappning av våldet. Fråga henne om hon kommer att ringa till polisen om mannen blir våldsam. Om hon inte kan komma åt att ringa, vad kan hon i så fall göra för att påkalla hjälp? Be henne beskriva sitt nätverk och formulera hur det kan stödja henne i en akut situation. Diskutera för- och nackdelar med att berätta för vänner och släktingar vad hon är utsatt för. Vart kan hon ta vägen om hon måste fly? Hjälp henne ställa samman en lista med telefonnummer och adresser Förberedelser om situationen blir akut Föreslå att kvinnan har följande saker tillgängliga om hon måste lämna hemmet snabbt: 47

7 Identitetshandlingar för sig själv och barnen. Andra viktiga handlingar. Eventuella viktiga medicinska dokument, recept osv. Telefonnummer och adresser som kan vara speciellt viktiga. Kläder och toalettartiklar för henne och barnen. Kontobevis, kreditkort, bankböcker och nycklar till bankfack. 9.6 Ställa frågor om våld Mot bakgrund av hur svåra konsekvenserna kan vara och hur svårt det är att upptäcka våld i nära relationer är det motiverat att ställa frågor kring detta. Det kan ge den som utsätts för våld en möjlighet att berätta om sin livssituation som annars kanske inte skulle uppstå i vart fall inte innan våldet gett svåra konsekvenser. Det är viktigt att klargöra att man tar allvarligt på den utsattas problem och situation, att visa att man har förmåga att tala om våld i nära relationer och att hjälp finns att tillgå Kvinnor som inte söker hjälp Många kvinnor söker av olika skäl inte hjälp hos myndigheter. Det kan vara många barriärer som hindrar henne, Det förekommer att kvinnor söker vård och hjälp hos olika myndigheter för skador och symptom, ekonomiska problem och andra sociala problem, men inte orkar eller vill berätta om den verkliga orsaken. Det är en grannlaga uppgift att identifiera en kvinna som utsatts för psykiskt, fysiskt eller annat våld från en närstående. Det är viktigt att känna till symptom och konsekvenser för att kunna ställa frågor på ett empatiskt och aktivt sätt Exempel på frågor om våld i nära relationer Ibland kan det kännas svårt att ta upp frågan om våld i nära relationer särskilt om det inte finns några tydliga indikationer på att kvinnan utsatts för våld, även om misstanken har uppstått av något skäl. Nedan följer några exempel på hur man kan ställa frågor. Jag vet inte om detta är ett problem för dig, men många av mina klienter har upplevt våld i sina relationer. Jag har därför börjat fråga alla rutinmässigt om detta. Har du blivit utsatt för våld av din partner? Eftersom många av de kvinnor jag träffar i mitt arbete lever med någon som skadar eller hotar dem, frågar jag numera alla mina klienter om övergrepp Från allmänna till mer specifika frågor Ibland är det lämpligare att börja med mer allmänna frågor om förhållandet innan man ställer med direkta frågor om hot och misshandel. Detta är några exempel på mera allmänna frågor: Hur har du det i din relation/äktenskap? Du verkar bekymrad över din partner. Kan du berätta mer för mig om det? Uppträder han någonsin på ett skrämmande sätt? Du nämnde att din partner använder alkohol. Hur uppträder han när han är påverkad? Skrämmer hans beteende dig någonsin? Bli han våldsam? Brukar ni vara osams och bråka? Blir du någonsin rädd? Hur man än tar upp frågan och våld i nära relationer är det viktigt att så småningom ställa direkta och mer specifika frågor om hot och våld. 48

8 Har din partner hotat att skada dig eller någon i din familj? Är din partner svartsjuk? Brukar han anklaga dig för otrohet? Har din partner någonsin försökt hindra dig från att göra saker som är viktiga för dig? (Som att gå i skolan, arbeta, träffa vänner eller familj osv.) Har din partner någonsin slagit eller fysiskt skadat dig? Händer det ofta? När skedde det senast? Är du rädd för din partner? Känner du att du befinner dig i fara? Är det säkert för dig att gå hem? Sexuellt våld Sexuellt våld kan var en del i det våld man utsätts för. Frågor om sexuellt våld/sexuella övergrepp kan vara mycket känsligt och smärtsamt för en kvinna att svara på. Därför kan det vara lämpligt att avvakta i samtalet tills trygg relation har etablerats, innan man ställer denna typ av frågor. Har din partner någonsin tvingat dig att ha sex när du inte velat själv? Har din partner någonsin tvingat dig att utföra sexuella handlingar som du inte har velat? Har din partner någonsin nekat dig rätten att använda preventivmedel? 9.7 Socialtjänstens särskilda ansvar för barn Med barn avses enligt 1 kap. 1 SoL varje människa under 18 år. Enligt 5 kap. 1 SoL ska socialnämnden bl.a. verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden och i nära samarbete med hemmen, främja en allsidig personlighetsutveckling. Barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt ska få det skydd och det stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet. 1 kap. 2 SoL svarar mot artikel 3 i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Av bestämmelsen i socialtjänstlagen följer att när åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Av 3 kap. 5 SoL följer att barn har rätt att komma till tals; när en åtgärd rör barn, skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad Socialtjänstens skyldighet att utreda Av 11 kap. 1 SoL följer att socialnämnden utan dröjsmål ska inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom, och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Enligt 11 kap. 2 SoL får socialnämnden, när den gör en utredning om den behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. 49

9 9.7.2 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga Insatser för barn ska i första hand ges i frivilliga former med stöd av socialtjänstlagen. När barnet har ett vård och/eller skyddsbehov, som inte kan tillgodoses med frivilliga lösningar, kan lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, bli tillämplig. LVU ska trygga samhällets möjligheter att alltid kunna ge barn det skydd och den vård som de behöver. Socialnämnden får besluta att den som är under 20 år omedelbart ska omhändertas. Förutsättningarna för ett sådant omhändertagande regleras i 6 LVU. Beslutet ska underställas länsrätten senast inom en vecka från den dag beslutet fattades. Länsrätten ska pröva beslutet så snart det kan ske. Om det inte finns synnerliga hinder, ska prövningen ske inom en vecka från det handlingarna inkom till rätten. Ett omedelbart omhändertagande kan, som framgått ovan, beslutas och verkställas utan att vårdnadshavaren informeras i förväg. I samband med att socialnämndens beslut underställs länsrättens prövning måste vårdnadshavaren informeras om utredningsmaterialet. Det nu sagda innebär att socialnämnden kan underlåta att informera vårdnadshavaren om det utredningsmaterial som föreligger vid beslutet att omhänderta den unge till dess beslutet underställs länsrättens prövning Hemlighållande av ett barns vistelseadress Socialnämnden kan med stöd av 14 andra stycket 2 LVU besluta att inte röja den unges vistelseort för föräldrar eller vårdnadshavare. Socialnämnden skall minst en gång var tredje månad överväga om ett sådant beslut fortfarande behövs (14 tredje stycket LVU). Det kan vara i situationer: när det finns grundad anledning att tro att föräldrarna egenmäktigt kommer att bortföra barnet och därigenom äventyra dennes hälsa eller utveckling eller omöjliggöra vården. där den unge riskerar att utsättas för misshandel, psykiskt skadlig behandling eller annan allvarlig skada. där det befaras att föräldrarna kan tänkas föra barnet utomlands eller på annat sätt undanhålla barnet för nämnden. Däremot kan inte varje misstanke om att föräldrarna inte respekterar ett beslut om umgängesbegränsning leda till att vistelseorten hålls hemlig. Det primära vid bedömningen är hur barnet upplever situationen och hur dessa upplevelser kan hindra ändamålet med vården (SOSFS 1997:15 s. 71). 9.8 Kommunens ansvar i familjerättsfrågor Om kvinnan och mannen bestämt sig för att separera kan enheten för familjerätt bli aktuell beträffande vårdnad, boende och umgänge med barnen. Familjerätten arbetar med vårdnads- och umgängestvister, samarbetssamtal mellan föräldrar som har separerat, samt fastställande av faderskap till barn vars föräldrar inte är gifta med varandra. Det är inte ovanligt att det uppstår konflikter kring vårdnad och umgänge med barnen i familjer där våld förekommit. Det är inte heller ovanligt att våldet trappas upp efter en separation. 50

10 9.8.1 Hur arbetar familjerätten Allmänheten kan kontakta familjerätten för att diskutera och få råd i vårdnads- och umgängesfrågor. Samarbetssamtal kan inledas genom att föräldrarna kontaktar familjerätt eller genom beslut av domstol. Samarbetssamtal är strukturerade samtal med föräldrar som i samband med eller efter en separation, är oeniga om hur de skall lösa frågor kring vårdnad, boende och umgänge för gemensamma barn. Men som poängterades under kap 4.6: En kvinna som blivit utsatt för våld från sin man skall aldrig tas emot gemensamt med mannen. Det kan innebära att kvinnan, av rädsla för mannen, inte vågar säga vad hon tänker eller att det kan föreligga en ökad risk för henne att bli utsatt för våld på nytt, efter samtalen. Är föräldrarna överens om hur de vill lösa frågorna om vårdnad, boende och umgänge kan de kostnadsfritt skriva juridiskt bindande avtal om detta på familjerätten. Är de inte överens kan de väcka talan i tingsrätten om frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Tingsrätten kan då besluta om samarbetssamtal eller en utredning av socialnämnden i vårdnads- och umgängesfrågan. I föräldrabalken anges att det är barnets bästa som skall komma i främsta rummet vid avgörande av frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Tingsrätten kan besluta att en förälder skall ha enskild vårdnad och att den andra föräldern skall ha umgänge som utformas på olika sätt. Tingsrätten kan också besluta att båda föräldrarna skall vara vårdnadshavare, dvs. att de skall ha gemensam vårdnad om barnet. Tingsrätten kan då också besluta om vem av föräldrarna som barnet skall bo hos och hur barnets umgänge skall se ut med den andre föräldern. Tingsrätten kan besluta om gemensam vårdnad även om en förälder motsätter sig detta. Av förarbetena till lagen framkommer att domstolen inte schablonmässigt skall besluta om gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Har förälderns motstånd sin grund i förhållande som hot eller våld eller andra former av övergrepp från den andre förälderns sida, kan detta vara orsak för domstolen att inte besluta om gemensam vårdnad. Har kvinnan och/eller barnet blivit utsatta för våld av mannen kan domstolen besluta att en kontaktperson skall vara med vid umgänget eller hämta och lämna barnet. Föräldrar kan också själva, utan beslut i domstol, ansöka om att en kontaktperson skall medverka vid umgänget Umgängesinskränkning Utgångspunkten i svensk lagstiftning är att barn har behov av umgänge med båda föräldrarna även om barnet inte bor tillsammans med båda. En nära och god kontakt mellan föräldrar och barn under vårdtiden är ofta en förutsättning för att barnet ska kunna utvecklas väl under placeringen och på sikt kunna återförenas med sina föräldrar. Det kan emellertid förekomma att socialnämnden av olika skäl måste begränsa barnets umgänge med föräldrarna. Socialnämnden kan med stöd av 14 andra stycket 1 LVU förbjuda allt umgänge och även reglera telefon- och brevkontakter. 51

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Yrkesgemensam handbok

Yrkesgemensam handbok Yrkesgemensam handbok Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne Handlingsprogram för medarbetare som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot barn som upplever våld i familjen män som utövar

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD. PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD...

ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD. PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD... Innehåll INLEDNING... 4 Yrkesgemensam handbok... 4 Uppdatering... 4 Handbokens syfte och upplägg... 5 Handlingsprogrammet... 5 Genomförandeorganisation för Kvinnofrid i Malmö... 7 ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Yrkesgemensam Handbok Sjöbo Skurup Tomelilla Ystad 2007 Reviderad 2011 YRKESGEMENSAM HANDBOK Denna handbok vänder sig till dig som i ditt arbete eller i din organisation möter kvinnor,

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Åstorps kommuns Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Beslutat av Socialnämnden 2014-02-17 Dnr 2014/15 1 Innehållsförteckning 1.INLEDNING... 4 1.1

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER Rutiner för den samlade socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld VÅLD I NÄRA RELATIONER Rutinerna ger en detaljerad beskrivning av hur stödet till utsatta i kommunen ska

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med. Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Handbok för socialtjänstens arbete med Kvinnor som utsatts för våld och barn som upplevt våld i nära relationer

Handbok för socialtjänstens arbete med Kvinnor som utsatts för våld och barn som upplevt våld i nära relationer Ljusdals Kommun Handbok för socialtjänstens arbete med Kvinnor som utsatts för våld och barn som upplevt våld i nära relationer ljusdal.se Förord Socialtjänstens lagstadgade ansvar Socialtjänstlagen Våld

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Familjeenheten - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Vad är familjenheten? Familjenheten är en enhet inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med stödinsatser

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Oskar Söderberg Advokatfirman Per Nyberg AB Rådhusesplanaden 7 A 903 28

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 februari 2006 T 308-05 KLAGANDE LS Ombud: Advokat GH MOTPART MA Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat YB SAKEN Vårdnad ÖVERKLAGADE

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer