ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD. PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD. PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD..."

Transkript

1

2 Innehåll INLEDNING... 4 Yrkesgemensam handbok... 4 Uppdatering... 4 Handbokens syfte och upplägg... 5 Handlingsprogrammet... 5 Genomförandeorganisation för Kvinnofrid i Malmö... 7 ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD. PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT VID MÖTET MED KVINNOR SOM UTSATTS FÖR VÅLD... 9 Våldets orsaker och konsekvenser... 9 Kvinnors reaktioner och strategier mot våldet... 9 Professionellt förhållningssätt vid mötet med kvinnor som utsätts för våld KOMMUNENS ANSVAR...13 Malmö stads insatser för kvinnofrid...13 Socialtjänstens ansvar och organisation...14 Socialtjänsten; information och hjälpinsatser till våldsutsatta kvinnor...15 Kommunens ansvar i familjerättsfrågor...18 SJUKVÅRDENS ANSVAR...19 Sjukvårdens arbetsuppgifter...19 Medicinskt omhändertagande...20 Dokumentation...21 Dokumentation...22 Checklista...22 RÄTTSVÄSENDETS ANSVAR...23 Aktuell lagstiftning...23 Brottsutredningen...28 POLISENS ANSVAR...29 Målsättning och handlingsprogram...29 Utredningar om misshandel och sexuella övergrepp...30 ÅKLAGARMYNDIGHETENS ANSVAR...32 Mål och handlingsprogram...32 Åklagarmyndighetens ansvar och uppgifter...32 Rättegång...33 Stöd och skydd i rättsprocessen...33 BARN SOM LEVER MED VÅLD...35 Uppmärksamma barns behov och reaktioner!...35 Socialtjänstens ansvar för barnen...38 Barnens situation i vårdnadskonflikter...42 Barnavårdscentralen...42 Förskolan...43 Skolan...44 Polisutredarens ansvar för barn...45 MÄNNEN BAKOM VÅLDET...46 Att möta män som utövar våld...46 Professionellt förhållningssätt...48 Kommunens ansvar...49 RESURSER...50 Kommunövergripande verksamheter

3 EXEMPEL PÅ VERKSAMHETER I STADSDELARNA...70 RESURSER - FRIVILLIGA ORGANISATIONER...73 TELEFONLISTOR

4 Inledning Yrkesgemensam handbok Denna handbok vänder sig till dig, som i ditt arbete eller i din organisation möter våld och hot mot kvinnor. Handboken är en av de insatser som tillkommit för att möta olika yrkesgruppers uttalade behov av kunskap och information, yrkesövergripande och specifik. Handboken har utarbetats i samverkan mellan representanter för olika yrkesgrupper, myndigheter och verksamheter i Malmö. Arbetet med handboken har präglats av ett gemensamt förhållningssätt och en gemensam syn på att problemet våld mot kvinnor måste lösas i samverkan. Ansvarig för handboken är Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Malmö. Även personer utanför samverkansgruppen har bidragit till innehållet. En särskild arbetsgrupp har medverkat i avsnittet om sjukvården och en annan i avsnittet om barnen. Avsnittet om rättsväsendet har granskats av åklagaren Marianne Ny. I avsnittet om männen har medverkat frivårdsinspektör Birgitta Larsson och Åsa Jansson. I den slutliga utformningen av handboken har särskilt medverkat socialrådgivare Margot Olsson, kurator Lena Hansson och kommissarie Anna Gustavsson. Malmö i januari 2001 Samverkansgrupp för kvinnofrid i Malmö Gunnel Andersson, projektledare Uppdatering Under hösten 2004 har handboken uppdaterats. De olika avsnitten har granskats och reviderats med hjälp av representanter från berörda yrkesgrupper, myndigheter och verksamheter. De som har ställt upp med sin tid är medlemmar i Samverkansgruppen och även representanter från verksamheter utanför Samverkansgruppen. All tidsbunden information har ändrats, vissa innehållsmässiga förändringar och tillägg har gjorts, liksom vissa strukturella förändringar. Verksamhetspresentationerna har utökats så att fler samarbetspartners står inskrivna i handboken. Uppdateringen är utförd av Sofia Axelsson, Förebyggandeenheten, Södra Innerstaden. Malmö i april 2005 Margot Olsson samordnare för kvinnofridsprogrammet Sofia Axelsson projektsekreterare 4

5 Handbokens syfte och upplägg Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem, ett folkhälsoproblem och ett allvarligt brott, som berör många människor och som många personalgrupper kommer i kontakt med. Med våld mot kvinnor avses här olika slags våld som män utövar mot kvinnor som de lever med eller haft en relation till och ofta har barn tillsammans med. Våldet kan vara psykiskt i form av exempelvis hot och isolering, fysiskt och/eller sexuellt. Detta våld skiljer sig från andra våldsbrott genom att det i stor utsträckning äger rum inom hemmets väggar, inom familjen. Detta förklarar delvis varför det varit - och är - dolt för samhällets insyn och hjälpmöjligheter. Bara en liten del av de kvinnor som misshandlas anmäler detta till polisen och bara en del av anmälningarna leder till åtal. Få kvinnor söker samhällets hjälp och stöd. Ett bra bemötande och omhändertagande med uppföljande stöd och hjälp kan vara avgörande för en misshandlad kvinnas möjligheter att förändra sin situation Handboken är avsedd att vara ett hjälpmedel för att förbättra bemötandet och stödet och för att öka kunskapen och förståelsen för olika yrkesgrupper som arbetar med våld mot kvinnor, med barn som lever med våld samt med de män som utövar våld mot närstående kvinnor. Handboken ingår i Malmö stads handlingsprogram för våldsutsatta kvinnor och första kapitlet behandlar översiktligt bakgrunden till handlingsprogrammet, vad det innehåller och hur det är tänkt att implementeras. Kapitel två handlar om våldets konsekvenser, hur det kan påverka kvinnor och vilka strategier de ofta använder sig av. Kapitlet fortsätter med råd om hur ett professionellt förhållningssätt gentemot våldsutsatta kvinnor kan se ut och avslutas med förslag på hur det går att ställa frågor kring våldsproblematik. Från kapitel tre till och med kapitel fem behandlas bemötande av våldsutsatta kvinnor utifrån olika yrkesgrupper. Kapitel tre handlar om kommunens och Socialtjänstens ansvar och uppgifter, kapitel fyra och fem om Sjukvårdens och Rättsväsendets respektive. Partnervåld involverar inte bara den kvinna som utsätts. Om det finns barn i familjen så drabbas och påverkas de av våldet och behöver speciell hjälp och stöd. Därför finns kapitel sex om barnens situation och behov. Vidare så handlar kapitel sju om männen bakom våldet och hur man kan arbeta för att de ska upphöra med sitt våldsutövande. I kapitel åtta och nio slutligen beskrivs verksamheter som i olika utsträckning kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor och barn som lever med våld, likväl som med våldsutövande män. Verksamheterna är i vissa fall specifikt inriktade på våldsproblematik och i vissa fall en resurs som tidvis kommer i kontakt med detta. Det är ett brett spektra av organisationer som har valt att vara med bland handbokens resurstillgångar. I kapitel 8.1 finns verksamheter som sträcker sig över hela eller större delen av Malmö, i kapitel 8.2 finns exempel på verksamheter i stadsdelarna och i kapitel nio finns de ideella organisationerna. Handlingsprogrammet Denna handbok är en del av Malmö kommuns handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor i Malmö, som antogs av Malmö kommunfullmäktige i november Det fanns många orsaker till att Malmö kommuns handlingsprogram kom till stånd och till att samtliga berörda verksamheter påbörjade ett förändringsarbete. En orsak var upptäckten av en 5

6 bristande förmåga att se och bemöta kvinnor och barn som är drabbade. En annan var den samverkansgrupp som kuratorerna på Kvinnokliniken i Malmö hade startat på våren l997, där man sedan länge konstaterat ett bristande samarbete mellan myndigheter och organisationer. När en kvinna blir misshandlad kan olika myndigheter och yrkesgrupper bli involverade. Kvinnan kan behöva sjukvård för fysiska och psykiska skador, anmäla brottet till polisen, söka stöd och skydd och bistånd hos socialtjänsten både för sig och barnen. Åklagarmyndigheten bedömer om det finns skäl att åtala, domstolen håller rättegång, kriminalvården tar hand om mannen om han blir dömd. Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn, Kvinnojouren och brottsofferstöd hjälper kvinnorna. Samarbete och samverkan mellan dessa verksamheter är nödvändigt för att åstadkomma bästa möjliga hjälp för individerna, likaväl som för ett långsiktigt förebyggande arbete Det kommunala handlingsprogrammet arbetades fram i bred samverkan mellan olika myndigheter och organisationer, vilket ökat medvetenheten om att våld mot kvinnor är ett omfattande och komplext problem. Våld mot kvinnor måste angripas på bred front och gemensamt av rättsväsende, sjukvård, socialtjänst och utbildningsväsende, forskare, kvinnojour och andra ideella organisationer. Det krävs insatser för kvinnorna, männen och barnen i familjerna för att stoppa våldet. Denna helhetssyn präglar målsättning och innehåll i både handlingsprogrammet och handboken. Handlingsprogrammet tar upp olika former av våld mot kvinnor, såsom våld i nära relation och sexuellt våld. Även problematiken gällande våld mot särskilt utsatta grupper av kvinnor tas upp, som exempelvis äldre, funktionshindrade och missbrukande kvinnor. Handlingsprogrammet utarbetades av en samarbetsgrupp från socialtjänsten, sjukvården och polisen. I tvärsektoriella arbetsgrupper involverades många sakkunniga och engagerade personer från olika myndigheter, yrkeskategorier och organisationer för att få ett brett perspektiv och en helhetssyn på våldet. Genom handlingsprogrammet har nya resurser byggts upp och arbetsmetoder utvecklats. Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn öppnades i december 2000 för att tillgodose behovet av professionellt skydd, stöd och psykosocial krisbehandling för misshandlade kvinnor och deras barn. Information till våldsutsatta kvinnor har trycks upp på olika språk och utbildning för berörda personalgrupper pågår fortlöpande. Kriminalvården i Malmö har sedan l995 bedrivit påverkansprogram riktat till män som dömts för hot eller våld mot kvinnor i nära relationer. I december 2002 öppnade också Kriscentrum för män dit män i Malmö kan vända sig vid olika sorters problematik, bland annat svårigheter med aggression. Männen motiveras att ta ansvar för våldet, förändra sitt beteende och få en ökad insikt om hur våldet påverkar kvinnor och barn. I april 2004 öppnades även Kriscentrum för barn och ungdomar för att med barnet i centrum skapa en fungerande samverkan mellan olika myndigheter gällande barn och ungdomar utsatta för våld och övergrepp. Målet är ett i hela kommunen fungerande bra bemötande av våldsutsatta kvinnor och deras barn, samt ett ansvarstagande för att påverka männen/förövarna. Handlingsprogrammet omfattar: Särskilda verksamheter: - Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn. - Kriscentrum för barn och ungdomar utsatta för våld och sexuella övergrepp. 6

7 - Kriscentrum för män i kris och män som utövar våld. Samverkan mellan berörda myndigheter och frivilliga organisationer. Särskilda stöd och skyddsinsatser för missbrukande, misshandlade kvinnor. Förstärkt barnperspektiv. Yrkesgemensam handbok för all personal som möter misshandlade kvinnor, misshandlande män och deras barn Information till kvinnorna om deras rättigheter och var de kan söka hjälp. Information till allmänheten om våld i nära relationer. Kunskap- och metodutveckling. Utbildningsinsatser. Förebyggande insatser Polisen och åklagarmyndigheten i Malmö har också antagit åtgärds- och handlingsprogram avseende insatser vid våld mot kvinnor, där vikten av helhetssyn och samverkan kring förebyggande åtgärder och kunskapsutveckling starkt betonas. Genomförandeorganisation för Kvinnofrid i Malmö Samverkansgruppen nybildades i september Gruppen består av representanter från myndigheter och verksamheter som i olika yrkesroller och sammanhang möter misshandlade kvinnor. Representanterna kommer från socialtjänsten; från de tio stadsdelarna och Familjerätten. Från Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn, Kriscentrum för Barn och ungdomar och Kriscentrum för män. Från polisens Familjevåldsenhet, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården IDAP- Sverige, lokala Brå, UMAS, Primärvården, Malmö högskola, Komvux, Gymnasieskolorna, Brottsofferstöd och Kvinnojouren. Samverkansgruppen består av ett fyrtiotal personer vars arbetsuppgifter omfattar att vara referensgrupp för genomförandet av Malmö kommuns handlingsprogram och samarbeta kring olika insatser som kriscenter, handbok, information, utbildning och metodutveckling. Gruppen möts minst tre halvdagar per termin. Mötena innehåller ömsesidig och gemensam utbildning, samtal om erfarenheter, utvecklingsbehov och metoder samt utbyte av information. Samverkansgruppen anordnar och medverkar också i extern utbildning i Malmö. Att förändra attityder till våld mot kvinnor, förebygga våld och i övrigt genomföra den målsättning som Malmö kommun antagit i handlingsprogrammet är ett långsiktig arbete. Samverkansgruppen fyller en viktig funktion i denna process och kommer att fortsätta att mötas för att utveckla denna funktion, fortbilda sig, förankra metoder och sprida kunskap och information på sina respektive arbetsplatser. Styrgruppen består av två representanter från stadsdelarnas Individ- och Familjeomsorg, en företrädare för Polisområde Malmö, chefen för Kriminalvården Malmö Norr, klinikchefen för Barnpsykiatrin i Malmö och samordnaren för kuratorerna inom UMAS. På styrgruppens möten deltar även samordnaren för kvinnofridsprogrammet och informerar om pågående arbete inom handlingsprogrammet. Arbetsgruppen är en diskussionsgrupp och har funktionen av att vara samordnarens bollplank. Kontaktgrupper finns inom de olika verksamheterna för att främja utvecklingsarbetet inom respektive organisation. 7

8 Genomförandeorganisation; Illustration Styrgrupp Arbetsgrupp Samverkansgrupp Kontaktgrupp Socialtjänsten Kontaktgrupp UMAS Kontaktgrupp Polisen 8

9 Att bli utsatt för våld. Professionellt förhållningssätt vid mötet med kvinnor som utsatts för våld Våldets orsaker och konsekvenser Mäns våld mot närstående kvinnor kan inte förklaras på ett enkelt sätt. Det finns olika teorier om våldets orsaker och mekanismer, som söker förklaringar hos individerna, i relationen, i situationen och i samhällsstrukturen. Våld mot kvinnor är ett sammansatt och komplext problem, som skapar svåra trauma och sätter djupa spår hos många kvinnor och barn som drabbas av våldet, i synnerhet i de familjer där hot och våld tillhör vardagen. Våldet kan se olika ut, men det är alltid de män som utövar våldet som är ansvariga. Att utsättas för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld av en närstående person får sociala konsekvenser och ger ofta psykiska men. Det kan leda till att kvinnan får en bristande tillit till människor som vill hjälpa henne, som gör att hon inte kan berätta vad som hänt och inte förväntar sig att bli trodd. Hon kan också ångra det hon först berättat om och förneka det. Hon kan vara rädd och osäker och därför ibland bli aggressiv även mot den som vill hjälpa henne. Aggressionen beror på den förnedring hon utsatts för och den skam hon kan känna över detta och över att behöva söka hjälp. Ibland kan hon uppleva kontakten med myndigheterna som så hotfull mot sig själv, sina barn och sitt förhållande, att hon inte vill ha någon insyn. Mannen kan också förbjuda henne fortsatt kontakt. Det förekommer att misshandeln inbegriper våldtäkt. Detta kan vara mycket svårt att berätta om. Kvinnor som blivit fysiskt, psykiskt och sexuellt misshandlade visar ofta samma symptom som människor som lever med posttraumatiskt stressyndrom. Omhändertagandet bör ske med vetskap om vilket trauma en sådan situation innebär. Det är viktigt att våldtagna kvinnor får snabb och adekvat hjälp för att inte riskera svåra depressioner eller andra allvarliga skador. Kvinnors reaktioner och strategier mot våldet Det finns kvinnor som går vid första slaget och andra som tvingats leva med mannens hot och våld under lång tid. Aktuell forskning visar att det är vanligt att kvinnor växlar mellan att anpassa sig och hoppas att våldet ska upphöra och att göra uppbrottsförsök, som kan vara många och ta sig olika uttryck. När en kvinna söker hjälp efter ett övergrepp är hon i en akut kris, där hon oftast upplever att hon förlorat kontroll över sig själv och omgivningen. Vanliga symptom är ångest och rädsla, skuld och skamkänslor, otrygghet och sömnproblem tillsammans med kroppsliga symptom. I mötet med våldsutsatta kvinnor är det viktigt att inte generalisera utan se varje kvinna som en unik individ. Misshandel inom ett förhållande skiljer sig väsentligt från andra våldsbrott. Makarna är beroende av varandra känslomässigt och genom gemensamt boende och ekonomi, delad livshistoria och dessutom ofta gemensamma barn, vän- och släktkrets, och en planerad gemensam framtid. Ett uppbrott kan vara mycket komplicerat. Då separationen väl sker har den ofta föregåtts av många försök till uppbrott. Det är viktigt att reflektera över kvinnans möjligheter och svårigheter att bjuda motstånd. Om det finns barn binds makarna till varandra även om kvinnan lämnar mannen. För en del kvinnor är barnen och deras fortsatta väl och ve skäl att lämna mannen, för andra är de anled- 9

10 ningen att stanna kvar. En del kvinnor kan inte lämna mannen på grund av rädsla för att våldet blir än värre om de bryter förhållandet. De upplever en slags säkerhet när de bor tillsammans med mannen. Kanske de anser att det är bättre att veta var han är, och vad han gör, än att ständigt gå och vara rädd för att han skall söka upp henne. Det finns också kvinnor som väljer att stanna hos sin man, därför att hon anser att han behöver henne, eller på grund av dubbla känslor för mannen. De kanske lever i en förhoppning om att förhållandet ska bli bättre. Både kvinnorna och barnen har sett goda sidor hos mannen/pappan. Kvinnorna kan vara rädd för att möta mannen efter en separation, av rädsla för våld men också av rädsla för sina egna dubbla känslor, att trots allt vilja återvända till förhållandet. För kvinnor inom vissa kulturer kan det vara extra svårt att bryta sig ur ett förhållande då hon riskerar att stötas ut ur släktens och gruppens gemenskap. Kvinnan behöver därmed inte bara ta ställning till att lämna mannen utan också till att lämna merparten av sina nära. Professionellt förhållningssätt vid mötet med kvinnor som utsätts för våld. Det är viktigt att tänka på: att möta med respekt och förståelse Kvinnans utsatta situation kan göra att hon känner sig mycket utlämnad. Hon kan vara mycket rädd för att inte blir trodd och förstådd. Insatserna bör inriktas på att kvinnan skall kunna få skydd och vård om hon behöver det samt stöd och hjälp att bestämma sig för hur hon vill förändra sin situation. En kvinna, som uppfattar att det finns bra hjälp att få, vill i regel ha den hjälpen. att ge tid och omtanke - fråga och lyssna Fråga vad som hänt. Låt kvinnan berätta. Ge henne tid. Kvinnan kan vara ambivalent till situationen. Det kan ta tid för henne att våga lita på omgivningen och berätta. Det kan behövas flera samtal. Det är viktigt att kvinnan får ge uttryck för sin egen bedömning av risksituationen, vilka som kan hjälpa henne och vilka strategier hon själv haft och har. att inte ifrågasätta Särskilt vid upprepat våld och om kvinnan återvänt till mannen är det lätt att utsätta henne för kritik och fördömanden. Ofta är bindningen mellan kvinnan och mannen mycket stark. Om man kritiserar mannen, kan kvinnan uppfatta detta som kritik mot henne själv, eftersom hon levt tillsammans med honom. Det är viktigt att vara neutral i förhållande till kvinnans känslor inför mannen men ändå markera avståndstagande inför våldshandlingarna. Kvinnan behöver höra att det alltid är den som utövar våldet som är ansvarig för det. Hon måste fatta sina egna beslut och man ska inte som personal tala om för henne vad hon skall göra - men visa att det finns hjälp och stöd och att det finns alternativ. att göra en riskbedömning Kvinnor som levt länge med våld kan ha drabbats av att inte längre uppfatta hur allvarlig situationen är. Ställ frågor kring olika våldshändelser, så att du och kvinnan kan göra en bedömning av hotbilden. att göra en säkerhetsplanering Hjälp kvinnan att planera inför en akut situation. Vart eller till vem kan hon vända sig? Vad är viktigt att ha med sig? Föreslå att kvinnan har följande saker tillgängliga om hon måste lämna hemmet snabbt: kontanter, kontobevis, kreditkort, bankböcker och nycklar till bankfack. 10

11 Identitetshandlingar för sig själv och barnen. Andra viktiga handlingar. Eventuella viktiga medicinska dokument, recept. Telefonnummer och adresser som kan vara speciellt viktiga. Kläder och toalettartiklar. att informera Beroende på i vilken yrkesroll du möter en våldsutsatt kvinna har du olika informationsansvar. För att kvinnan ska bli hjälpt är det viktigt att hon får bra information, om möjligt både skriftligt och muntligt, om de rättigheter hon har och om de möjligheter som finns till skydd, stöd och hjälp. Lämna skriftlig information och ev. visitkort för kvinnans framtida behov. att hänvisa rätt Se till att den som behöver annat stöd än det som du kan ge, blir hänvisad till dem som har kompetens och resurser för uppgiften. Finns en hotbild, hjälp till att kontakta polisen, kriscentrum för kvinnor, kvinnojouren eller socialtjänsten. Finns skador eller märken efter våld, hjälp till att kontakta vårdcentralen eller akutkliniken beroende på skadans omfattning. Om kvinnan vill, följ gärna med henne till de olika verksamheterna. att använda professionell tolk Den som inte behärskar svenska obehindrat måste få tillgång till tolk som hon kan lita på. Låt inte anhöriga tolka. Det måste bli självklart för alla myndigheter i Malmö att använda professionell tolk, när en misshandlad eller våldtagen kvinna med utländsk bakgrund söker hjälp, vård eller kontakt med polisen. Beställ kvinnlig tolk om kvinnan önskar det. att dokumentera Kravet på dokumentation har ökat i och med den nya lagstiftningen. Vid upprepat våld har det stor betydelse om tidigare våldshändelser har dokumenterats. Det kan påverka bedömningen om brottet skall kunna betraktas som misshandel eller grovt kvinnofridsbrott. Alla kvinnor som söker läkarvård och berättar att de blivit utsatta för våld skall undersökas så att rättsintyg skall kunnas skrivas. Rättsintyg får ej lämnas utan kvinnans medgivande. För socialtjänsten och andra vårdinstanser är det viktigt att alla tecken till våld skrivs in i journalerna, även om kvinnan vid tillfället säger att hon inte vill polisanmäla. Kvinnan ska få veta att hon har rätt att läsa sin akt och att få rättelser antecknade i journalen, samt att uppgifter enligt huvudregeln inte får lämnas ut utan hennes medgivande. För att undvika att mannen får vetskap om eventuellt sekretessbelagda uppgifter i social akt rekommenderas att kvinnan och mannen har separata akter. att uppmärksamma barnen Fråga om det finns barn i familjen. Finns det misstanke om att barnen behöver skyddas och att modern inte kan ge detta skydd skall en anmälan till socialnämnden ske. Om modern misshandlas finns stora risker för att barnen skadas allvarligt även om de själva inte utsätts för våld. Detta är en svår fråga, eftersom många tror att förtroendet från kvinnan kan skadas om det sker en anmälan. Misshandlade kvinnor kan tro att deras barn ska tas ifrån dem. Därför är det viktigt att förklara för modern att en kontakt med socialtjänsten innebär ett erbjudande om hjälp och att en utredning om barnens situation tar sikte på att förbättra förhållandet för både kvinnan och barnen. Försök att medverka i kvinnans möte med socialtjänsten. Som personal kan man uppleva det som frustrerande att arbeta med misshandlade kvinnor, särskilt om kvinnan gång på gång återvänder till mannen. Det är viktigt att se sin del av hjälpen som ett led i en process. Då kan man lättare orka stödja henne nästa gång hon kommer, så att hon inte ska behöva skämmas över att söka hjälp igen. För att man som personal ska kunna 11

12 hantera dessa ofta mycket svåra situationer är det nödvändigt med handledning och utbildning. Att ställa frågor om våld i nära relationer Det är en grannlaga uppgift att identifiera en kvinna som utsatts för psykiskt, fysiskt eller annat våld från en närstående. Det förekommer att kvinnor söker vård och hjälp hos olika myndigheter för skador och symptom, ekonomiska problem och andra sociala problem, men inte orkar eller vill berätta om den verkliga orsaken. Det kan vara många barriärer som hindrar henne. Det är viktigt att känna till våldets symptom och konsekvenser för att kunna ställa frågor på ett empatiskt och aktivt sätt. Det är också angeläget att visa kvinnan att hennes situation tas på allvar, att man kan och vågar tala om våld i nära relationer och att hjälp finns att tillgå. I bästa fall kan frågorna innebära att kvinnan berättar om sina problem tidigare än hon annars skulle ha gjort. Det inramade avsnittet är hämtat ur A Resource Manual for Health Care Providers, Family Violence Prevention Fund i San Francisco 1998 i Socialstyrelsens Rapport: Våldsutsatta kvinnor, ett utbildningsmaterial för socialtjänstens personal år 2001 Exempel på frågor om våld i nära relationer Ibland kan det kännas svårt att ta upp frågan om våld i nära relationer särskilt om det inte finns några tydliga indikationer på att kvinnan utsatts för våld, även om misstanken har uppstått av något skäl. Nedan följer några exempel på hur man kan ställa frågor. - Jag vet inte om detta är ett problem för dig, men många av mina klienter har upplevt våld i sina relationer. Jag har därför börjat att fråga alla rutinmässigt om detta. Har du blivit utsatt för våld av din partner? - Eftersom många av de kvinnor jag träffar i mitt arbete lever med någon som skadar eller hotar dem, frågar jag numera alla mina klienter om övergrepp. Från allmänna till mer specifika frågor Ibland är det lämpligare att börja med mer allmänna frågor om förhållandet innan man ställer mer direkta frågor om hot och misshandel. Detta är några exempel på mer allmänna frågor: - Hur har du det i din relation/äktenskap? Du verkar bekymrad över din partner. Kan du berätta mer för mig om det? Uppträder han någonsin på ett skrämmande sätt? - Du nämnde att din partner använder alkohol. Hur uppträder han när han är påverkad? Skrämmer hans beteende dig någonsin? Blir han våldsam? - Brukar ni vara osams och bråka? Blir du någonsin rädd? Hur man än tar upp frågan om våld i nära relationer är det viktigt att så småningom ställa direkta och mer specifika frågor om hot och våld. - Har din partner hotat att skada dig eller någon i din familj? Är din partner svartsjuk? Brukar han anklaga dig för otrohet? - Har din partner någonsin försökt hindra dig från att göra saker som är viktiga för dig? (som att gå i skolan, arbeta, träffa vänner eller familj) 12

13 - Har din partner någonsin slagit eller fysiskt skadat dig? Händer det ofta? När skedde det senast? - Är du rädd för din partner? Känner du att du befinner dig i fara? Är det säkert för dig att gå hem? Sexuella övergrepp i samband med misshandel Sexuella övergrepp i samband med partnerns misshandel kan förekomma. Frågor om sexuella övergrepp kan vara mycket känsligt och smärtsamt för en kvinna att svara på. Därför kan det vara lämplig att avvakta i samtalet tills en trygg relation har etablerats innan man ställer denna typ av frågor. - Har din partner någonsin tvingat dig att ha sex när du inte velat själv? - Har din partner någonsin tvingat dig att utföra sexuella handlingar som du inte har velat? Kommunens ansvar Det kommunala handlingsprogram vid våld mot kvinnor som Malmö kommunfullmäktige antog i november l999 avser att på bred front angripa våldet mot kvinnor, i synnerhet det våld som riktar sig mot kvinnor från män i nära relationer. Kommunen är ansvarig för genomförande och utveckling av handlingsprogrammet. Frågan kan aktualiseras inom flera olika förvaltningar. Det individuella stödet ges huvudsakligen av socialtjänsten. Frågan berör även förskola, skola och fritid, vuxenutbildning samt vård och omsorg. Även förvaltningar som arbetar med stads- och samhällsplanering har ett ansvar att tänka på hur man kan förebygga våld. Malmö stads insatser för kvinnofrid Målsättningen för Malmö stads insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga män bliir våldsverkare. Förebygga könsstympning. Synliggöra våldet mot kvinnor. Stödja de flickor och kvinnor som blivit utsatta för våld, så att de vågar söka hjälp. Stödja och skydda flickor och kvinnor, så att de vågar anmäla våldsbrott. Säkerställa att kvinnor får ett gott bemötande oavsett vilken myndighet de söker sig till. Tillgodose misshandlade kvinnors behov av stöd och skydd, vård och behandling så att kvinnorna kan leva utan rädsla och själva kan bestämma över sina liv. Ge barnen i familjerna stöd att bearbeta sina trauman och gå vidare i livet. Ge misshandlande män möjlighet att bearbeta den problematik som kan ligga bakom våldet. Verka för att utredningar om våld mot kvinnor kan bedrivas så att brott beivras och redan begångna brott kan bli bedömda på ett rättsäkert sätt för både mannen och kvinnan. Främja metod- och kompetensutveckling för personal som i sitt arbete möter misshandlade kvinnor, deras barn och de misshandlande männen. 13

14 Socialtjänstens ansvar och organisation Kommunens ansvar för stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor styrs särskilt av SoL och handhas i huvudsak av stadsdelarnas socialtjänst. I Socialtjänstlagen fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. I lagens portalparagraf fastslås att socialtjänsten skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Av 3 kap.1 SoL framgår socialtjänstens uppgifter att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialtjänstens ansvar för misshandlade kvinnor konkretiserades och förtydligades i den lagändring som trädde i kraft den l juli l998 i 8 a SoL. Numera 5 kap. 11 SoL. Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särkilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. I socialtjänstens ansvar ligger att utveckla metoder som ger våldsutsatta kvinnor och barn skydd och stöd. Det ligger även inom socialtjänstens ansvarsområde att utforma det sociala arbetet så att det inkluderar männen och deras ansvarstagande för sitt våldsbeteende. I Malmö är det i regel stadsdelsförvaltningarnas Individ- och familjeomsorg som har ansvar för socialtjänstens insatser gentemot våldsutsatta kvinnor. På de flesta stadsdelar är detta ansvarsområde organiserat i olika enheter, vilket medför att en misshandlad kvinna kan söka upp eller hänvisas till olika ställen, beroende på om hon söker information, ekonomiskt stöd eller annat bistånd. Stadsdelarna är organiserade olika och en entydig bild kan inte lämnas här. Genom handlingsprogrammet har kommunen också utarbetat speciella kommunövergripande resurser för denna problematik: Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn, Kriscentrum för barn och ungdomar utsatta för våld eller sexuella övergrepp och Kriscentrum för män i kris och män som utövar våld. På varje stadsdels Individ- och familjeomsorg samt Familjerättsbyrån finns utsedda kontaktpersoner, som också ingår i Samverkansgruppen för kvinnofrid i Malmö. Deras uppgifter i frågor om våld mot kvinnor är att: vara kontaktpersoner gentemot andra myndigheter i frågor som rör misshandlade kvinnor, förmedla till rätt handläggare och se till att en misshandlad kvinna som söker hjälp inte avvisas, samverka med andra myndigheter, delta i utbildning och utbildningsplanering, medverka i metodutveckling och förmedling av praktisk kunskap samt utgöra ett nätverk med andra stadsdelars kontaktpersoner. Även andra enheter inom socialtjänsten och verksamheter inom stadsdelarna kommer i kontakt med kvinnor som misshandlas. Inom vård och omsorg förekommer att personal uppmärksammar våld och hot gentemot äldre och funktionshindrade kvinnor. Detta kan ibland var mycket svårt att upptäcka och svårt att komma till rätta med. I vissa fall kan de drabbade kvinnorna vara psykiskt och fysiskt funktionshindrade samt befinna sig i beroendeställning 14

15 till en förövare. Behovet av stöd och utbildning bör tillgodoses, liksom information och avlastning till anhöriga, inte minst i förebyggande syfte. Även personal inom barnomsorg och skola samt gymnasie- och vuxenutbildningen bör tillägna sig förståelse för och kompetens för att kunna uppmärksamma våld i familjen. Socialtjänsten; information och hjälpinsatser till våldsutsatta kvinnor Socialtjänsten bör erbjuda information och hjälpinsatser av olika slag till kvinnor som hotas och misshandlas och vara lyhörd för vad de kan vara i behov av. Många gånger känner inte kvinnan själv till vilka möjligheter hon har till stöd och hjälp. Vissa kvinnor med utländsk bakgrund kan behöva ytterliggare upplysningar om hur kvinnors rättigheter i det svenska samhället ser ut. Även andra utsatta grupper kan ha svårt att tillgodogöra sig sina rättigheter och behöver därmed extra stöd och information. Detta kan till exempel gälla missbrukande kvinnor eller unga kvinnor och flickor som utsätts för våld i parrelation. Socialtjänsten måste därför aktivt erbjuda hjälp av olika slag beroende på vilken situation kvinnan lever i. Samtidigt måste man försöka förstå vilka barriärer det kan vara för kvinnan att lämna mannen, att söka hjälp och att berätta om mycket privata och personliga svåra upplevelser. Att berätta för någon som lyssnar aktivt kan vara en hjälp för kvinnan att komma fram till hur hon skall handla. Det är viktigt att i bemötandet hjälpa henne att se sin egen förmåga att reagera och agera och att stärka hennes självförtroende. Detta kan vara en process som tar olika lång tid för olika individer. Den professionella hjälp som socialtjänsten kan och bör ge beror på den individuella situationen, om läget är akut, om det finns ett skyddsbehov, om det finns barn i familjen osv. Förhållningssättet bör, som i allt socialt arbete, vara att lyssna och anpassa insatsen efter de individuella behoven och situationerna. Insatserna kan vara både praktiska och behandlingsinriktade, akuta och långsiktiga. Exempel på insatser är: samtal för att lyssna och hjälpa till att reda ut situationen skriftlig och muntlig information av olika slags rättigheter och möjligheter till stöd och hjälp, skydd och eventuell vård medverkan i kontakter med läkare och kurator, advokat och polis, kriscenter, kvinnojour etc. hjälp till skyddat boende ekonomiskt bistånd i samband med exempelvis flyttning särskilda insatser för barnen Förslag till åtgärder Om du som socialarbetare möter en kvinna som hotas och misshandlats, så kom ihåg att mötet med dig kan vara avgörande för hennes möjligheter att förändra sin situation. Du kan ha vägledning av de råd som finns under rubriken Professionellt förhållningssätt Här nedan följer andra förslag till åtgärder som i olika lägen behövs. Om kvinnan återvänder hem. Vissa kvinnor som utsätts för misshandel väljer för en tid att stanna i relationen. En del i säkerhetsplaneringen för kvinnor som väljer att vara kvar i hemmet är att diskutera vad hon har gjort, och vad hon kan göra för att minska riskerna för henne själv och eventuella barn: 15

16 - Be henne beskriva sitt nätverk och hur det kan stödja henne i en akut situation. Vart kan hon ta vägen om hon måste fly? Ställ samman en lista med telefonnummer och adresser tillsammans. - Fråga om hon kan förutse en upptrappning av våldet. - Diskutera vad som har fungerat hittills för att avvärja krissituationer och om hon tror att sådana strategier kan hjälpa framöver. - Fråga henne om hon kommer att ringa polisen om mannen blir våldsam. Om hon inte kan komma åt att ringa, vad kan hon i så fall göra för att påkalla hjälp? - Diskutera om det är fördelaktigt eller inte att berätta för vänner och släktingar vad hon är utsatt för. Ekonomiskt bistånd Försörjningsstöd- ska ges utifrån kvinnans behov och perspektiv. Det är angeläget med en snabb, generös och kunnig handläggning av ekonomiskt bistånd till våldsutsatta kvinnor och att allt görs för att underlätta för henne och barnen. Skälen till detta är allvarliga. En misshandlad kvinna kan känna sig tvingad att bo kvar av ekonomiska skäl, eller därför att bostad inte går att ordna för henne (eller för mannen). Det kan vara nödvändigt för en kvinna att lämna inte bara bostaden, utan också allt bohag, kläder och annat för att rädda sig och barnen. Får hon inte effektiv ekonomisk hjälp kan hon känna att hon inte har annat val än att återvända till en hotfull situation. Kvinnan kan även behöva hjälp att byta bostadsort. Stöd i form av kontaktperson. Förutom samtalsstöd kan hon ha behov av bistånd i form av kontaktperson eller familjestöd. Kontaktperson kan tillsättas för att underlätta umgänget mellan barnet och umgängesföräldern när det finns risk för fortsatt hot eller våld efter en separation. Kontaktfamilj kan också användas som stöd för kvinnan och barnen. Den första tiden efter en separation på grund av misshandel kan vara kaotisk med känslomässiga upp- och nergångar, samtidigt som många praktiska saker behöver ordnas. Hotbilden kan vara mycket allvarlig. Det finns ett stort behov av stöd och ibland avlastning med barnen. Familjestödverksamheten kan behöva kopplas in. Visa på möjliga handlingsvägar, så att kvinnan kan fatta ett självständigt beslut om sitt fortsatta liv. Ge henne tid och möjlighet att ha samtalskontakt. Ge henne skriftlig information om våld och misshandel och om möjligheter att få hjälp och stöd, juridiskt, socialt och ekonomiskt. Informera om andra verksamheter som Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och Kvinnojouren, där hon kan få tid för samtal, krisbearbetning och samtalsgrupp. Då misshandel förekommit i ett förhållande bör parsamtal inte föreslås. Eftersom en man som misshandlar ofta har ett starkt kontrollbehov är det troligt att kvinnan har liten möjlighet att uttrycka vad hon vill. Våldet kan trappas upp om kvinnan berättar för andra vad hon utsätts för när mannen är närvarande. Det finns också risk att kvinnan känner sig delaktig i ansvaret för våldet varvid hennes skuldbörda ökar ytterliggare. Vissa kvinnor upplever samtalen som ett nytt övergrepp. Om kvinnan önskar parsamtal kan detta ske om mannen tydligt har tagit ansvar för, och visat att han förstått våldets konsekvenser. Parsamtal ska däremot inte ske på mannens begäran utan han ska erbjudas en egen handläggare för samtal. I första hand måste insatserna inriktas på att bryta våldet och mannen måste påverkas att ta ansvar för sina handlingar. Flickor under 18 år kan bli utsatta för hot eller våld från en pojkvän. Våldet mot dem ska bedömas som barnmisshandel. Kriscentrum för barn och ungdomar tar emot flickor som be- 16

17 höver hjälp på grund av partnermisshandel. Det finns också möjlighet att få hjälp på den öppna mottagningen på Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Flickor under 18 år som söker hjälp hos socialtjänsten bör få minst lika mycket stöd som myndiga kvinnor. För att de ska kunna beviljas ekonomiskt bistånd skall det kommuniceras med vårdnadshavaren. Se över om särskilda insatser för barnen behövs. Barn som bevittnar våld i familjen lever under stark psykisk press. I en familj där kvinnan utsätts för våld finns förhöjd risk att barnen också blir utsatta. Checklista; insatser i en akut situation erbjud kvinnan tid samma dag och ge henne så mycket tid du kan. Låt henne inte behöva sitta ensam i ett väntrum. Räkna med att hon kan uppleva sin situation kaotisk och ha svårt att redogöra för vad som hänt. Lyssna, men ifrågasätt henne inte, även om hon sökt hjälp för misshandel tidigare och sedan återvänt till mannen tala med henne enskilt. ta reda på vad kvinnan är mest rädd för just nu och vad hon är rädd för ska hända i framtiden fråga om sexuellt våld förekommit om kvinnan har skador, hjälp henne att få tid hos läkare och följ om möjligt med henne. Även om vård inte behövs är det viktigt med läkarundersökning för dokumentation av skador i ett rättsintyg vid en eventuell rättsprocess. Vid sexuellt våld är det Kvinnokliniken som ansvarar för den medicinska vården och utredningen fråga om kvinnan (och hennes barn) behöver skydd. Om det inte finns släktingar eller vänner som kvinnan kan eller vill bo hos, så föreslå i första hand boende på Kriscentrat eller Kvinnojouren. Hotellboende är ett olämpligt alternativ. en kvinna som lämnat hemmet akut har ofta inga pengar undersök om hon behöver ekonomisk hjälp. Förmedla kontakt med enheten för ekonomiskt bistånd, om det behövs. I ett akut läge kan hon exempelvis behöva pengar till mat och gångkläder, transport och skyddat boende, i ett något senare läge kan hon behöva hjälp till mobiltelefon, advokatkostnader, hyresskuld, terapi, hemutrustning, flyttning till annan ort och dylikt. fråga om kvinnan behöver hjälp med kontakt med anhöriga och/eller hämtning av personliga tillhörigheter. Polis kan ibland medverka till besök i hemmet. journalför och dokumentera kvinnans berättelse och de skador du ser. Detta är särskilt viktigt om kvinnan ej vill gå till läkare. Beskriv var skadorna finns, antalet skador, storlek och ev. färg. Dokumentation skall utformas med respekt för kvinnans integritet och hon skall veta vad som antecknas. Kvinnans uppgifter får enligt huvudregeln inte lämnas ut mot hennes vilja men hon kan samtycka till att uppgiften får lämnas till polisen eller annan myndighet ( Se 14 kap 4 sekretesslagen). 17

18 diskutera med kvinnan att polisanmäla händelsen, men pressa henne inte. Anmälan får aldrig vara ett krav för att få hjälp och får aldrig göras mot kvinnans vilja om hon inte är minderårig. Följ om möjligt med kvinnan om hon vill gå till polisen, eller be polis komma för att ta upp en anmälan. Kvinna bör informeras om förutsättningar för besöksförbud, trygghetspaket och annan hjälp och skydd i den juridiska processen. Beskriv möjligheter och begränsningar. använd alltid vid behov professionell tolk, som kvinnan litar på. Låt aldrig anhöriga tolka. ta reda på om det finns barn i familjen. Var fanns de när misshandelns skedde? Vad har de sett och hört? Har de också blivit slagna? Var är de nu? Vilka behov har de? Prata med barnen! Alla barn påverkas av att leva med våld i familjen. Om du inte själv ansvarar för utredningar om barnens situation bör du överväga om en anmälan skall göras till barn och familjeenheten. Bemöt kvinnans rädsla för att barnen ska tas ifrån henne genom att informera henne om att detta inte behöver innebära ett misstroende av henne som mamma, men att hon kan få hjälp och stöd i sitt förhållningssätt mot barnen och att barnen kan få hjälp att bearbeta sina upplevelser. Om barnen inte följer med kvinnan till ett annat boende utan är kvar hos mannen, tänk på att meddela barnen att modern är i säkerhet. om mannen behöver information, socialtjänstens stöd eller andra insatser skall han alltid hänvisas till eller erbjudas hjälp från annan handläggare. Kommunens ansvar i familjerättsfrågor Familjerättsbyrån Regementsgatan 52 B telefon: ; telefontid: Om kvinnan och/eller mannen bestämt sig för att separera kan Familjerättsbyrån bli aktuell beträffande vårdnad, boende och umgänge med barnen. Familjerättsbyrån är en kommunövergripande verksamhet, som ansvarar för vårdnad- boende- och umgängesrättstvister, samarbetssamtal mellan föräldrar som har separerat, samt fastställande av faderskap till barn vars föräldrar inte är gifta med varandra. Det är inte ovanligt att det uppstår konflikter kring vårdnad, boende och umgänge med barnen i familjer där våld förekommit. Det förekommer också att våldet trappas upp efter en separation. Hur arbetar familjerättsbyrån? Allmänheten kan kontakta Familjerättsbyrån för att diskutera och få råd i vårdnad- boendeoch umgängesrättsfrågor. Samarbetssamtal kan inledas genom att föräldrarna kontaktar familjerättsbyrån eller genom beslut av domstol. Samarbetssamtal är strukturerade samtal med föräldrar som i samband med eller efter separation är oeniga om hur de skall lösa frågor kring vårdnad, boende och umgänge för gemensamma barn. Det är inte lämpligt med samarbetssamtal då misshandel har förekommit. Det kan innebära att kvinnan, av rädsla för mannen, inte vågar säga vad hon tänker eller att det kan föreligga en ökad risk för henne att bli utsatt för misshandel på nytt, efter samtalen. Är föräldrarna överens om hur de vill lösa frågorna om vårdnad, boende och umgänge kan de kostnadsfritt skriva juridiskt bindande avtal om detta på Familjerättsbyrån. 18

19 Är föräldrar inte överens kan de väcka talan i tingsrätten om frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Tingsrätten kan då besluta om samarbetssamtal eller en utredning av socialnämnden i vårdnad- boende och umgängesfrågan. I Malmö utförs dessa utredningarna av Familjerättsbyrån. I föräldrabalken anges att det är barnets bästa som skall komma i främsta rummet vid avgörande av frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Tingsrätten kan besluta att en förälder skall ha enskild vårdnad och att den andra föräldern skall ha umgänge som utformas på olika sätt ( t.ex. fredag kl söndag kl varannan vecka ). Tingsrätten kan också besluta att båda föräldrarna skall vara vårdnadshalvare, dvs. att de ska ha gemensam vårdnad om barnet. Tingsrätten kan då också besluta om vem av föräldrarna som barnet skall bo hos och hur barnets umgänge skall se ut med den andre föräldern. Tingsrätten kan besluta om gemensam vårdnad även om en förälder motsätter sig detta. Av förarbetena till lagen framkommer att domstolen inte schablonmässigt skall besluta om gemensam vårdnad mot en förälders vilja. Har förälderns motstånd sin grund i förhållande som misshandel eller trakasserier eller andra former av övergrepp från den andra förälderns sida kan detta vara en orsak för domstolen att inte besluta om gemensam vårdnad. Har kvinnan och/ eller barnet blivit misshandlade av mannen kan domstolen besluta att en kontaktperson skall vara med vid umgänget eller hämta och lämna barnet. Föräldrar kan också själva, utan beslut i domstol, ansöka om att en kontaktperson skall medverka vid umgänget. En sådan kontaktperson utses i Malmö av socialtjänsten i den stadsdel där barnet är skrivit. Sjukvårdens ansvar Sjukvårdens ansvar styrs av Hälso- och Sjukvårdslagen som i sin portalparagraf har samma helhetssyn som socialtjänstlagen. Sjukvården i Region Skåne handlar om trygghet, respekt, integritet och tillgänglighet. Kvinnan ska alltid bli bemött på ett värdigt och korrekt sätt. Alla ska få vård på lika villkor oavsett ålder, kön och social ställning eller etnisk tillhörighet. Sjukvårdens arbetsuppgifter Kvinnor som utsatts för våld söker sig till många olika instanser inom sjukvården. I Malmö är det i första hand akutkliniken med kirurgiska och ortopediska klinikerna samt kvinnokliniken, öronkliniken och barnkliniken. Kvinnorna söker sig också till primärvården, psykiatrin och alkoholkliniken. Kvinnorna berättar inte alltid om misshandel och hot som ligger bakom de symptom de söker för. Oklara symptom kan ibland dölja övergrepp som kvinnan berättar om först när hon känner förtroende för den person hon sökt sig till. Sjukvården möter ofta kvinnan i det första akuta skedet och det är därför viktigt att berörd personal har kunskap om problematiken och sjukvårdens ansvar, så att utsatta kvinnor får rätt hjälp och hänvisas rätt. 19

20 Krisreaktioner När en kvinna söker hjälp efter ett övergrepp är hon i en akut kris, där hon oftast upplever att hon förlorat kontroll över sig själv och omgivningen. Vanliga symptom är ångest och rädsla, skuld och skamkänslor, otrygghet och sömnproblem tillsammans med kroppsliga symptom. Även om inte kvinnan visar några tecken på kris vid den första undersökningen bör hon ändå få en snar återbesökstid. Förbered henne på att reaktionen kan komma senare. Kvinnor som kommer till hälso- och sjukvården pga. misshandel och sexuella övergrepp är utsatta för ett multitrauma. De är såväl fysiskt och psykiskt som rättsligt och socialt skadade. Förövaren är ofta anhörig. Hjälpbehovet varierar beroende på kvinnans allmänna livssituation och på hur länge misshandeln pågått, liksom på om det finns barn i relationen. Alla övergrepp innehåller olika mått av psykiskt våld. Rädslan för att inte bli förstådd eller trodd är stark hos många kvinnor. Att personalen inger förtroende är därför avgörande för bemötandet. Kvinnan behöver stöd och hjälp. Klargör vilka möjligheter du själv har att ge detta stöd. Lova inte någonting som du inte är säker på att kunna hålla. Kvinnor som varit utsatta för sexualiserat våld är känsliga för attityder. Det är viktigt att du är medveten om detta och att du visat respekt för kvinnans integritet. En kvinna som utsatts för sexualiserat våld kan känna skuld i det som skett. Att bli utsatt för hot, trakasserier och våld av en närstående person är psykiskt påfrestande och kränkande och bryter successivt ner självförtroendet. Kvinnor som lever länge i en misshandelsrelation riskerar att påverkas och förändras i sin personlighet. Alla omvårdnadsåtgärder bör syfta till att stärka kvinnans självförtroende och ge henne upprättelse och skuldbefrielse. Både kroppen och själen behöver tid att läka. Medicinskt omhändertagande Läkarundersökning. Kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt ska alltid genomgå hel kroppsundersökning. Undersökningen bör göras så snabbt som möjligt med tanke på det trauma som detta slags våld innebär och på behovet att säkra bevis. Undersökningen ska genomföras så att den kan utgöra underlag för rättsintyg, men den utgör en konsultation som skall fastställa graden av fysisk och psykisk skada och behovet av behandling. Lathund för underlag för rättsintyg ska finnas på respektive kliniks akutmottagning. Undersökningen är också inledningen till kvinnans bearbetning av den kris hon befinner sig i p g a övergreppet. För barn under 15 år ska barnspecialist kontaktas. Inför undersökningen ska läkaren bedöma belastningen bland den övriga verksamheten på kliniken och tillkalla bakjouren för att minimera risken för avbrott i undersökningen. Under den tid som läkarundersökningen pågår ska ansvarig avdelningspersonal och växel informeras om att bakjour kontaktas direkt vid behov. 20

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

9. KOMMUNERNAS ANSVAR

9. KOMMUNERNAS ANSVAR 9. KOMMUNERNAS ANSVAR 9.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Yrkesgemensam handbok

Yrkesgemensam handbok Yrkesgemensam handbok Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne Handlingsprogram för medarbetare som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot barn som upplever våld i familjen män som utövar

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Yrkesgemensam Handbok Sjöbo Skurup Tomelilla Ystad 2007 Reviderad 2011 YRKESGEMENSAM HANDBOK Denna handbok vänder sig till dig som i ditt arbete eller i din organisation möter kvinnor,

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar.

Vi är många som vill hjälpa. Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Vi är många som vill hjälpa Stöd och råd till kvinnor som blivit utsatta för våld eller kränkningar. Stora broschyren.pgm 2-3 Våld används för att få en person att göra något som hon inte vill, eller få

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer

10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer 2009-01-09 Utdrag ur Yrkesgemensam handbok (rev nov 2008) Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne 2003 10. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 10.1 Bakgrund Våld i nära relationer är ett samhällsproblem

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot.

HANDBOK. för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. HANDBOK för personal inom Omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot. Handbok för personal inom omsorgsförvaltningen som möter kvinnor, utsatta för våld eller hot Våld mot kvinnor

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

2. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD

2. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD 2. ATT BLI UTSATT FÖR VÅLD Våldsbrott kan drabba alla och envar och förekomsten av våld är utbredd. Statistiskt sett är män oftare än kvinnor involverade i våldssituationer, både som offer och förövare.

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:4 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar för vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor och barn i Malmö

Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor och barn i Malmö Handlingsprogram för insatser vid våld mot kvinnor och barn i Malmö Antogs av Malmö kommunfullmäktige 2007.03.08 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Bakgrund 5 2.1. FN:s handlingsprogram 5 2.2. Kvinnofridspropositionen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer

Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med. Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER Ändrad 2006-05-04 Sida 1 (9) Senast reviderad: 2007-12-03 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: HANDLINGSPROGRAM FÖR STÖD OCH HJÄLP ÅT VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH DERAS FAMILJER

Läs mer

Yrkesgemensam handbok. För personal som möter vuxna och barn som lever med våld i nära relation SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN.

Yrkesgemensam handbok. För personal som möter vuxna och barn som lever med våld i nära relation SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN. Kapitelrubrik Fotograf: Helena Bodis Yrkesgemensam handbok SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN För personal som möter vuxna och barn som lever med våld i nära relation 1 Yrkesgemensam handbok SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor falun.se/socialförvaltningen Handbok för socialförvaltningen i arbetet med Mäns våld mot kvinnor Våld i nära relationer Innehåll Inledning... 3 Kommunens ansvar... 4 Definition av våld... 5 Våld i nära

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar:

Regeringen angav i beslutet att det är särskilt viktigt att länsstyrelserna granskar: RAPPORT 1(25) Resultatredovisning och Länsstyrelsens bedömning av socialtjänstens arbete i Malmö stad, SDF Hyllie med våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Bakgrund Regeringen har gett samtliga

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer