Eliel Kilpelä

Transkript

1 Eliel Kilpelä Abstrakt: Ett brev annoteras en demonstration av arbetsprocessen I mitt bidrag till sessionen Ett komplett arbetsflöde för två digitala utgåvor demonstrerar jag hur de olika verktygen som används inom Zacharias Topelius Skrifter (ZTS) används i det löpande arbetet. Som utgivare för Zacharias Topelius korrespondens har jag valt ett brev som utgångspunkten för min demonstration. Idén med demonstrationen är att visa hur redaktören använder sig av tre enkom för projektet skapade mjukvaror, två externa mjukvaror och ZTS digitala utgåva på för att genomföra tre arbetsmoment inom utgåvan: kommentering och personkommentering med länkning samt kommentarernas och lästextens publicering (för internt bruk). De tre arbetsmomenten infaller i slutändan av arbetsprocessen med ett manuskript. De bildar s.a.s. början på slutet i en texts väg från manuskript till publicerad del i utgåvan. Grovt taget är arbetsmomenten för ett brevmanuskript inskanning och manuskriptbeskrivning, avskrift och kodning, 1:a och 2:a kollationering, införandet av semantisk kodning jämte länkning. Därtill kommer författandet av inledning och textkritisk kommentar samt intern och extern granskning. Redaktörens arbete med kommentarerna efterföljs således ännu av en del arbetsmoment, men manuskriptet har vid kommentarskedet i det stora hela fått sin digitala skepnad så som den kommer att te sig för slutanvändaren. I min demonstration visar jag hur man inom utgåvan använder sig av de sex ovannämnda redskapen för att slutföra de tre ovannämnda arbetsmomenten. Dessa redskap är visningen av den digitala utgåvan, kommentarverktyget, publiceringsverktyget, TEI Name Selector, FileMaker-databasen och versionshanteringssystemet TortoiseSVN. De fyra förstnämnda verktygen har skräddarsytts för ZTS, det femte används med inköpt licens och det sista är en gratisvara. Jag börjar min demonstration med att i ZTS digitala utgåva visa ett publicerat brev med punktkommentarer och kommentarer länkade till den semantiska kodningen, d.v.s. så som det hela visas för slutanvändaren (bild 1). Detta utgångsläge är ganska typiskt i det dagliga arbetet, och visningsläget är det jag oftast själv börjar med. I det publicerade, okommenterade brevet är det lättast att upptäcka eventuella bristfälligheter: obsolet manuskriptbeskrivande kodning, eventuella slagfel eller just personer som av en eller annan orsak blivit okodade. Mitt utgångsläge i demonstrationen är att jag upptäcker en bristfällighet: en personpost är olänkad. Dessutom vill jag förse brevet med kommentarer. Följaktligen tar jag upp de två olika typer av kommentarer jag kommer att arbeta med: punkt- och personkommentarerna, som båda visas i tooltip-rutor.

2 Bild 1. Den digitala utgåvan. Visningen på hemsidan. I det följande rullar jag upp vilka steg som genomgås för att komma fram till slutresultatet. Jag börjar med att skapa en personkommentar i databasen (bild 2) och länka databasposten till det personkodade men olänkade textstället. Persondatabasen innehåller mer information än vad som syns i tooltipen (bild 3): upplysningar som kan bedömas vara redaktionellt intressanta införs i fälten benämnda familj, släkt, intern beskrivning, m.fl. I fälten kan man fylla i information om karriär, bekantskap med Topelius eller speciella livshändelser. Tooltipen strävar efter att vara så icke-kontextspecifik som möjligt, men eftersom persondatabasen används i hela utgåvan kan informationen i de icke-publicerade fälten visa sig vara nyttig senare i t.ex. en punktkommentar. Länkningen till databasposten går över programmet TEI Name Selector (bild 4). Person-, ort- och verktitelkommentarerna ersätter delvis punktkommentarerna genom att ge grundläggande upplysningar vid varje enskild förekomst. En ständigt återkommande punktkommentar skulle innebära tradiga upprepningar, särskilt som person-, ort- och verktitelförekomsterna i utgåvan är många.

3 Bild 2. Persondatabasen i FileMaker. Bild 3. Persondatabasens tooltip.

4 Bild 4. TEI Name Selector. Utgåvans natur är emellertid sådan att databasernas person-, ort och verktitelkommentarer endast täcker en del av kommentarbehovet. Ett stort antal punktkommentarer är därför nödvändigt. Dessa kommentarer ger bl.a. kontextuella upplysningar om textställen, men de kan också lika bra handla om översättningar och ordförklaringar. I kommentarerna finns också länkade hänvisningar till inledningar och andra kommentarer. I demonstrationens följande steg visar jag hur en punktkommentar skapas i kommentarverktyget (bild 5), hur kommentaren länkas till ett visst textställe samt hur man återanvänder en kommentar på ett annat ställe. Man kan läsa texten i själva verktyget, men visningen är inte lika komplett som i den digitala utgåvan, och därför har dessa två verktyg skilda användningsområden för mig. I kommentarverktyget markerar man det textställe där man vill skapa ett lemma, varvid verktyget sätter in <anchor>-element på det stället i XML-filen.

5 Bild 5. Kommentarverktyget. Det tredje och sista steget i demonstrationen är att publicera de ändringar redaktören gjort i XML-filerna via verktygen. Dessa ändringar hanteras av versionshanteringsverktyget TortoiseSVN. För att synliggöra dem använder jag publiceringsverktyget (bild 6), som kommunicerar med SVN. Genom att använda publiceringsverktyget uppdateras det dokument som skall visas på hemsidan omgående och ändringarna som gjorts med verktygen blir synliga. Bild 6. Publiceringsverktyget.