Kommuners och landstings pensionsskuld
|
|
- Lennart Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ENKÄTREDOVISNING: Kommuners och landstings pensionsskuld EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING
2
3 ENKÄTREDOVISNING: Kommuners och landstings pensionsskuld EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING
4 Upplysningar om innehållet Siv Stjernborg tfn Kajsa Jansson tfn Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Besök Hornsgatan 2 Tfn Fax Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, november 211 Enkätproduktion Annika Jonsson Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsfoto Joakim Bergström Typsnitt Georgia och Arial ISBN Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning
5 Förord Den kommunala pensionsskulden debatteras ofta. Ibland hävdas att kommuner och landsting är helt oförberedda och okunniga om pensionsskulden och hanteringen av denna. För att få en bild över hur det ser ut i våra kommuner och landsting har vi genomfört en enkät som riktats till ekonomicheferna i samtliga kommuner och landsting. Enkäten belyser såväl den så kallade gamla pensionsskulden som hanteringen av tjänstepensioner idag. Inriktningen är de ekonomiska konsekvenserna. Enkäterna skickades ut under juni augusti och är besvarade av 82 procent av kommunerna och av 95 procent av landstingen. I antal räknat har 238 kommuner och 19 landsting svarat. Det är således en mycket god svarsfrekvens. Vi vill tacka alla kommuner och landsting som svarat på enkäten och gjort denna rapport möjlig! Stockholm i november 211 Annika Wallenskog Sektionen för ekonomisk analys Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 3
6 Innehåll Enkätens huvudresultat 5 Stor medvetenhet om pensionsskulden 5 Finansiella tillgångsportföljerna små i förhållande till skulden 5 Ekonomicheferna anser att Pensionsskulden betungande men hanterbar 6 Redovisningsfrågan blandmodellen följs 6 Pensionsintjänandet idag det mesta betalas ut direkt 6 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden 7 Pensionsskulden en historisk belastning 7 Skulden ofantligt stor men utbetalningarna sker under många år 8 Pensionsskulden skiljer sig åt i enskilda kommuner och landsting 9 Skulden ökar kraftigt 211 på grund av sänkt diskonteringsränta 11 Enkätredovisning 12 Pensionsskuldsproblematiken politisk diskussion 12 Strategi för gamla pensionsskulden 13 Dagens pensionsintjänande 17 Placeringar / Försäkringar 17 Redovisning 22 Uppfattning om pensionsutbetalningar 25 Uppfattning om pensionsskulden 26 Administration och prognoser 27 Bilaga 1 Redovisning av ekonomichefens uppfattning om pensionsskulden 32 Bilaga 2 Enkäten 35 4 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning
7 Enkätens huvudresultat Stor medvetenhet om pensionsskulden Det finns en stor medvetenhet om den kommunala pensionsskulden såväl inom politisk ledning som i tjänstemannakåren i kommuner och landsting. I de flesta kommuner och landsting har frågan varit uppe för diskussion både en och två gånger de senaste åren. Alla kommuner och landsting beställer prognoser från sina administratörer och det stora flertalet beställer även långsiktsprognoser. Det vanligaste är att kommunerna på olika sätt förberett sig för den ökade belastningen av pensionsutbetalningar genom att ta höjd för detta i resultatet eller via finansiella mål Omkring två tredjedelar av kommunerna använder sig av den strategin. Det är dessutom så att en del har gjort placeringar för att minska på den framtida belastningen. Omkring 6 kommuner har gjort regelbundna placeringar öronmärkta för framtida pensionsutbetalningar. Nästan lika många har gjort placeringar mer ad hoc mässigt. Finansiella tillgångsportföljerna små i förhållande till skulden Omkring 4 procent av kommunerna har öronmärkt tillgångar för kommande utbetalningar. De öronmärkta tillgångarna är dock i allmänhet mycket små i förhållande till den totala skulden, som är cirka 2 miljarder kronor. Sammantaget har de kommuner som besvarade enkäten en portfölj som uppgår till ca 14 miljarder. Merparten är placerat i räntebärande tillgångar medan cirka en tredjedel är placerat i aktier. Ett sextiotal kommuner har försäkrat bort delar av pensionsskulden. Vanligast är att de försäkrat bort nyintjänandet. Men många kommuner har även förtidsinlöst delar av ansvarsförbindelsen. Det rör sig oftast om förhållandevis små belopp. Det är inget landsting som har försäkringslösning. Däremot har flertalet landsting finansiella portföljer men de är små i förhållande till landstingens totala skuld. Pensionsportföljen motsvarar ungefär avsättningens storlek i de flesta landsting. Sammantaget uppger landstingen att de har en öronmärkt portfölj på cirka 13 miljarder kronor. Två landsting har valt att återlåna hela pensionsskulden med tanke på att de har stora lånebehov för investeringar. Landstingens totala pensionsskuld uppgår till cirka 18 miljarder kronor år 21. gs pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning
8 Enkätens huvudresultat Ekonomicheferna: Pensionsskulden betungande men hanterbar Pensionsskulden är mycket stor i alla kommuner och landsting. Hur ser de i kommunen ekonomiskt ansvariga på situationen? Den samlade uppfattningen bland ekonomicheferna som svarat på enkäten är att pensionsskulden är belastande men hanterbar inom den kommunala ekonomin. En del kommuner upplever emellertid skulden betydligt mer betungande, särskilt i kommuner med befolkningsminskning vilka har en hög skuld beräknat per invånare. Landstingens ekonomichefer har en något mer bekymrad syn och flera menar att pensionsskulden är ett stort och växande bekymmer i landstingens ekonomi. Landstingen och kommunerna är dock helt överens om att de har betydligt större utmaningar att hantera än pensionsskulden. Redovisningsfrågan blandmodellen följs Enkäten innehåller även några frågor om redovisning. Över 9 procent redovisar pensionskostnaderna i överensstämmelse med den kommunala redovisningslagen, enligt blandmodellen. Redovisningsfrågan debatteras flitigt bland fackfolk. Det framförs att fullfonderings- eller fullskuldsmodellen ger en bättre redovisning. Någon tendens mot att fler kommuner eller landsting frångår den blandade modell framkommer dock inte i enkäten. Däremot anser många ekonomichefer att fullfonderingsmodell borde användas. Samtidigt som något lägre andel instämmer i påståendet att blandmodellen fungerar bra. I landstingen är det större andel av ekonomicheferna som är för fullfondering än i kommunerna. Pensionsintjänandet idag det mesta betalas ut direkt Idag är det mesta av nyintjänandet till tjänstepensionen avgiftsbestämt och utbetalt till den anställdes pensionsförvaltare. Förmånsbestämd tjänstepension, som skuldförs, finns numer enbart för höginkomsttagare. Många kommuner har valt att köpa försäkringslösning för den förmånsbestämda pensionen. Det innebär att kommunen i praktiken inte bygger någon ny pensionsskuld. Kvar finns dock den gamla stora ansvarsförbindelsen i många år till, men belastningen från denna börjar snart avta. I landstingen är den förmånsbestämda pensionen betydligt mer omfattande eftersom det är fler högavlönade i sektorn och där ökar avsättningen till pensionsskulden. Samtidigt ökar de finansiella portföljerna i de flesta landsting. Det innebär att det blir en betydligt större finanshantering än tidigare. 6 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning
9 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Pensionsskulden i kommuner och landsting är mycket stor, kring 4 miljarder kronor. Belastningen i form av pensionsutbetalningar från det gamla systemet har ökat vartefter alltfler av den stora gruppen som anställdes på 196- och 197-talen har blivit pensionärer. Belastningen i förhållande till kommuner och landstings skatteinkomster börjar nu närma sig toppen på puckeln, men det tar ytterligare ett tiotal år innan belastningen minskar. Pensionsskulden en historisk belastning Kommuner och landstings tjänstepensioner har från början varit tätt ihopkopplade med den allmänna pensionen. Den kommunala tjänstepensionen fastställdes enligt avtalet men först efter att den allmänna pensionen beräknats kunde den kommunala pensionskostnaden räknas fram. Den kommunala kostnaden blev den komplettering som behövdes skjutas till för att komma upp till den aktuella pensionen. Kommuner och landsting kostnadsförde tjänstepensionerna vid utbetalning på samma sätt som staten hanterade de allmänna pensionerna. 1 I samband med omläggningen av det allmänna pensionssystemet till ett avgiftsbestämt system gjordes även de kommunala tjänstepensionerna om till ett fristående system. Från 1998 är merparten av tjänstepensionerna avgiftsbestämda och dessutom direktutbetalade till den anställdes pensionsförvaltare. Det är enbart för anställda med inkomster över taket i det allmänna pensionssystemet som en förmånsbestämd pension finns kvar i den kommunala sektorn. Det är få i kommunerna (ca 6 %) men betydligt fler (ca 2 %) i landstingen som idag tjänar in en förmånsbestämd pension. För de med anställningstider före 1998 finns därför en stor pensionsskuld. För dessa fortsätter kommunerna redovisa pensionskostnaderna vid utbetalning. Medan pensionskostnaderna från och med 1998 kostnadsförs vid intjänandet. Detta brukar kallas för den blandade redovisningsmodellen och denna är beslutad i lagen om kommunal redovisning. Den gamla skulden benämns ansvarsförbindelse och förändringar i denna påverkar inte kommunernas resultat. 1 Beskattningsrätten borgar för pensionernas tryggande. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 7
10 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Skulden ofantligt stor men utbetalningarna sker under många år Tabell A visar att kommuner och landsting sammantaget har pensionsskulder (inklusive löneskatt) på cirka 4 miljarder kronor. Skulden består av summan av alla kommande utbetalningar diskonterat till ett nuvärde. Det handlar om utbetalningar 5 år framåt i tiden. Tabell A. Pensionsskuld i kommuner och landsting, år 21 Miljarder kronor inkl löneskatt Ansvarsförbindelse Avsättning på balansräkningen Total pensionsskuld varav beräknad löneskatt Kommuner Landsting Summa miljarder kronor är ett ofantligt stort belopp, som behöver relateras till något. Exempelvis utgör kommunernas skatteintäkter 343 miljarder kronor och landstingens dito 179 miljarder år 21. Pensionsutbetalningen på ansvarsförbindelsen uppgick år 21 till cirka 6 miljarder i kommuner och 4 miljarder i landsting. I relation till skatteintäkterna motsvarar det cirka 2 procent i sektorn. Något mer i landstingen än i kommunerna. Sammantaget motsvarar betalningarna för den gamla pensionsskulden i kommuner och landsting av cirka 75 öre i kommunskatt. Diagram A visar att kostnaden för den gamla skulden fortfarande ökar men inte så länge till. Faktum är att kommuner och landsting idag betalar för både gårdagens och dagens anställdas pension. Diagram A. Belastning av pensionsutbetalningar för ansvarsförbindelsen Skattekronor Pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen motsvarar kronor på skatten kommuner och landsting,9 kr,8 kr,7 kr,6 kr,5 kr,4 kr,3 kr,2 kr,1 kr - kr Källa: Analysrapporten. April 28, SKL. 8 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning
11 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Pensionsskulden skiljer sig åt i enskilda kommuner och landsting Pensionsskulden är dock inte helt jämnt fördelad utan varierar en del mellan olika kommuner. I diagram B ser vi att totala skulden 2 varierar från 38 per invånare i Pajala till bara 4 kronor per invånare i Höör. Medelskulden ligger på cirka 23 och hälften av kommunerna har en skuld mellan 2 8 och 26 8 kronor per invånare. Diagram B. Total pensionsskuld (ansvarsförbindelsen + avsättning) för kommuner med hög respektive låg skuld år 21 Kronor per invånare; gräns för Låg skuld < 2 8kr/inv, och för Hög skuld > 26 8 kr/inv Högst Pajala Hög skuld Medelskuld Låg skuld genomsnitt genomsnitt genomsnitt Lägst Höör Källa: SCB och egna bearbetningar. Vi kan också notera att kommuner med hög gammal skuld (ansvarsförbindelse) per invånare i stor utsträckning sammanfaller med kommuner med svag befolkningsutveckling. Detta är i och för sig naturligt att detta sammanfaller, då ett minskande antal invånare ska betala pensioner avseende en tidigare verksamhet som omfattande en större befolkning (se tabell B). Men om vi kompletterar med den inkomstförstärkning som sker via utjämningssystemet finner vi att pensionsskuldens belastning totalt sett inte lika starkt domineras av dessa kommuner utan att det faktiskt är en del andra kommuner som har kraftigare belastning i förhållande till sina intäkter; Lindesberg, Kiruna och Karlskoga toppar den listan (se tabell B och C). Tabell C visar även kommunerna med lägst pensionsskuld i förhållande till skatteintäkter inkl bidrag. Höör som har lägst skuld i landet har aktivt löst av sin pensionsskuld genom försäkringslösning. Detta var möjligt efter att de avyttrat ägande i kommunala bolag med vinst. 2 I skulden ingår både avsättning och ansvarsförbindelse. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 9
12 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Tabell B. Kommunerna med störst befolkningsminskning den senaste tioårsperioden och deras gamla pensionsskuld (ansvarsförbindelse) per invånare samt total pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) i förhållande till skatteintäkter per invånare av befolkningen respektive Kronor per invånares samt rangordning Befolkningsminskning Ansvarsförbindelse (inkl. löneskatt) kr/inv Rank i storlek av ansvarsförbindelse/inv Rank i storlek av total pensionsskuld /skatteintäkter inkl. bidrag Pajala 17 % Åsele 16 % Sorsele 15 % Jokkmokk 15 % Överkalix 15 % Laxå 15 % Övertorneå 14 % Dorotea 14 % Strömsund 14 % Ragunda 14 % Källa: SKL och SCB. Tabell C. Kommunerna med högst respektive lägst pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) inklusive löneskatt i förhållande till skatteintäkter inklusive bidrag Högst pensionsskuld Som andel av skatteintäkter, inkl bidrag, % Lägst pensionsskuld Som andel av skatteintäkter, inkl bidrag, % Lindesberg 71 Höör 1 Kiruna 67 Åstorp 2 Karlskoga 66 Knivsta 22 Kalix 64 Vaxholm 31 Arboga 64 Stenungsund 34 Källa: SKL och SCB. Kommunerna i tabell C visar ytterligheterna; knappt 25 av 29 kommuner har en sammantagen pensionsskuld som motsvarar mellan 4 till 6 procent av ett års skatteintäkter, inklusive utjämning och generella statsbidrag. 1 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning
13 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Diagram C visar pensionsskulden i landsting/regioner. I landstingen är genomsnittskulden knappt 2 kronor per invånare. Högst skuld har landstinget i Västerbotten med drygt 25 medan landstinget i Halland har lägst skuld med cirka 15 kronor per invånare. Diagram C. Total pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) inklusive löneskatt per invånare i respektive landsting, år 21 Kronor per invånare Västerbotten Örebro Norrbotten Västernorrland Blekinge Värmland Jämtland Dalarna Östergötland Gävleborg Uppsala Kalmar Västmanland Jönköping Kronoberg Västra Götaland Sörmland Skåne Stockholm Halland RIKET Källa: SKL. Skulden ökar kraftigt 211 på grund av sänkt diskonteringsränta Uppgifterna i rapporten angående pensionsskulden med mera avser år 21. Nyligen har beslutats om att sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Denna ränteförändring innebär att skulden ökar kraftigt med i storleksordning 8 9 procent. Pensionsskulden definieras som nuvärdet av alla pensionsåtaganden. Ränteförändringen innebär egentligen inte något större åtagande utan att värderingen av åtagandet har blivit högre. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 11
14 Enkätredovisning Redovisningen är uppbyggd så att först kommer aktuell fråga och därefter visas ett svarsdiagram. I några fall visas en tabell. Vid sidan ligger en kortare kommentar/analys. Kommuner respektive landsting redovisas i de flesta fall i olika diagram. Svarsfrekvensen är som nämnt mycket god. I resultatredovisningen har det inte gjorts någon uppräkning till totalnivå för de belopp som redogjorts för. Om man skulle vilja uppskatta hur mycket mer det rör sig om är det enklaste att lägga på cirka 18 procent i kommunerna. Bland landstingen var det enbart ett landsting som saknades. Merparten av svaren redogörs i andelar och torde vara tillförlitliga särskilt med tanke på den höga svarsfrekvensen. Pensionsskuldsproblematiken politisk diskussion 1. Har pensionsskulden och dess påverkan på kommunens ekonomi varit föremål för diskussion i fullmäktige alternativt kommunstyrelsen (KS) under de tre senaste åren? Diagram 1A. Kommun: Diskussion i fullmäktige/ks om pensionsskulden 4 39% 39% 3 Pensionsskulden har diskuterats en eller flera gånger i de flesta kommuner. I cirka 2 procent har dock frågan inte diskuterats. Det är framförallt bland kommunerna med låg skuld som frågan inte diskuterats, medan hos kommuner med hög skuld är det vanligast att frågan diskuteras fler än 2 gånger % Nej Ja, 1-2 ggr Ja, fler än 2 ggr 12 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning
15 Enkätredovisning Diagram 1B. Landsting: Diskussion i fullmäktige/ls om pensionsskulden 6 5 5% % 33% Nej Ja, 1-2 ggr Ja, fler än 2 ggr I landstingen har pensionsskulden i de flesta fall varit föremål för politisk behandling mer än en gång och medvetandegraden är hög om problematiken. Tre landsting (17 %) har inte haft frågan uppe för diskussion de senaste tre åren. I merparten av såväl kommuner som landsting har pensionsskulden varit föremål för politisk behandling och medvetandegraden är hög om problematiken. Strategi för gamla pensionsskulden 2. Vilket påstående stämmer bäst för er kommun när det gäller den gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen)? Diagram 2A. Kommuner: Strategi 6 53% 4 2 2% Kommunen har som strategi att återlåna hela pensionsskulden 28% Kommunen har en Kommunen har ingen strategi för att jämna särskild strategi ut/minska belastningen av pensionsutbetalninga r Den vanligaste strategin är att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetalningar. I kommunerna har även 2 procent som strategi att återlåna hela pensionsskulden. Omkring en fjärdedel av kommunerna har ingen särskild strategi. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 13
16 Enkätredovisning Diagram 2B. Kommuner: Strategi efter skuldsättning Gräns för Låg skuld < 2 8kr/inv, och för Hög skuld > 26 8 kr/inv. 8 63% % 45% 45% 23% 23% 25% 2 1% 14% Bland kommuner med hög skuld har dock hela 45 procent ingen särskild strategi. Kommunen har som strategi att återlåna hela pensionsskulden Kommunen har en strategi för att jämna ut/minska belastningen av pensionsutbetalnin Kommunen har ingen särskild strategi Låg skuld/inv Medelhög skuld/inv Hög skuld/inv Diagram 2C. Landsting: Strategi 1 89% % 6% Alla utom två landsting har angett att strategin är att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetalningar. Landstinget har som strategi att återlåna hela pensionsskulden Landstinget har en strategi för att jämna ut/minska belastningen av pensionsutbetalninga r Landstinget har ingen särskild strategi Kommuner och landsting har vanligen som strategi att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetalningar från den gamla pensionsskulden. Noterbart är dock att relativt många kommuner med hög skuld svarar att de inte har någon särskild strategi (se diagram 2B). 14 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning
17 Enkätredovisning 3.1 Hur har kommunerna agerat via den ekonomiska styrningen för att hantera pensionskostnaderna för ansvarsförbindelsen? Diagram 3A. Kommuner: Agerat via ekonomiska styrningen % 31% 29% Behövs ingen särskild hantering då belastningen är väl hanterbar inom den normala ekonomiska styrningen Resultatkrav för att ta höjd för ökade pensionsutbetalninga r Via finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagandet ska täckas in Hanteringen av pensionskostnaderna är olika i kommunerna. En tredjedel säger att det inte behövs någon särskild hantering. Medan två tredjedelar agerar via styrningen antingen via att man höjt resultatkravet eller så använder sig av finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagandet ska täcka in. Diagram 3B. Kommuner: Agerat via placeringar (fler än 1 svar förekommer) 4 35% Kommunen har inte klarat av att sätta av medel 24% Via regelbundna årliga placeringar 2% Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag 3% Placerat medel i en pensionsstifte lse 2% Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbin delsen/förtida inlösen Konkret har en tredjedel av kommunerna inte klarat av att sätta av medel. Närmare hälften har placerat kapital i någon form och 2 procent har försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen. Av de kommuner som inte klarat av att sätta av medel är kommuner med hög skuld överrepresenterade. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 15
18 Enkätredovisning Diagram 3C Kommuner som inte satt av medel Gräns för Låg skuld < 2 8kr/inv, och för Hög skuld > 26 8 kr/inv. 5 48% 4 34% 3 26% 2 1 Nära hälften av kommuner med hög skuld har inte satt av medel. Kommunen har inte klarat av att sätta av medel Låg skuld/inv Medelhög skuld/inv Hög skuld/inv Tabell 3A. Kommunen har försökt agera via placeringar (fler än 1 svar förekommer) Svar Antal Kommunen har inte klarat av att sätta av medel 87 Kommunerna har både gjort placeringar regelbundet och ad hocmässigt. Försäkringslösningar är också ganska vanligt. Via regelbundna årliga placeringar 58 Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag 48 Placerat medel i en pensionsstiftelse 8 Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen/förtida inlösen 5 13 landsting säger sig ta höjd för ökande pensionsutbetalningar antingen via resultatkrav eller finansiella mål, Enbart 2 landsting anser att det inte behövs någon särskild hantering Hur har landstingen agerat via den ekonomiska styrningen för att hantera pensionskostnaderna för ansvarsförbindelsen? Diagram 3D. Landsting: Agerat via ekonomiska styrningen Antal landsting 2 Behövs ingen särskild hantering då belastningen är väl hanterbar inom den ekonomiska styrningen 6 Resultatkrav för att ta höjd för ökande pensionsutbetalningar 7 Via finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagander ska täckas in 16 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning
19 Enkätredovisning Tabell 3B. Landstingen har försökt agera via placeringar (fler än 1 svar förekommer) Svar Antal Landstinget har inte klarat av att sätta av medel 2 Via regelbundna årliga placeringar 12 Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag 2 Placerat medel i en pensionsstiftelse 1 Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen/förtida inlösen Nästan alla landsting har placerat medel, oftast genom årliga placeringar. Dagens pensionsintjänande 4. Hur hanteras dagens pensionsintjänande (intjänat efter 1998) avseende förmånsbestämd pension? Diagram 4A. Kommuner: Dagens pensionsintjänande förmånsbestämd pension % 43% % Avsättningen/ pensionsskul den intjänad från 1998 ska motsvaras av placerade tillgångar för pensioner Kommunen försäkrar bort den förmånsbestä mda pensionen, varför ingen pensionsskul d (avsättning) byggs upp Kommunen försäkrar bort delar av den förmånsbestä mda pensionen 8% Pensionsintjä nandet hanteras inom den normala ekonomistyrni ngen 6% Inget av ovanstående. Eventuell kommentar: En stor del av kommunerna försäkrar bort hela eller delar av den förmånsbestämda pensionen. Merparten av pensionsintjänandet idag är avgiftsbestämt, och utbetalas direkt till den anställdes pensionsförvaltare. I praktiken betyder det att det idag inte byggs upp någon ytterligare pensionsskuld i många kommuner. Diagram 4B. Landsting: Dagens pensionsintjänande förmånsbestämd pension % Avsättningen/ pensionsskul den intjänad från 1998 ska motsvaras av placerade tillgångar för pensioner % % Landstinget f örsäkrar bort den förmånsbestä mda pensionen, varför ingen pensionsskul d (avsättning) byggs upp Landstinget f örsäkrar bort delar av den förmånsbestä mda pensionen 61% Pensionsintjä nandet hanteras inom den normala ekonomistyrni ngen 6% Inget av ovanstående. Eventuell kommentar: Det är inget landsting som försäkrar bort pensionsintjänandet utan det vanliga är att detta hanteras inom den normala ekonomistyrningen. En tredjedel av landstingen säger sig öronmärka tillgångar för pensioner motsvarande ökningen i pensionsavsättningen. Det hela handlar dock om hur man väljer att beskriva saken. Merparten av landstingen har finansiella tillgångar som motsvarar hela avsättningens storlek. Men en del väljer att öronmärka dessa andra inte. Kommuner och landsting hanterar dagens förmånsbestämda nyintjänande på olika sätt. Många kommuner försäkrar bort detta då det gäller förhållandevis små belopp. I landstingen är det betydligt större kostnader. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 17
20 Enkätredovisning Placeringar / Försäkringar 5.1 Har kommunen öronmärkta (av fullmäktige beslutad placering) tillgångar för att möta framtida pensionsutbetalningar? Diagram 5A. Kommuner: öronmärkta tillgångar 6 59% 4 41% 2 Cirka 4 procent av kommunerna har öronmärkta tillgångar för pensionsskulden. Ja Nej Diagram 5B. Kommuner: Efter skuldsättning öronmärkta tillgångar? 8 65% 6 56% 58% 44% 42% 4 35% 2 Något färre av kommuner med hög skuldsättning har inte öronmärkta placeringar. Men relativt jämnt mellan de olika grupperna. Ja Nej Låg skuld/inv Medelhög skuld/inv Hög skuld/inv 18 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning
21 Enkätredovisning Diagram 5C. Landsting: Öronmärkta tillgångar % % I landstingen har de flesta öron- Ja Nej märkta tillgångar, hela 83 procent. det vill säga alla utom tre. 5.2 I vilken typ av placering finns tillgångarna? Enligt SCB:s statistik var de öronmärkta tillgångarna för samtliga kommuner knappt 16 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 7 procent av den sammantagna pensionsskulden. Sammantaget motsvarar tillgångarna bland de som besvarat enkäten cirka 14 miljarder 3. Diagram 5D. Kommuner: Öronmärkta tillgångar Aktier 22% 28% Räntebärande Övrigt 5% Hälften av medlen finns i räntebärande tillgångar (obligationer). Medan aktieandelen svarar för 28 procent. Sammantaget uppgår tillgångarna i landstingentill cirka 13 miljarder kronor enligt enkäten. Några landsting med stora finansiella portföljer har inte tagit upp dessa här, då de inte anses öronmärkta för pensionsskulden. De stora landstingen Stockholm och Region Skåne har valt att återlåna hela pensionsåtagandet då de har stora investeringar, till exempel i form av kollektivtrafik. De flesta övriga har en finansiell portfölj som åtminstone täcker avsättningen på balansräkningen (diagram 5E på sidan 2). 3 I bokfört värde. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 19
22 Enkätredovisning Diagram 5E. Landsting: öronmärkta tillgångar 1% 38% Aktier Räntebärande Övrigt 52% Även hos landstingen dominerar räntebärande tillgångar. Aktieandelen är dock större cirka 38 procent. 6.1 Har en del av pensionsförpliktelserna tryggats genom försäkring? En fjärdedel av kommunerna svarar Ja på denna fråga, det vill säga de har tryggat en del av pensionsförpliktelserna genom försäkring. Däremot är det inget landsting som köpt försäkring för att trygga pensionsförpliktelser. 6.2 Om Ja, Vilket belopp? Av de 57 kommuner som svarat Ja är det 4 kommuner som uppgivit belopp. Detta varierar en hel del, sammantaget rör det sig om cirka 1,5 miljarder kronor i försäkringsinlösta pensionsskulder för de 4 kommuner som uppgivit belopp. Diagram 6. Kommuner: Antal som köpt pensionsförsäkring och beloppet i förhållande till pensionsskuldens storlek Om man relaterar till pensionsskulden totalt i respektive kommun, så motsvarar försäkringsbeloppet mindre än 5 procent hos hälften av dessa kommuner. 5 5 % 5 1 % 1 2 % >2 % 2 2 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning
23 Enkätredovisning 7. Har kommunen köpt försäkring för olika delar av pensioner under år 21? Diagram 7A. Kommuner: Försäkringslösningar för olika delar av pensioner 4 35% % Ansvarsförbindel sen Förmånsbestäm d ålderspension intjänad efter % Särskild avtalspension (SAP), visstid, politiker 14% Efterlevandepen sion Det vanligaste idag är att försäkra bort den förmånsbestämda pensionen. Inga landsting har köpt försäkringar. Det är vanligt att de som köper försäkring gör det för fler delar, varför andelen som köpt någon form av försäkring år 21 är lägre än summan av ovanstående. 8. Har kommunen/landstinget träffat avtal om särskild avtalspension under år 21? Diagram 8. Kommuner och landsting: Andel med särskild avtalspension år 21 8% 76% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 28% Kommmuner Landsting Det är betydligt större andel av landstingen som använt sig av den särskilda avtalspensionen år 21. Hela 76 procent att jämföra med 28 procent av kommunerna. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 21
24 Enkätredovisning Redovisning 9. Redovisar kommunen/landstinget kostnaderna enligt blandmodellen? Diagram 9A. Kommuner: Redovisar man kostnaden enligt blandmodellen? 1 93% Det är fullfondering som används i de kommuner som avviker med något undantag, i dessa fall det egentligen är blandmodell med viss kostnadsföring. 2 Ja 7% Nej Diagram 9B. Landsting: Redovisar man kostnaden enligt blandmodellen? % % I landstingen är det fullfondering som gäller hos tre landsting. Ja Nej 22 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning
25 Enkätredovisning 1. Har pensionsredovisningsfrågan diskuterats i kommunens politiska ledning? Diagram 1A. Kommuner: Har redovisningsfrågan diskuterats? 6 5% 4 39% 2 9% 2% Nej, frågan har inte varit aktuell Ja, och kommunen har för avsikt att fortsätta redovisa enligt blandmodellen och följa regelverket Ja, och kommunen avser att gå över till fullfonderingsmo dellen inom de närmaste åren Ja, och kommunen har en annan strategi. Beskriv kort: Det råder en stor dominans för den lagstadgade blandmodellen i kommunerna. Det verkar inte föreligga någon allmän tendens att gå mot fullfonderingsmodell. Diagram 1B. Landsting: Har redovisningsfrågan diskuterats? 6 53% 4 29% 2 6% 12% Nej, frågan har inte varit aktuell Ja, och landstinget har för avsikt att fortsätta redovisa enligt blandmodellen och följa regelverket Ja, och landstinget avser att gå över till fullfonderingsmo dellen inom de närmaste åren Ja, och landstinget har en annan strategi. Beskriv kort: Det råder en stor dominans för blandmodellen även i landstingen. Det verkar inte föreligga någon allmän tendens att gå mot fullfonderingsmodell. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 23
Kommuners och landstings pensionsskuld
ENKÄTREDOVISNING: Kommuners och landstings pensionsskuld EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING ENKÄTREDOVISNING: Kommuners och landstings pensionsskuld EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING Upplysningar om
Läs merPensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder
Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård En rapport om landstingens pensionsskulder Olika förutsättningar för respektive landsting Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen
Läs merEkonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51
Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad
Läs merSiv Stjernborg, Anders Nilsson, Kajsa Jansson Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: Mottagare:
Cirkulärnr: 11:38 Diarienr: 11/5118 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg, Anders Nilsson, Kajsa Jansson Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2011-09-26 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen
Läs merCirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2013-04-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans
Läs merNya riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS07)
Cirkulärnr: 07:35 Diarienr: 07/1944 Handläggare: Siv Stjernborg Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2007-06-27 Mottagare: Ekonomi/finans Rubrik: Nya riktlinjer för beräkning
Läs merRevisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor
Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning
Läs merEkonomi Nytt. Nr 10/
Ekonomi Nytt Nr 10/2016 2016-06-22 Dnr SKL 16/03573 Jonas Eriksson 08-452 78 79 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merREKOMMENDATION R10. Pensioner. Juni 2019
REKOMMENDATION R10 Pensioner Juni 2019 1 Innehåll Denna rekommendation ska tillämpas vid redovisning av pensioner. Rekommendationen gäller för redovisningsskyldiga enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring
Läs merEkonomi Nytt. Nr 11/2015 2015-06-15. Dnr SKL 15/3320 Nils Mårtensson 08-452 78 86
Ekonomi Nytt Nr 11/2015 2015-06-15 Dnr SKL 15/3320 Nils Mårtensson 08-452 78 86 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer
Läs merRevisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor
Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4
Läs merKommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.
Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merDiskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år 2014
2013-04-19 1 (12) CIRKULÄR 13:16 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Siv Stjernborg m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år
Läs merSmåföretagare får låg pension
Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr
Läs merKömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting
Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun
Läs merVad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?
Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.
Läs merEkonomi Nytt. Nr 07/
Ekonomi Nytt Nr 07/2015 2015-03-06 Dnr SKL 15/1299 Jessica Bylund 08-452 77 18 Lennart Tingvall 08-452 77 01 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer
Läs merBelopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension
1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp
Läs merBeräkning och redovisning av skulder och kostnader för pension till förtroendevalda
2015-06-15 1 (6) CIRKULÄR 15:19 Ekonomi och styrning Nils Mårtensson Siv Stjernborg EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Beräkning och redovisning av skulder och kostnader för pension till förtroendevalda
Läs merBelopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension
1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad
Läs merKommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.
Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund
Läs merFöretagsamheten 2018 Norrbottens län
Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merFöretagsamheten 2018 Norrbottens län
Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merRegionstyrelsen 15 april 2019
Regionstyrelsen 15 april 2019 Ekonomisk information Månadsrapport mars (prel) Årsredovisning 2018 Årsredovisning 2018 (beslutsärende) 2019-04-15 10 Resultat +65 mnkr jämfört budget +103 mnkr Resultat är
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merEkonomi Nytt. Nr 02/ Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund
Ekonomi Nytt Nr 02/2014 2014-01-27 Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund 08-452 77 18 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer
Läs merPensioner och deltidsarbete
Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader
Läs merEkonomi Nytt. Nr 01/ Dnr SKL 19/00135 Jonas Eriksson
Ekonomi Nytt Nr 01/2019 2019-01-28 Dnr SKL 19/00135 Jonas Eriksson 08-452 78 79 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Hälso- och sjukvårdsdirektörer Lt Budgetchefer Lt Finanschefer Lt Redovisningschefer
Läs merEkonomi Nytt. Nr 01/
Ekonomi Nytt Nr 01/2018 2018-01-26 Dnr SKL 18/00576 Jonas Eriksson 08-452 78 79 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Hälso- och sjukvårdsdirektörer Lt Budgetchefer Lt Finanschefer Lt Redovisningschefer
Läs merReviderade riktlinjer för beräkning av pensionsskuld
E1 b BESLUTSFÖRSLAG Reviderade riktlinjer för beräkning av pensionsskuld Sveriges kommuner och landsting har en stor pensionsskuld, ca 500 miljarder kronor. Borås stad har en sammanlagd pensionsskuld på
Läs merVad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943
Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie
Läs merVar tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008
Var tredje svensk saknar eget pensionssparande Undersökning av Länsförsäkringar 200 Sammanfattning Drygt var tredje svensk pensionssparar inget alls. Vanligast är att spara upp till 1 000 kronor i månaden
Läs merPM Dok.bet. PID
1 (13) PM Analysavdelningen Hans Karlsson Inger Johannisson 010-454 23 54 Sveriges pensioner 2005 2014 Inkomstgrundad allmän ålderspension, tjänstepension och avdragsgill privat pension Sammanfattning
Läs merMångfald och valfrihet för alla
Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna
Läs merPensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun
Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merREKOMMENDATION 17.1. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Oktober 2015
REKOMMENDATION 17.1 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Oktober 2015 Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser ska värderas och hur upplysningar ska lämnas om sådana
Läs merREKOMMENDATION Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Maj 2017
REKOMMENDATION 17.2 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Maj 2017 Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser ska värderas och hur upplysningar ska lämnas om sådana
Läs merSiv Stjernborg Ekonomi och styrning Ekonomisk analys
Cirkulärnr: 16:36 Diarienr: 16/03518 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: Siv Stjernborg Ekonomisk analys Datum: 2016-06-17 Mottagare: Rubrik: Ekonomi/finans Kommundirektörer Reviderade
Läs merÄr du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010
Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer
Läs merStatistikinformation Is-I 2004:1
Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades
Läs merbokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merRegionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merbokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merFördelning av betalningsansvar för Ädel-personalens avtalspensioner Bilagor: Förslag till avtal
Cirkulärnr: 2006:64 Diarienr: 2006:1978 Handläggare: Stefan Ackerby Avdelning: Avd för ekonomi och styrning Datum: 2006-10-02 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Ekonomi- och personaldirektörer
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merRapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008
Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga
Läs merCirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:
Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2000-04-07 Mottagare: Kommunstyrelse Ekonomi/finans Rubrik: Kommunernas resultat-
Läs merPensioner och pengar 24/3 2011
Pensioner och pengar 24/3 2011 Varför pensioner? Kostnaden för pensioner till landstinget anställda ökar kraftigt det närmaste decenniet. Det förekommer ofta missförstånd kring pensioner. Fullmäktige beslutar
Läs merFinansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merDatum Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala Län
KS 10 10 OKT 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ekstedt Annica Malmberg Jan Datum 2012-09-27 Diarienummer KSN-2012-0855 Kommunstyrelsen Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och
Läs merPENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008
273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring
Läs merRapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12
Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.
Läs merKommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter
013 20091204 1 (7) Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Siv Sljernborg m.f1. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter Syftet meddetta cirkulär är
Läs merBokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Läs merFöretagsamheten 2018 Västerbottens län
Företagsamheten 2018 Västerbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merRiksidrottsförbundet. Kommunundersökning Maj 2019
Riksidrottsförbundet Kommunundersökning 2019 Maj 2019 Innehåll Fakta om undersökningen 3 Fakta om de deltagande kommunerna 4 Föreningsbidrag 5 Kommunernas föreningsbidrag 6 Förändring av föreningsbidraget
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merbokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merREKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser
REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild
Läs merKvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen
Läs merBilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel
1(5) Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1. Inledning 1.1 Syfte med placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att utgöra ett regelverk för pensionsmedelsförvaltningen gällande landstingets
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3
Läs merSeptember Bostadsanpassningsbidragen 2002
Boverket Rapport September 2003 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Boverket september 2003 Titel: Bostadsanpassningsbidragen 2002 Utgivare: Boverket september 2003 Upplaga:
Läs merUngas attityder till företagande
Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merFöretagsamheten 2018 Örebro län
Företagsamheten 2018 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merSvar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring
Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring med fortlöpande premieinbetalning och om partiell inlösen av pensionsutfästelse Inledning Det finns ett behov av ökad kunskap om de alternativ
Läs merSå sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011
Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar
Läs merSamtliga 21 landsting och regioner
Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:
Läs merKönsskillnader ur Pensionsmyndighetens statistik
PM Analysavdelningen Love Hansson 010-454 22 03 Könsskillnader ur Pensionsmyndighetens statistik Inledning Denna promemoria är en sammanställning av de skillnader mellan könen som återspeglas i Pensionsmyndighetens
Läs merpensionsskuldsskolan
pensionsskuldsskolan - pensionsavtal och redovisning inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld
Läs merEkonomi Nytt. Nr 11/ Dnr SKL 15/3320 Nils Mårtensson
Ekonomi Nytt Nr 11/2015 2015-06-15 Dnr SKL 15/3320 Nils Mårtensson 08-452 78 86 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 september 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län augusti 2014 11 552 (8,4 %) 5 103 kvinnor (7,8 %) 6 449 män (9,0 %)
Läs merFöretagsamheten 2014 Västmanlands län
Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...
Läs merRF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB
RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)
Läs merDe kommunala pensionerna och utvecklingen på längre sikt
PM 2019-05-15 Vårt dnr: 1 (17) Ekonomi och styrning Nils Mårtensson EJ De kommunala pensionerna och utvecklingen på längre sikt Bakgrund Inom kommunal sektor tillkom, för yngre medarbetare, ett nytt pensionsavtal
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012
Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i
Läs merSvenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)
Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2014-08-15 Finansinspektionen Box 2871 103 97 Stockholm Ränteantagandet i FFFS 2007:24 Försäkringstekniska grunder Svenska Pensionsstiftelsers Förening
Läs merGranskning av delårsrapport 2014:2
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merFöretagsamheten 2018 Jämtlands län
Företagsamheten 2018 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs meri december 2003 och 2004
25:5 Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 23 och 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 23 och
Läs merRapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009
Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.
Läs merÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27
Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens
Läs merRiktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merPrivata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt
Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...
Läs merNyheter från Rådet för kommunal redovisning
Nyheter från Rådet för kommunal redovisning Torbjörn Tagesson RKR:s arbete 20 rekommendationer blir 17 Flera av informationerna inarbetas i rekommendationer 15 rekommendationer klara 2018 2 rekommendationer
Läs merFinansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Läs mer