Kommuners och landstings pensionsskuld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommuners och landstings pensionsskuld"

Transkript

1 ENKÄTREDOVISNING: Kommuners och landstings pensionsskuld EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING

2

3 ENKÄTREDOVISNING: Kommuners och landstings pensionsskuld EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING

4 Upplysningar om innehållet Siv Stjernborg tfn Kajsa Jansson tfn Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Besök Hornsgatan 2 Tfn Fax Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, november 211 Enkätproduktion Annika Jonsson Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsfoto Joakim Bergström Typsnitt Georgia och Arial ISBN Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

5 Förord Den kommunala pensionsskulden debatteras ofta. Ibland hävdas att kommuner och landsting är helt oförberedda och okunniga om pensionsskulden och hanteringen av denna. För att få en bild över hur det ser ut i våra kommuner och landsting har vi genomfört en enkät som riktats till ekonomicheferna i samtliga kommuner och landsting. Enkäten belyser såväl den så kallade gamla pensionsskulden som hanteringen av tjänstepensioner idag. Inriktningen är de ekonomiska konsekvenserna. Enkäterna skickades ut under juni augusti och är besvarade av 82 procent av kommunerna och av 95 procent av landstingen. I antal räknat har 238 kommuner och 19 landsting svarat. Det är således en mycket god svarsfrekvens. Vi vill tacka alla kommuner och landsting som svarat på enkäten och gjort denna rapport möjlig! Stockholm i november 211 Annika Wallenskog Sektionen för ekonomisk analys Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 3

6 Innehåll Enkätens huvudresultat 5 Stor medvetenhet om pensionsskulden 5 Finansiella tillgångsportföljerna små i förhållande till skulden 5 Ekonomicheferna anser att Pensionsskulden betungande men hanterbar 6 Redovisningsfrågan blandmodellen följs 6 Pensionsintjänandet idag det mesta betalas ut direkt 6 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden 7 Pensionsskulden en historisk belastning 7 Skulden ofantligt stor men utbetalningarna sker under många år 8 Pensionsskulden skiljer sig åt i enskilda kommuner och landsting 9 Skulden ökar kraftigt 211 på grund av sänkt diskonteringsränta 11 Enkätredovisning 12 Pensionsskuldsproblematiken politisk diskussion 12 Strategi för gamla pensionsskulden 13 Dagens pensionsintjänande 17 Placeringar / Försäkringar 17 Redovisning 22 Uppfattning om pensionsutbetalningar 25 Uppfattning om pensionsskulden 26 Administration och prognoser 27 Bilaga 1 Redovisning av ekonomichefens uppfattning om pensionsskulden 32 Bilaga 2 Enkäten 35 4 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

7 Enkätens huvudresultat Stor medvetenhet om pensionsskulden Det finns en stor medvetenhet om den kommunala pensionsskulden såväl inom politisk ledning som i tjänstemannakåren i kommuner och landsting. I de flesta kommuner och landsting har frågan varit uppe för diskussion både en och två gånger de senaste åren. Alla kommuner och landsting beställer prognoser från sina administratörer och det stora flertalet beställer även långsiktsprognoser. Det vanligaste är att kommunerna på olika sätt förberett sig för den ökade belastningen av pensionsutbetalningar genom att ta höjd för detta i resultatet eller via finansiella mål Omkring två tredjedelar av kommunerna använder sig av den strategin. Det är dessutom så att en del har gjort placeringar för att minska på den framtida belastningen. Omkring 6 kommuner har gjort regelbundna placeringar öronmärkta för framtida pensionsutbetalningar. Nästan lika många har gjort placeringar mer ad hoc mässigt. Finansiella tillgångsportföljerna små i förhållande till skulden Omkring 4 procent av kommunerna har öronmärkt tillgångar för kommande utbetalningar. De öronmärkta tillgångarna är dock i allmänhet mycket små i förhållande till den totala skulden, som är cirka 2 miljarder kronor. Sammantaget har de kommuner som besvarade enkäten en portfölj som uppgår till ca 14 miljarder. Merparten är placerat i räntebärande tillgångar medan cirka en tredjedel är placerat i aktier. Ett sextiotal kommuner har försäkrat bort delar av pensionsskulden. Vanligast är att de försäkrat bort nyintjänandet. Men många kommuner har även förtidsinlöst delar av ansvarsförbindelsen. Det rör sig oftast om förhållandevis små belopp. Det är inget landsting som har försäkringslösning. Däremot har flertalet landsting finansiella portföljer men de är små i förhållande till landstingens totala skuld. Pensionsportföljen motsvarar ungefär avsättningens storlek i de flesta landsting. Sammantaget uppger landstingen att de har en öronmärkt portfölj på cirka 13 miljarder kronor. Två landsting har valt att återlåna hela pensionsskulden med tanke på att de har stora lånebehov för investeringar. Landstingens totala pensionsskuld uppgår till cirka 18 miljarder kronor år 21. gs pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

8 Enkätens huvudresultat Ekonomicheferna: Pensionsskulden betungande men hanterbar Pensionsskulden är mycket stor i alla kommuner och landsting. Hur ser de i kommunen ekonomiskt ansvariga på situationen? Den samlade uppfattningen bland ekonomicheferna som svarat på enkäten är att pensionsskulden är belastande men hanterbar inom den kommunala ekonomin. En del kommuner upplever emellertid skulden betydligt mer betungande, särskilt i kommuner med befolkningsminskning vilka har en hög skuld beräknat per invånare. Landstingens ekonomichefer har en något mer bekymrad syn och flera menar att pensionsskulden är ett stort och växande bekymmer i landstingens ekonomi. Landstingen och kommunerna är dock helt överens om att de har betydligt större utmaningar att hantera än pensionsskulden. Redovisningsfrågan blandmodellen följs Enkäten innehåller även några frågor om redovisning. Över 9 procent redovisar pensionskostnaderna i överensstämmelse med den kommunala redovisningslagen, enligt blandmodellen. Redovisningsfrågan debatteras flitigt bland fackfolk. Det framförs att fullfonderings- eller fullskuldsmodellen ger en bättre redovisning. Någon tendens mot att fler kommuner eller landsting frångår den blandade modell framkommer dock inte i enkäten. Däremot anser många ekonomichefer att fullfonderingsmodell borde användas. Samtidigt som något lägre andel instämmer i påståendet att blandmodellen fungerar bra. I landstingen är det större andel av ekonomicheferna som är för fullfondering än i kommunerna. Pensionsintjänandet idag det mesta betalas ut direkt Idag är det mesta av nyintjänandet till tjänstepensionen avgiftsbestämt och utbetalt till den anställdes pensionsförvaltare. Förmånsbestämd tjänstepension, som skuldförs, finns numer enbart för höginkomsttagare. Många kommuner har valt att köpa försäkringslösning för den förmånsbestämda pensionen. Det innebär att kommunen i praktiken inte bygger någon ny pensionsskuld. Kvar finns dock den gamla stora ansvarsförbindelsen i många år till, men belastningen från denna börjar snart avta. I landstingen är den förmånsbestämda pensionen betydligt mer omfattande eftersom det är fler högavlönade i sektorn och där ökar avsättningen till pensionsskulden. Samtidigt ökar de finansiella portföljerna i de flesta landsting. Det innebär att det blir en betydligt större finanshantering än tidigare. 6 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

9 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Pensionsskulden i kommuner och landsting är mycket stor, kring 4 miljarder kronor. Belastningen i form av pensionsutbetalningar från det gamla systemet har ökat vartefter alltfler av den stora gruppen som anställdes på 196- och 197-talen har blivit pensionärer. Belastningen i förhållande till kommuner och landstings skatteinkomster börjar nu närma sig toppen på puckeln, men det tar ytterligare ett tiotal år innan belastningen minskar. Pensionsskulden en historisk belastning Kommuner och landstings tjänstepensioner har från början varit tätt ihopkopplade med den allmänna pensionen. Den kommunala tjänstepensionen fastställdes enligt avtalet men först efter att den allmänna pensionen beräknats kunde den kommunala pensionskostnaden räknas fram. Den kommunala kostnaden blev den komplettering som behövdes skjutas till för att komma upp till den aktuella pensionen. Kommuner och landsting kostnadsförde tjänstepensionerna vid utbetalning på samma sätt som staten hanterade de allmänna pensionerna. 1 I samband med omläggningen av det allmänna pensionssystemet till ett avgiftsbestämt system gjordes även de kommunala tjänstepensionerna om till ett fristående system. Från 1998 är merparten av tjänstepensionerna avgiftsbestämda och dessutom direktutbetalade till den anställdes pensionsförvaltare. Det är enbart för anställda med inkomster över taket i det allmänna pensionssystemet som en förmånsbestämd pension finns kvar i den kommunala sektorn. Det är få i kommunerna (ca 6 %) men betydligt fler (ca 2 %) i landstingen som idag tjänar in en förmånsbestämd pension. För de med anställningstider före 1998 finns därför en stor pensionsskuld. För dessa fortsätter kommunerna redovisa pensionskostnaderna vid utbetalning. Medan pensionskostnaderna från och med 1998 kostnadsförs vid intjänandet. Detta brukar kallas för den blandade redovisningsmodellen och denna är beslutad i lagen om kommunal redovisning. Den gamla skulden benämns ansvarsförbindelse och förändringar i denna påverkar inte kommunernas resultat. 1 Beskattningsrätten borgar för pensionernas tryggande. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 7

10 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Skulden ofantligt stor men utbetalningarna sker under många år Tabell A visar att kommuner och landsting sammantaget har pensionsskulder (inklusive löneskatt) på cirka 4 miljarder kronor. Skulden består av summan av alla kommande utbetalningar diskonterat till ett nuvärde. Det handlar om utbetalningar 5 år framåt i tiden. Tabell A. Pensionsskuld i kommuner och landsting, år 21 Miljarder kronor inkl löneskatt Ansvarsförbindelse Avsättning på balansräkningen Total pensionsskuld varav beräknad löneskatt Kommuner Landsting Summa miljarder kronor är ett ofantligt stort belopp, som behöver relateras till något. Exempelvis utgör kommunernas skatteintäkter 343 miljarder kronor och landstingens dito 179 miljarder år 21. Pensionsutbetalningen på ansvarsförbindelsen uppgick år 21 till cirka 6 miljarder i kommuner och 4 miljarder i landsting. I relation till skatteintäkterna motsvarar det cirka 2 procent i sektorn. Något mer i landstingen än i kommunerna. Sammantaget motsvarar betalningarna för den gamla pensionsskulden i kommuner och landsting av cirka 75 öre i kommunskatt. Diagram A visar att kostnaden för den gamla skulden fortfarande ökar men inte så länge till. Faktum är att kommuner och landsting idag betalar för både gårdagens och dagens anställdas pension. Diagram A. Belastning av pensionsutbetalningar för ansvarsförbindelsen Skattekronor Pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen motsvarar kronor på skatten kommuner och landsting,9 kr,8 kr,7 kr,6 kr,5 kr,4 kr,3 kr,2 kr,1 kr - kr Källa: Analysrapporten. April 28, SKL. 8 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

11 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Pensionsskulden skiljer sig åt i enskilda kommuner och landsting Pensionsskulden är dock inte helt jämnt fördelad utan varierar en del mellan olika kommuner. I diagram B ser vi att totala skulden 2 varierar från 38 per invånare i Pajala till bara 4 kronor per invånare i Höör. Medelskulden ligger på cirka 23 och hälften av kommunerna har en skuld mellan 2 8 och 26 8 kronor per invånare. Diagram B. Total pensionsskuld (ansvarsförbindelsen + avsättning) för kommuner med hög respektive låg skuld år 21 Kronor per invånare; gräns för Låg skuld < 2 8kr/inv, och för Hög skuld > 26 8 kr/inv Högst Pajala Hög skuld Medelskuld Låg skuld genomsnitt genomsnitt genomsnitt Lägst Höör Källa: SCB och egna bearbetningar. Vi kan också notera att kommuner med hög gammal skuld (ansvarsförbindelse) per invånare i stor utsträckning sammanfaller med kommuner med svag befolkningsutveckling. Detta är i och för sig naturligt att detta sammanfaller, då ett minskande antal invånare ska betala pensioner avseende en tidigare verksamhet som omfattande en större befolkning (se tabell B). Men om vi kompletterar med den inkomstförstärkning som sker via utjämningssystemet finner vi att pensionsskuldens belastning totalt sett inte lika starkt domineras av dessa kommuner utan att det faktiskt är en del andra kommuner som har kraftigare belastning i förhållande till sina intäkter; Lindesberg, Kiruna och Karlskoga toppar den listan (se tabell B och C). Tabell C visar även kommunerna med lägst pensionsskuld i förhållande till skatteintäkter inkl bidrag. Höör som har lägst skuld i landet har aktivt löst av sin pensionsskuld genom försäkringslösning. Detta var möjligt efter att de avyttrat ägande i kommunala bolag med vinst. 2 I skulden ingår både avsättning och ansvarsförbindelse. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 9

12 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Tabell B. Kommunerna med störst befolkningsminskning den senaste tioårsperioden och deras gamla pensionsskuld (ansvarsförbindelse) per invånare samt total pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) i förhållande till skatteintäkter per invånare av befolkningen respektive Kronor per invånares samt rangordning Befolkningsminskning Ansvarsförbindelse (inkl. löneskatt) kr/inv Rank i storlek av ansvarsförbindelse/inv Rank i storlek av total pensionsskuld /skatteintäkter inkl. bidrag Pajala 17 % Åsele 16 % Sorsele 15 % Jokkmokk 15 % Överkalix 15 % Laxå 15 % Övertorneå 14 % Dorotea 14 % Strömsund 14 % Ragunda 14 % Källa: SKL och SCB. Tabell C. Kommunerna med högst respektive lägst pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) inklusive löneskatt i förhållande till skatteintäkter inklusive bidrag Högst pensionsskuld Som andel av skatteintäkter, inkl bidrag, % Lägst pensionsskuld Som andel av skatteintäkter, inkl bidrag, % Lindesberg 71 Höör 1 Kiruna 67 Åstorp 2 Karlskoga 66 Knivsta 22 Kalix 64 Vaxholm 31 Arboga 64 Stenungsund 34 Källa: SKL och SCB. Kommunerna i tabell C visar ytterligheterna; knappt 25 av 29 kommuner har en sammantagen pensionsskuld som motsvarar mellan 4 till 6 procent av ett års skatteintäkter, inklusive utjämning och generella statsbidrag. 1 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

13 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Diagram C visar pensionsskulden i landsting/regioner. I landstingen är genomsnittskulden knappt 2 kronor per invånare. Högst skuld har landstinget i Västerbotten med drygt 25 medan landstinget i Halland har lägst skuld med cirka 15 kronor per invånare. Diagram C. Total pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) inklusive löneskatt per invånare i respektive landsting, år 21 Kronor per invånare Västerbotten Örebro Norrbotten Västernorrland Blekinge Värmland Jämtland Dalarna Östergötland Gävleborg Uppsala Kalmar Västmanland Jönköping Kronoberg Västra Götaland Sörmland Skåne Stockholm Halland RIKET Källa: SKL. Skulden ökar kraftigt 211 på grund av sänkt diskonteringsränta Uppgifterna i rapporten angående pensionsskulden med mera avser år 21. Nyligen har beslutats om att sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Denna ränteförändring innebär att skulden ökar kraftigt med i storleksordning 8 9 procent. Pensionsskulden definieras som nuvärdet av alla pensionsåtaganden. Ränteförändringen innebär egentligen inte något större åtagande utan att värderingen av åtagandet har blivit högre. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 11

14 Enkätredovisning Redovisningen är uppbyggd så att först kommer aktuell fråga och därefter visas ett svarsdiagram. I några fall visas en tabell. Vid sidan ligger en kortare kommentar/analys. Kommuner respektive landsting redovisas i de flesta fall i olika diagram. Svarsfrekvensen är som nämnt mycket god. I resultatredovisningen har det inte gjorts någon uppräkning till totalnivå för de belopp som redogjorts för. Om man skulle vilja uppskatta hur mycket mer det rör sig om är det enklaste att lägga på cirka 18 procent i kommunerna. Bland landstingen var det enbart ett landsting som saknades. Merparten av svaren redogörs i andelar och torde vara tillförlitliga särskilt med tanke på den höga svarsfrekvensen. Pensionsskuldsproblematiken politisk diskussion 1. Har pensionsskulden och dess påverkan på kommunens ekonomi varit föremål för diskussion i fullmäktige alternativt kommunstyrelsen (KS) under de tre senaste åren? Diagram 1A. Kommun: Diskussion i fullmäktige/ks om pensionsskulden 4 39% 39% 3 Pensionsskulden har diskuterats en eller flera gånger i de flesta kommuner. I cirka 2 procent har dock frågan inte diskuterats. Det är framförallt bland kommunerna med låg skuld som frågan inte diskuterats, medan hos kommuner med hög skuld är det vanligast att frågan diskuteras fler än 2 gånger % Nej Ja, 1-2 ggr Ja, fler än 2 ggr 12 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

15 Enkätredovisning Diagram 1B. Landsting: Diskussion i fullmäktige/ls om pensionsskulden 6 5 5% % 33% Nej Ja, 1-2 ggr Ja, fler än 2 ggr I landstingen har pensionsskulden i de flesta fall varit föremål för politisk behandling mer än en gång och medvetandegraden är hög om problematiken. Tre landsting (17 %) har inte haft frågan uppe för diskussion de senaste tre åren. I merparten av såväl kommuner som landsting har pensionsskulden varit föremål för politisk behandling och medvetandegraden är hög om problematiken. Strategi för gamla pensionsskulden 2. Vilket påstående stämmer bäst för er kommun när det gäller den gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen)? Diagram 2A. Kommuner: Strategi 6 53% 4 2 2% Kommunen har som strategi att återlåna hela pensionsskulden 28% Kommunen har en Kommunen har ingen strategi för att jämna särskild strategi ut/minska belastningen av pensionsutbetalninga r Den vanligaste strategin är att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetalningar. I kommunerna har även 2 procent som strategi att återlåna hela pensionsskulden. Omkring en fjärdedel av kommunerna har ingen särskild strategi. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 13

16 Enkätredovisning Diagram 2B. Kommuner: Strategi efter skuldsättning Gräns för Låg skuld < 2 8kr/inv, och för Hög skuld > 26 8 kr/inv. 8 63% % 45% 45% 23% 23% 25% 2 1% 14% Bland kommuner med hög skuld har dock hela 45 procent ingen särskild strategi. Kommunen har som strategi att återlåna hela pensionsskulden Kommunen har en strategi för att jämna ut/minska belastningen av pensionsutbetalnin Kommunen har ingen särskild strategi Låg skuld/inv Medelhög skuld/inv Hög skuld/inv Diagram 2C. Landsting: Strategi 1 89% % 6% Alla utom två landsting har angett att strategin är att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetalningar. Landstinget har som strategi att återlåna hela pensionsskulden Landstinget har en strategi för att jämna ut/minska belastningen av pensionsutbetalninga r Landstinget har ingen särskild strategi Kommuner och landsting har vanligen som strategi att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetalningar från den gamla pensionsskulden. Noterbart är dock att relativt många kommuner med hög skuld svarar att de inte har någon särskild strategi (se diagram 2B). 14 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

17 Enkätredovisning 3.1 Hur har kommunerna agerat via den ekonomiska styrningen för att hantera pensionskostnaderna för ansvarsförbindelsen? Diagram 3A. Kommuner: Agerat via ekonomiska styrningen % 31% 29% Behövs ingen särskild hantering då belastningen är väl hanterbar inom den normala ekonomiska styrningen Resultatkrav för att ta höjd för ökade pensionsutbetalninga r Via finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagandet ska täckas in Hanteringen av pensionskostnaderna är olika i kommunerna. En tredjedel säger att det inte behövs någon särskild hantering. Medan två tredjedelar agerar via styrningen antingen via att man höjt resultatkravet eller så använder sig av finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagandet ska täcka in. Diagram 3B. Kommuner: Agerat via placeringar (fler än 1 svar förekommer) 4 35% Kommunen har inte klarat av att sätta av medel 24% Via regelbundna årliga placeringar 2% Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag 3% Placerat medel i en pensionsstifte lse 2% Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbin delsen/förtida inlösen Konkret har en tredjedel av kommunerna inte klarat av att sätta av medel. Närmare hälften har placerat kapital i någon form och 2 procent har försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen. Av de kommuner som inte klarat av att sätta av medel är kommuner med hög skuld överrepresenterade. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 15

18 Enkätredovisning Diagram 3C Kommuner som inte satt av medel Gräns för Låg skuld < 2 8kr/inv, och för Hög skuld > 26 8 kr/inv. 5 48% 4 34% 3 26% 2 1 Nära hälften av kommuner med hög skuld har inte satt av medel. Kommunen har inte klarat av att sätta av medel Låg skuld/inv Medelhög skuld/inv Hög skuld/inv Tabell 3A. Kommunen har försökt agera via placeringar (fler än 1 svar förekommer) Svar Antal Kommunen har inte klarat av att sätta av medel 87 Kommunerna har både gjort placeringar regelbundet och ad hocmässigt. Försäkringslösningar är också ganska vanligt. Via regelbundna årliga placeringar 58 Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag 48 Placerat medel i en pensionsstiftelse 8 Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen/förtida inlösen 5 13 landsting säger sig ta höjd för ökande pensionsutbetalningar antingen via resultatkrav eller finansiella mål, Enbart 2 landsting anser att det inte behövs någon särskild hantering Hur har landstingen agerat via den ekonomiska styrningen för att hantera pensionskostnaderna för ansvarsförbindelsen? Diagram 3D. Landsting: Agerat via ekonomiska styrningen Antal landsting 2 Behövs ingen särskild hantering då belastningen är väl hanterbar inom den ekonomiska styrningen 6 Resultatkrav för att ta höjd för ökande pensionsutbetalningar 7 Via finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagander ska täckas in 16 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

19 Enkätredovisning Tabell 3B. Landstingen har försökt agera via placeringar (fler än 1 svar förekommer) Svar Antal Landstinget har inte klarat av att sätta av medel 2 Via regelbundna årliga placeringar 12 Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag 2 Placerat medel i en pensionsstiftelse 1 Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen/förtida inlösen Nästan alla landsting har placerat medel, oftast genom årliga placeringar. Dagens pensionsintjänande 4. Hur hanteras dagens pensionsintjänande (intjänat efter 1998) avseende förmånsbestämd pension? Diagram 4A. Kommuner: Dagens pensionsintjänande förmånsbestämd pension % 43% % Avsättningen/ pensionsskul den intjänad från 1998 ska motsvaras av placerade tillgångar för pensioner Kommunen försäkrar bort den förmånsbestä mda pensionen, varför ingen pensionsskul d (avsättning) byggs upp Kommunen försäkrar bort delar av den förmånsbestä mda pensionen 8% Pensionsintjä nandet hanteras inom den normala ekonomistyrni ngen 6% Inget av ovanstående. Eventuell kommentar: En stor del av kommunerna försäkrar bort hela eller delar av den förmånsbestämda pensionen. Merparten av pensionsintjänandet idag är avgiftsbestämt, och utbetalas direkt till den anställdes pensionsförvaltare. I praktiken betyder det att det idag inte byggs upp någon ytterligare pensionsskuld i många kommuner. Diagram 4B. Landsting: Dagens pensionsintjänande förmånsbestämd pension % Avsättningen/ pensionsskul den intjänad från 1998 ska motsvaras av placerade tillgångar för pensioner % % Landstinget f örsäkrar bort den förmånsbestä mda pensionen, varför ingen pensionsskul d (avsättning) byggs upp Landstinget f örsäkrar bort delar av den förmånsbestä mda pensionen 61% Pensionsintjä nandet hanteras inom den normala ekonomistyrni ngen 6% Inget av ovanstående. Eventuell kommentar: Det är inget landsting som försäkrar bort pensionsintjänandet utan det vanliga är att detta hanteras inom den normala ekonomistyrningen. En tredjedel av landstingen säger sig öronmärka tillgångar för pensioner motsvarande ökningen i pensionsavsättningen. Det hela handlar dock om hur man väljer att beskriva saken. Merparten av landstingen har finansiella tillgångar som motsvarar hela avsättningens storlek. Men en del väljer att öronmärka dessa andra inte. Kommuner och landsting hanterar dagens förmånsbestämda nyintjänande på olika sätt. Många kommuner försäkrar bort detta då det gäller förhållandevis små belopp. I landstingen är det betydligt större kostnader. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 17

20 Enkätredovisning Placeringar / Försäkringar 5.1 Har kommunen öronmärkta (av fullmäktige beslutad placering) tillgångar för att möta framtida pensionsutbetalningar? Diagram 5A. Kommuner: öronmärkta tillgångar 6 59% 4 41% 2 Cirka 4 procent av kommunerna har öronmärkta tillgångar för pensionsskulden. Ja Nej Diagram 5B. Kommuner: Efter skuldsättning öronmärkta tillgångar? 8 65% 6 56% 58% 44% 42% 4 35% 2 Något färre av kommuner med hög skuldsättning har inte öronmärkta placeringar. Men relativt jämnt mellan de olika grupperna. Ja Nej Låg skuld/inv Medelhög skuld/inv Hög skuld/inv 18 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

21 Enkätredovisning Diagram 5C. Landsting: Öronmärkta tillgångar % % I landstingen har de flesta öron- Ja Nej märkta tillgångar, hela 83 procent. det vill säga alla utom tre. 5.2 I vilken typ av placering finns tillgångarna? Enligt SCB:s statistik var de öronmärkta tillgångarna för samtliga kommuner knappt 16 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 7 procent av den sammantagna pensionsskulden. Sammantaget motsvarar tillgångarna bland de som besvarat enkäten cirka 14 miljarder 3. Diagram 5D. Kommuner: Öronmärkta tillgångar Aktier 22% 28% Räntebärande Övrigt 5% Hälften av medlen finns i räntebärande tillgångar (obligationer). Medan aktieandelen svarar för 28 procent. Sammantaget uppgår tillgångarna i landstingentill cirka 13 miljarder kronor enligt enkäten. Några landsting med stora finansiella portföljer har inte tagit upp dessa här, då de inte anses öronmärkta för pensionsskulden. De stora landstingen Stockholm och Region Skåne har valt att återlåna hela pensionsåtagandet då de har stora investeringar, till exempel i form av kollektivtrafik. De flesta övriga har en finansiell portfölj som åtminstone täcker avsättningen på balansräkningen (diagram 5E på sidan 2). 3 I bokfört värde. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 19

22 Enkätredovisning Diagram 5E. Landsting: öronmärkta tillgångar 1% 38% Aktier Räntebärande Övrigt 52% Även hos landstingen dominerar räntebärande tillgångar. Aktieandelen är dock större cirka 38 procent. 6.1 Har en del av pensionsförpliktelserna tryggats genom försäkring? En fjärdedel av kommunerna svarar Ja på denna fråga, det vill säga de har tryggat en del av pensionsförpliktelserna genom försäkring. Däremot är det inget landsting som köpt försäkring för att trygga pensionsförpliktelser. 6.2 Om Ja, Vilket belopp? Av de 57 kommuner som svarat Ja är det 4 kommuner som uppgivit belopp. Detta varierar en hel del, sammantaget rör det sig om cirka 1,5 miljarder kronor i försäkringsinlösta pensionsskulder för de 4 kommuner som uppgivit belopp. Diagram 6. Kommuner: Antal som köpt pensionsförsäkring och beloppet i förhållande till pensionsskuldens storlek Om man relaterar till pensionsskulden totalt i respektive kommun, så motsvarar försäkringsbeloppet mindre än 5 procent hos hälften av dessa kommuner. 5 5 % 5 1 % 1 2 % >2 % 2 2 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

23 Enkätredovisning 7. Har kommunen köpt försäkring för olika delar av pensioner under år 21? Diagram 7A. Kommuner: Försäkringslösningar för olika delar av pensioner 4 35% % Ansvarsförbindel sen Förmånsbestäm d ålderspension intjänad efter % Särskild avtalspension (SAP), visstid, politiker 14% Efterlevandepen sion Det vanligaste idag är att försäkra bort den förmånsbestämda pensionen. Inga landsting har köpt försäkringar. Det är vanligt att de som köper försäkring gör det för fler delar, varför andelen som köpt någon form av försäkring år 21 är lägre än summan av ovanstående. 8. Har kommunen/landstinget träffat avtal om särskild avtalspension under år 21? Diagram 8. Kommuner och landsting: Andel med särskild avtalspension år 21 8% 76% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 28% Kommmuner Landsting Det är betydligt större andel av landstingen som använt sig av den särskilda avtalspensionen år 21. Hela 76 procent att jämföra med 28 procent av kommunerna. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 21

24 Enkätredovisning Redovisning 9. Redovisar kommunen/landstinget kostnaderna enligt blandmodellen? Diagram 9A. Kommuner: Redovisar man kostnaden enligt blandmodellen? 1 93% Det är fullfondering som används i de kommuner som avviker med något undantag, i dessa fall det egentligen är blandmodell med viss kostnadsföring. 2 Ja 7% Nej Diagram 9B. Landsting: Redovisar man kostnaden enligt blandmodellen? % % I landstingen är det fullfondering som gäller hos tre landsting. Ja Nej 22 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

25 Enkätredovisning 1. Har pensionsredovisningsfrågan diskuterats i kommunens politiska ledning? Diagram 1A. Kommuner: Har redovisningsfrågan diskuterats? 6 5% 4 39% 2 9% 2% Nej, frågan har inte varit aktuell Ja, och kommunen har för avsikt att fortsätta redovisa enligt blandmodellen och följa regelverket Ja, och kommunen avser att gå över till fullfonderingsmo dellen inom de närmaste åren Ja, och kommunen har en annan strategi. Beskriv kort: Det råder en stor dominans för den lagstadgade blandmodellen i kommunerna. Det verkar inte föreligga någon allmän tendens att gå mot fullfonderingsmodell. Diagram 1B. Landsting: Har redovisningsfrågan diskuterats? 6 53% 4 29% 2 6% 12% Nej, frågan har inte varit aktuell Ja, och landstinget har för avsikt att fortsätta redovisa enligt blandmodellen och följa regelverket Ja, och landstinget avser att gå över till fullfonderingsmo dellen inom de närmaste åren Ja, och landstinget har en annan strategi. Beskriv kort: Det råder en stor dominans för blandmodellen även i landstingen. Det verkar inte föreligga någon allmän tendens att gå mot fullfonderingsmodell. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 23

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2013-04-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 11/2015 2015-06-15. Dnr SKL 15/3320 Nils Mårtensson 08-452 78 86

Ekonomi Nytt. Nr 11/2015 2015-06-15. Dnr SKL 15/3320 Nils Mårtensson 08-452 78 86 Ekonomi Nytt Nr 11/2015 2015-06-15 Dnr SKL 15/3320 Nils Mårtensson 08-452 78 86 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - pensionsavtal och redovisning inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1(5) Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1. Inledning 1.1 Syfte med placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att utgöra ett regelverk för pensionsmedelsförvaltningen gällande landstingets

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358 2004-08-31 5.5 Ärendebeskrivning: I samband med behandlingen av budget för 2005 samt plan för åren 2006 2007 beslöt regionfullmäktige 2004-06-28 29, 39, bland annat att uppdra åt regionstyrelsen att göra

Läs mer

Pensioner och pengar 24/3 2011

Pensioner och pengar 24/3 2011 Pensioner och pengar 24/3 2011 Varför pensioner? Kostnaden för pensioner till landstinget anställda ökar kraftigt det närmaste decenniet. Det förekommer ofta missförstånd kring pensioner. Fullmäktige beslutar

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter

Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter 013 20091204 1 (7) Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Siv Sljernborg m.f1. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter Syftet meddetta cirkulär är

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2014-08-15 Finansinspektionen Box 2871 103 97 Stockholm Ränteantagandet i FFFS 2007:24 Försäkringstekniska grunder Svenska Pensionsstiftelsers Förening

Läs mer

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser December 2007 RKR 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser

Läs mer

Granskning av aktualitet i beräkningen av kommunens pensionsskuld

Granskning av aktualitet i beräkningen av kommunens pensionsskuld Revisionsrapport* Granskning av aktualitet i beräkningen av kommunens pensionsskuld Kalmar kommun 7 december 2007 Elisabeth Rye Andersson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga,

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Revisionsrapport Placeringspolicy för pensioner

Revisionsrapport Placeringspolicy för pensioner Sida 1(1) Datum Revisionen Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Placeringspolicy för pensioner KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Pensionspolicy. Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19

Pensionspolicy. Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 Pensionspolicy Åstorps kommun PENSIONSPOLICY INLEDNING Bestämmelserna i pensionsavtalen KAP-KL (KollektivAvtalad Pension) och PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda) innehåller

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun

Pensionspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-09-26, 82. Melleruds kommun Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 ALLMÄNT...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 SÄRSKILD AVTALSPENSION

Läs mer

Kvinnors pensioner år 2012

Kvinnors pensioner år 2012 Kvinnors pensioner år 2012 Innehåll Inledning 3 Kvinnors pension 4 Regionala skillnader 5 Tjänstepensionens betydelse 7 ITP-systemets betydelse 8 Utbetalningar från tjänstepensionen 11 Utbetalningar från

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Åstorps kommuns. Pensionspolicy. Beslutat av Kommunfullmäktige 2015-01-26 Dnr 2014/406

Åstorps kommuns. Pensionspolicy. Beslutat av Kommunfullmäktige 2015-01-26 Dnr 2014/406 Åstorps kommuns Pensionspolicy Beslutat av Kommunfullmäktige 2015-01-26 Dnr 2014/406 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 INLEDNING 4 2 UPPDATERING 4 3 BESLUTSORDNING 4 4 PENSION TILL ANSTÄLLDA 5 41 SÄRSKILD

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 2005-11-03

Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 2005-11-03 Dnr SKL 2005/2451 ULf Lennartsson 08-452 77 48 Åsa Hjortsberg Sandgren 08-452 77 32 m.fl. 14/05 2005-11-03 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Finanschefer Lt Landstingsdirektörer Landstingsekonomer

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Omfattning av försäkringsavtalen

Omfattning av försäkringsavtalen Frågor om försäkring av pensionsåtaganden Omfattning av försäkringsavtalen 1. Vilka fördelar innebär försäkring av pensionsåtaganden jämfört med avsättning till pensionsstiftelse respektive förvaltning

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Analysrapporten. April 2008

Analysrapporten. April 2008 Analysrapporten. April 2008 Avtalspensioner i kommuner och landsting Siv Stjernborg Analysrapporten. April 2008 Avtalspensioner i kommuner och landsting Siv Stjernborg 2 Analysrapporten. April 2008 Sveriges

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Pensionspolicy. Orsa Kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21. I samarbete med

Pensionspolicy. Orsa Kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21. I samarbete med Pensionspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21 Orsa Kommun I samarbete med Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UPPDATERING...4 BESLUTSORDNING...4 PENSION TILL ANSTÄLLDA...5 INLEDNING...5

Läs mer

Svenskarnas sparformer och sparplaner

Svenskarnas sparformer och sparplaner LänsSpar Länsförsäkringar Våren 2005 Riksdel Svenskarnas sparformer och sparplaner Kort sammanfattning: Sparviljan minskar, inte sedan hösten 2003 har så få uppgett att de tänker öka sitt sparande på ett

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Pensionsskulden i kommuner och landsting

Pensionsskulden i kommuner och landsting Pensionsskulden i kommuner och landsting rapport från kpa pension november 2005 250 miljarder i e pensionsskulder kunskapsbrist hos anställda om den egna pensionen 1 Innehåll Förord 4 Avtal om tjänstepension

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Innehåll Årsberättelser koncernbolag Årsberättelser verksamheter

Innehåll Årsberättelser koncernbolag Årsberättelser verksamheter Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommunfakta... 4 Kommunchefen... 5 6 Organisation... 7 Förvaltningsberättelse kommun och koncern... 8 14 Principer och förklaringar... 15 Kommunens ekonomi...

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter 2015-03-05 1 (13) Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter Resultaträkning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Pensionsriktlinjer. i samarbete med KPA pension. Dokumentnamn: Pensionsriktlinjer. Dokumentdatum: 2015-01-27 Reviderad: 2015-01-27

Pensionsriktlinjer. i samarbete med KPA pension. Dokumentnamn: Pensionsriktlinjer. Dokumentdatum: 2015-01-27 Reviderad: 2015-01-27 Pensionsriktlinjer i samarbete med KPA pension Dokumentnamn: Pensionsriktlinjer Dokumentansvarig: Stefan Larsson, förhandlingschef Godkänd av: Kommunstyrelsens personalutskott Version: 1.0 Dokumentdatum:

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg Nöjdhetsmätningar invånare 201 1177.se Region Kronoberg Sammanfattning Regionala resultat NKI ligger på 80 vilket är ett mycket bra resultat. Enligt SCB innebär ett NKI på 75 och högre att de svarande

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

! " # $! % Av förenklingsskäl används i fortsättningen beteckningen arbetsgivare för samtliga typer av kyrkliga enheter.

!  # $! % Av förenklingsskäl används i fortsättningen beteckningen arbetsgivare för samtliga typer av kyrkliga enheter. 1 (6)! " # $! % Mot bakgrund av den stora mängd frågor som uppkommit avseende pensionsavsättningar i 2007 års bokslut/årsredovisning lämnar Kyrkans pensionskassa och Kyrkans redovisningskommitté (KRED)

Läs mer

Pensionsriktlinjer. Antagna av kommunfulläktige 2003-08-21 Reviderad av kommunfullmäktige 2007-12-19 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-03-27

Pensionsriktlinjer. Antagna av kommunfulläktige 2003-08-21 Reviderad av kommunfullmäktige 2007-12-19 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-03-27 Pensionsriktlinjer Antagna av kommunfulläktige 2003-08-21 Reviderad av kommunfullmäktige 2007-12-19 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-03-27 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND...

Läs mer