Kommuners och landstings pensionsskuld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommuners och landstings pensionsskuld"

Transkript

1 ENKÄTREDOVISNING: Kommuners och landstings pensionsskuld EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING

2

3 ENKÄTREDOVISNING: Kommuners och landstings pensionsskuld EKONOMI, HANTERING OCH REDOVISNING

4 Upplysningar om innehållet Siv Stjernborg tfn Kajsa Jansson tfn Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Besök Hornsgatan 2 Tfn Fax Sveriges Kommuner och Landsting 1:a upplagan, november 211 Enkätproduktion Annika Jonsson Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsfoto Joakim Bergström Typsnitt Georgia och Arial ISBN Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

5 Förord Den kommunala pensionsskulden debatteras ofta. Ibland hävdas att kommuner och landsting är helt oförberedda och okunniga om pensionsskulden och hanteringen av denna. För att få en bild över hur det ser ut i våra kommuner och landsting har vi genomfört en enkät som riktats till ekonomicheferna i samtliga kommuner och landsting. Enkäten belyser såväl den så kallade gamla pensionsskulden som hanteringen av tjänstepensioner idag. Inriktningen är de ekonomiska konsekvenserna. Enkäterna skickades ut under juni augusti och är besvarade av 82 procent av kommunerna och av 95 procent av landstingen. I antal räknat har 238 kommuner och 19 landsting svarat. Det är således en mycket god svarsfrekvens. Vi vill tacka alla kommuner och landsting som svarat på enkäten och gjort denna rapport möjlig! Stockholm i november 211 Annika Wallenskog Sektionen för ekonomisk analys Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 3

6 Innehåll Enkätens huvudresultat 5 Stor medvetenhet om pensionsskulden 5 Finansiella tillgångsportföljerna små i förhållande till skulden 5 Ekonomicheferna anser att Pensionsskulden betungande men hanterbar 6 Redovisningsfrågan blandmodellen följs 6 Pensionsintjänandet idag det mesta betalas ut direkt 6 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden 7 Pensionsskulden en historisk belastning 7 Skulden ofantligt stor men utbetalningarna sker under många år 8 Pensionsskulden skiljer sig åt i enskilda kommuner och landsting 9 Skulden ökar kraftigt 211 på grund av sänkt diskonteringsränta 11 Enkätredovisning 12 Pensionsskuldsproblematiken politisk diskussion 12 Strategi för gamla pensionsskulden 13 Dagens pensionsintjänande 17 Placeringar / Försäkringar 17 Redovisning 22 Uppfattning om pensionsutbetalningar 25 Uppfattning om pensionsskulden 26 Administration och prognoser 27 Bilaga 1 Redovisning av ekonomichefens uppfattning om pensionsskulden 32 Bilaga 2 Enkäten 35 4 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

7 Enkätens huvudresultat Stor medvetenhet om pensionsskulden Det finns en stor medvetenhet om den kommunala pensionsskulden såväl inom politisk ledning som i tjänstemannakåren i kommuner och landsting. I de flesta kommuner och landsting har frågan varit uppe för diskussion både en och två gånger de senaste åren. Alla kommuner och landsting beställer prognoser från sina administratörer och det stora flertalet beställer även långsiktsprognoser. Det vanligaste är att kommunerna på olika sätt förberett sig för den ökade belastningen av pensionsutbetalningar genom att ta höjd för detta i resultatet eller via finansiella mål Omkring två tredjedelar av kommunerna använder sig av den strategin. Det är dessutom så att en del har gjort placeringar för att minska på den framtida belastningen. Omkring 6 kommuner har gjort regelbundna placeringar öronmärkta för framtida pensionsutbetalningar. Nästan lika många har gjort placeringar mer ad hoc mässigt. Finansiella tillgångsportföljerna små i förhållande till skulden Omkring 4 procent av kommunerna har öronmärkt tillgångar för kommande utbetalningar. De öronmärkta tillgångarna är dock i allmänhet mycket små i förhållande till den totala skulden, som är cirka 2 miljarder kronor. Sammantaget har de kommuner som besvarade enkäten en portfölj som uppgår till ca 14 miljarder. Merparten är placerat i räntebärande tillgångar medan cirka en tredjedel är placerat i aktier. Ett sextiotal kommuner har försäkrat bort delar av pensionsskulden. Vanligast är att de försäkrat bort nyintjänandet. Men många kommuner har även förtidsinlöst delar av ansvarsförbindelsen. Det rör sig oftast om förhållandevis små belopp. Det är inget landsting som har försäkringslösning. Däremot har flertalet landsting finansiella portföljer men de är små i förhållande till landstingens totala skuld. Pensionsportföljen motsvarar ungefär avsättningens storlek i de flesta landsting. Sammantaget uppger landstingen att de har en öronmärkt portfölj på cirka 13 miljarder kronor. Två landsting har valt att återlåna hela pensionsskulden med tanke på att de har stora lånebehov för investeringar. Landstingens totala pensionsskuld uppgår till cirka 18 miljarder kronor år 21. gs pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

8 Enkätens huvudresultat Ekonomicheferna: Pensionsskulden betungande men hanterbar Pensionsskulden är mycket stor i alla kommuner och landsting. Hur ser de i kommunen ekonomiskt ansvariga på situationen? Den samlade uppfattningen bland ekonomicheferna som svarat på enkäten är att pensionsskulden är belastande men hanterbar inom den kommunala ekonomin. En del kommuner upplever emellertid skulden betydligt mer betungande, särskilt i kommuner med befolkningsminskning vilka har en hög skuld beräknat per invånare. Landstingens ekonomichefer har en något mer bekymrad syn och flera menar att pensionsskulden är ett stort och växande bekymmer i landstingens ekonomi. Landstingen och kommunerna är dock helt överens om att de har betydligt större utmaningar att hantera än pensionsskulden. Redovisningsfrågan blandmodellen följs Enkäten innehåller även några frågor om redovisning. Över 9 procent redovisar pensionskostnaderna i överensstämmelse med den kommunala redovisningslagen, enligt blandmodellen. Redovisningsfrågan debatteras flitigt bland fackfolk. Det framförs att fullfonderings- eller fullskuldsmodellen ger en bättre redovisning. Någon tendens mot att fler kommuner eller landsting frångår den blandade modell framkommer dock inte i enkäten. Däremot anser många ekonomichefer att fullfonderingsmodell borde användas. Samtidigt som något lägre andel instämmer i påståendet att blandmodellen fungerar bra. I landstingen är det större andel av ekonomicheferna som är för fullfondering än i kommunerna. Pensionsintjänandet idag det mesta betalas ut direkt Idag är det mesta av nyintjänandet till tjänstepensionen avgiftsbestämt och utbetalt till den anställdes pensionsförvaltare. Förmånsbestämd tjänstepension, som skuldförs, finns numer enbart för höginkomsttagare. Många kommuner har valt att köpa försäkringslösning för den förmånsbestämda pensionen. Det innebär att kommunen i praktiken inte bygger någon ny pensionsskuld. Kvar finns dock den gamla stora ansvarsförbindelsen i många år till, men belastningen från denna börjar snart avta. I landstingen är den förmånsbestämda pensionen betydligt mer omfattande eftersom det är fler högavlönade i sektorn och där ökar avsättningen till pensionsskulden. Samtidigt ökar de finansiella portföljerna i de flesta landsting. Det innebär att det blir en betydligt större finanshantering än tidigare. 6 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

9 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Pensionsskulden i kommuner och landsting är mycket stor, kring 4 miljarder kronor. Belastningen i form av pensionsutbetalningar från det gamla systemet har ökat vartefter alltfler av den stora gruppen som anställdes på 196- och 197-talen har blivit pensionärer. Belastningen i förhållande till kommuner och landstings skatteinkomster börjar nu närma sig toppen på puckeln, men det tar ytterligare ett tiotal år innan belastningen minskar. Pensionsskulden en historisk belastning Kommuner och landstings tjänstepensioner har från början varit tätt ihopkopplade med den allmänna pensionen. Den kommunala tjänstepensionen fastställdes enligt avtalet men först efter att den allmänna pensionen beräknats kunde den kommunala pensionskostnaden räknas fram. Den kommunala kostnaden blev den komplettering som behövdes skjutas till för att komma upp till den aktuella pensionen. Kommuner och landsting kostnadsförde tjänstepensionerna vid utbetalning på samma sätt som staten hanterade de allmänna pensionerna. 1 I samband med omläggningen av det allmänna pensionssystemet till ett avgiftsbestämt system gjordes även de kommunala tjänstepensionerna om till ett fristående system. Från 1998 är merparten av tjänstepensionerna avgiftsbestämda och dessutom direktutbetalade till den anställdes pensionsförvaltare. Det är enbart för anställda med inkomster över taket i det allmänna pensionssystemet som en förmånsbestämd pension finns kvar i den kommunala sektorn. Det är få i kommunerna (ca 6 %) men betydligt fler (ca 2 %) i landstingen som idag tjänar in en förmånsbestämd pension. För de med anställningstider före 1998 finns därför en stor pensionsskuld. För dessa fortsätter kommunerna redovisa pensionskostnaderna vid utbetalning. Medan pensionskostnaderna från och med 1998 kostnadsförs vid intjänandet. Detta brukar kallas för den blandade redovisningsmodellen och denna är beslutad i lagen om kommunal redovisning. Den gamla skulden benämns ansvarsförbindelse och förändringar i denna påverkar inte kommunernas resultat. 1 Beskattningsrätten borgar för pensionernas tryggande. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 7

10 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Skulden ofantligt stor men utbetalningarna sker under många år Tabell A visar att kommuner och landsting sammantaget har pensionsskulder (inklusive löneskatt) på cirka 4 miljarder kronor. Skulden består av summan av alla kommande utbetalningar diskonterat till ett nuvärde. Det handlar om utbetalningar 5 år framåt i tiden. Tabell A. Pensionsskuld i kommuner och landsting, år 21 Miljarder kronor inkl löneskatt Ansvarsförbindelse Avsättning på balansräkningen Total pensionsskuld varav beräknad löneskatt Kommuner Landsting Summa miljarder kronor är ett ofantligt stort belopp, som behöver relateras till något. Exempelvis utgör kommunernas skatteintäkter 343 miljarder kronor och landstingens dito 179 miljarder år 21. Pensionsutbetalningen på ansvarsförbindelsen uppgick år 21 till cirka 6 miljarder i kommuner och 4 miljarder i landsting. I relation till skatteintäkterna motsvarar det cirka 2 procent i sektorn. Något mer i landstingen än i kommunerna. Sammantaget motsvarar betalningarna för den gamla pensionsskulden i kommuner och landsting av cirka 75 öre i kommunskatt. Diagram A visar att kostnaden för den gamla skulden fortfarande ökar men inte så länge till. Faktum är att kommuner och landsting idag betalar för både gårdagens och dagens anställdas pension. Diagram A. Belastning av pensionsutbetalningar för ansvarsförbindelsen Skattekronor Pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen motsvarar kronor på skatten kommuner och landsting,9 kr,8 kr,7 kr,6 kr,5 kr,4 kr,3 kr,2 kr,1 kr - kr Källa: Analysrapporten. April 28, SKL. 8 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

11 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Pensionsskulden skiljer sig åt i enskilda kommuner och landsting Pensionsskulden är dock inte helt jämnt fördelad utan varierar en del mellan olika kommuner. I diagram B ser vi att totala skulden 2 varierar från 38 per invånare i Pajala till bara 4 kronor per invånare i Höör. Medelskulden ligger på cirka 23 och hälften av kommunerna har en skuld mellan 2 8 och 26 8 kronor per invånare. Diagram B. Total pensionsskuld (ansvarsförbindelsen + avsättning) för kommuner med hög respektive låg skuld år 21 Kronor per invånare; gräns för Låg skuld < 2 8kr/inv, och för Hög skuld > 26 8 kr/inv Högst Pajala Hög skuld Medelskuld Låg skuld genomsnitt genomsnitt genomsnitt Lägst Höör Källa: SCB och egna bearbetningar. Vi kan också notera att kommuner med hög gammal skuld (ansvarsförbindelse) per invånare i stor utsträckning sammanfaller med kommuner med svag befolkningsutveckling. Detta är i och för sig naturligt att detta sammanfaller, då ett minskande antal invånare ska betala pensioner avseende en tidigare verksamhet som omfattande en större befolkning (se tabell B). Men om vi kompletterar med den inkomstförstärkning som sker via utjämningssystemet finner vi att pensionsskuldens belastning totalt sett inte lika starkt domineras av dessa kommuner utan att det faktiskt är en del andra kommuner som har kraftigare belastning i förhållande till sina intäkter; Lindesberg, Kiruna och Karlskoga toppar den listan (se tabell B och C). Tabell C visar även kommunerna med lägst pensionsskuld i förhållande till skatteintäkter inkl bidrag. Höör som har lägst skuld i landet har aktivt löst av sin pensionsskuld genom försäkringslösning. Detta var möjligt efter att de avyttrat ägande i kommunala bolag med vinst. 2 I skulden ingår både avsättning och ansvarsförbindelse. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 9

12 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Tabell B. Kommunerna med störst befolkningsminskning den senaste tioårsperioden och deras gamla pensionsskuld (ansvarsförbindelse) per invånare samt total pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) i förhållande till skatteintäkter per invånare av befolkningen respektive Kronor per invånares samt rangordning Befolkningsminskning Ansvarsförbindelse (inkl. löneskatt) kr/inv Rank i storlek av ansvarsförbindelse/inv Rank i storlek av total pensionsskuld /skatteintäkter inkl. bidrag Pajala 17 % Åsele 16 % Sorsele 15 % Jokkmokk 15 % Överkalix 15 % Laxå 15 % Övertorneå 14 % Dorotea 14 % Strömsund 14 % Ragunda 14 % Källa: SKL och SCB. Tabell C. Kommunerna med högst respektive lägst pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) inklusive löneskatt i förhållande till skatteintäkter inklusive bidrag Högst pensionsskuld Som andel av skatteintäkter, inkl bidrag, % Lägst pensionsskuld Som andel av skatteintäkter, inkl bidrag, % Lindesberg 71 Höör 1 Kiruna 67 Åstorp 2 Karlskoga 66 Knivsta 22 Kalix 64 Vaxholm 31 Arboga 64 Stenungsund 34 Källa: SKL och SCB. Kommunerna i tabell C visar ytterligheterna; knappt 25 av 29 kommuner har en sammantagen pensionsskuld som motsvarar mellan 4 till 6 procent av ett års skatteintäkter, inklusive utjämning och generella statsbidrag. 1 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

13 Bakgrundsfakta om den kommunala pensionsskulden Diagram C visar pensionsskulden i landsting/regioner. I landstingen är genomsnittskulden knappt 2 kronor per invånare. Högst skuld har landstinget i Västerbotten med drygt 25 medan landstinget i Halland har lägst skuld med cirka 15 kronor per invånare. Diagram C. Total pensionsskuld (avsättning + ansvarsförbindelse) inklusive löneskatt per invånare i respektive landsting, år 21 Kronor per invånare Västerbotten Örebro Norrbotten Västernorrland Blekinge Värmland Jämtland Dalarna Östergötland Gävleborg Uppsala Kalmar Västmanland Jönköping Kronoberg Västra Götaland Sörmland Skåne Stockholm Halland RIKET Källa: SKL. Skulden ökar kraftigt 211 på grund av sänkt diskonteringsränta Uppgifterna i rapporten angående pensionsskulden med mera avser år 21. Nyligen har beslutats om att sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Denna ränteförändring innebär att skulden ökar kraftigt med i storleksordning 8 9 procent. Pensionsskulden definieras som nuvärdet av alla pensionsåtaganden. Ränteförändringen innebär egentligen inte något större åtagande utan att värderingen av åtagandet har blivit högre. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 11

14 Enkätredovisning Redovisningen är uppbyggd så att först kommer aktuell fråga och därefter visas ett svarsdiagram. I några fall visas en tabell. Vid sidan ligger en kortare kommentar/analys. Kommuner respektive landsting redovisas i de flesta fall i olika diagram. Svarsfrekvensen är som nämnt mycket god. I resultatredovisningen har det inte gjorts någon uppräkning till totalnivå för de belopp som redogjorts för. Om man skulle vilja uppskatta hur mycket mer det rör sig om är det enklaste att lägga på cirka 18 procent i kommunerna. Bland landstingen var det enbart ett landsting som saknades. Merparten av svaren redogörs i andelar och torde vara tillförlitliga särskilt med tanke på den höga svarsfrekvensen. Pensionsskuldsproblematiken politisk diskussion 1. Har pensionsskulden och dess påverkan på kommunens ekonomi varit föremål för diskussion i fullmäktige alternativt kommunstyrelsen (KS) under de tre senaste åren? Diagram 1A. Kommun: Diskussion i fullmäktige/ks om pensionsskulden 4 39% 39% 3 Pensionsskulden har diskuterats en eller flera gånger i de flesta kommuner. I cirka 2 procent har dock frågan inte diskuterats. Det är framförallt bland kommunerna med låg skuld som frågan inte diskuterats, medan hos kommuner med hög skuld är det vanligast att frågan diskuteras fler än 2 gånger % Nej Ja, 1-2 ggr Ja, fler än 2 ggr 12 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

15 Enkätredovisning Diagram 1B. Landsting: Diskussion i fullmäktige/ls om pensionsskulden 6 5 5% % 33% Nej Ja, 1-2 ggr Ja, fler än 2 ggr I landstingen har pensionsskulden i de flesta fall varit föremål för politisk behandling mer än en gång och medvetandegraden är hög om problematiken. Tre landsting (17 %) har inte haft frågan uppe för diskussion de senaste tre åren. I merparten av såväl kommuner som landsting har pensionsskulden varit föremål för politisk behandling och medvetandegraden är hög om problematiken. Strategi för gamla pensionsskulden 2. Vilket påstående stämmer bäst för er kommun när det gäller den gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen)? Diagram 2A. Kommuner: Strategi 6 53% 4 2 2% Kommunen har som strategi att återlåna hela pensionsskulden 28% Kommunen har en Kommunen har ingen strategi för att jämna särskild strategi ut/minska belastningen av pensionsutbetalninga r Den vanligaste strategin är att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetalningar. I kommunerna har även 2 procent som strategi att återlåna hela pensionsskulden. Omkring en fjärdedel av kommunerna har ingen särskild strategi. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 13

16 Enkätredovisning Diagram 2B. Kommuner: Strategi efter skuldsättning Gräns för Låg skuld < 2 8kr/inv, och för Hög skuld > 26 8 kr/inv. 8 63% % 45% 45% 23% 23% 25% 2 1% 14% Bland kommuner med hög skuld har dock hela 45 procent ingen särskild strategi. Kommunen har som strategi att återlåna hela pensionsskulden Kommunen har en strategi för att jämna ut/minska belastningen av pensionsutbetalnin Kommunen har ingen särskild strategi Låg skuld/inv Medelhög skuld/inv Hög skuld/inv Diagram 2C. Landsting: Strategi 1 89% % 6% Alla utom två landsting har angett att strategin är att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetalningar. Landstinget har som strategi att återlåna hela pensionsskulden Landstinget har en strategi för att jämna ut/minska belastningen av pensionsutbetalninga r Landstinget har ingen särskild strategi Kommuner och landsting har vanligen som strategi att utjämna/minska belastningen av pensionsutbetalningar från den gamla pensionsskulden. Noterbart är dock att relativt många kommuner med hög skuld svarar att de inte har någon särskild strategi (se diagram 2B). 14 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

17 Enkätredovisning 3.1 Hur har kommunerna agerat via den ekonomiska styrningen för att hantera pensionskostnaderna för ansvarsförbindelsen? Diagram 3A. Kommuner: Agerat via ekonomiska styrningen % 31% 29% Behövs ingen särskild hantering då belastningen är väl hanterbar inom den normala ekonomiska styrningen Resultatkrav för att ta höjd för ökade pensionsutbetalninga r Via finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagandet ska täckas in Hanteringen av pensionskostnaderna är olika i kommunerna. En tredjedel säger att det inte behövs någon särskild hantering. Medan två tredjedelar agerar via styrningen antingen via att man höjt resultatkravet eller så använder sig av finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagandet ska täcka in. Diagram 3B. Kommuner: Agerat via placeringar (fler än 1 svar förekommer) 4 35% Kommunen har inte klarat av att sätta av medel 24% Via regelbundna årliga placeringar 2% Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag 3% Placerat medel i en pensionsstifte lse 2% Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbin delsen/förtida inlösen Konkret har en tredjedel av kommunerna inte klarat av att sätta av medel. Närmare hälften har placerat kapital i någon form och 2 procent har försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen. Av de kommuner som inte klarat av att sätta av medel är kommuner med hög skuld överrepresenterade. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 15

18 Enkätredovisning Diagram 3C Kommuner som inte satt av medel Gräns för Låg skuld < 2 8kr/inv, och för Hög skuld > 26 8 kr/inv. 5 48% 4 34% 3 26% 2 1 Nära hälften av kommuner med hög skuld har inte satt av medel. Kommunen har inte klarat av att sätta av medel Låg skuld/inv Medelhög skuld/inv Hög skuld/inv Tabell 3A. Kommunen har försökt agera via placeringar (fler än 1 svar förekommer) Svar Antal Kommunen har inte klarat av att sätta av medel 87 Kommunerna har både gjort placeringar regelbundet och ad hocmässigt. Försäkringslösningar är också ganska vanligt. Via regelbundna årliga placeringar 58 Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag 48 Placerat medel i en pensionsstiftelse 8 Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen/förtida inlösen 5 13 landsting säger sig ta höjd för ökande pensionsutbetalningar antingen via resultatkrav eller finansiella mål, Enbart 2 landsting anser att det inte behövs någon särskild hantering Hur har landstingen agerat via den ekonomiska styrningen för att hantera pensionskostnaderna för ansvarsförbindelsen? Diagram 3D. Landsting: Agerat via ekonomiska styrningen Antal landsting 2 Behövs ingen särskild hantering då belastningen är väl hanterbar inom den ekonomiska styrningen 6 Resultatkrav för att ta höjd för ökande pensionsutbetalningar 7 Via finansiella mål om att ökningen av pensionsåtagander ska täckas in 16 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

19 Enkätredovisning Tabell 3B. Landstingen har försökt agera via placeringar (fler än 1 svar förekommer) Svar Antal Landstinget har inte klarat av att sätta av medel 2 Via regelbundna årliga placeringar 12 Placerat kapital t.ex. vid försäljning av mark/bolag 2 Placerat medel i en pensionsstiftelse 1 Försäkrat bort årgångar i ansvarsförbindelsen/förtida inlösen Nästan alla landsting har placerat medel, oftast genom årliga placeringar. Dagens pensionsintjänande 4. Hur hanteras dagens pensionsintjänande (intjänat efter 1998) avseende förmånsbestämd pension? Diagram 4A. Kommuner: Dagens pensionsintjänande förmånsbestämd pension % 43% % Avsättningen/ pensionsskul den intjänad från 1998 ska motsvaras av placerade tillgångar för pensioner Kommunen försäkrar bort den förmånsbestä mda pensionen, varför ingen pensionsskul d (avsättning) byggs upp Kommunen försäkrar bort delar av den förmånsbestä mda pensionen 8% Pensionsintjä nandet hanteras inom den normala ekonomistyrni ngen 6% Inget av ovanstående. Eventuell kommentar: En stor del av kommunerna försäkrar bort hela eller delar av den förmånsbestämda pensionen. Merparten av pensionsintjänandet idag är avgiftsbestämt, och utbetalas direkt till den anställdes pensionsförvaltare. I praktiken betyder det att det idag inte byggs upp någon ytterligare pensionsskuld i många kommuner. Diagram 4B. Landsting: Dagens pensionsintjänande förmånsbestämd pension % Avsättningen/ pensionsskul den intjänad från 1998 ska motsvaras av placerade tillgångar för pensioner % % Landstinget f örsäkrar bort den förmånsbestä mda pensionen, varför ingen pensionsskul d (avsättning) byggs upp Landstinget f örsäkrar bort delar av den förmånsbestä mda pensionen 61% Pensionsintjä nandet hanteras inom den normala ekonomistyrni ngen 6% Inget av ovanstående. Eventuell kommentar: Det är inget landsting som försäkrar bort pensionsintjänandet utan det vanliga är att detta hanteras inom den normala ekonomistyrningen. En tredjedel av landstingen säger sig öronmärka tillgångar för pensioner motsvarande ökningen i pensionsavsättningen. Det hela handlar dock om hur man väljer att beskriva saken. Merparten av landstingen har finansiella tillgångar som motsvarar hela avsättningens storlek. Men en del väljer att öronmärka dessa andra inte. Kommuner och landsting hanterar dagens förmånsbestämda nyintjänande på olika sätt. Många kommuner försäkrar bort detta då det gäller förhållandevis små belopp. I landstingen är det betydligt större kostnader. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 17

20 Enkätredovisning Placeringar / Försäkringar 5.1 Har kommunen öronmärkta (av fullmäktige beslutad placering) tillgångar för att möta framtida pensionsutbetalningar? Diagram 5A. Kommuner: öronmärkta tillgångar 6 59% 4 41% 2 Cirka 4 procent av kommunerna har öronmärkta tillgångar för pensionsskulden. Ja Nej Diagram 5B. Kommuner: Efter skuldsättning öronmärkta tillgångar? 8 65% 6 56% 58% 44% 42% 4 35% 2 Något färre av kommuner med hög skuldsättning har inte öronmärkta placeringar. Men relativt jämnt mellan de olika grupperna. Ja Nej Låg skuld/inv Medelhög skuld/inv Hög skuld/inv 18 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

21 Enkätredovisning Diagram 5C. Landsting: Öronmärkta tillgångar % % I landstingen har de flesta öron- Ja Nej märkta tillgångar, hela 83 procent. det vill säga alla utom tre. 5.2 I vilken typ av placering finns tillgångarna? Enligt SCB:s statistik var de öronmärkta tillgångarna för samtliga kommuner knappt 16 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 7 procent av den sammantagna pensionsskulden. Sammantaget motsvarar tillgångarna bland de som besvarat enkäten cirka 14 miljarder 3. Diagram 5D. Kommuner: Öronmärkta tillgångar Aktier 22% 28% Räntebärande Övrigt 5% Hälften av medlen finns i räntebärande tillgångar (obligationer). Medan aktieandelen svarar för 28 procent. Sammantaget uppgår tillgångarna i landstingentill cirka 13 miljarder kronor enligt enkäten. Några landsting med stora finansiella portföljer har inte tagit upp dessa här, då de inte anses öronmärkta för pensionsskulden. De stora landstingen Stockholm och Region Skåne har valt att återlåna hela pensionsåtagandet då de har stora investeringar, till exempel i form av kollektivtrafik. De flesta övriga har en finansiell portfölj som åtminstone täcker avsättningen på balansräkningen (diagram 5E på sidan 2). 3 I bokfört värde. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 19

22 Enkätredovisning Diagram 5E. Landsting: öronmärkta tillgångar 1% 38% Aktier Räntebärande Övrigt 52% Även hos landstingen dominerar räntebärande tillgångar. Aktieandelen är dock större cirka 38 procent. 6.1 Har en del av pensionsförpliktelserna tryggats genom försäkring? En fjärdedel av kommunerna svarar Ja på denna fråga, det vill säga de har tryggat en del av pensionsförpliktelserna genom försäkring. Däremot är det inget landsting som köpt försäkring för att trygga pensionsförpliktelser. 6.2 Om Ja, Vilket belopp? Av de 57 kommuner som svarat Ja är det 4 kommuner som uppgivit belopp. Detta varierar en hel del, sammantaget rör det sig om cirka 1,5 miljarder kronor i försäkringsinlösta pensionsskulder för de 4 kommuner som uppgivit belopp. Diagram 6. Kommuner: Antal som köpt pensionsförsäkring och beloppet i förhållande till pensionsskuldens storlek Om man relaterar till pensionsskulden totalt i respektive kommun, så motsvarar försäkringsbeloppet mindre än 5 procent hos hälften av dessa kommuner. 5 5 % 5 1 % 1 2 % >2 % 2 2 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

23 Enkätredovisning 7. Har kommunen köpt försäkring för olika delar av pensioner under år 21? Diagram 7A. Kommuner: Försäkringslösningar för olika delar av pensioner 4 35% % Ansvarsförbindel sen Förmånsbestäm d ålderspension intjänad efter % Särskild avtalspension (SAP), visstid, politiker 14% Efterlevandepen sion Det vanligaste idag är att försäkra bort den förmånsbestämda pensionen. Inga landsting har köpt försäkringar. Det är vanligt att de som köper försäkring gör det för fler delar, varför andelen som köpt någon form av försäkring år 21 är lägre än summan av ovanstående. 8. Har kommunen/landstinget träffat avtal om särskild avtalspension under år 21? Diagram 8. Kommuner och landsting: Andel med särskild avtalspension år 21 8% 76% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 28% Kommmuner Landsting Det är betydligt större andel av landstingen som använt sig av den särskilda avtalspensionen år 21. Hela 76 procent att jämföra med 28 procent av kommunerna. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 21

24 Enkätredovisning Redovisning 9. Redovisar kommunen/landstinget kostnaderna enligt blandmodellen? Diagram 9A. Kommuner: Redovisar man kostnaden enligt blandmodellen? 1 93% Det är fullfondering som används i de kommuner som avviker med något undantag, i dessa fall det egentligen är blandmodell med viss kostnadsföring. 2 Ja 7% Nej Diagram 9B. Landsting: Redovisar man kostnaden enligt blandmodellen? % % I landstingen är det fullfondering som gäller hos tre landsting. Ja Nej 22 Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning

25 Enkätredovisning 1. Har pensionsredovisningsfrågan diskuterats i kommunens politiska ledning? Diagram 1A. Kommuner: Har redovisningsfrågan diskuterats? 6 5% 4 39% 2 9% 2% Nej, frågan har inte varit aktuell Ja, och kommunen har för avsikt att fortsätta redovisa enligt blandmodellen och följa regelverket Ja, och kommunen avser att gå över till fullfonderingsmo dellen inom de närmaste åren Ja, och kommunen har en annan strategi. Beskriv kort: Det råder en stor dominans för den lagstadgade blandmodellen i kommunerna. Det verkar inte föreligga någon allmän tendens att gå mot fullfonderingsmodell. Diagram 1B. Landsting: Har redovisningsfrågan diskuterats? 6 53% 4 29% 2 6% 12% Nej, frågan har inte varit aktuell Ja, och landstinget har för avsikt att fortsätta redovisa enligt blandmodellen och följa regelverket Ja, och landstinget avser att gå över till fullfonderingsmo dellen inom de närmaste åren Ja, och landstinget har en annan strategi. Beskriv kort: Det råder en stor dominans för blandmodellen även i landstingen. Det verkar inte föreligga någon allmän tendens att gå mot fullfonderingsmodell. Kommuners och landstings pensionskuld Ekonomi, hantering och redovisning 23

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51

Ekonomi Nytt. Nummer 08/13 2013-04-19. Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Ekonomi Nytt Nummer 08/13 2013-04-19 Dnr SKL 13/2679 Siv Stjernborg 08-452 77 51 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörer Ekonomidirektörer Lt Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad

Läs mer

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 13:16 Diarienr: 13/2579 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2013-04-19 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans

Läs mer

Siv Stjernborg, Anders Nilsson, Kajsa Jansson Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: Mottagare:

Siv Stjernborg, Anders Nilsson, Kajsa Jansson Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 11:38 Diarienr: 11/5118 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Siv Stjernborg, Anders Nilsson, Kajsa Jansson Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2011-09-26 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 11/2015 2015-06-15. Dnr SKL 15/3320 Nils Mårtensson 08-452 78 86

Ekonomi Nytt. Nr 11/2015 2015-06-15. Dnr SKL 15/3320 Nils Mårtensson 08-452 78 86 Ekonomi Nytt Nr 11/2015 2015-06-15 Dnr SKL 15/3320 Nils Mårtensson 08-452 78 86 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagandet. Östersunds kommun. 20 oktober 2009. Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagandet Östersunds kommun 20 oktober 2009 Allan Andersson, Certifierad kommunal revisor 2009-10-20 Anneth Nyqvist, uppdragsledare Allan Andersson, projektledare Innehållsförteckning

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år 2014

Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år 2014 2013-04-19 1 (12) CIRKULÄR 13:16 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Siv Stjernborg m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen samt rekommenderad PO för år

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Beräkning och redovisning av skulder och kostnader för pension till förtroendevalda

Beräkning och redovisning av skulder och kostnader för pension till förtroendevalda 2015-06-15 1 (6) CIRKULÄR 15:19 Ekonomi och styrning Nils Mårtensson Siv Stjernborg EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Beräkning och redovisning av skulder och kostnader för pension till förtroendevalda

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 07/

Ekonomi Nytt. Nr 07/ Ekonomi Nytt Nr 07/2015 2015-03-06 Dnr SKL 15/1299 Jessica Bylund 08-452 77 18 Lennart Tingvall 08-452 77 01 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Småföretagare får låg pension

Småföretagare får låg pension Datum 2011-11-xx Sid 1(5) Småföretagare får låg pension Sveriges småföretagare har inga stora summor att vänta sig i allmän pension. Deras inkomstuppgifter i dag kommer inte att ge mer än runt 12 000 kr

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Reviderade riktlinjer för beräkning av pensionsskuld

Reviderade riktlinjer för beräkning av pensionsskuld E1 b BESLUTSFÖRSLAG Reviderade riktlinjer för beräkning av pensionsskuld Sveriges kommuner och landsting har en stor pensionsskuld, ca 500 miljarder kronor. Borås stad har en sammanlagd pensionsskuld på

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

REKOMMENDATION 17.1. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Oktober 2015

REKOMMENDATION 17.1. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Oktober 2015 REKOMMENDATION 17.1 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Oktober 2015 Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser ska värderas och hur upplysningar ska lämnas om sådana

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Statistikinformation Is-I 2004:1

Statistikinformation Is-I 2004:1 Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (13) PM Analysavdelningen Hans Karlsson Inger Johannisson 010-454 23 54 Sveriges pensioner 2005 2014 Inkomstgrundad allmän ålderspension, tjänstepension och avdragsgill privat pension Sammanfattning

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Fördelning av betalningsansvar för Ädel-personalens avtalspensioner Bilagor: Förslag till avtal

Fördelning av betalningsansvar för Ädel-personalens avtalspensioner Bilagor: Förslag till avtal Cirkulärnr: 2006:64 Diarienr: 2006:1978 Handläggare: Stefan Ackerby Avdelning: Avd för ekonomi och styrning Datum: 2006-10-02 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Ekonomi- och personaldirektörer

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter

Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter 013 20091204 1 (7) Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Siv Sljernborg m.f1. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Kommunala pensioner och sänkt allmän pension kostnadseffekter Syftet meddetta cirkulär är

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Datum Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala Län

Datum Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala Län KS 10 10 OKT 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ekstedt Annica Malmberg Jan Datum 2012-09-27 Diarienummer KSN-2012-0855 Kommunstyrelsen Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel

Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1(5) Bilaga 1 : Placeringspolicy för pensionsmedel 1. Inledning 1.1 Syfte med placeringspolicyn Syftet med placeringspolicyn är att utgöra ett regelverk för pensionsmedelsförvaltningen gällande landstingets

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - pensionsavtal och redovisning inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Pensioner och pengar 24/3 2011

Pensioner och pengar 24/3 2011 Pensioner och pengar 24/3 2011 Varför pensioner? Kostnaden för pensioner till landstinget anställda ökar kraftigt det närmaste decenniet. Det förekommer ofta missförstånd kring pensioner. Fullmäktige beslutar

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring

Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring Svar på frågor från SKL beträffande avtal om pensionsförsäkring med fortlöpande premieinbetalning och om partiell inlösen av pensionsutfästelse Inledning Det finns ett behov av ökad kunskap om de alternativ

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Allt färre drömmer om tidig pension

Allt färre drömmer om tidig pension Allt färre drömmer om tidig pension Undersökning från Länsförsäkringar våren 2010 Källa: Länsförsäkringar Sammanfattning Jämförelse mellan när man vill gå i pension och när man tror att man kommer göra

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

i december 2003 och 2004

i december 2003 och 2004 25:5 Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 23 och 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 23 och

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2014-08-15 Finansinspektionen Box 2871 103 97 Stockholm Ränteantagandet i FFFS 2007:24 Försäkringstekniska grunder Svenska Pensionsstiftelsers Förening

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 17. Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser December 2007 RKR 17 Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser Innehåll Denna rekommendation anger hur pensionsförpliktelser

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Könsskillnader ur Pensionsmyndighetens statistik

Könsskillnader ur Pensionsmyndighetens statistik PM Analysavdelningen Love Hansson 010-454 22 03 Könsskillnader ur Pensionsmyndighetens statistik Inledning Denna promemoria är en sammanställning av de skillnader mellan könen som återspeglas i Pensionsmyndighetens

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 8 februari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 Avmattning men länet har fortfarande lägst arbetslöshet i landet Arbetsmarknaden fortsätter att avmattas. Trots

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012 4 november 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 202 Tecken på försvagning men stark motståndskraft Under oktober kom flera tecken på att arbetsmarknaden i Uppsala

Läs mer

Kumla kommun ser över pensionspolicy vid behov eller på grund av förändringar i lagar och kollektivavtal inom pensionsområdet.

Kumla kommun ser över pensionspolicy vid behov eller på grund av förändringar i lagar och kollektivavtal inom pensionsområdet. Pensionspolicy 1 BAKGRUND KOLLEKTIVAVTALET Kommunens anställda omfattas för närvarande av pensionsavtalet Kollektivavtalad Pension (KAP-KL) och Avgiftsbestämd Kollektivavtalad Pension (A KAP-KL). Anställda

Läs mer

Verksamhetsredovisning 2013

Verksamhetsredovisning 2013 2014-02-03 Verksamhetsredovisning 2013 Innehåll 1 Ekonomisk driftredovisning... 2 1.1 Finansiering... 2 1.2 Brandchef... 3 1.3 SSRC... 3 1.4 Samhällsskydd... 3 1.5 Beredskap... 3 1.6 Lokal produktion...

Läs mer

Svar på remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357

Svar på remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357 Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-08-15 135 Svar på remiss: En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) KS-2016/357 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358

2004-08-23. 5.5. Avsättning av pensionsbehållningen. Ärendebeskrivning: 1998--1999 (RF) RS/030358 2004-08-31 5.5 Ärendebeskrivning: I samband med behandlingen av budget för 2005 samt plan för åren 2006 2007 beslöt regionfullmäktige 2004-06-28 29, 39, bland annat att uppdra åt regionstyrelsen att göra

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2009 Örebro Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Kvinnors pensioner år 2012

Kvinnors pensioner år 2012 Kvinnors pensioner år 2012 Innehåll Inledning 3 Kvinnors pension 4 Regionala skillnader 5 Tjänstepensionens betydelse 7 ITP-systemets betydelse 8 Utbetalningar från tjänstepensionen 11 Utbetalningar från

Läs mer