Höörs Kommun. Projektet att främja skolnärvaro En rapport till Barn- och utbildningsnämnden i Höörs kommun Johan Nilsson

Transkript

1 Höörs Kommun Projektet att främja skolnärvaro En rapport till Barn- och utbildningsnämnden i Höörs kommun Johan Nilsson 2018

2 Frågeställning Hur kan Höörs kommun utveckla arbetet med att främja skolnärvaro? Inledning - Tankar efter 1 års närvaroarbete Först och främst - Tack! Tack för att jag har fått, och fortfarande får, möjligheten att arbeta frågor som rör skolnärvaro i Höörs kommun. Tack till alla kollegor och till min chef som bidrar med kollegialt stöd, erfarenhet och kloka tankar i arbetet. Detta år har gett möjligheten att samla viktig erfarenhet för att kunna besvara frågan kring hur vi ska utveckla det närvarofrämjande arbetet i kommunen. Nu är ambitionen att framöver kunna skrida till verket i större utsträckning och därmed lägga fokus på det viktigaste gällande skolnärvaro - förebyggande och hälsofrämjande arbete samt tidiga insatser! Nedan följer de tankar som präglat projektåret: När går det bra? När eleven känner sig förstådd av skolan. När pedagogernas engagemang finns eller har väckts för eleven. När frånvaroorsakerna kring eleven är utredda. När skuldbeläggning upphör och samarbete uppstår mellan hemmet och skolan. När undervisningen och det pedagogiska stödet matchar den kravnivå som eleven klarar av. När eleven känner av positivt ställda förväntningar från skolan och hemmet. Ja, då kommer eleven tillbaka till skolan och undervisningen fullt ut eller ökar sin närvaro markant. Ovanstående är förmodligen de viktigaste slutsatserna som kan dras efter detta år eftersom de visar när vårt arbete med att vända frånvaro till närvaro har fungerat. Det har också visat sig att det inte är mer komplicerat än att vårt arbete inte fungerat när ovanstående faktorer inte finns i bilden, eller delvis inte har funnits. Vid ytterst få tillfällen har det inte heller fungerat trots att ovanstående faktorer funnits. Att kunna fokusera på lösningar. Att alltid först titta på frågeställningen - vad KAN vi som skola göra? Frågan är viktig av många anledningar. I de fall där vi som skola inte lyckats vända frånvaro till närvaro tenderar fokus att hamna på faktorer som skolan inte kan påverka i särskilt stor utsträckning, till exempel föräldrars förmåga, elevens kognitiva förutsättningar eller andra myndigheters uteblivna insatser. Då glömmer vi bort vad som är vårt uppdrag och vilka möjligheter vi faktiskt har. Att fokusera på lösningar hjälper oss att bibehålla professionalitet, att vi gör allt vi kan för att säkerställa rätten till utbildning. Att vi följer skolans styrdokument. Det måste alltid vara viktigare än att ifrågasätta om alla andra har gjort sitt bästa. Komplext. Att utreda orsaker till frånvaro, samverka med myndigheter som i grunden har ett annat fokus, motivera, planera återgång till skola, samarbeta med föräldrar, handleda personal på skola i svåra elevärenden. Vi som gör detta arbete på kommunens skolor kan verkligen vittna om hur svårt det är att arbeta med skolfrånvaro. Utöver alla arbetsmoment finns en komplexitet i att arbeta i takt med elevernas utveckling. En vecka har Kalle (påhittad elev) full närvaro efter all planering och motivering vi jobbat med. Veckan därpå är Kalle helt frånvarande utan en till synes logisk förklaring och trots att alla vuxna runt Kalle kunde se hur bra Kalle mådde av att vara i skolan. Så vi får börja om. Eller stämma av med Kalle vad vi missat. Och så fortsätter Kalles utveckling 4-5 veckor innan vi får möjlighet att ta reda på varför Kalle klarar max en vecka i taget i skolan. Nya möten, ny planering, nya samtal för motivering. Ett inte helt ovanligt scenario. Och under tiden vi jobbar med Kalle så jobbar vi med Lisa (också påhittad elev) som inte kommer till skolan trots att Skolverket påtalat att skolan gör allt som behövs och lite till och socialtjänsten bedömer att Lisas föräldrar gör allt de är skyldiga till enligt lagen om skolplikt. En viktig erfarenhet för mig och alla andra inom skolan som jobbar med skolfrånvaro - det är komplext.

3 Eleverna som tagit del av närvarofrämjarens stöd 17 elever. Eleverna har valts ut av skolornas rektorer och vid enstaka tillfällen har bitr. sektorschef varit ett stöd i prioriteringsordningen. De allra flesta eleverna har haft hög skolfrånvaro medan 5 har varit borta från skolan i princip på heltid. 1 elev hade hög skolnärvaro men valdes ut i förebyggande syfte då skolan bedömde att det fanns en överhängande risk att eleven skulle stanna hemma på heltid till följd av sin situation. Likheter och en del olikheter. I dessa elevärenden finns en hel del återkommande faktorer bland annat: Eleverna är diagnosticerade inom npf-spektrat (oftast autism och ADHD), läs - och skrivsvårigheter, språksvårigheter eller depression. Hos de elever som inte hade diagnos fanns en misstanke om diagnos hos omgivningen inom några eller alla områden. En stor andel av de med diagnos har fått sin diagnos sent (tonåren) trots att en hel del svårigheter varit kända innan dess. Stora delar av veckan finns minst 1 vuxen person i hemmet hos eleven. Gällande de aktuella eleverna handlar det om föräldrar som jobbar skift, är sjukskrivna, jobbar deltid, eleven bor på bemannat behandlingshem eller eleven bor i familjehem. Övervägande antalet elever har en familjesituation där föräldrarna separerat. Låg kännedom om eleven på skolan i förhållande till behovet av kännedom för eleven sett ut. Det har visat sig varit väldigt viktigt att på ett noggrant sätt kartlägga elevers styrkor och svårigheter när problematisk skolfrånvaro uppstår. Det är också viktigt att känna till elevernas intressen, vilka relationer som är viktiga och varför eleven beter sig som hen gör i olika situationer. Detta har visat sig vara en utmaning för skolan, dels eftersom det kräver mycket tid men också för att eleven är borta mycket från skolan och därför inte är särskilt tillgänglig att kartlägga. Alla elever har under sin första termin på högstadiet i Höörs kommun haft anmärkningsvärd frånvaro redan under de första veckorna. Om inte frånvaron varit hög har eleverna varit borta enstaka lektioner, ofta idrott eller slöjd. Hur gick det? För de allra flesta som tagit del av skolans samarbete med närvarofrämjaren har det gått bättre, det vill säga att skolnärvaron ökat helt eller delvis. Det är viktigt att tydliggöra att närvaron för eleverna ökat i samband med att olika insatser påbörjats. I en del ärenden har elever återgått i skolfrånvaro eller tillfälligt minskat sin skolnärvaro efter ett tag. Andra elever har permanent fått en bättre skolsituation genom de insatser som gjorts. Ett fåtal elever har idag samma skolsituation som de hade innan närvarofrämjaren började arbeta. Sammanfattningsvis kan det sägas att insatserna som skolan och närvarofrämjaren gjort tillsammans oftast får positiv effekt, ibland ihållande och andra gånger periodvis och sällan uteblir positiv effekt. Se tabellen nedan.

4 ihållande, ökad skolnärvaro generellt ökad skolnärvaro oförändrad situation Antal elever Möjliga orsaker till utebliven framgång - - Insatser påbörjats för sent Avsaknad av positiva relationer mellan elevskolpersonal Samarbete med hem, socialtjänst och BUP fungerar inte. Otydlig ansvarsförd elning inom skolan som resulterar i uteblivna insatser. Framgånginsats er Tidiga insatser Tydligt engagemang hos mentor och elevhälsa Lösningsfokuserat och regelbundet samarbete mellan hem-skola Motiverande samtal med elev. Tydlig kartläggning av skolfrånvaron. Tydlig kartläggning av skolfrånvaron Samverkan med socialtjänst och BUP. Motiverande samtal Anpassad studiegång Anpassad undervisning - ihållande, ökad skolnärvaro generellt ökad skolnärvaro oförändrad situation

5 Viktiga resultat 2 elever som vt17 gick ut åk 9 blev gymnasiebehöriga (fanns överhängande risk att så inte skulle ske) ökad studiemotivati on ökad chans att nå målen en bättre relation till skolan och dess personal. Föräldrar med ökat förtroende för skolan. Skolpersonal som på ett positivt sätt förändrat sitt förhållningssät t till eleven. Föräldrars förmåga att ta emot hjälp från samhället har ökat. Skolorna tenderar att vilja lära sig av komplicerad e ärenden och lägger fokus på utvecklingsa rbete. Andra arbeten under projektet Föräldragruppen. Under höstterminen 2017 planerades ett samarbete mellan barn- och utbildningssektor och social sektor. Detta resulterade i en föräldragrupp ledd av närvarofrämjaren och en familjebehandlare från socialtjänsten. Syftet med gruppen var att samla föräldrar till barn med hög skolfrånvaro och låta föräldrar ta del av professionella erfarenheter av skolfrånvaro och andra föräldrars erfarenheter. Målet var att stärka föräldrarnas kunskap om problematiken kring skolfrånvaro och föräldrarollen. På så vis ville vi ge föräldrarna möjligheten att fortsätta stödja sina barn på bästa sätt. 12 föräldrar deltog i gruppen, 1 föräldrapar hoppade av efter första träffen till följd av personliga skäl. Gruppen träffades 5 gånger varannan tisdag i cirka 2,5 timmar och utgick från tematiska diskussioner om skolfrånvaro och föräldraskap. Samtliga föräldrar har i utvärderingen lyft fram att de är nöjda med det stöd som föräldragruppen erbjöd. Framförallt var det viktigt att få träffa andra föräldrar i samma situation. Föräldrarna deltog aktivt i diskussioner vilket ledde fram till ökad förståelse för situationen kring det egna barnet och minskad känsla av skuld och skam att det egna barnet inte går till skolan. Samtliga föräldrar upplevde ökad kunskap kring problematisk skolfrånvaro. Föräldrar som tidigare inte tagit emot stöd från socialtjänsten valde efter gruppen att på egen hand ansöka om samma stöd. Enkäten. Under vårterminen 2018 har elever mellan åk 6-8 (totalt 214 elever) fått svara på en enkät med frågor om upplevd prestation, trivsel och relationer i skolan. Syftet var att undersöka eventuella samband mellan skolnärvaro och upplevd skolsituation utifrån ett antal givna faktorer. Sammanfattningsvis svarade eleverna enligt ett tydligt mönster - elever som upplever att de presterar bra i skolan, har kompisrelationer och fungerande relationer till skolpersonal och upplever skolan som meningsfull tenderar att närvara i högre grad än de som upplever det motsatta. Tydligast är sambandet mellan relationer i skolan och skolnärvaro (se tabellen nedan). Elever som upplever att de inte får beröm av skolpersonal,

6 inte har någon att umgås med i skolan och inte känner sig omtyckt av personal har oftast 20 % frånvaro eller mer (vilket ofta kännetecknar gränsen för problematisk skolfrånvaro). Däremot är skillnaden väldigt liten mellan de som håller med helt och hållet och de som håller med till liten del. Enligt denna sammanställning kan det antas att relationer elever emellan och mellan elever och skolpersonal är viktiga faktorer för skolnärvaro. Samtidigt kan det antas att relationerna bara behöver nå en slags tillräcklig nivå för att göra skillnad för elever. Frånvarostatistiken. Sedan januari 2018 har de kommunala högstadieskolornas frånvarostatistik sammanställts och analyserats var fjärde vecka. Skolorna får statistiska sammanställningar, både på individnivå och skolövergripande, för att kunna fånga upp elever med hög frånvaro i ett tidigare skede men också för att kunna följa den procentuella utvecklingen. Statistiken har också delats med Norrevångskolan i Eslöv eftersom det finns en samverkan mellan Norrevångskolans närvarofrämjare och Höörs kommuns dito. Jämförelserna har delgetts högstadieskolornas ledning där det framkom att högstadieskolorna i Höörs kommun hade högre andel elever med hög skolfrånvaro. Detta ledde senare till att närvarofrämjaren och en av högstadierektorerna åkte på studiebesök till Norrevångskolan med frågeställningar om vilka organisatoriska förutsättningar de arbetar med för att främja skolnärvaro. Besöket har lett till att det nu finns ett antal konkreta förslag på förändringsarbeten på den aktuella högstadieskolan i Höör, bland annat användandet av speciallärarfunktionen och satsningar på ökad trivsel och trygghet på skolan. Arbetet med statistiken innebär också att arbeta enligt de förväntningar Skolverket ställer på kommunens arbete med att uppmärksamma och åtgärda frånvaro. Samverkan. Närvarofrämjaren har under projektåret inlett samverkan med liknande professioner i Hässleholms kommun och Eslövs kommun. 4 möten har skett i syfte att utbyta erfarenheter och kunskap inom området skolfrånvaro. Utöver samverkansarbetet kring föräldragruppen så sker också gemensamma möten med fältsekreterare och representanter från den nya sektorn, Arbetsmarknad och välfärd. Tjänstemännen som samlas har identifierat att man ofta träffar samma ungdomar i respektive verksamhet och att det bland annat handlar om ungdomar som uppehåller sig utanför skolornas område på lektionstid. Syftet är att hitta former för samarbete som minskar denna typ av skolfrånvaro.

7 Nästa läsår Kommande arbete. Från och med höstterminen 2018 kommer ett samarbete, som påbörjats det gångna läsåret, med utvecklingsstrategen att utvecklas för att föra samman pedagogiska och psykosociala perspektiv utvecklingsarbetet. Följande arbete kommer också att prioriteras nästa läsår med målet att främja skolnärvaro: Föräldragruppen med tema hög skolfrånvaro kommer att genomföras med start under höstterminen. Kommunövergripande frånvarorutiner ska revideras och med större tydlighet implementeras på respektive skolenhet. I arbetet ingår att ta fram stöddokument för att utreda skolfrånvaro, säkerställa att rutinerna följs och stödja arbetet för att underlätta närvaroregistrering på varje lektion. Arbetet sker i samarbete med kommunens centrala resursteam samt skolornas skolsköterskor och kuratorer. Prova hypotesen att engagemanget för elevhälsoarbete ökar om elevhälsopersonal och lärare rent fysiskt ses oftare på skolan. Detta kommer att testas i ett arbetslag på en skola för att få möjligheten att jämföra skillnader med de arbetslag som jobbar vidare som vanligt. Stödja skolornas utvecklingsarbete för att främja skolnärvaro genom att erbjuda utbildning om goda relationer, samverka med elevhälsan och utveckla skolans miljö till en trygg och inkluderande plats. Hitta arbetssätt som gör det möjligt för närvarofrämjaren att i större utsträckning samarbete tätare med skolpersonal i ärenden som berör hög skolfrånvaro. Att fortsätta utvecklas som skolverksamhet i Höörs kommun. Under det gångna arbetet har framför allt 2 erfarenheter gjort tydligast intryck när det kommer till områden som behöver utvecklas för att främja skolnärvaro: 1. När vi försöker komma tillrätta med elever skolfrånvaro tenderar vi att ha svårt att hitta lösningar som är gemensamt tillfredsställande för skolan, elever och föräldrar I enskilda ärenden gällande skolfrånvaro sker många samtal med elever, föräldrar och skolpersonal. Samtalen har ofta som utgångspunkt att försöka hitta lösningar på skolfrånvaron, vilket är bra. Bekymret är att relativt ofta finns det minst en part (förälder, elev eller skola) i samtalet som inte är nöjd med lösningen vi kommer fram till. Det händer att skolan tar beslut om lösningar för elever, exempelvis anpassad studiegång, trots att det visar sig att skolan egentligen bedömer att eleven klarar av att gå i skolan på heltid. Det händer att föräldrar och elever samtycker till skolans stödåtgärder trots att de i själva verket önskar annat stöd. Enligt erfarenheten kan detta bero på en rad olika saker men främst verkar det handla om vår syn på att lösa problem. Den som har tydligast idé om hur problemet ska lösas verkar få företräde och det verkar vara en utmaning att lyfta fram idéer som går emot de andra parternas vilja utan att skapa en konflikt. Detta leder till att skolan får svårt att hitta en balans mellan att göra föräldrar och elever delaktiga och att driva igenom sina egna idéer baserade på pedagogisk kompetens. Så samtalen om hur vi löser problem behöver fortsätta. Att göra elever delaktiga är inte detsamma som att låta elever bestämma själva. Samtidigt behöver vi hitta sätt att försäkra oss om föräldrars och elevers sätt att se problemet och därmed utgå från lösningar som är ömsesidigt tillfredsställande. Det är sådana lösningar som ger ett bra samarbete och bäst

8 effekt. Samtidigt ger det skolan en chans att lära barn och ungdomar hur man löser problem genom att föregå med gott exempel. Exempel på utvecklingsarbete som stärker detta kan vara Kvalitetssäkra kartläggningen av orsaker till skolfrånvaro där det tydligt framgår vad som är skolans uppdrag och vad som är föräldrars/elevers angelägenheter. Utbilda personal i samarbetsinriktade samtal. 2. Även om högstadieskolorna i kommunen har en del olika förutsättningar så är skillnaderna i hur man hanterar skolfrånvaro störst inom skolenheterna. Inledningvis fanns en uppfattning om att högstadieskolornas olika storlekar och geografiska placering skapade olika förutsättningar för sammanhållning, elevfokus och pedagogiskt arbete. 1 år senare är bilden en annan och den talar mer för att skillnaderna finns inom skolan och framförallt inom hur skolpersonal tolkar sitt uppdrag. I samtal med elevhälsopersonal och andra professioner runt lärarna framkommer en gemensam bild samarbetet med lärarna styrs till stora delar av lärarens engagemang för eleven alternativt lärarens tolkning av sitt ansvarsområde gällande elever i behov av stöd. Samtidigt är den egna erfarenheten att även elevhälsopersonal och annan personal (elevassistenter, socialpedagoger, resurser) även har olika uppfattningar inom den egna gruppen. Bekymret med detta blir tydligt eftersom skolfrånvaro alltid måste hanteras genom samarbete mellan olika professioner inom skolan. Om Kalle är i behov av extra anpassningar måste dessa ske på alla lektioner av alla lärare om det ska ge någon effekt. Det blir också tydligt om vi som exempel tolkar Lisas utåtagerande beteende på olika sätt. Några anser att Lisa inte vill sköta sig i skolan medan andra funderar på om Lisa har svårt att samspela med vuxna och jämnåriga. Om vi låter tolkningen vill inte sköta sig styra så kommer insatserna riktas till Lisas motivation, eget ansvar och kanske även belöning/konsekvensmetoder. Om vi fokuserar på Lisas förmåga att samspela med sin omgivning kommer vi rikta insatserna till att kartlägga Lisas sätt att fungera i skolan, omgivningens sätt att bemöta och sätta krav på Lisa och kanske hitta former för att underlätta detta samspel. De olika förhållningssätten i skolan gör alltså att olika elever får olika hjälp som är olika baserade på skollagen, Skolverkets olika styrdokument och gällande forskning om barn och ungas fysiska, psykiska och sociala utveckling. Därför behöver skolorna fortsatt stöd i att utveckla en samsyn kring skolans uppdrag och barn och ungdomars utveckling mot målen.