VALFAKTAHÄFTE: EUP-valet 2019

Transkript

1 VALFAKTAHÄFTE: EUP-valet 2019

2

3 Inledning... 1 Kampanjhandledning för Ung Vänsters EUP-valrörelse EUP-valskampanjen i korthet... 2 Vår retorik... 2 Praktiska råd kring material... 2 Praktiska råd kring aktiviteter... 3 Bokbord... 3 Debatter... 3 Aktionstips... 4 Taktik och strategi - Vilka är våra möjligheter och hur undviker man onödiga problem?... 4 Vad är EU?... 5 EU:s historia... 5 Lissabonfördraget... 5 De fyra friheterna... 5 EU:s institutioner argument för att lämna EU... 8 Arbetsrätt... 8 Demokrati... 8 Euron Flyktingpolitik Funktionsrätt Försvars- och utrikespolitik Imperialism Internet och upphovsrätt Jordbruks- och djurrättspolitik Jämställdhet Kapitalet Klimatet Kultur och folkhälsa Vi kan lämna EU och vi kan göra det nu! Frågor och svar Avslutning... 27

4 Inledning Den 26 maj är det val i Sverige till Europaparlamentet. Det är inte ett val vi kan vinna. I verkligheten styrs inte EU av politiker utan av byråkrater och lobbyister. EU existerar för ett ändamål - att stärka det europeiska kapitalets makt och öka deras vinst på bekostnad av oss i arbetarklassen. Det är vi i arbetarklassen som få betala priset för privatiseringar, fossilgasutvinning och inskränkning av friheten på internet. Vi vill inte förändra en organisation som existerar för att förtrycka oss, vi vill avskaffa den. Utanför EU kan vi på allvar skapa ett demokratiskt, rättvist och hållbart samhälle. Därför ska vi använda EUPvalrörelsen till att försvaga EU och bygga EU-motståndet starkare. Vi ska värva fler medlemmar och växa som förbund och vi ska sätta det socialistiska EU-motståndet på agendan. Idag är vi den viktigaste rösten för ett progressivt EU-motstånd i Sverige. Det är något som ska få oss att känna både ansvar och stolthet. Vi vet att samhällsförändring inte kommer genom europaparlamentet och inte heller resten av EU för den delen. Förändring kommer genom att vi organiserar oss i vår vardag i kamp för ett bättre liv och ett bättre samhälle. Detta är Ung Vänsters valfaktahäfte för EUP-valet I detta häfte finns fyra större delar: en kampanjhandledning en beskrivning om vad EU är för något en lista över 65 argument om varför Sverige borde gå ut ur EU en lista över frågor som man skulle kunna få på bokbord eller i debatter samt tips på hur man skulle kunna svara på dem Valfaktahäftet är till för att vara din och organisationens personliga guide i valrörelsen. Tanken är att det alltid ska gå att söka stöd genom valfaktahäftet. Använd det som ett uppslagsverk eller läs det från början till slut, gör som du vill. Ni kan studera detta i er klubb eller läs hemma. Häftet är fullt med praktiska tips och politiska åsikter och förhoppningsvis kommer den underlätta kampen mot EU och för demokrati, rättvisa och hållbarhet. 1

5 Kampanjhandledning för Ung Vänsters EUP-valrörelse 2019 EUP-valskampanjen i korthet EUP-valet hålls i Sverige söndagen den 26 maj. I resten av EU hålls det mellan den maj. I valet kommer 21 svenska ledamöter väljas. Ung Vänsters EUP-valrörelse kommer börja på riktigt efter rikstinget april, med andra ord kommer den vara i fem veckor. Det är bra om ni i klubben gör en plan för dessa veckor: för vilken typ av aktivitet ni vill ha, för hur mycket aktivitet ni vill ha, och för hur ni ska kunna täcka bokbord och debatter. Alla klubbar och distrikt har olika förutsättningar och ambitionsnivåer. Det viktiga är att ni i er klubb eller i ert distrikt tar tillfället i akt och använder EUP-valrörelsen för att stärka er klubb eller ert distrikt. Vi vet att det viktigaste inte är hur det går för Vänsterpartiet i valet. Oavsett hur många mandat de får kommer inflytandet vara väldigt litet i EU:s jätteapparat. Vi vill förändra i vår vardag och därför behöver vi använda EUP-valrörelsen för att förbättra våra möjligheter att göra just det. I EUP-valrörelsen har vi två målsättningar: att växa som förbund och bli fler medlemmar att påverka den allmänna opinionen kring EU Samhällsförändring kommer genom gemensam kamp och för att kunna vinna segrar i den kampen så måste vi bli fler och starkare som förbund. Det är därför viktigt att vara ute på så många skolor som möjligt och att synas så mycket som möjligt under valrörelsen. Ung Vänster är garanten för EU-motståndet från den svenska vänstern. Det vilar ett stort ansvar på oss som organisation att åter sätta frågan om EU-utträde på kartan i den politiska debatten. Det som är tacksamt med att vi är de enda riktiga EU-motståndarna i den politiska världen är att vi kommer få mycket talartid på debatter och mycket mediautrymme. Vår retorik I EUP-valrörelsen vill vi använda en enkel slagkraftig retorik, istället för att prata teknikaliteter vill vi prata om de stora frågorna som slår mot oss unga. Eftersom vi driver frågan om EU-utträde aktivt så är det viktigt att vi också pratar om vad det finns för alternativ till EU. Vi ska både prata om varför EU är dåligt och om vad vi vill göra istället. Vi ska prata om att EU står i vägen för en progressiv utveckling. EU står i vägen för demokrati, rättvisa och hållbarhet. Givetvis så ska vi också prata om vår grundinställning till vad som förändrar samhället. Att det är människor som organiserar sig gemensamt och inte välbetalda politiker och tjänstemän i Bryssel som förändrar. Praktiska råd kring material EUP-valkampanjen har en affisch och en folder. detta finns att beställa hos 2

6 förbundet. Beställningarna görs till Gör era beställningar så fort som möjligt så att ni kan få ut materialet så tidigt som möjligt. Praktiska råd kring aktiviteter Hålla torgmöte. Välj en lämplig plats där ni kan dela ut flygblad, bjuda på fika och ha någon som talar. Ansök sedan om tillstånd hos Polisen. Ha en öppen föreläsning om EU. Förbundet har tagit fram en föredragsmall som ni gärna får utgå ifrån. Rita politiska budskap med gatukritor. Låt alla morgonpendlare vakna upp till en rödare värld. Gå ut i natten och skriv eller måla budskap om varför EU är dåligt. Måla banderoller och bannerdroppa. Måla några snygga banderoller med ett bra budskap som ni kan hänga från broar, stängsel eller andra platser där många människor passerar. Affischera. Precis vad det låter som. Ta med klister eller tejp och de nya kampanjaffischerna och klä in hela staden i feta budskap. Bokbord Att hålla bokbord på en skola eller vid något event är ett av de bästa sätten att värva medlemmar på. Man behöver inte ha varit med i Ung Vänster länge för att vara med på ett bokbord. Däremot är det alltid bra att kika igenom valfaktahäftet innan bokbordet. Här är ett gäng tips för att hålla ett bra bokbord: Stå alltid framför bokbordet, det är mer inbjudande. Försök också att alltid vara två på alla bokbord. Se till att ha med en bokbordsduk, lite affischer, flygblad och foldrar. Ha gärna på er Ung Vänster tröjor, men det är inget krav. Om man tror det är strategiskt kan man ha köpa godis och bjuda på. Det är också bra att göra reklam för någon klubbaktivitet i samband med bokbordet. Man behöver inte prata med de andra ungdomsförbunden, men det är bra att vara trevlig även mot elever som uppenbart är höger och ställer frågor. Om någon uppenbart endast försöker vara dryg så behöver man inte prata med den i all evighet, men det är dock alltid bra att bemöta utifall det är så att det är någon annan intresserad som är i närheten och hör det man säger. Om någon ställer en knepig fråga som du känner att du inte kan svara på och som du inte hittar i valfaktahäftet kan du be om personens kontaktuppgifter och be att få återkomma med svar. Debatter Under valrörelsen kommer vi att bli inbjudna till debatter så här kommer några bra tips inför debatter: Kom alltid förberedd till debatter. Läs igenom de delar av valfaktahäftet som är relevanta för den debatt som du ska ta. Fråga alltid efter vilka frågor eller ämnen som kommer diskuteras. Förbered svar på frågorna och saker du vill säga under debatten. 3

7 Det är okej att vara nervös. Ha gärna med en Ung Vänstrare i publiken som kan supporta. Försök att undvika att gå in i försvarsställning och försök att undvika långa avancerade resonemang. Om någon ställer en dryg eller anklagande fråga avvisa den kort och använd sedan talartiden till att prata om det som vi vill prata om. Humor kan vara jättebra att använda, men tänk på att det kan slå tillbaka. Gissningsvis kommer det ofta bli så att man får alla ungdomsförbund emot sig, då alla andra ungdomsförbund är för EU medan vi är emot EU. Det är dock bara en fördel för då blir det enklare att få debatten dit vi vill. Nämligen att visa att de står för status quo/försämring och vi står för förändring/förbättring. Aktionstips I valrörelsen kan aktioner vara ett bra sätt att få uppmärksamhet och få prata politik. Här är två tips på aktioner. Dela ut olika saker som t.ex. kakor till grupper på stan. Ge en i gänget en halv kaka och förklara hur människor som kommer hit från andra EU länder får sämre löner trots att de utför samma arbete som svenska arbetare. Detta på grund av EU:s politik för att pressa ned lönerna i Europa. EU:s flyktingpolitik är riktigt vidrig och kostar massor människor livet när de försöker korsa medelhavet. Man kan göra en aktion där man ställer upp sig på en rad men där en person står för sig för att symbolisera hur många som dör varje år. För att synliggöra detta ännu bättre kan ni hålla upp skyltar med olika budskap. Ett tips som gäller alla tre är att det är viktigt att ta med sig relevant material som ni kan dela ut till de som ni når med era aktioner. Taktik och strategi - Vilka är våra möjligheter och hur undviker man onödiga problem? I debatter om EU hamnar vi lätt i en försvarsposition, där vi tvingas försvara att vi är emot EU. Det vi vill göra i det här valet är att använda alla tillfällen vi kan få för att prata om vad vi vill i samhället. Tanken är att använda alla påhopp för att istället prata om saker vi vill och inte bara saker vi är emot. De här debatterna ger en unik möjlighet att få mycket talartid och vi behöver få prata mycket då vi kämpar emot en stark hegemoni som omger EU i svenska skolor. Det är viktigt att inte fastna i tekniska diskussioner, vilket är lätt när det gäller EU men vi behöver få prata om politik snarare än processer i eu parlamentet. 4

8 Vad är EU? Exakt vad EU är, är svårt att säga. Det finns inget som riktigt liknar det någon annanstans i världen. Det rör sig inte om en förbundsstat såsom USA men inte heller om ett vanligt mellanstatligt samarbete som till exempel FN utan snarare något däremellan. EU:s historia EU har under sin historia haft olika namn, men oavsett vilket namn EU har haft så har syftet alltid varit detsamma: att genom överstatlighet främja kapitalets intressen. (Europarådet) Redan under andra världskrigets slutskede skissades det på ett nytt europeiskt samarbete grundades Europarådet av 10 stater i västra och norra Europa, Sverige var en av dem. Sedan dess har allt fler stater anslutit sig och idag ingår alla europeiska stater utom Vitryssland och Vatikanstaten. Intressant med detta är att här fanns ett samarbete, det gällde främst mänskliga rättigheter men också säkerhetspolitik och annat samarbete. Vissa ville emellertid gå längre. Först försökte dessa stater inom Europarådet men när de inte fick med sig Storbritannien och de nordiska länderna gick de istället en annan väg och grundade 1957 det som idag är EU. De exakta anledningarna till varför EU grundades är inte helt klara, det gällde ett närmare, framförallt ekonomiskt, samarbete. Vissa liberaler hävdar att det var ett fredsprojekt men snarare var det ett krigsprojekt på så sätt att man hjälpte de stater som fortfarande hade kolonier att behålla dessa. Dessutom fanns ju redan Europarådet som var just ett freds- och samarbetsprojekt och som hjälpte till att trappa ner det kalla kriget särskilt under 1970-talet. Lissabonfördraget I Lissabonfördraget slår man fast att EU:s lagar och regler alltid är överordnade nationell lagstiftning. Jämfört med tidigare innebar fördraget också att de stora medlemsländerna fick mer inflytande på de mindre ländernas bekostnad. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken förstärktes och grunden för en militarisering av EU lades. I Lissabonfördraget slår man fast att den fria, inre marknaden är överordnat allt annat. I fördraget kan man läsa att En inre fri marknad med fri konkurrens är en uttalad målsättning. Det slår fast att prisstabilitet är det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Lissabonfördraget är alltså inte som vilken annan grundlag som helst, utan det låser också fast en politisk riktning för utvecklingen, en marknadsliberal riktning. De fyra friheterna Grundsten för den Europeiska unionen är de så kallade fyra friheterna: frihet för kapital, varor, tjänster och personer. Allt inom EU är underordnat de fyra friheterna. Detta innebär att det är förbjudet att lagstifta mot eller på något sätt hindra till exempel kapital att röra sig fritt över gränserna. 5

9 I USA har man idén om att en fri marknad skapas genom få eller inga regler. EU vill istället konstruera en fri marknad genom att ha väldigt många regler. EU är ett frihandelsområde som förhindrar uppsättningen av tullar för handel mellan medlemsländerna. Ett medlemsland i EU kan inte sätta upp tullar eller förbjuda en vara som är skadlig för miljön, eftersom miljöaspekten är underordnad den fria rörligheten. Den fria rörligheten för personer handlar om att skapa en gemensam europeisk arbetsmarknad, där arbetare konkurrerar med varandra och därmed sätter press på lönerna. Den fria rörligheten för tjänster handlar om att skapa en gemensam marknad för tjänster precis som för varor. De fyra friheterna hänger samman med den gemensamma marknaden. EU skapades från början som en tullunion; medlemsländerna enades om att avskaffa tullar dem emellan och skapa ett frihandelsområde med gemensamma tullar gentemot länder utanför unionen. Den inre marknaden är i princip alltid det överordnade inom EU. Sådant som står i motsättning till den inre marknaden blir därmed underordnat, som till exempel kollektivavtal, miljöregleringar eller kapitalkontroller. EU beskrivs ibland som ett frihets-, freds- och/eller demokratiprojekt, men det är i själva verket en union som är skapad för att uppfylla kapitalets intressen av en stor gemensam marknad där löntagare konkurrerar med varandra och överklassen kan göra större vinster. EU:s institutioner EU styrs av en rad olika institutioner. Det är sällan man i debatter eller under klassrumspresentationer kommer att behöva prata om dessa, men det kan vara viktigt att känna till hur de olika institutionerna fungerar och vilken makt de har. Europaparlamentet Europaparlamentet består av 751 ledamöter, Sverige har 20 stycken. Parlamentet ska tillsammans med ministerrådet ansvara för lagstiftning och budget. Europaparlamentet väljer på förslag av Europeiska rådet EU-kommissionens ordförande och kommissionen i sin helhet måste godkännas av parlamentet. Parlamentet kan fatta beslut om misstroendeförklaring mot EU-kommissionen. I EU-parlamentet finns ett antal politiska grupper där partier med liknande åsikter samarbetar. GUE/NGL - Europeiska enade vänstern/nordisk grön vänster där Vänsterpartiet är med. För att få bilda en grupp måste man minst vara 25 stycken ledamöter valda i minst en fjärdedel av medlemsländerna, alltså 7 länder i nuläget. Fördelen med att vara en politisk grupp är dels att man får ekonomiskt stöd för att ha ett eget sekretariat, dels att man får ökad talartid. Vid vissa delar av debatter bestäms talartiden utifrån hur stor den politiska gruppen är. Europeiska rådet Europeiska rådet utgörs av alla medlemsstaternas regeringschefer (till exempel Löfven) och sammanträder i regel fyra gånger om året vid s.k. toppmöten. Deras uppgift är att staka ut den politiska riktningen för att de andra institutionerna sedan ska kunna fatta de lagstiftande besluten. Europeiska rådet antar nya fördrag och fattar vissa stora beslut, till exempel det om att inleda EMU-samarbetet. 6

10 Ministerrådet (Europeiska unionens råd) Ministerrådet, eller Europeiska unionens råd som är den formella titeln, består av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat. Om det är jordbruksfrågor som diskuteras är det jordbruksministrarna som träffas, om mötet gäller miljöfrågor så träffas miljöministrarna och så vidare. Ministerrådet är med och fattar beslut om lagstiftning men kan i regel inte ta initiativ till nya lagar. Hur ministerrådet röstar beror på frågans karaktär. Europeiska kommissionen EU-kommissionen eller Europeiska kommissionen är en av de mäktigaste institutionerna inom EU. På de flesta områden har kommissionen ensamrätt om att kunna lägga fram lagförslag. Dess roll kan jämföras med den roll som en nationell regering har. Kommissionen ska ta tillvara EU:s intressen. Olika länders kommissionärer representerar inte sina medlemsstater utan EU i sin helhet. Kommissionen ska övervaka hur länder tillämpar EU:s fördrag och på EU-nivå verkställa de lagstiftningsakter som parlamentet och ministerrådet ska besluta om. Europeiska unionens domstol EU-domstolens uppgifter är att avgöra om unionsakter (fördrag, direktiv, beslut, rekommendationer etc.) är lagenliga och om medlemsstaterna uppfyller sina förpliktelser enligt fördragen. Domstolen ska tolka unionsrätten på begäran av nationella domstolar. Domstolen är en mäktig institution inom EU-systemet och eftersom EU-lag till skillnad från svensk lag är översiktlig och inte så detaljerad kan domstolen tolka lagen ganska fritt och får på så sätt en stor politisk makt, vilket domstolar i Sverige inte har. Domstolen är ett tydligt exempel på hur makt inte bara flyttas till överstatliga arenor, utan också till arenor där folkvalda inte har något att säga till om. Europeiska centralbanken Europeiska centralbankens (ECB) som ansvarar för euroländernas penning- och valutapolitik agerande. ECB har till uppgift att uppnå prisstabilitet, alltså att bekämpa inflationen. Också detta är ett utslag för en marknadsliberal ekonomisk politik där inflationen ses som ett större problem än arbetslösheten. Europeiska revisionsrätten Europeiska revisionsrätten består av revisorer från unionens medlemsstater. Deras uppdrag är att granska unionens ekonomi. 7

11 65 argument för att lämna EU Sverige borde lämna EU... Arbetsrätt 1. för att EU vill försämra arbetares villkor genom att spela ut dom mot varandra Alla som arbetar i Sverige ska ha rätt till de löner och arbetsvillkor som regleras i lagar och kollektivavtal. Så är det inte idag. En stor grupp arbetstagare, främst från EU och tredje land har lägre löner och sämre villkor än andra arbetstagare. Det finns en lag sedan 2010 som förhindrar fackföreningar att ta strid mot företag som har kollektivavtal i annat land men som arbetar i Sverige, kallad Lex Laval. Detta ändrades 2017 så företag bör ha svenska kollektivavtal men kan betala ut minimilön i det kollektivavtalet som fortfarande innebär lönedumpning i praktiken. EU och dess domstol prioriterar rörligheten av tjänster framför lika lön för lika arbete, Ung vänster vill riva upp allt kring Lex Laval och se till att din nationalitet inte ska avgöra din lön för att EU vill införa en Social pelare och förhindra progressiva villkor Sedan 2017 så finns det en Social pelare i EU som ämnar att sätta en riktning för den sociala politiken i EU. Idag är den här pelaren inte bindande men om den skulle bli lag så skulle vi en lagstadgad minimilön i Sverige som sätts på EU nivå. Detta skulle kunna få stora konsekvenser för svenska löner och för Europas arbetare i stort. Vi vill inte att EU ska ha makt över svensk arbetsmarknad. Demokrati 3....för att EU är överstatligt EU är en överstatlig union. Det innebär att alla som är medlemmar i unionen är skyldiga att följa de beslut som unionens fattar. Om medlemsländerna vägrar följa EU:s beslut, straffas de med sanktioner. I praktiken innebär detta att demokratin i medlemsländerna har satts ur spel. Ung Vänster är emot överstatlighet eftersom överstatlighet i praktiken innebär att de rika och inflytelserika länderna bestämmer över de fattigare och mer utsatta länderna. Vi vill istället se mellanstatliga samarbeten mellan länder där alla får komma till tals och där demokratin sätts främst. Ibland kan det vara så att vi i Ung Vänster är emot reformer som i grunden är ganska bra just av anledningen att en sådan reform skulle ge EU mer makt och därför i längden slå mot arbetarklassen för att EU är odemokratiskt Det sägs ofta att EU är en vidareutveckling av demokratin. Det stämmer inte. I verkligheten begränsar EU demokratin. Mer och mer makt har konsekvent flyttats från medlemsländernas folkvalda parlament till tjänstemän och byråkrater i EU. Det är ingen slump att EU är odemokratiskt. Det beror på att EU aldrig har haft syftet att vara demokratiskt. EU började som en handelsorganisation och har sedan dess i regel 8

12 endast tjänat två syften: att gynna kapitalet och att verka för att bevara Europa som en geopolitisk makt. Målet med EU har alltid varit att unionen ska utvecklas allt mer mot en federation där mellanstatliga överenskommelser på område efter område ersätts med överstatliga. Idag styrs EU av olika instanser som till största del består av tjänstemän och som är helt frikopplade från demokratisk påverkan. Europaparlamentets ledamöter tillsätts förvisso genom val, men parlamentet har i realiteten ytterst begränsad makt. Ung Vänster är emot en utveckling där Europaparlamentet ges ökad makt på ministerrådets bekostnad, eftersom parlament till skillnad från ministerrådet är en överstatlig institution. Parlamentet är överstatligt då enskilda stater inte har makt utan det är en institution som står över enskilda länder. Till exempel i frågan om copyright-direktivet röstade i stort sett alla svenska ledamöter emot men det spelar ingen roll för Sverige när majoriteten av parlamentet röstade för. I ministerrådet har länderna veto-rätt och kan därmed hindra saker oavsett om alla andra är för. Många diskussioner och beslut inom EU sker idag bakom stängda dörrar. Inte minst i EU-kommissionen, som är den enda EU-institution som har möjlighet att föreslå lagar. Insynen i EU är ytterst begränsad. De fyra friheterna som EU vilar på överordnas allt annat, även självaste demokratin. EU sätter företagens intressen före demokratin. Ett tydligt exempel på EU:s inskränkande av demokratin är folkomröstningen på Irland om Lissabonfördraget Lissabonfördraget är ett EU-fördrag som bland annat behandlar ett förstärkande av EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik. I omröstningen om huruvida fördraget skulle godkännas på Irland vann nej-sidan. Detta demokratiska beslut kunde dock inte EU tillåta, så till sist tvingades Irland hålla en ny folkomröstning 2009 där ja-sidan vann för att EU är byråkratiskt EU är väldigt byråkratiskt. Byråkratin är en medveten del av hur unionen fungerar, eftersom en krångligare organisation är svårare att påverka. Ett exempel på hur absurd EU:s byråkrati kan vara är att Europaparlamentet har två säten: Bryssel i Belgien och Strasbourg i Frankrike. Vanligtvis arbetar parlamentsledamöterna och deras staber i Bryssel, men varje gång det ska tas beslut måste man flytta hela apparaten till Strasbourg. Ett annat exempel på byråkratin är det faktum att EU-kommissionen har hela anställda byråkrater som skriver förslag till lagar för att EU är lobbyisternas paradis Inom EU finns en utbredd lobbyism. Lobbyism är när olika intressenter försöker påverka beslutsfattare. Oftast handlar det om privata företag som vill påverka politiken till sin fördel. Detta är dåligt för både demokratin och vänstern i Europa. Högern och företagen är bästa vänner och genom EU har det blivit mycket enklare för företag att vara med och influera den politiska utvecklingen i Europa. Lobbyism innebär dessutom en ökad risk för korruption, inte minst genom att politiker ofta kan gå direkt från politiken in i näringslivet. Man beräknar att det finns ca lobbyister i Bryssel. Tillsammans spenderade lobbyisterna 1,5 miljarder euro på middagar, operakonserter och annat för 9

13 att påverka ledamöter och deras tjänstemän att lägga ändringsförslag som ligger i deras intressen för att EU vill begränsa den demokratiska rättigheten till fri information Under en tid har det pågått en debatt i EU om att begränsa friheten på internet. Bland annat har två förslag diskuterats: Artikel 11 och Artikel 13. Artikel 11 innebär att mediebolag och liknande kan kräva betalt från hemsidor för att deras länkar delas där. Artikel 13 innebär att plattformar på internet själva blir ansvariga för att se till att det inte laddas upp upphovsrättsskyddat material hos dem. Dessa förslag skulle i praktiken leda till att hemsidor antingen kommer begränsa vad man kan sprida eller börja ta betalt för att man ska komma åt alla sidans funktioner. Exakt vilka beslut den debatten kommer mynna ut i är inte helt klart. Däremot så är det uppenbart att EU prioriterar kapitalets intressen av ett kontrollerat internet framför vanligt folks rätt till internet. Vi i Ung Vänster ser fri information som en demokratisk rättighet för att EU saknar förankring hos medborgarna Europaparlamentsvalet har alltid haft lågt valdeltagande. Dessutom har det totala valdeltagandet inom unionen i också alltid minskat. De senaste 20 åren har valdeltagandet konsekvent legat på under 50 % av alla röstberättigade i EU. I vissa länder är det ännu lägre. I EUP-valet 2014 låg det exempelvis på 13 % i Slovakien och 18 % i Tjeckien. I Sverige på låg valdeltagandet på 51 % år 2014 vilket kan jämföras med valdeltagandet i riksdagsvalet samma år som låg på 86 %. Det låga valdeltagandet i Europaparlamentsvalet är ett tydligt tecken på att EU saknar både insyn och legitimitet för att EU-lagar står över svenska lagar Om en svensk lag står i strid med en EU-lag, är det EU:s lag som gäller. Följer man inte detta så ställs landet inför EU-domstolen och straffas. Detta menar Ung Vänster är djupt odemokratiskt och cementerar högerpolitik, då EU alltid kommer sätta kapitalets intressen först. Euron för att ECB slår fast en marknadsliberal ekonomisk politik EU har en gemensam central bank: Europeiska centralbankens (ECB). ECB ansvarar för euroländernas penning- och valutapolitik, och har till uppgift att uppnå prisstabilitet, alltså att bekämpa inflationen. Detta är ett utslag för en marknadsliberal ekonomisk politik där inflationen ses som ett större problem än arbetslösheten. En av de största orsakerna till inflation är löneökningar, något som alltså aktivt hålls nere. 11. för att EMU är odemokratiskt EMU står för den Ekonomiska och monetära unionen och är en del av EUsamarbetet. Ett medlemskap i EMU innebär att makt över viktiga delar av den ekonomiska politiken flyttas från folkvalda till tjänstemän i ECB:s direktion. Tjänstemän som är absolut förbjudna att ta instruktioner från folkvalda politiker och är omöjliga att avsätta. De kan heller inte väljas om, vilket innebär att de inte behöver riskera att ställas till svars av någon. Direktionen avgör själva vad de vill offentliggöra och vad som ska hemligstämplas, men i regel hemligstämplas det mesta. 10

14 12....för att EMU är dåligt för ekonomin För att få bli medlem i EMU måste man uppfylla konvergenskriterierna som formulerades i Maastrichtfördraget Konvergenskriterierna är fem till antalet och handlar om att inflationen inte får vara mycket högre än de andra ländernas, växelkursen ska vara stabil, statsskulden får inte överstiga 60 procent av BNP, räntan får inte avvika alltför mycket från de andra ländernas och lagstiftningen ska vara anpassad till ett EMU-inträde. Konvergenskriterierna handlar om att de länder som är medlemmar i EMU inte ska ha för olika ekonomisk-politiska förutsättningar, då det skulle göra det svårt att ha en gemensam valuta- och penningpolitik. De regler som finns för EMU visar att det inte bara är en valutaunion utan också har ett politiskt innehåll. Regler om små budgetunderskott och statsskulder är en slags normpolitik som vid lågkonjunkturer försvårar för att använda penning- och finanspolitik för att stimulera ekonomin för att Sverige kan tvingas införa euro trots att vi röstade nej Alla medlemsländer förutom Danmark och Storbritannien, som har undantag, har förbundit sig att gå med i det som kallas EMU:s tredje steg. Det vill säga införandet av den gemensamma valutan euro. I Sverige hölls en folkomröstning den 14 september 2003, där svenska folket sa nej till att ansluta sig till EMU:s tredje steg. Trots detta är Sverige alltså anslutna till EMU:s tredje steg, och kan i teorin tvingas införa euro för att EMU leder till ekonomiska kriser Redan innan EMU skapades slog ledande ekonomer fast att EU inte är något optimalt valutaområde. De ekonomiska förutsättningarna mellan euroländerna skiljer sig så mycket åt att en gemensam penning- och valutapolitik inte kommer att passa något av länderna väl. Olika medlemsländer producerar olika saker och konjunkturläget kan se radikalt annorlunda ut i olika delar av unionen. Ekonomiska bedömare har många gånger pekat på det riskabla i att ha en gemensam penningpolitik utan att ha en gemensam finanspolitik. Trots att euroländerna statsbudgetar, skattenivåer och/eller offentliga utgifter skiljer sig, ska de alltså ha en gemensam penning- och valutapolitik. Under den ekonomiska krisen 2008 ledde den gemensamma penning- och valutapolitiken till att de hårdast drabbade länderna inte kunde stimulera sina ekonomier och därmed underlätta en ekonomisk återhämtning. Drygt femton år efter den svenska folkomröstningen är det uppenbart att nej-sidan hade rätt. När enskilda länder inte kan påverka sin ekonomiska utveckling med hjälp av räntan eller växelkursen, måste arbetslösheten, välfärden och lönenivåerna reglera konjunkturen. EMU löste inte den ekonomiska krisen i Europa, den försvårade den. Det är på grund av EMU som krisen har blivit så djup och det är på grund av EMU som det var så svårt för länder att ta sig ur krisen. Istället för den åtstramningspolitik som EU och ECB tvingade på en del länder, vill vi se en politik som sätter rätten till arbete och välfärd i centrum. En politik som sätter folkets intressen och inte bankernas i första rummet. 11

15 Flyktingpolitik för att de öppna gränserna inom unionen gör de yttre gränserna mer stängda I EU sker den fria rörligheten för EU-medborgare inom unionen på bekostnad av att man bygger höga murar mot omvärlden. EU fungerar som ett Fästning Europa, som håller människor som söker en fristad från förtryck och förföljelse borta. Det är Schengensamarbetet som ligger till grund för EU:s asylpolitik. Schengensamarbetet innebär att unionen har en gemensam yttre gräns, samtidigt som till exempel passkravet när man reser till ett annat EU-land tagits bort. Som en del i detta har också EU en gemensam asyl- och flyktingpolitik. För att kompensera för att passkontroller inte görs vid gränsen har det blivit vanligare med så kallade inre gränskontroller, där personer får legitimera sig för att EU har en omänsklig asylpolitik Dublinförordningen är den förordning inom EU som reglerar asylpolitiken. En katastrofal del av Dublinförordningen är principen om första asylland. Den innebär att en flykting bara har rätt att söka asyl i ett EU-land och att det är i det första landet dit hen kommer som asylansökan ska behandlas. Det betyder att flyktingmottagandet i Europa koncentreras till ett visst antal länder främst Grekland, Italien och Malta där flyktingmottagandet många gånger är undermåligt. Om en person redan har registrerats i ett annat EU-land och sedan tar sig till Sverige för att söka asyl, genomförs en så kallad dublinöverföring av personen till det land där den registrerats. Det är i det landet som personen ska få sin ansökan prövad. Dublinförordningen slår mot alla asylsökande som tar sig till Europa. Det måste vara upp till den enskilde asylsökanden i vilket land dennes ansökan prövas för att EU inte är för öppna gränser i praktiken Många länder inom EU har gränskontroller trots den fria rörligheten. I praktiken gäller bara EU:s fria rörlighet bara när det passar sig. EU:s fria rörlighet, gäller inte alla människor utan enbart de som bor i Europa för att EU dödar människor på medelhavet Varje år dör tusentals människor på flykt över Medelhavet. Frontex är EU:s byrå för yttre gränskontroll. Frontex utgör en del i militariseringen av kontrollen över den Europeiska unionens yttre gränser. Genom att patrullera och övervaka områdena kring gränserna stoppar man människor från att ta sig in i unionen för att söka asyl. Frontex tvingar båtar från Afrikas kust att vända och hindrar människor från att komma i land. Många gånger använder man brutala metoder som resulterar i att människor dör. Det förekommer också att EU-länder sätter press på grannländer att göra det svårare för människor att fly till Europa, vilket ytterligare gör det farligare att försöka få asyl i ett EU-land. Hundratals människor dör varje år när de försöker ta sig till Europa för att söka asyl. Ung Vänster kräver att det etableras lagliga vägar in till Europa för att EU hindrar länder från att föra en mänsklig flyktingpolitik I samband med Schengenavtalet infördes det så kallade transportörsansvaret som innebär att ett resebolag eller ett flygbolag som tar med sig en passagerare som saknar giltiga resedokument kan bestraffas med böter. Detta gör att ett resebolag i praktiken blir den första asylinstansen, eftersom de måste bedöma om de tror att ett pass eller visum är äkta eller en förfalskning. Ung Vänster vill avskaffa transportörsansvaret. 12

16 Införa möjligheten att få asylvisum på svenska ambassader något som skulle vara en omöjlighet inom EU för att EU använder visumkrav för att stänga ute flyktingar EU använder visumkrav som ett verktyg för att stänga ute flyktingar från krigshärjade länder och länder där mänskliga rättigheter kränks. Förfarandet utgör ett allvarligt hot mot asylrätten. Visumkrav ska inte kunna användas för att stänga ute flyktingar och därmed urholka asylrätten. Funktionsrätt för att EU:s nedskärningspolitik slår mot funktionsnedsatta 80 miljoner människor i EU lever med olika typer av funktionsnedsatthet, det vill säga var sjätte medborgare. Att kunna röra sig fritt i samhällets alla delar handlar i grund och botten om de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde. I kapitalismen går vinstmaximeringen alltid först. Är man inte effektiv nog så kommer man väljas bort. Därför kommer kapitalet aldrig kunna skapa ett samhälle där funktionsnedsatta har bra rättigheter. Samma sak gäller EU. Eftersom EU alltid prioriterar den fria rörligheten för kapital. Man kan exempelvis se detta genom att Grekland och andra länder i EU genom EU:s åtstramningspolitik tvingats till stora nedskärningar vilket har gjort att villkoren för funktionsnedsatta försämrats för att EU hotar tillgängligheten för funktionsnedsatta på arbetsplatserna År 2015 lades ett förslag av EU-kommissionen med syftet att öka tillgängligheten. Detta kom man att kalla tillgänglighetsdirektivet. När dokumentet sedan skulle behandlas i EU-parlamentet utsågs den danske liberalen Mogens Lökkegard ansvarig. Istället för att förbättra direktivet så försämrade han det. Han föreslog att man skulle ta bort kraven på tillgänglighet i byggnader ett förslag som i praktiken helt enkelt skulle leda till att funktionsnedsatta skulle få sämre möjlighet att röra sig i samhället. Han ville också att små och medelstora företag i EU skulle undantas från tillgänglighetsreglerna. Eftersom det skulle vara 99% av alla företag i EU så skulle reglerna bli helt värdelösa. Dessa förslag vann sedan majoritet i det inre marknadsutskottet på grund av att högern röstade för den. Tack vare stora protester och en kritikerstorm från funktionsrättsrörelsen i EU-länderna så gick inte högerns föreslagna nästan ingen av ändringar på direktivet igenom när EU-parlamentet röstade om det En skrivning om undantag för företag med under 10 anställda blev dock kvar. Hotet kvarstår dock så länge Sverige är med i EU. Enligt EU:s logik kommer den inre marknaden alltid sättas före grundläggande mänskliga rättigheter såsom att kunna röra sig i sin vardag för att EU:s migrationspolitik är funkofobisk EU:s migrationspolitik skapar murar mot andra delar av världen. Detta gör att de enda vägarna in i EU är olagliga och riskfyllda. Detta gör att enbart vissa människor klarar resan till Europa. Människor med funktionsnedsättningar har idag ytterst få möjligheter att kunna fly undan katastrofer och krig. EU:s migrationspolitik är ett hinder för en rättvis värld där alla har samma möjligheter. Vi behöver ha lagliga vägar in i EU och se till att man kan söka asyl på ambassader för att ge alla människor en rättvis möjlighet att kunna fly om de behöver det. 13

17 Försvars- och utrikespolitik för att EU är militariserat och en militärallians EU beskrivs ibland som ett fredsprojekt. I själva verket är EU raka motsatsen: en militärallians. Den så kallade solidaritetsklausulen innebär bland annat att EU:s medlemsländer är skyldiga att hjälpa andra EU-länder om de blir angripna. Förvisso står det inte explicit att stödet måste vara militärt, utan det kan även komma i annan form, men oavsett om det är direkt eller indirekt så handlar det fortfarande om ett löfte att understödja EU-landet i en krigssituation. Man kan tycka att det inte finns några konstigheter med ett försvarssamarbete inom EU, men vet man som vi vet: att EU alltid verkar för att stärka kapitalet och överklassen så är det att inse att det inte handlar om fred utan tvärtom om ett uppvisande av makt gentemot resten av världen. Det gäller att spänna musklerna på den internationella arenan för att kunna bevara Europas geopolitiska inflytande. Det finns också många krafter i EU som vill öka EU:s militarisering ytterligare. Antimilitarismen har alltid varit viktig för Ung Vänster och därför är det självklart att vi är motståndare till krigsprojektet EU för att EU har en gemensam utrikespolitik EU har en egen utrikespolitik som för det mesta endast syftar till att tjäna kapitalisternas och högerns agenda. Istället för att vara en tystlåten stat som hela tiden måste förhålla sig till EU:s utrikespolitik,skulle Sverige åter kunna bli en stat som går i bräschen för förtryckta folks rättigheter för att EU har ett krav på militärt spenderande EU har som krav att alla medlemsländer, som är en del av EU:s försvarssamarbete, ska spendera en viss mängd pengar på sitt försvar. Det är både en inskränkning på den nationella självbestämmanderätten, och det omöjliggör en nedrustningspolitik inom unionen för att EU ökar spänningarna mot omvärlden EU är, som sagt, allt annat än ett fredsprojekt. De flesta länderna i EU är även medlemmar i NATO, och organisationerna har ett nära samarbete. Det spär på spänningarna gentemot andra stormakterna i världen. Ett exempel på EU:s ointresse för fred och demokrati är Europaparlamentets syn på Venezuela. Konflikten i Venezuela står mellan den demokratiskt valda socialisten Nicolás Maduro och den USA-stödda högerpolitikern Juan Guaidó. Guaidó har, utan stöd från något val, utropat sig själv till tillfällig president. Även om det finns problem med Maduros styre så är han landets legitima president. Anledningen till att USA stödjer Guaidó är endast att de vill tvinga bort socialismen från Sydamerika och att de vill få billigare olja. Guaidó påminner regelbundet och med emfas om att det finns en möjlighet att USA invaderar landet. Nu har även EU gett sitt stöd för den illegitime Guaidó. Detta är ytterligare ett exempel på EU:s imperialism och högerpolitik för att EU gillar vapenindustrin EU och försvarsindustrin är best friends forever tog EU beslut om en ny försvarsfond för unionen som, till att börja med, ska innehålla 130 miljarder kronor. Fonden ska främst gå till vapenforskning och gemensamma vapensystem. Istället för 14

18 att finansiera EU:s upprustning, borde Sverige gå ur EU och satsa pengar på välfärd och bistånd. Ung Vänster vill att Sverige ska vara en röst för radikal nedrustning världen över för att EU samarbetar med Turkiet och diktatorn Erdoğan Turkiet förtrycker stora delar av den egna befolkningen. Landet fängslar journalister och politiker som uttrycker sig regimkritiskt. Till det landet har EU gett flera miljarder kronor de senaste åren. Turkiet har särskilt fått pengar för att stoppa flyktingar som söker sig till Europa. EU är alltså beredd att gå så långt i sin iver för att minska flyktingmottagandet som att samarbeta med och aktivt finansiera en fascistregim. Samma fascistregim som gång på gång nekas medlemskap i unionen, just på grund av dess brist på demokrati, mänskliga rättigheter och respekt för rättsstatens principer för att EU stöttar Israel och förnekar Palestinas rättigheter? Drygt två tredjedelar av medlemsstaterna i EU anser inte att Palestina är ett land. Europaparlamentet röstade förvisso för att erkänna Palestina som stat, men det var endast en resolution och inget bindande beslut. I praktiken så agerar EU efter Israels intressen då man har ett handelsavtal med Israel. Dessutom har många EU länder militärt samarbete med Israel. EU:s politik går alltså i realiteten ut på att stödja Israel ekonomiskt och militärt. Om Sverige gick ur EU skulle man istället kunna sätta sanktioner mot Israel och bojkotta produkter producerade i bosättarområden, vilket skulle vara omöjligt att genomföra inom EU:s ramar för att motverka USA:s, Kinas och EU:s maktdominans EU blir allt mer överstatligt. Som utvecklingen ser ut nu, är det inte otänkbart att EU kan utvecklas till en federal superstat; ett Europas förenta stater. Förekomsten av stormakter har genom historien alltid lett till krig och väpnade konflikter. Världen är tillräckligt polariserad med USA och Kina, en ytterligare superstat skulle bara leda till elände för att det skulle möjliggöra ökade pengar till biståndsbudgeten Att lämna EU skulle innebära att Sverige fick mer pengar att lägga på bistånd istället för att lägga de pengarna på förhållandevis ekonomiskt starka länder i EU. Imperialism för att EU slår ut afrikanskt jordbruk genom sitt jordbruksstöd Den största delen av EU:s budget går till att subventionera europeiskt jordbruk. Den uttalade tanken är att skydda jordbruket mot utomeuropeisk konkurrens. Detta innebär att när det blir överproduktion i Europa av till exempel mjölk säljs den för ett pris som småskaliga bönder i Västafrika inte kan konkurrera med vilket slår ut deras jordbruk. Detta är en region som i långt större utsträckning än Europa är beroende av sitt jordbruk för att klara den ekonomiska försörjningen. Detta är ett medvetet mål för EU för att kunna säkra sina egna marknadsandelar på världsmarknaden. 34. för att EU stöttar ockupationen av Västsahara 15

19 Sedan 2006 har EU ett handels- och fiskeavtal med Marocko som innebär att EU länder har tillgång och får fiska i Marockanska vatten. Detta innebär även att de får tillgång till resurser från det ockuperade Västsahara. Västsahara är ockuperat sedan 1976 då den spanska koloniseringen upphörde. Marocko har sedan 1992 förhindrat en folkomröstning om landets självständighet. EU har stöttat Marocko genom att ge dem särskild status och genom att bidra finansiellt genom olika handelsavtal fastslog EU-domstolen att handelsavtalet med Marocko var olagligt så länge det innehöll gods från ockuperade områden. Detta struntade både EU-kommissionen och EU-parlamentet i och i februari 2019 hade handelsavtalet röstats igenom, i strid mot EU-lag. Detta är ett bra exempel på hur EU kan bryta mot sina egna regler om det gynnar kapitalets intressen. Internet och upphovsrätt för att EU vill begränsa friheten på internet EU vill förändra hur internet fungerar genom att se till att låsa information bakom betalväggar. EU:s Artikel 11 i det nya Copyright direktivet har som syfte att se till att alla som vill använda citat, eller till och med rubriker, måste ansöka om tillstånd hos den ansvariga utgivaren. Detta innebär att det kan krävas tillstånd för att använda länkar, om de innehåller rubriker på artiklar. I praktiken innebär Artikel 11 alltså en länkskatt som kommer förändra hur internet och sociala medier fungerar. Det här är antidemokratiska lagändringar som kommer låsa information bakom betalväggar istället för att se till att alla människor har rätt till information och kunskap. De som kommer tjäna på det här är stora tidningar och förloraren är vi vanliga människor. 36. för att EU vill hjälpa de stora bolagen före enskilda internetanvändare Artikel 13 i EU:s nya Copyright direktiv innebär att alla hemsidor som ger allmän tillgång till användaruppladdat material (till exempel Google, Deviantart, Wikipedia, Facebook och Pinterest) måste övervaka användarnas aktivitet för att identifiera och förebygga upphovsrättsintrång. Hemsidan är ansvarig för att filtrera användaruppladdningar så att inget upphovsrättsskyddat laddas upp av någon annan än upphovsmannen. Detta kommer göra det mycket svårare att sprida kultur och information. Till exempel kommer memes inte kunna spridas på samma sätt, eftersom hemsidorna måste se till att det är upphovsmannen som lägger upp den och ingen annan. Detta kommer skapa problem med filter, och sidor som Youtube kommer fundamentalt förändras. Artikeln prioriterar stora bolag framför användarna och kommer förändra det internet vi känner till, som bygger på användarnas gemensamma aktioner. Jordbruks- och djurrättspolitik för att EU prioriterar kapitalet framför djurens villkor Idag så har EU i stora handelsavtal förhandlat bort olika skydd för djuren som gör att de krav vi har i Europa inte gäller för importerade animaliska varor och djur. Gång på gång ser vi att bönder snålar i sin djurhållning, pumpar djuren fulla med antibiotika för 16

20 att kunna ha dem trängre, eller transportera dem över enorma sträckor allt för att pressa kostnader på bekostnad av djurens välmående för att EU:s jordbrukspolitik premierar den stora jordbruksindustrin framför småskaliga jordbruk Idag är EU:s jordbruksstöd främst baserat på ett gårdsbidrag som är baserat på storleken på din gård. Detta gör att de stora bruken premieras framför mindre, och framförallt premieras animalieproduktion som kräver stora ytor och därför får mer bidrag än vegetabilisk produktion. Storbönderna och deras industrin konkurrerar ut allt annat jordbruk och bruk med klimatvänligare produktion. 39. för att EU ger ut stora stöd till kungligheter och adel Bland de största markägarna i Europa är den gamla adeln och dagens kungligheter. Både den brittiska och svenska kungafamiljen får årligen flera miljoner kronor i jordbruksstöd från EU. Axel Gyllenkrok, en av Skånes rikaste personer och greve, fick 5,8 miljoner kronor av EU år 2015 för att han äger stora mängder land. Detta är orättvist och befäster ett klassamhälle som föddes för flera hundra år sedan. Jämställdhet för att EU:s nedskärningspolitik slår främst mot kvinnorna i EU Den ekonomiska politik som ligger fast i EU är en penningpolitik som cementerar nedskärningar och privatiseringar av offentlig verksamhet. Nedskärningarna i den offentliga verksamheten kommer alltid drabba kvinnor främst. Det är kvinnor som kliver in och arbetar mindre för att ta hand om äldre släktingar och barn när omsorgen inte fungerar. Det är framförallt kvinnor som arbetar i offentlig sektor som får sämre löner och villkor när det sker nedskärningar i deras verksamhet. EU är ett hinder för att skapa ett rättvist och jämställt samhälle. 41. för att EU:s flyktingpolitik slår främst mot kvinnor EU:s migrationspolitik skapar murar mot andra delar av världen. Detta gör att de enda vägarna in i EU är olagliga och riskfyllda. Detta gör att enbart vissa människor klarar resan till Europa. Kvinnor har idag ytterst få möjligheter att kunna fly undan katastrofer och krig. EU:s migrationspolitik är ett hinder för en rättvis värld där alla har samma möjligheter. Kapitalet Vi behöver ha lagliga vägar in i EU och se till att man kan söka asyl på ambassader för att ge alla människor en rättvis möjlighet att kunna fly om de behöver det för att EU alltid kommer att sätta kapitalet före människovärdet EU:s grundpelare är de så kallade fyra friheterna: fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Bara genom att analysera denna centrala grundtes kan vi bena ut varför kapitalet alltid kommer gå först för EU. I praktiken är äganderätten överordnad människovärdet. Till exempel är företagens rätt att sälja mediciner överordnad sjukas rätt att få tillgång till medicin och butikens rätt att tjäna pengar är 17

21 överordnad den hungriges rätt till mat. Kort sagt: det som är bra för EU - är bra för överklassen, och det som är dåligt för EU - är bra för arbetarklassen för att EU är kapitalismens bästa vän och står i vägen för en socialistisk politik EU:s politik, med krav på privatiseringar och nedskärningar, slår mot vanligt folk men är en guldgruva för kapitalet. Det är fullt möjligt att återförstatliga och bygga upp det som blivit privat och nedskuret, men så länge Sverige är med i EU är det omöjligt. Om Sverige skulle försöka driva en på riktigt progressiv och socialistisk politik, skulle EU bötfälla och sätta in sanktioner mot Sverige, eftersom en sådan politik skulle vara ett brott mot EU:s inre fria marknad för att EU inte går att reformera När man diskuterar varför Sverige bör gå ur EU, brukar kritikerna svara med att det går att reformera EU inifrån. Det är inte sant. EU är grundat av marknadsliberalism, principerna om äganderätten, de fyra friheterna och den inre fria marknaden är centrala för unionen. EU är kapitalets marionett och det går inte att ändra i konceptet för EU för då tappar EU sin poäng för att EU älskar privatiseringar EU verkar aktivt för att privatisera mer och mer av allmännyttan. För att de EU-länder, som drabbades hårt av finanskrisen 2008, skulle kunna stabilisera sig tvingade EU på dem stora privatiseringar och nedskärningar. Det har lett till både mindre demokrati och sämre levnadsförhållanden i dessa länder. EU är också en av orsakerna till den privatiseringsvåg som svept över Sverige de senaste decennierna för att EU vill fortsätta med avregleringen av järnvägen Sverige har under lång tid avreglerat och privatiserat järnvägen. EU har under denna tid berömt Sverige och skyndat på utvecklingen, bland annat med det fjärde järnvägspaketet från 2014 som syftar till att ytterligare privatisera järnvägen. Avregleringen av järnvägssystemet har bara lett till försämringar, där underhållet fått lida till förmån för en kortsiktig, privat vinstmaximering. EU står i vägen för ett återförstatligande av järnvägssektorn, som skulle kunna prioritera ökat underhåll och utbyggnad. En ökad järnvägstrafik är dessutom direkt nödvändig i klimatomställningen för att EU bedriver en konstant högerpolitik och alltid har gjort det EU-parlamentet är och har alltid varit styrt av högern. Högern har alltid vunnit i alla val. Sossarna, de gröna och vänstern har aldrig haft majoritet. Så även om EU hade gått att förändra inifrån så hade det antagligen inte skett på väldigt länge. Går vi ur EU kan vi börja bedriva progressiv politik nu för att EU alltid kommer välja bankernas intresse före folkets intressen EU och bankerna är goda vänner. EU har pumpat in hundratals miljarder kronor för att rädda banker. Samtidigt har vanligt folk fått ta smällen för bankernas kriser, med påtvingade nedskärningar och utförsäljningar. Bankernas skulder har lett till ökade statsskulder. Samhället har fått stå för såväl riskerna som förlusterna medan vinsterna alltid varit privata. I EU-länder förväntas det offentliga alltid stödja banker som krisar, men samtidigt är det tabu att vilja förstatliga bankväsendet. Det får vara slut med 18