VALFAKTAHÄFTE NR8 OM EU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VALFAKTAHÄFTE NR8 OM EU"

Transkript

1 VALFAKTAHÄFTE NR8 OM EU

2 INLEDNING Årets valrörelse är speciell, för första gången är det under samma år val till både Europaparlamentet och till riksdagen. För Ung Vänsters del innebär det ett gynnsamt läge. Vi kommer att vinna på en lång valrörelse och har mycket att tjäna på att temperaturen i den politiska debatten skruvas upp under en längre tid. En längre valrörelse ger fler tillfällen för oss att vara ute på skolor, fler chanser till medlemsvärvning och ökade möjligheter för att stärka förbundet. Dessa möjligheter ska vi ta till vara på. För att vi ska kunna få maximal nytta av en längre valrörelse kan våra kampanjer inte vara frikopplade från varandra. Därför kommer vi under valrörelsen till Europaparlamentet att försöka prata om likartade frågor, ha samma profil och en enhetlig fiendebild. Detta kommer inte bara att vara en fördel inför den valrörelsen, utan det kommer också gynnas oss i september att vi har haft längre tid på oss att etablera en bild av Ung Vänster hos fler. Om vi dessutom gör en bra valrörelse i maj kommer vi ha stor nytta av det självförtroende som det skapar till sommarens och höstens valspurt. Inför valet till Europarlamentet kommer fler politiska krafter än vad vi är vana vid att vilja framställa sig som EU-kritiker. Vi kommer att få höra röster som pratar om ett smalare men vassare EU och högerkrafter som argumenterar för att EU inte ska ha inflytande över småfrågor. Sverigedemokraterna kommer att få ta större plats i debatterna och profilera sig som motståndare till EU-medlemskap. Inför valrörelsen är Ung Vänsters ambition att vi ska uppfattas som de främsta EU-kritikerna och att vi ska flytta fram vänsterns positioner. Detta valfaktahäfte beskriver dels våra prioriterade frågor inför valrörelsen och innehåller dessutom fakta kring andra frågor som är kopplade till EU. UNG VÄNSTERS SYN PÅ EU Ung Vänster är motståndare till ett svenskt EU-medlemskap och vill därför att Sverige träder ur unionen. Detta baserar vi på vår syn på EU som en odemokratisk konstruktion, designad för att gynna överklassens intressen. Ung Vänster har spelat en viktig roll för EU-motståndet i Sverige. Vi var aktiva på Nej-sidan i folkomröstningen om medlemskapet 1994, vi var en avgörande kraft bakom svenska folkets nej till EMU 2003 och vi har varit viktiga för att lyfta upp frågor och sprida information om hur Sveriges medlemskap innebär att makt flyttas från svenska folkets händer till tjänstemän och byråkrater i Bryssel. 1

3 Ofta kan vi få medhåll i vår syn på EU som odemokratiskt, men av samma personer senare få höra att det inte beror på EU:s konstruktion utan på sådant som man kan förändra inom EU. Det pratas till exempel om lobbyister, avsaknaden av en offentlighetsprincip och ett demokratiskt underskott inom EU:s institutioner. För oss är det viktigt att se att detta inte beror på enstaka snedsteg utan på EU:s grundläggande syfte och hur unionen är konstruerad. För kapitalet har det varit viktigt att flytta makt och beslutsfattande till överstatliga arenor, där möjligheterna till folkligt inflytande och motstånd är mindre. EU:s konstruktion är inte heller politiskt neutral. Den europeiska unionens struktur innebär att man institutionaliserar en högerpolitik där marknadsintressen överordnas exempelvis sociala rättigheter och hänsyn till miljön. EU åsidosätter svenska folkets rätt till självbestämmande på avgörande politiska områden och tvingar medlemsländerna till att föra en långtgående högerpolitik, som stärker såväl klassamhället som könsmaktsordningen. Därför vill Ung Vänster lämna EU. Vårt krav på utträde innebär inte att vi tror att alla världens problem kan lösas inom nationalstatens gränser eller att Sverige ska isolera sig från omvärlden. Snarare tvärtom. Ung Vänster vill se ett ökat internationellt samarbete, men vi vill att samarbetet ska ske på mellanstatlig nivå där hänsyn tas till folkens rätt till självbestämmande, demokratiska principer och sociala rättigheter. EU försvårar idag ett verkligt internationellt samarbete genom de murar som unionen bygger upp gentemot omvärlden. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Ung Vänster vill att Sverige lämnar EU. Vi tycker att EU är en odemokratisk union som är designad utifrån överklassens intressen. Under de tjugo år som vi har varit medlemmar har mer och makt flyttats från folkvalda i Sverige till institutioner i Bryssel, som är svåra eller till och med omöjliga att påverka genom demokratiska val. Vi vill ta makten tillbaka och föra en politik för jämlikhet och rättvisa. Därför kräver vi att medlemsvillkoren omförhandlas så att fackliga rättigheter överordnas den fria marknaden och så att Sverige kan gå före på miljöpolitikens område. Sverige har varit medlemmar i den europeiska unionen i snart tjugo år. Under de två decennier som vi har varit medlemmar har EU förändrats i riktningen mot en superstat och mer makt har flyttats från parlament i Sverige till institutioner i EU. Ung Vänster motsätter sig konsekvent en utveckling där EU får mer makt. Vi är emot varje förslag även om dess innehåll i sig kan vara positivt som ger EU makt på nya områden. Vi är motståndare till en utveckling där EU rör sig i en federal riktning. Så länge vi är ett medlemsland ska vi arbeta för att minska 2

4 överstatligheten. Ibland stöter man på argument om att det skulle vara hyckleri att samtidigt vara EU-motståndare och som Vänsterpartiet ställa upp i Europaparlamentsvalet. Det är en naiv bild av hur politisk kamp förs. Oavsett vår syn på medlemskapet ska vi använda varje arena och varje tillfälle till att försöka vrida såväl den politiska debatten som samhällsutvecklingen vänsterut. Att finnas i Europaparlamentet är också viktigt inte minst för att det ger en insyn i vad som händer inom unionen. Just för att vi är EU-motståndare inser vi att EU är en arena som är alltför viktigt att överlåta till federalister, EU-förespråkare och högerkrafter. Utträdeskravet är av största vikt för oss, men valet till Europarlamentet är inte en folkomröstning om svenskt medlemskap. Vi vill inte att Europaparlamentet ska ha någon som helst makt över ett svenskt EUutträde. Det beslutet ska det svenska folket äga och när frågan aktualiseras ta ställning till i en folkomröstning. För att vi fullt ut ska kunna dra nytta av att den längre valrörelsen är det viktigt att vi har samma konfliktlinje i valet till Europaparlamentet som i valet till riksdagen, det vill säga en konfliktlinje där vi betonar konflikten mellan vänster och höger och inte primärt mellan EU-förespråkare och EU-motståndare. Däremot ska vi självklart ta varje chans till att prata om och ställa krav på att makt flyttas från Bryssel till svenska folkets företrädare i riksdagen. UNG VÄNSTERS POLITISKA PRIORITERINGAR INFÖR VALET Valrörelsen till Europaparlamentet kommer att handla om fler frågor än enbart de som parlamentet beslutar om. Ung Vänster kommer ta chansen att prata om EU-frågor i allmänhet och lyfta vår EU-kritik på fler områden än enbart kopplat till parlamentet. Denna valrörelse ger oss också en bra möjlighet att mobilisera kring frågor som är inrikespolitiska men som i allra högsta grad påverkas av EU-medlemskapet. Ung Vänster har inför valrörelsen till Europaparlamentet formulerat tre politiska prioriteringar: 3 1. Ta makten tillbaka Ung Vänster är motståndare till det svenska medlemskapet. Vi vill minska överstatligheten och flytta makt från tjänstemän och byråkrater i EU tillbaka till svenska folket. EU-medlemskapet har inneburit att makt flyttats från riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige

5 alltså bort från svenska folkets företrädare till institutioner inom EU. Så som EU är utformat stärks överklassens makt på bekostnad av vår. Inom EU är den inre marknaden alltid det överordnade, och allt annat får stryka på foten. Oavsett om det handlar om fackliga rättigheter, möjligheten för länder att gå före inom miljöpolitiken eller sociala hänsynstaganden. Inför valet kräver Ung Vänster att Sveriges villkor för medlemskapet förhandlas om. Storbritanniens krav på ändrade medlemsvillkor öppnar upp för andra länder att kräva detsamma. Vi vill att Sverige får ett juridiskt bindande undantag från EMU-medlemskap. Trots att svenska folket har röstat nej till ett medlemskap i den ekonomiska och monetära unionen har vi i Lissabonfördraget (motsvarande EU:s konstitution), till skillnad från Storbritannien och Danmark, inget undantag från EMU. Detta innebär att Sverige bakvägen skulle kunna tvingas in i EMU, mot det svenska folkets vilja. Ett juridiskt bindande undantag skulle också förstärka resultatet i folkomröstningen VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Det är dags för oss att ta makten tillbaka. Ung Vänster är motståndare till överstatlighet. Vi vill omförhandla Sveriges medlemsvillkor så att vi får ett bindande undantag från EMU, så att fackliga rättigheter överordnas den inre marknaden och så att vi kan föra en progressiv miljöpolitik. Makten över våra liv ska inte ligga i händerna på byråkrater och högerkrafter i Bryssel. Vi vill också se ett juridiskt bindande socialt protokoll, där till exempel fackliga rättigheter överordnas den inre marknaden. De fyra friheterna innebär att den fria rörligheten idag överordnas möjligheter för svenska fackförbund att kräva svenska kollektivavtal för utstationerad arbetskraft. Ung Vänster är motståndare till att företagens intressen av att kunna ställa arbetare mot arbetare är överordnat våra intressen av bra arbetsvillkor och löner som går att leva på. I förhandlingarna om nya medlemsvillkor vill vi att Sverige undantas från EU:s jordbrukspolitik. Jordbrukspolitiken är dyr, den omfattar ungefär hälften av EU:s budget, och slår hårt mot bönder i syd. De europeiska subventionerna gör att vi producerar ett stort överskott av livsmedel, som dumpar priserna i andra länder och gör att bönder i fattigare delar av världen slås ut. Det fjärde kravet som vi ställer är att Sverige ska kunna gå före i miljöpolitiken. Vår möjlighet att till exempel förbjuda farliga kemikalier ska inte hindras av EU:s värnande om den inre marknaden och den 4

6 fria konkurrensen. Omförhandlade villkor för Sveriges EU-medlemskap innebär det att vi på viktiga områden tar stora steg framåt för att begränsa EU:s makt och det innebär ett viktigt steg också mot ett svenskt utträde ur unionen. Ung Vänster säger konsekvent nej till att EU ges makt över nya områden. Istället för att öka överstatligheten så vill vi att den minskar. På en del områden där vi vill att EU lämnar ifrån sig makt kommer det fortfarande att krävas gränsöverskridande lösningar. Att något kräver internationella lösningar är däremot inget som motiverar överstatlighet. Gränsöverskridande utmaningar ska lösas genom mellanstatliga samarbeten där den nationella självbestämmanderätten respekteras. UNG VÄNSTER KRÄVER: - Nya villkor för det svenska medlemskapet. Fackliga rättigheter ska överordnas den inre marknaden, ett formellt undantag från EMU, lämna EU:s jordbrukspolitik och kunna gå före i miljöpolitiken. - Nej till överstatlighet. Gränsöverskridande problem ska lösas genom mellanstatliga samarbeten. - Ett svenskt utträde ur den euroepiska unionen efter att folket har sagt sitt i en folkomröstning. 2. Bankernas kris inte folkets Den ekonomiska krisen i Europa har förvärrats av valutaunionen EMU och av den åtstramningspolitik som EU har tvingat på de hårdast drabbade krisländerna. EU:s krispolitik har skapat en social katastrof. Den har bland annat inneburit enorma nedskärningar i offentlig välfärd, privatiseringar, sänkta löner, nedmontering av arbetsrätten och försvagade fackföreningar. Runt om i Europa breder fattigdomen ut sig och människor är beroende av välgörenhet och nödhjälp för att klara sig. Arbetslösheten har blivit skyhög och ungdomar är extra hårt drabbade. Från en del länder väljer folk att emigrera för att man inte ser någon framtid i det egna landet. Samtidigt som krispolitiken har skapat en social katastrof har den gynnat bankerna. Banker som har gjort enorma vinster på att vräka ut billiga lån under högkonjunkturen, slipper ta ansvar för detta när ekonomin krisar och bankerna får räddningspaket av EU. I EU är det banker som räddas och folket som får betala för krisen, här är vinster alltid privata medan förluster alltid får bäras av arbetarklassen. 5 Högern i Sverige och andra EU-länder tycks tro krisen beror på att folket har levt över sina tillgångar och att folket därför måste disciplineras med hårda åstramningsprogram. Högerns krispolitik handlar

7 om att rädda banker och möjliggöra för överklassen att i ljuset av den ekonomiska krisen öka sin makt och flytta fram sina positioner. Ung Vänsters syn på krisen och på vad som behöver göras grundas i solidaritet gemensam kamp för gemensamma intressen. En krispolitik som försvagar löntagarkollektivet i Grekland, Spanien och Portugal slår i förlängningen mot alla Europas arbetare. När EU ges mer makt över enskilda medlemsländers ekonomiska politik kommer det också att undergräva möjligheten för oss i Sverige att själva styra över vår finanspolitik. Folken i Europa har allt att vinna på att hålla ihop gentemot EU, överklassen och storbankerna. Medan högern sätter vinstintresset överst, prioriterar vi solidaritet. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Folken i Europa har allt att vinna på att hålla ihop mot de som administrerar åtstramningspolitiken, som är mer intresserade av att rädda banker än att folk ska ha jobb och välfärd. Ung Vänster sätter solidariteten med folken i de hårdast drabbade krisländerna i första rummet, i högerns första rum sitter storbankerna och finanskapitalisterna. UNG VÄNSTER KRÄVER: - Ett stopp för åtstramningspolitiken. Krisen i Europa kan bara lösas genom en ekonomisk politik som skapar fler jobb och genom skuldavskrivningar för de länder som har drabbats hårdast. - Medlemsländer måste ges möjlighet att lämna EMU. Valutaunionens konstruktion försvårar för länder att ta sig ur krisen. - Låt bankerna och inte folken betala för krisen. Vi kräver solidaritet istället för räddningspaket åt storbanker. 3. Våra jobb, våra villkor Idag tvingas arbetare från olika länder på den svenska arbetsmarknaden att konkurrera mot varandra med sänkta löner och social dumpning. Det kommer regelbundet rapporter om hur arbetare från andra EU-länder får orimliga löner, tvingas jobba långa dagar och leva under omänskliga förhållanden. Under den senaste tiden har media rapporterat om lastbilschaufförer som tvingas sova i sina hytter längs vägarna för att lönen är så låg att man inte har råd att ta in på hotell och om byggnadsarbetare från Polen som kan tjäna så lite som tio kronor i timmen och som saknar skyddsutrustning. Det är oacceptabelt att någon tvingas arbeta under den typen av förhållanden. Den sociala dumpingen slår i förlängningen mot alla som jobbar i Sverige oavsett om man är svensk medborgare eller medborgare i ett annat EU-land. 6

8 VAD SÄGER UNG VÄNSTER? För oss är det enkelt. Alla som jobbar i Sverige ska ha bra löner och schyssta arbetsvillkor. Det ska gälla oavsett om man är från Lettland eller Leksand, Rumänien eller Råcksta och Bulgarien eller Bromölla. I Sverige ska svenska kollektivavtal gälla för alla och fackliga rättigheter ska vara överordnat den inre marknaden. För Ung Vänster är det en självklarhet att arbetare aldrig ska ställas mot arbetare. En snickare från Polen och en lastbilschaufför från Rumänien som jobbar i Sverige ska ha samma löner och villkor som en svensk snickare och lastbilschaufför. Svenska kollektivavtal ska gälla för alla som jobbar i Sverige. Fackförbunden måste tillåtas ta till stridsåtgärder för att kräva kollektivavtal. Detta förhindras idag av den så kallade Lavallagen, som högerregeringen införde i Sverige Lavallagen har fått kritik från ILO och Europarådet för att den kränker grundläggande fackliga rättigheter. Ung Vänster vill riva upp Lavallagen. EU är en union konstruerad för företagens och arbetsgivarnas intressen, där arbetsrätt och fackliga rättigheter underordnas ekonomiska intressen. Ung Vänster vill se ett juridiskt bindande socialt protokoll i EU:s fördrag, som ställer fackliga rättigheter och arbetsrätten över den inre marknaden. Det är nödvändigt för att arbetare runt om kring i Europa inte ska tvingas konkurrera med varandra genom lägre löner och sämre villkor. Vi kräver också garantier för den svenska kollektivavtalsmodellen. Ung Vänster vill förbjuda bemanningsföretag i Sverige. Detta är enligt EU:s bemanningsdirektiv inte möjligt att göra. Vi tycker EU ska inte ha någon makt över hur arbetsmarknaden fungerar i Sverige. Om bemanningsföretag ska vara tillåtna här och i så fall under vilka villkor ska beslutas av det svenska folket. Därför vill vi förändra EU:s bemanningsdirektiv. UNG VÄNSTER KRÄVER: - Svenska kollektivavtal för alla som jobbar i Sverige och ett bindande socialt protokoll. Arbetare ska inte ställas mot arbetare och vi ska inte konkurrera med lägre löner och sämre villkor. - Avskaffa Lavallagen och inför juridiskt bindande garantier för den svenska kollektivavtalsmodellen. - Ändra bemanningsdirektivet så att bemanningsföretag kan förbjudas i Sverige. 7

9 DE FYRA FRIHETERNA Grundsten för den europeiska unionen är de så kallade fyra friheterna: frihet för kapital, varor, tjänster och personer. Detta slogs fast redan i Romfördraget, alltså fördraget som träffades 1957 och som kom att lägga grunden för det som senare blev EG (Euroepiska gemenskapen) och som därefter utvecklades till EU. Allt inom EU är underordnat de fyra friheterna. Detta innebär att det är förbjudet att lagstifta mot eller på något sätt hindra till exempel kapital att röra sig fritt över gränserna. EU är ett frihandelsområde som förhindrar uppsättningen av tullar för handel mellan medlemsländerna. Ett medlemsland i EU kan inte sätta upp tullar eller förbjuda en vara som är skadlig för miljön, eftersom miljöaspekten är underordnad den fria rörligheten. Den fria rörligheten för personer handlar om att skapa en gemensam euroepisk arbetsmarknad, där arbetare konkurrerar med varandra och därmed sätter press på lönerna. Den fria rörligheten för tjänster handlar om att skapa en gemensam marknad för tjänster precis som för varor. De fyra friheterna hänger samman med den gemensamma marknaden. EU skapades från början som en tullunion medlemsländerna enades om att avskaffa tullar dem emellan och skapa ett frihandelsområde med gemensamma tullar gentemot länder utanför unionen. Den inre marknaden är i princip alltid det överordnade inom EU. Sådant som står i motsättning till den inre marknaden blir därmed underordnat, som till exempel kollektivavtal, miljöregleringar eller kapitalkontroller. EU beskrivs ibland som ett frihets-, freds- och/eller demokratiprojekt, men är i själva verket en union som är skapad för att uppfylla kapitalets intressen av en stor gemensam marknad där löntagare konkurrerar med varandra och överklassen kan göra större vinster. EMU EMU står för den Ekonomiska och monetära unionen och är en del av EU-samarbetet. Alla medlemsländer förutom Danmark och Storbritannien, som har undantag, har förbundit sig att gå med i det som kallas EMU:s tredje steg, det vill säga införandet av den gemensamma valutan. I Sverige hölls en folkomröstning den 14 september 2003, där svenska folket sa nej till att ansluta sig till EMU:s tredje steg. Ung Vänster var en viktig del av nej-sidan i folkomröstningen och har också därefter varit en av de mest tydliga motståndarna mot ett svenskt EMU-medlemskap. 1 januari 1999 inleddes EMU:s tredje steg och den gemensamma valutan introducerades, efter en övergångsperiod på tre år lanserades de aktuella mynten och sedlarna. Från början var det elva av EU:s 8

10 medlemsländer som gick med, därefter har sju ytterligare länder gått med. För att få bli medlem i EMU måste man uppfylla konvergenskriterierna som formulerades i Maastrichtfördraget Konvergenskriterierna är fem till antalet och handlar om att inflationen inte får vara mycket högre än de andra ländernas, växelkursen ska vara stabil, statsskulden får inte överstiga 60 procent av BNP, räntan får inte avvika allt för mycket från de andra ländernas och lagstiftningen ska vara anpassad till ett EMU-inträde. Konvergenskriterierna handlar om att de länder som ska vara medlemmar i EMU inte ha för olika ekonomisk politiska förutsättningar, då det då är svårt att ha en gemensam valuta- och penningpolitik. Samma sak syftar Stabilitets- och tillväxtspakten från 1997 att göra för länder som redan är medlemmar. Pakten säger att ett land inte får ha ett budgetunderskott som överstiger 3 procent av BNP och en statsskuld som är större än 60 procent av BNP. Stabilitets- och tillväxtpakten kom att tappa tyngd i och med att stora länder som Tyskland och Frankrike bröt mot den i början av 2000-talet utan att straffas. I och med den ekonomiska krisen har nästan alla euroländer brutit mot pakten. Både konvergenskriterierna och Stabilitets- och tillväxtpakten tydliggör hur EMU inte bara är en valutaunion utan också har ett politiskt innehåll. Regler om små budgetunderskott och statsskulder är en slags normpolitik som vid lågkonjunkturer försvårar för att använda penningoch finanspolitiken för att stimulera ekonomin. Det politiska innehållet förstärks också av Europeiska centralbankens (ECB) som ansvarar för euroländernas penning- och valutapolitik agerande. ECB har till uppgift att uppnå prisstabilitet, alltså att bekämpa inflationen. Också detta är ett utslag för en marknadsliberal ekonomisk politik där inflationen ses som ett större problem än arbetslösheten. Ett medlemskap i EMU innebär att makt över viktiga delar av den ekonomiska politiken flyttas från folkvalda till tjänstemän i ECB:s direktion. Tjänstemän som är absolut förbjudna att ta instruktioner från folkvalda politiker och är omöjliga att avsätta. De kan heller inte väljas om, vilket innebär att de inte behöver riskera ställas till svars av någon. Direktionen avgör själva vad man vill offentliggöra och vad som ska hemligstämplas, men i regel hemligstämplas det mesta. Under den ekonomiska krisen har Frankrikes tidigare president Nicholas Sarkozy och Tysklands förbundskansler Angela Merkel föreslagit att euroländerna ska skriva in i sin grundlag att statsskulden aldrig får överstiga 60 procent av BNP. EMU är ett odemokratiskt projekt med en tydlig marknadsliberal agenda. 9 Redan innan EMU skapades slog ledande ekonomer fast att EMU

11 inte är något optimalt valutaområde. De ekonomiska förutsättningarna mellan euroländerna skiljer sig så mycket åt att en gemensam penning- och valutapolitik inte kommer att passa något av länderna väl. Olika medlemsländer producerar olika saker och konjunkturläget kan se radikalt annorlunda ut i olika delar av unionen. Om räntan då sätts utifrån ett genomsnitt är risken påtaglig att den är för hög för de länder som har högkonjunktur och för låg för de länder som har lågkonjunktur. När länder inte kan föra en självständig räntepolitik eller ha en egen valuta vars växelkurs anpassas till de ekonomiska förutsättningarna, förlorar man viktiga instrument för den ekonomiska politiken. Det enda sättet att ta sig ur en lågkonjunktur blir att genomföra det som kallas för en intern devalvering, alltså att istället för att räntan och växelkursen anpassar sig får löner och offentliga utgifter anpassa sig. Detta gör att euroområdet är väldigt känsligt för så kallade asymmetriska chocker, som exempelvis en finansbubbla som spricker. Ekonomiska bedömare har många gånger pekat på det riskabla i att ha en gemensam penningpolitik utan att ha en gemensam finanspolitik. Detta är tydligt ett problem i hur EMU har fungerat under krisen, samtidigt som det är få euroförespråkare som vill ge EU makt över statsbudgeten, skattenivåerna eller de offentliga utgifterna. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? EMU är inte en del av lösningen på krisen i Europa. Det är en del av problemet. Det är på grund av EMU som krisen har blivit så djup och det är på grund av EMU som det är så svårt för länder att ta sig ur krisen. Istället för den åtstramningspolitik som EU och ECB tvingar på en del länder, vill vi se en politik som sätter rätten till arbete och välfärd i centrum. En politik som sätter folkets intresen och inte bankernas i första rummet. EMU:s konstruktion har varit en viktig faktor bakom den allvarliga ekonomiska krisen i EU. Valutaunionen har fördjupat krisen och försvårat för länder att ta sig ur den. Den överstatliga penning- och valutapolitiken gjorde att länder i södra Europa svämmades över av tyskt överskottskapital, med följden att ekonomierna överhettades i många av de länder som idag lider allvarligast av krisen. På samma sätt omöjliggör också den gemensamma penning- och valutapolitiken för de hårdast drabbade länderna att stimulera sin ekonomi och därmed underlätta en ekonomisk återhämtning. Drygt tio år efter den svenska folkomröstningen är det uppenbart att nej-sidan hade rätt. När enskilda länder inte kan påverka sin ekonomiska utveckling med hjälp av räntan eller växelkursen, är det arbetslösheten, välfärden och lönenivåerna som tvingas fungera som konjunkturregulatorer. 10

12 INSTITUTIONERNA OCH MAKTEN EU styrs av en rad olika institutioner. Det är sällan man i debatter eller under klassrumspresentationer kommer att behöva prata om dessa, men det kan vara viktigt att känna till hur de olika institutionerna fungerar och vilken makt de har. Europeiska rådet: Euroepiska rådet består av medlemsstaternas stats- eller regeringschefer, Europeiska rådets ordförande och EU-kommissionens ordförande. Sedan Lissabonfördraget har Europeiska rådet en vald ordförande, Hermann Van Rompuy, medan ordförandeskapet tidigare gick till den stats- eller regeringschef som tillhörde EU:s ordförandeland. Den valda ordföranden har ingen rösträtt, utan har till uppgift att driva diskussionen och arbetet framåt. Euroepiska rådet sammanträder ungefär två gånger per halvår och deras möten kallas ofta för toppmöten. Euroepiska rådet fattar inte beslut om lagstiftningsakter (förordningar, direktiv eller beslut), utan deras beslut måste för att ha rättslig effekt antingen finnas i ett upprättat fördrag eller genom antagandet av lagstiftningsakter av ministerrådet och Europaparlamentet. Ministerrådet: Ministerrådet, eller Europeiska unionens råd som är den formella titeln, består av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat. Om det är jordbruksfrågor som diskuteras är det jordbruksministrarna som träffas, om mötet gäller miljöfrågor så träffas miljöministrarna och så vidare. Ministerrådet är med och fattar beslut om lagstiftning men kan i regel inte ta initiativ till nya lagar. Hur ministerrådet röstar beror på frågans karaktär. När rådet beslutar om procedurfrågor krävs enkel majoritet, alltså en majoritet av medlemsländerna måste stå bakom förslaget. Vid beslut om lagstiftning krävs kvalificerad majoritet, vilket motsvarar 260 av 352 röster. Varje land har ett antal röster relaterat till landets storlek. Till exempel har Sverige tio röster i ministerrådet medan Tyskland har 29. För vissa beslut krävs konsensus. Mängden beslut som kan fattas med enkel eller kvalificerad majoritet har ökat sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, något som har ökat överstatligheten. 11 EU-kommissionen: EU-kommissionen eller Europeiska kommissionen är en av de mäktigaste institutionerna inom EU. På de flesta områden har kommissionen ensamrätt om att kunna lägga fram lagförslag. Dess roll kan jämföras med den roll som en nationell regering har. Kommissionen ska ta tillvara EU:s intressen. Olika länders kommissionärer represen-

13 terar inte sina medlemsstater utan EU i sin helhet. Kommissionen ska övervaka hur länder tillämpar EU:s fördrag och på EU-nivå verkställa de lagstiftningsakter som parlamentet och ministerrådet ska besluta om. EU-kommissionens ordförande heter José Manuel Barroso. Den 1 november 2014 planeras en ny kommission att tillträda och en ny ordförande ska väljas. Det som är nytt är att de olika partigrupperna i parlamentet för första gången nominerar kandidater. GUE/NGL, partigruppen som Vänsterpartiet tillhör, har nominerat Syrizas partiledare Alexis Tsipras. Europaparlamentet: Europaparlamentet består av 766 ledamöter, Sverige har 20 stycken. Parlamentet ska tillsammans med ministerrådet ansvara för lagstiftning och budget. I och med Lissabonfördraget fick parlamentet en starkare ställning på bekostnad av ministerrådet. Det innebär att mer makt flyttades till en överstatlig nivå. Parlamentet är den enda direktvalda församlingen i EU. Ung Vänster är trots det motståndare till att ge parlamentet mer makt eftersom det innebär att makt flyttas från riksdagen antingen direkt eller indirekt till en överstatlig institution. Europaparlamentet väljer på förslag av Europeiska rådet EU-kommissionens ordförande och kommissionen i sin helhet måste godkännas av parlamentet. Parlamentet kan fatta beslut om misstroendeförklaring mot EU-kommissionen. EU-domstolen: EU-domstolens uppgifter är att avgöra om unionsakter (fördrag, direktiv, beslut, rekommendationer etc) är lagenliga och om medlemsstaterna uppfyller sina förpliktelser enligt fördragen. Domstolen ska tolka unionsrätten på begäran av nationella domstolar. Domstolen är en mäktig institution inom EU-systemet och fungerar också som en politisk instans. Det är till exempel på grund av EU-domstolens beslut som Sverige införde Lavallagen. Domstolen är ett tydligt exempel på hur makt inte bara flyttas till överstatliga arenor, utan också till arenor där folkvalda inte har något att säga till om. Lissabonfördraget: Lissabonfördraget är EU:s grundlag och antogs 2007 men trädde i kraft 1 december Fördraget innebar att EU:s överstatliga karaktär förstärktes. Kommissionen, parlamentet och domstolen fick mer att säga till om. Fler beslut i ministerrådet fattas numera med enkel eller kvalificerad majoritet. I Lissabonfördraget slår man fast att EU:s lagar och regler alltid är överordnade nationell lagstiftning. Jämfört med tidigare innebar fördraget också att de stora medlemsländerna fick mer inflytande på de mindre ländernas bekostnad. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken förstärktes i och med fördraget och grunden för en militarisering av EU lades. I EU:s fördrag slår man fast 12

14 att den fria, inre marknaden är överordnat andra hänsyn. I Lissabonfördraget kan man läsa att En inre fri marknad med fri konkurrens är en uttalad målsättning. Man slår fast att prisstabilitet är det överordnade målet för den ekonomiska politiken. Lissabonfördraget är alltså inte som vilken annan grundlag som helst, utan det låser också fast en politisk riktning för utvecklingen. Och den riktningen går i en marknadsliberal riktning. EUROKRISEN Den djupa ekonomiska kris som inleddes i samband med att fastighetsbubblan i USA sprack under 2008 har fått allvarliga konsekvenser för Europa. Den ekonomiska krisen i Europa är en fortsättning på det som kallas för finanskrisen, men har här framförallt tagit sig uttryck som en skuldkris där staters statsskulder och risk för inställda betalningar har stått i centrum. Ibland har krisen framställts som något som har orsakats av att länder/människor har levt över sina tillgångar och agerat ansvarslöst. Det är en felaktig beskrivning. Ekonomiska kriser är naturliga delar av det kapitalistiska systemets utveckling. Den nuvarande krisen har fått sin karaktär av en flera decennier lång marknadsliberal utveckling, som har inneburit en finanskapitalistisk utveckling där löner har halkat efter och vinsterna ökat betydligt. Finansiell spekulation har lett fram till förekomsten av finansiella bubblor som byggs upp och som spricker. Som tidigare har beskrivits i det här häftet har EMU:s konstruktion bidragit till att bygga upp finansbubblor i Europa, ofta i form av kraftigt ökande fastighetspriser. Den statsfinansiella krisen har sin bakgrund i att länder efter att bubblorna har spruckit, eller de inhemska bankerna av andra anledningar har fått problem, har tvingats genomföra stora räddningsaktioner gentemot bankerna. När man är medlem i en valutaunion ger man upp viktiga verktyg för den ekonomiska politiken, man har till exempel ingen egen centralbank som kan trycka pengar och saknar möjligheten att föra en självständig räntepolitik, vilket har försvårat för länder att ta sig ur krisen. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Folken i Europa har allt att vinna på att hålla ihop mot de som administrerar åtstramningspolitiken, som är mer intresserade av att rädda banker än att folk ska ha jobb och välfärd. Ung Vänster sätter solidariteten med folken i de hårdast drabbade krisländerna i första rummet, i högerns första rum sitter storbankerna och finanskapitalisterna. 13

15 EU-systemets svar på krisen har bestått av två delar, dels har man tvingat på de hårdast drabbade länderna en åtstramningspolitik som har fått förödande konsekvenser men man har också genomdrivit beslut som ökar EU:s makt över medlemsländernas ekonomiska politik. EU:s krispolitik har ofta administrerats av den så kallade Trojkan, alltså EU-kommissionen, Internationella valutafonden (IMF) och ECB (Europeiska centralbanken). Åtstramningspolitiken har flera gånger haft karaktären av räddningspaket, där länder för att få skuldavskrivningar tvingas genomföra enorma besparingar i den egna budgeten. Åtstramningspolitiken har inte förbättrat det ekonomiska läget, utan snarare förvärrat det. När man stramar åt minskar den ekonomiska aktiviteten, BNP sjunker och därmed ökar skuldernas andel av BNP. EU:s ökande makt över den ekonomiska politiken har tagit sig uttryck i olika fördrag, bland annat den så kallade finanspakten, bankunionen och europluspakten. Dessa har förstärkt den marknadsliberala inriktningen av den ekonomiska politiken. Finanspakten slår till exempel fast att budget i balans är en viktig princip och att länder som har över 60 procents statsskuld varje år ska genomföra nedskärningar så att den minskar med fem procent. Den ekonomiska politiken ska samordnas i högre utsträckning mellan unionens medlemsländer, vilket innebär att euroländer lämnar ifrån sig självbestämmanderätten över finanspolitiken. Finanspakten kan ses som en striktare variant av Stabilitets- och tillväxtpakten och omfattar i sin helhet alla euroländer, medan länder som står utanför inte omfattas av alla nya regler. Ung Vänster är och har varit motståndare till alla förändringar som likt finanspakten befäster åtstramningspolitiken och som flyttar makten över den ekonomiska politiken från medlemsländerna. EU:s krispolitik har fått katastrofala sociala konsekvenser. I Grekland och Spanien är arbetslösheten i början av 2014 över 25 procent, och ungdomsarbetslösheten närmar sig 60 procent. Nedskärningarna inom välfärdsinrättningar har fått ödesdigra konsekvenser. Idag breder fattigdomen ut sig i Europa. Enligt Röda korset köar varje dag 3,5 miljoner européer för att få matbistånd. I Grekland som är det land som har drabbats hårdast av åstramningspolitiken lever var tionde invånare under förhållanden som klassas som extrem fattigdom. Krispolitiken har inneburit att kollektivavtal har sagts upp av staten och lönesänkningar tvingats igenom. I Grekland har minimilönerna sänkts med 22 procent (Europafacket) och Portugal har gått från att ha 116 kollektivavtal till enbart nio. I valrörelsen vill vi ställa solidaritet med de krisdrabbade ländernas folk mot den höger som jobbar för att säkra bankernas vinster samtidigt som folken går under. 14

16 LAVALDOMEN, ARBETSRÄTTEN OCH VAXHOLMSKONFLIKTEN Vaxholmskonflikten var en konflikt mellan fackförbundet Byggnads på den ena sidan och det lettiska företaget Laval un Partneri under Bolaget hade vunnit en upphandling om att bygga om en skola i Vaxholm och företaget hade i det läget inget kollektivavtal. Byggnads ställde krav på kollektivavtal och förhandlingar inleddes. Under hösten 2004 tecknade bolaget ett lettiskt kollektivavtal, där lönerna låg långt under nivån i de svenska kollektivavtalen. Från och med november 2004 satte Byggnads företaget i blockad. I början av december anmälde bolaget Byggnads hos Arbetsdomstolen, man menade att Byggnads stridåtgärder var diskriminerande och inte stod i proportion till EU-rätten. Arbetsdomstolen meddelade i februari att man inte kunde ta ställning fullt ut innan EU-domstolen sagt sitt. I december 2007 dömde EU-domstolen till bolagets fördel. Domstolen ansåg att Byggnads krävt mer än vad direktivet för utstationering av arbetskraft gav dem rätt till och att den svenska lagstiftningen måste ändras. Domstolen tyckte att de svenska avtalen var så otydliga att det var omöjligt för företaget att veta vad de skulle rätta sig efter. EU-domstolens beslut innebar på ett tydligt sätt att fackliga rättigheter underordnade den inre marknaden. Fackförbunden Byggnads och Elektrikerna i Arbetsdomstolen att betala drygt en halv miljon kronor i skadestånd. För fackföreningsrörelsen var konflikten i Vaxholm en viktig konflikt att ta. Om man tillåter att utstationerad arbetskraft i Sverige får arbeta för löner som ligger långt under svenska kollektivavtal sätter det i förlängningen press på allas löner. Vem kommer vilja anställa en svensk byggnadsarbetare så länge som de lettiska är billigare? EUdomstolens beslut och den svenska regeringens lagändringar har fått stora konsekvenser för den svenska modellen. Fackförbunden är idag förhindrade att ta strid för att svenska kollektivavtal ska gälla alla på svensk arbetsmarknad. 15 Istället för att försvara den svenska kollektivavtalsmodellen så presenterade regeringen en lagstiftning som dessutom enligt många gick längre än vad som var nödvändigt. Lagstiftningen innebär att den fackliga konflikträtten inskränks, och att ett fackförbund enbart får vidta stridsåtgärder mot ett utländskt företag om vissa villkor föreligger. De kollektivavtalsvillkor som fackföreningarna får ta strid för måste vara hämtade från ett centralt avtal och får bara avse minimilön eller andra minimivillkor. Fackförbundet får inte vidta stridsåtgärder om arbetsgivaren visare att de utstationerade arbetarna redan har villkor som är

17 minst lika förmånliga. Det sistnämnda är många gånger i praktiken omöjligt för facket att kontrollera. Lavallagen innebär en stor inskränkning av konflikträtten i Sverige och öppnar upp för låglönekonkurrens och social dumpning. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? För oss är det enkelt. Alla som jobbar i Sverige ska ha bra löner och schyssta arbetsvillkor. Det ska gälla oavsett om man är från Lettland eller Leksand, Rumänien eller Råcksta och Bulgarien eller Bromölla. I Sverige ska svenska kollektivavtal gälla för alla och fackliga rättigheter ska vara överordnat den inre marknaden. ILO:s expertkommitté har slagit fast att de inskränkningar av konflikträtten som är en följd av EU-domstolens tolkning av Vaxholmskonflikten utgör en inskränkning av grundläggande mänskliga och fackliga rättigheter. I februari 2013 konstaterade ILO att Lavallagen strider mot föreningsfriheten och rätten att organisera sig. Också Europarådets kommitté för sociala rättigheter har under förra året slagit fast att lagen strider mot strejkrätten. Under de senaste åren har vi kunnat se gott om exempel på hur utstationerade arbetare utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Med löner som ligger långt under svenska kollektivavtal, där man saknar skyddsutrustning, lastbilschaufförer som tvingas bo i sina hytter under transporter i Sverige. Ung Vänster vill att Lavallagen rivs upp. På svensk arbetsmarknad ska ingen oavsett nationalitet betalas mindre än någon annan som gör samma jobb. Det handlar om att försvara rättigheterna för utstationerad arbetskraft men också om insikten att om vi tillåter låglönekonkurrens kommer det i slutändan slå mot alla som arbetar i Sverige. EU:S JORDBRUKSPOLITIK EU:s jordbrukspolitik står för närmare hälften av EU:s budget. Anledningen till det är de stora subventioner som går till bönder runtomkring i Europa. Subventionerna gör att det produceras långt mer mat än vad som behövs. Överskottsprodukterna säljs sedan i fattigare länder, vilket resulterar i dumpade priser och att bönder i dessa länder slås ut. Samtidigt är den europeiska livsmedelsmarknaden svåråtkomlig för bönder från länder utanför EU, inte minst genom de tullar som EU sätter upp mot omvärlden. Systemet är också formulerat så att det är några få väldigt stora producenter som får det mesta av bidraget, medan majoriteten av bönderna, som många gånger producerar mer småskaligt inte har samma möjligheter till bidrag. Massproduktion sätts före närodlat och klimatsmart. 16

18 VAD SÄGER UNG VÄNSTER? EU:s jordbrukspolitik slår hårt mot bönder i fattigare länder och bidrar till klimat- och miljöproblemen. Vi kan inte fortsätta att föra en jordbrukspolitik som gynnar stora massproducenter på bekostnad av miljö och global rättvisa. Vi vill att Sverige träder ur EU:s jordbrukspolitik och för en rättvis och klimatvänlig jordbrukspolitik. Ung Vänster vill att EU avbryter de subventioner som idag skapar stor överskottsproduktion, som dumpar livsmedelspriserna i andra länder. Jordbruket måste därutöver mötas av hårdare miljökrav. Inför valrörelsen kräver vi att Sveriges medlemsvillkor omförhandlas och att Sverige efter en sådan förhandling lämnar den gemensamma jordbrukspolitiken. EU:s jordbrukspolitik idag ökar miljöproblemen och bidrar till att öka globala orättvisor. Jordbrukspolitiken ska därför om vi får bestämma åternationaliseras. EU OCH MILJÖN Många gånger motiverar EU-förespråkare sitt stöd till unionen med att gränsöverskridande samarbeten är nödvändigt för att lösa gränsöverskridande problem, som till exempel klimathotet eller andra miljöproblem. I själva verket ser vi hur EU:s agerande på inget sätt bidrar till att lindra klimathotet eller att lösa andra stora miljöproblem. I EU är det den fria marknaden som i alla lägen är överordnad, miljön kan först i bästa fall komma på andra plats. Samtidigt är det riktigt att många miljöproblem kräver internationella lösningar, vid de tillfällena förespråkar vi mellanstatliga avtal som form och när det gäller klimathotet behöver de vara på en global nivå. Idag hindras länder från att gå före på miljöområdet eftersom det anses strida mot den inre marknadens principer och mot den fria rörligheten. Skulle man till exempel förbjuda en viss kemikalie i Sverige, men som fortfarande är tillåten inom EU skulle det innebära att företag som säljer en produkt som innehåller den kemikalien skulle vara förhindrade att sälja den i Sverige. Detta skulle då ses som ett konkurrenshinder och Sverige skulle bli draget inför EU-domstolen. På så vis står möjligheten för länder att gå före på miljöområdet i motsättning till den fria rörligheten. Ung Vänster vill att Sveriges medlemsvillkor omförhandlas så att vi ges möjlighet att gå före i miljöpolitiken. 17 I början av 2014 formulerade EU nya utsläppsmål för tiden fram till EU-kommissionen har föreslagit mål om utsläppsminskningar på 40 procent jämfört med 1990 till år Detta tycker vi är för lågt.

19 Vi vill se utsläppsminskningar på 60 procent och en målsättning om minst 45 procent förnyelsebar energi. Till det vill vi också se ett mål om energieffektiviseringar på 40 procent. Till år 2050 vill vi i EU precis som i Sverige se en energiförsörjning som är helt förnybar och ha nollutsläpp. EU:s handelssystem med utsläppsrätter måste förändras i grunden. Det nuvarande systemet fungerar inte och priset på koldioxidutsläpp är alldeles för lågt. Detta beror på att tilldelningen av utsläppsrätter var för generös från början och att en stor del av rätterna delades ut gratis. Ung Vänster vill minska tillgången på utsläppsrätter. Om systemet med utsläppsrätter överhuvudtaget ska kunna vara ett verktyg i arbetet med att ställa om samhället i förhållande till klimathotet behöver det förändras. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? EU är inte en del av lösningen på klimathotet. Det krävs internationella samarbeten för att bekämpa klimatkrisen, men dessa kan inte göra stopp vid Europas gränser. Vi behöver ha globala avtal med bindande utsläppsminskningar och i förhandlingarna om dessa är EU en bromskloss. Sverige ska kunna gå före, ställa hårda krav på utsläppsminskningar och energiomställning. EU:S FLYKTINGPOLITIK I EU sker den fria rörligheten för EU-medborgare inom unionen på bekostnad av att man bygger höga murar mot omvärlden. EU fungerar som ett Fästning Europa, som håller människor som söker en fristad från förtryck och förföljelse borta. Ung Vänster försvarar rätten till asyl och vill att flyktingpolitiken flyttas från att vara en fråga för EU till att bli en angelägenhet för varje medlemsland. Vi vill riva Fästning Europa och står upp för alla människors rätt till en fristad. Det är Schengensamarbetet som ligger till grund för EU:s asylpolitik. Schengensamarbetet innebär att unionen har en gemensam yttre gräns och att till exempel passkravet när man reser till ett annat EUland upphävs. På grund av detta har också EU en gemensam asyloch flyktingpolitik. För att kompensera för att passkontroller inte görs vid gränsen har det blivit vanligare med så kallade inre gränskontroller, där personer får legitimera sig. I samband med Schengenavtalet infördes också det så kallade transportörsansvaret som innebär att ett resebolag eller ett flygbolag som tar med sig en passagerare som saknar giltiga resedokument kan bestraffas med böter. Detta gör att ett 18

20 resebolag i praktiken blir den första asylinstansen, eftersom de måste bedöma om de tror att ett pass eller visum är äkta eller en förfalskning. Ung Vänster vill avskaffa transportörsansvaret. EU:s byrå för yttre gränskontroll. Frontex, utgör en del av militariseringen av kontrollen av den europeiska unionens yttre gränser. Genom att patrullera och övervaka områdena kring gränserna stoppar man människor från att ta sig in i unionen för att söka asyl. Frontex tvingar båtar från Afrikas kust att vända och hindrar människor från att komma i land. Många gånger använder man brutala metoder som resulterar i att människor dör. Det förekommer också att EU-länder sätter press på grannländer att göra det svårare för människor att fly till Europa, vilket ytterligare gör det farligare att försöka få asyl i ett EU-land. Hundratals människor dör varje år när de försöker ta sig till Europa för att söka asyl. Ung Vänster kräver att det etableras lagliga vägar in till Europa. Vi vill lägga ned Frontex och införa möjligheten att få asylvisum på svenska ambassader. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Ung Vänster står upp för allas rätt till en fristad från förtyck och förföljelse. Idag dör människor vid Europas gränser när EU bygger murar mot omvärlden. Vi står upp för asylrätten och kräver att Fästning Europa rivs. En katastrofal princip i Dublinförordningen, som reglerar asylpolitiken inom EU, är principen om första asylland. Det innebär att en flykting bara har rätt att söka asyl i ett EU-land och att det är i det första landet dit flyktingen kommer som asylansökan ska behandlas. Det betyder att flyktingmottagandet i Europa koncentreras till ett visst antal länder ofta Grekland, Italien och Malta där flyktingmottagandet många gånger är undermåligt. Om en person som redan har passerat gränsen till ett annat EU-land tar sig till Sverige för att söka asyl, genomförs en så kallad dublinöverföring av personen i fråga till det land som personen ska få sin ansökan prövad i. Ung Vänster vill avskaffa Dublinförordningens princip om första asylland. Det måste vara upp till den enskilde asylsökanden i vilket land hans eller hennes ansökan prövas. EU använder visumkrav som ett verktyg för att stänga ute flyktingar från krigshärjade länder och länder där mänskliga rättigheter kränks. Detta förfarande utgör ett allvarligt hot mot asylrätten. Ung Vänster vill att Sverige verkar för att antalet visumpliktiga länder minimeras. Visumkrav ska inte kunna användas för att stänga ute flyktingar och därmed urholka asylrätten. 19

21 JÄMSTÄLLDHETSPOLITIKEN Ung Vänster motsätter sig att jämställdhetspolitiken görs till ett område där EU får beslutanderätt. Vårt ställningstagande kring detta beror dels på vårt motstånd mot överstatlighet vi vill inte ge EU makt över ytterligare ett politiskt område men hänger också samman med att det skulle kunna leda till att länder där feministiska krav drivits igenom tvingas ta steg tillbaka. Detta gör att vi ibland motsätter oss beslut i till exempel Europaparlamentet som till sitt innehåll är bra, men som står i motsättning till vår motvilja mot överstatlighet. Detta gäller till exempel det beslut som Europaparlamentet fattade under 2013 om kvotering av bolagsstyrelser. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Idag ser vi hur konservativa och reaktionära krafter kämpar för att hålla kvinnor tillbaka och undergräva kvinnors rättigheter. Det är människor som organiserar sig som kan förändra samhället. Vi behöver en starkare kvinnorörelse som kan trycka tillbaka dessa kvinnofientliga krafter. Som tar kampen för rätten till abort, för lagstiftningar som kriminaliserar sexköp och för kvinnors rätt till arbete. Kom med oss så ser vi till att kämpa för det tillsammans. Samtidigt menar vi att EU kan spela en viktig opinionsbildade roll, särskilt i en tid där konservativa krafter spelar en mer framträdande roll och driver på för att trycka tillbaka kvinnors rättigheter. Många länder i EU har till exempel inskränkt eller aldrig haft en tillräcklig rätten till abort. Få länder i EU, enbart Sverige och Frankrike, har sexköpslagar som kriminaliserar den som köper en annan människas kropp. I stora delar av Europa är kvinnors rätt till arbete satt på undantag och det finns mycket som behöver förbättras kring satsningar på kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa. Här kan Sverige och EU spela en viktig opinionsbildande roll. Under den gångna mandatperioden har Vänsterpartiet innehaft ordförandeposten i Europaparlamentets jämställdhetsutskott, först genom Eva-Britt Svensson och sedermera genom Mikael Gustavsson. Vänsterpartiets ledamöter har spelat en viktig roll för att lyfta dessa diskussioner inom EU. EU:S MILITARISERING Inte minst sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har vi kunnat se en rörelse mot en militarisering av EU. EU har satt upp stridsgrupper som ska fungera som ett slags snabbinsatsstyrkor. Lissabonfördraget innebar också en solidaritetsklausul, där medlemsländer förbinder sig 20

Förbundsstyrelsens förslag till EU-UTTALANDE

Förbundsstyrelsens förslag till EU-UTTALANDE Förbundsstyrelsens förslag till EU-UTTALANDE Ung Vänsters Riksting 0 april 0 0 0 0 0 0 Inledning Den Europeiska Unionen har haft en betydande roll för den politiska utvecklingen i världen under de senaste

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige

Läs mer

1 Inledning Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är då femton år sedan vi röstade om medlemskap i den Europeiska Unionen. Under valrörelsen 1994 försökte ja-sidan lansera EU som ett stort

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

EU-rätt Vad är EU-rätt?

EU-rätt Vad är EU-rätt? EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa Ett rött Europa för jobb och rättvisa 2 Fotografer: Nils Sjöstedt sid 1, Bea Tigerhielm sid 5, 9, 11, Jonas Lundborg sid 7, Lars-Örjan Josefsson sid 13 och Jeanette Larsson sid 15. Ett rött Europa för

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras Vänsterpartiet i EU Fotograf: GUE/NGL Vi i Vänsterpartiet är kritiska till hur Europeiska unionen fungerar idag. Därför kämpar vi för att påverka utvecklingen inom EU till det bättre. Våra tre främsta

Läs mer

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta

Läs mer

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP Lättläst Guide till det aktiva medborgarskapet Om du är medborgare i ett EU-land är du också EU-medborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Vänsterpartiet i EU. För en human flyktingpolitik

Vänsterpartiet i EU. För en human flyktingpolitik Vänsterpartiet i EU För en human flyktingpolitik Fotograf: Olivier Hansen Miljoner människor befinner sig på flykt. Vänsterpartiet i Europaparlamentet driver en politik för ökad solidaritet och en human

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. Därför EU Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. 2 Ett EU för oss EU kan kännas krångligt och långt borta, men är mer tydligt och nära än du

Läs mer

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

FÖR DEMOKRATI OCH JÄMLIKHET, MOT KLYFTOR OCH EXTREMISM.

FÖR DEMOKRATI OCH JÄMLIKHET, MOT KLYFTOR OCH EXTREMISM. FÖR DEMOKRATI OCH JÄMLIKHET, MOT KLYFTOR OCH EXTREMISM. Valplattform för EU-valet 2019 Ett Europa som sätter vanligt folk främst EU bildades för att föra människor närmare varandra. Handel och utbyte mellan

Läs mer

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron?

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron? PROMEMoria Nr 1. Juni 2013 Kan Sverige tvingas att gå med i euron? Promemoria nr 1. Juni 2013. Skribent: Gösta Torstensson. Utgivare: Folkrörelsen Nej till EU, Pölgatan 5, 414 60 Göteborg. För mer information:

Läs mer

En halv miljard. människor påverkas. av hur du röstar! Val till Europaparlamentet 7 juni Fackliga Samhällsbyggarna

En halv miljard. människor påverkas. av hur du röstar! Val till Europaparlamentet 7 juni Fackliga Samhällsbyggarna En halv miljard människor påverkas av hur du röstar! Val till Europaparlamentet 7 juni Fackliga Samhällsbyggarna Valet för dig och alla andra i EU! Mellan den 4-7 juni är det val i alla EUs 27 länder.

Läs mer

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP GUIDE TILL DET AKTIVA MEDBORGARSKAPET Om du är medborgare i ett EU-land är du också automatiskt EUmedborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Lissabonfördraget gjorde EU överstatligt. Euroområdets stagnation, EU:s ökande fattigdom, deflationsrisker, och statsskulder som växer.

Lissabonfördraget gjorde EU överstatligt. Euroområdets stagnation, EU:s ökande fattigdom, deflationsrisker, och statsskulder som växer. Grödinge 2014-08-21 Lissabonfördraget gjorde EU överstatligt. Euroområdets stagnation, EU:s ökande fattigdom, deflationsrisker, och statsskulder som växer. 1. Lissabonfördraget innebar att EU:s kvarvarande

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

Lägesrapport om den ekonomiska situationen

Lägesrapport om den ekonomiska situationen #EURoad2Sibiu Lägesrapport om den ekonomiska situationen Maj 219 FÖR ETT MER ENAT, STARKT OCH DEMOKRATISKT EU EU:s ambitiösa agenda för sysselsättning, tillväxt och investeringar och dess arbete med den

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp: Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Nordöstra Skåne röstar

Nordöstra Skåne röstar Nordöstra Skåne röstar Europa Direkt Hässleholm En del av EU-kommissionens informationsnätverk på lokal och regional nivå. Informerar om EU:s lagar, politik, program och fonder. Fokusområden för kontoret

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Krisen i EU demokrati, jämställdhet, miljö

Krisen i EU demokrati, jämställdhet, miljö Krisen i EU demokrati, jämställdhet, miljö 1. Inledning Inget land är oberört av den ekonomiska krisen, även om konsekvenserna för människor kan skilja sig åt rejält. I länder som Portugal, Spanien, Italien,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 1(5) 2018-12-10 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 TCO 114 94 Stockholm Org nr: 802003-5252 Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan 12 114 47 Stockholm

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med

Läs mer

Utrikesministeriet Juridiska avdelningen

Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 1 Utrikesministeriet Juridiska avdelningen 31.01.2006 Finlands regerings skriftliga kommentarer till de Europeiska gemenskapernas domstol i målet C-341/05 Laval un partneri (EG, artikel 234) 1. En svensk

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

VALFAKTAHÄFTE: EUP-valet 2019

VALFAKTAHÄFTE: EUP-valet 2019 VALFAKTAHÄFTE: EUP-valet 2019 Inledning... 1 Kampanjhandledning för Ung Vänsters EUP-valrörelse 2019... 2 EUP-valskampanjen i korthet... 2 Vår retorik... 2 Praktiska råd kring material... 2 Praktiska

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 2019 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 För mer info: www.tco.se/var-politik/eu/tcos-plattform-infor-valet-till-europaparlamentet-2019 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet

Läs mer

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor... Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta

Läs mer

Decentralisering och starkare demokrati i EU Max Andersson

Decentralisering och starkare demokrati i EU Max Andersson 1 Decentralisering och starkare demokrati i EU Max Andersson Eurokrisen går snart in på sitt sjätte år och är fortfarande långtifrån över. Arbetslösheten är fortfarande hög, ekonomin är skör och vänder

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. Dir. 2018:66. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018

Kommittédirektiv. Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. Dir. 2018:66. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018 Kommittédirektiv Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet Dir. 2018:66 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur direktivet om ändring

Läs mer

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT EMU:S INSTITUTIONER Ekonomiska och monetära unionens institutioner bär huvudansvaret för att besluta om den europeiska penningpolitiken, för bestämmelser som rör euroutgivningen och för prisstabiliteten

Läs mer

Moderaterna och arbetsrätten i EU. En rapport från LO/TCO Rättsskydd

Moderaterna och arbetsrätten i EU. En rapport från LO/TCO Rättsskydd Moderaterna och arbetsrätten i EU En rapport från LO/TCO Rättsskydd Vårt uppdrag och sammanfattning LO-TCO Rättsskydd har tidigare på uppdrag av LO granskat hur moderaterna agerat i den svenska riksdagen

Läs mer

Europeiskt samarbete för en värld i rörelse

Europeiskt samarbete för en värld i rörelse Europeiskt samarbete för en värld i rörelse Inledning Britternas val att rösta för ett utträde ur den Europeiska unionen är det europeiska projektets största prövning hittills. Men det kan också bli en

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SAMMANFATTANDE ANALYS

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel, december 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Riksdagens EU-arbete

Riksdagens EU-arbete Riksdagen och EU 2 Riksdagen och EU Riksdagens EU-arbete Sveriges riksdag arbetar på olika sätt med EU-frågor. I riksdagens kammare hålls debatter om EU-frågor, och utskotten granskar EU-initiativ och

Läs mer

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma. 1. a) En statschef definieras internationellt som landets främsta företrädare att representera landet. I Sverige har Statschefen ej någon politisk makt, däremot i exempelvis USA är den folkvalda presidenten

Läs mer

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53)

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) SV ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 24 juli 2013 om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) Inledning och rättslig grund Den 22 april 2013 mottog Europeiska centralbanken

Läs mer

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU och socialpolitiken EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU:s bakgrund och utveckling Bildades i tiden för att hindra framtida krig i Europa (speciellt mellan Frankrike och

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Vad är Europeiska unionen (EU)?

Vad är Europeiska unionen (EU)? Vad är Europeiska unionen (EU)? Den är europeisk = EU ligger i Europa Den är en union = EU förenar länder och folk Låt oss titta närmare: Vad har vi européer gemensamt? Hur har EU utvecklats? Vad gör EU

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer