Arbeta med nyheter Klas Tambour

Transkript

1 Arbeta med nyheter Klas Tambour Att arbeta med nyheter och aktuella samhällsfrågor är kanske kärnan i samhällskunskapsstudierna. De flesta lärare utvecklar nog efterhand sina egna arbetssätt, men ibland kan det vara roligt att pröva något nytt. I detta avsnitt presenteras ett antal aktivitetsförslag. Samhällsfrågorna är av olika karaktär, eleverna har olika förutsättningar och tidsutrymmet varierar. Dessutom behövs ibland nya grepp för att öka elevernas intresse. Här kan alla förhoppningsvis hitta något användbart. De flesta aktiviteter som presenteras är enkla och tar ganska kort tid. Några är större projekt som kräver betydligt mer förberedelser och tid. Arbetsmaterial och hjälpmedel För varje aktivitet anges vilket arbetsmaterial och vilka hjälpmedel som behövs. I klassrummet är det oftast enklast att jobba med papperstidningar, pappersutskrifter/-kopior och böcker. Men ibland kan man kanske utgå från ett nyhets- eller debattprogram på tv i stället för att använda en tidningsartikel. Självklart är det också bra om eleverna har tillgång till internet för att söka information av olika slag. I vissa fall kan internet ersätta tryckta arbetsmaterial eller hjälpmedel. Klargöra syfte och utvärdera Det är viktigt att alltid klargöra syftet med en aktivitet för eleverna, och att avsluta med en enkel utvärdering. Exempel på utvärderingsfrågor: Var det här lätt? Svårt? Varför det? Var det kul? Har vi uppnått vårt syfte? Har ni lärt er något? Behöver ni träna mer på det här? 1

2 Syftet med utvärderingen är dubbelt: det hjälper dig som lärare att bedöma elevernas framsteg och behov det hjälper eleverna att reflektera över sitt eget lärande och ta ansvar för det 1. Viktiga ord Förutom de interaktiva ordtest som finns på (på elevsidorna) kan man använda olika lekfulla metoder för att säkerställa att eleverna förstår de ord och begrepp som används i tidningar och nyhetsprogram. Ordjakten Typ av aktivitet: individuell (med gemensam uppföljning) Arbetsmaterial: aktuell tidningsartikel eller annan aktuell text Hjälpmedel: ordlistor, uppslagsverk, läroböcker, om möjligt internet Eleverna får läsa en aktuell tidningsartikel eller annan aktuell text och skriva ner alla ord som de inte förstår. Uppgiften är sedan att ta reda på vad de betyder och skriva ner det med egna ord. Eleverna får jämföra sina ordförklaringar två och två. Vid behov kan man också gå igenom resultatet med hela klassen. Topplistan Typ av aktivitet: individuell (med gemensam uppföljning) Arbetsmaterial: aktuell tidningsartikel eller annan aktuell text Hjälpmedel: inga Eleverna får läsa en aktuell tidningsartikel eller annan aktuell text, ta ut de ord som de tycker är viktigast och rangordna dem på en topplista. De ska kunna motivera rangordningen. Denna aktivitet kan givetvis kombineras med ordjakten enligt ovan. 2

3 Eleverna får jämföra sina listor i smågrupper och försöka enas om en gemensam topplista. Sedan kan man eventuellt ha en allmän diskussion som resulterar i hela klassens topplista. Ordmemory Typ av aktivitet: för smågrupper Arbetsmaterial: varje grupp behöver en lista med 10 viktiga aktuella ord och deras betydelse (orden måste förklaras mycket kortfattat) 20 små kort eller papperslappar (ganska tjockt papper, ca 7,5 cm x 7,5 cm) Hjälpmedel: inga Klassen delas upp i smågrupper och arbetsmaterialet (se ovan) delas ut. Orden på listan kan vara hämtade från det allmänna nyhetsflödet eller från ett mera avgränsat område, t.ex. den aktuella debatten om miljön eller sjukförsäkringen. Varje grupp får tillverka sitt eget memoryspel med hjälp av listan och korten/papperslapparna. Det ska bli 10 kort med ord och 10 med motsvarande ordförklaringar. Korten blandas och läggs med texten neråt, och sedan kan gruppen börja spela. De vanliga memoryreglerna gäller. Den som lyckas para ihop ett ord med rätt förklaring får fortsätta. Den som får flest par vinner. Eleverna får inte titta på listan medan de spelar. Vid oenighet om vad ett ord betyder tillkallas läraren. Efter ett tag kan grupperna byta spel med varandra eller eventuellt tävla mot varandra. Som lärare märker du om eleverna klarar det här bra eller om vissa har svårigheter. Vid behov kan du planera in fler övningar/spel, repetera vissa avsnitt eller erbjuda dem som fick låga poäng extraövningar. 3

4 2. Nutidskunskap Hänger eleverna med i nyhetsflödet? På (på elevsidorna) finns ett interaktivt nutidstest med nya frågor varje måndag under läsåret. Här presenteras ytterligare några lekfulla sätt att kontrollera elevernas nutidskunskaper. Sant eller falskt? Typ av aktivitet: för hela klassen Arbetsmaterial: aktuella dagstidningar eller aktuella artiklar inom ett visst område Hjälpmedel: inga Eleverna får bläddra och läsa en stund i aktuella dagstidningar. Sedan ska de formulera några påståenden utifrån det de läst och skriva ner dem. Dessa påståenden får vara sanna eller falska, men de falska får inte vara alltför lätta att avslöja. Några exempel på påståenden: Studiebidraget höjs med 10 procent nästa år, Nytt kärnkraftverk planeras i norra Tyskland, Katolsk biskop vill att kyrkan ska tillåta preventivmedel eller Det blir parlamentsval i Zambia nästa vecka. En variant är att låta eleverna jobba med aktuella artiklar inom ett visst ämnesområde, t.ex. arbetslöshet eller Sverige och EU. Eleverna får skriva ner sina påståenden på papperslappar ett påstående per lapp och minst två lappar per elev. När de är klara viks lapparna ihop och samlas in i en plastkasse. Nu kan spelet börja. Plastkassen går runt och en elev i taget får dra en lapp, läsa upp påståendet på den och avgöra om det är sant eller falskt. Poängtera gärna att eleven inte behöver vara alldeles säker på svaret. I brist på säker kunskap räcker det med en kvalificerad gissning: verkar det här rimligt eller inte? Den som skrivit påståendet får bekräfta eller förneka, och vid behov läsa upp det som stod i tidningen för att övertyga klassen. Ibland måste läraren kanske agera domare. Det hela fortsätter tills lapparna är slut. 4

5 Det blir säkert en del spontana reaktioner på vissa påståenden. Det kan vara klokt att följa upp dessa genast, innan plastkassen vandrar vidare till nästa elev. Men för att inte tappa fart bör man kanske undvika längre diskussioner. Det är bättre att spara dem till avslutningen. Bildgåtan Typ av aktivitet: för hela klassen Arbetsmaterial: aktuella dagstidningar Hjälpmedel: inga Eleverna får bläddra en stund i aktuella dagstidningar och klippa ut var sin bild, utan att visa den för någon. Man kan också i förväg be eleverna att ta med sig var sin tidningsbild hemifrån. Bilden ska anknyta till en nyhet eller aktuell samhällsfråga. Nu får en elev i taget visa den bild som hon/han valt och klassen får gissa vilken nyhet eller aktuell samhällsfråga bilden handlar om. Den som gissar rätt får visa nästa bild. Det blir nog en del spontana reaktioner och meningsutbyten med anledning av vissa bilder. Det kan vara bra att följa upp dessa genast, innan nästa bild visas. Men för att inte tappa fart bör man kanske undvika längre diskussioner. Det är bättre att spara dem till avslutningen. 3. Aktörer För att förstå en nyhet eller en samhällsfråga mer på djupet kan det vara viktigt att undersöka vilka aktörer som finns med i sammanhanget och hur dessa förhåller sig till varandra. Det kan röra sig om allt från individer och grupper till stora företag, organisationer eller till och med länder. Presentera en aktör Typ av aktivitet: individuell eller i par/smågrupper Arbetsmaterial: aktuell tidningsartikel eller annan aktuell text (eventuellt flera texter) Hjälpmedel: tidningar, uppslagsverk, läroböcker, om möjligt internet Eleverna får läsa en text (eller flera) om en nyhet eller en aktuell samhällsfråga. Sedan gör hela klassen tillsammans 5

6 en lista över alla aktörer som går att identifiera i sammanhanget. Som lärare får du nog lirka lite ibland och ställa frågor för att få fram fler aktörer. Det kan t.ex. vara politiker, företagsledare, fackliga ledare eller religiösa personligheter. Kanske även skådespelare, artister eller idrottsstjärnor. Slutligen kan det finnas kollektiva aktörer med i sammanhanget, t.ex. grupper, företag, organisationer eller länder. Aktörerna kan nämnas explicit i texten eller i vissa fall dölja sig mellan raderna eller i bakgrunden. Alla namn på aktörer skrivs på tavlan eller på ett blädderblock. Antalet aktörer kan variera betydligt, beroende på vilken slags nyhet eller samhällsfråga som klassen jobbar med. Eleverna får nu i uppgift att ta reda på mer om någon aktör och förbereda en muntlig presentation. De ska också försöka hitta en bild som kan sättas upp på tavlan eller på väggen (t.ex. ett porträtt, en symbol eller en logotyp). Har man många aktörer kan varje elev få en egen. Har man färre kan de jobba i par eller smågrupper. Eleverna ska inte bara ta fram allmänna fakta om respektive aktör utan också undersöka och redovisa aktörens roll i den nyhet eller samhällsfråga som klassen jobbar med. Vilka åsikter/intressen/målsättningar har aktören? Hur agerar han/hon/de i praktiken? Se till att ha tid kvar för en gemensam avslutning. Har eleverna fått nya insikter? Vilka i så fall? Om tiden räcker kan ni fortsätta med någon av de följande aktiviteterna: Vänner och fiender eller En ska bort. Båda kan betraktas som fördjupningsövningar. Vänner och fiender Typ av aktivitet: för hela klassen Arbetsmaterial och hjälpmedel: materialet från föregående aktiviteten (Presentera en aktör) Denna aktivitet bygger på den föregående: Presentera en aktör. Den kan börja när alla har framfört sina 6

7 presentationer. Utifrån vad eleverna nu vet om aktörerna ska de dela upp dem i vänner och fiender. Med vänner menas då aktörer som har samma eller liknande åsikter/intressen/målsättningar. Hela klassen får diskutera. Indelningen i vänner och fiender växer fram efterhand och visualiseras på något av följande sätt: På listan på tavlan/blädderblocket: de aktörer som är vänner markeras med samma symbol eller färg. Med bilderna: de flyttas ihop i vängrupper. Med post it-lappar: aktörernas namn skrivs på post it-lappar som sedan sätts upp på tavlan och flyttas ihop i vängrupper. Utifrån den indelning som kommer fram kan man också diskutera vilka aktörer som står längst ifrån varandra, dvs. är fiender. Eventuellt kan detta visualiseras genom att grupperna på tavlan flyttas närmare eller längre bort ifrån varandra. Se till att ha tid kvar på slutet för att avrunda diskussionerna och dra några gemensamma slutsatser. Har eleverna fått nya insikter? Vilka i så fall? En ska bort Typ av aktivitet: för smågrupper Arbetsmaterial: bilderna från aktiviteten Presentera en aktör (se ovan) eller andra bilder på kända samhällsaktörer Hjälpmedel: det övriga materialet från aktiviteten Presentera en aktör eller tidningar, uppslagsverk, läroböcker och om möjligt internet I Fem myror är fler än fyra elefanter har Brasse Brännström en mycket känd sketch där fyra djur sätts upp på en bokhylla. Sedan skall Magnus och Eva lista ut vilket djur som ska bort. Men den klurige Brasse har alltid en alternativ lösning. I den här aktiviteten ska eleverna göra samma sak som Brasse, fast inte med djur utan med bilder på kända samhällsaktörer. 7

8 Det är enklast att använda bilderna från aktiviteten Presentera en aktör (se ovan), förutsatt att det är ganska många. Det finns dock även en annan möjlighet. Man kan i förväg be eleverna att ta med sig tidningsbilder hemifrån. Ju fler bilder desto bättre. Det ska vara bilder på kända samhällsaktörer, t.ex. porträtt på politiker, företagsledare, fackliga ledare eller religiösa personligheter. Kanske även på skådespelare, artister och idrottsstjärnor. Begreppet aktör kan dessutom omfatta grupper, företag, organisationer och länder. Då kan bilden vara en symbol eller logotyp. Eventuellt kan urvalet begränsas till svenska aktörer. Alla bilder sätts upp på tavlan/väggen eller läggs ut på ett stort bord. Klassen delas in i smågrupper, som får en gränsad tid för att hitta tre aktörer som hör ihop och en som inte hör dit. De ska samtidigt ta fram rimliga motiveringar. De får använda hjälpmedel (se ovan), och det är absolut inte förbjudet med flera tänkbara kombinationer. När alla grupper är färdiga ska de byta bilder. Varje grupp får sedan en begränsad tid på sig för att lösa den andra gruppens klurighet. Lösningen skrivs upp innan bilderna skickas vidare till nästa grupp. Om tiden räcker kan man låta alla grupper få en chans att titta på samtliga bildkombinationer. Då bilderna har varit runt redovisar varje grupp sina egna bilder samt den rätta lösningen med motivering. Det kan bli ganska roliga diskussioner beroende på vilka alternativa tolkningar som kompisarna har gjort. Klassen enas slutligen om den bästa bildkombinationen. 4. Historisk bakgrund Typ av aktivitet: individuell eller i par/smågrupper Arbetsmaterial och hjälpmedel: tidningar, uppslagsverk, läroböcker, om möjligt internet En nyhet eller samhällsfråga brukar inte dyka upp ur tomma intet. Normalt finns det en historisk bakgrund, en förhistoria. Den här aktiviteten går ut på att undersöka den historiska bakgrunden till någon nyhet eller aktuell samhällsfråga. När 8

9 och hur började det här egentligen? Kan tidigare händelser hjälpa oss att förstå vad det handlar om och varför människor agerar som de gör? Detta är en svår uppgift. Inte minst därför att det ofta finns olika åsikter och teorier om vad som orsakat vad. Man kanske får börja med att gå igenom ett exempel, t.ex. hur olika politiker och grupper försöker förklara ökande arbetslöshet eller den internationella terrorismens orsaker och bakgrund. Sedan får man tillsammans välja några nyheter eller aktuella samhällsfrågor vars förhistoria eleverna kan undersöka. De behöver nog också hjälp med att avgränsa frågeställningar som de kan klara av inom rimliga tidsramar. Eleverna kan förslagsvis jobba i par eller smågrupper. Gör upp en ordentlig tidsplan med lagom många kontrollstationer och se till att eleverna följer den. De kommer också att behöva en hel del stöd och handledning från dig medan de jobbar med uppgiften. Redovisningen kan förslagsvis ske i form av artiklar som ställs samman i en tidning eller på en hemsida. En grupp får då fungera som tidnings- eller webbredaktion i stället för att göra en egen undersökning. En annan redovisningsmodell är att eleverna skriver uppsatser som de sedan kortfattat får presentera för resten av klassen. Oavsett vilken redovisningsmodell man väljer är det viktigt att avsätta tid på slutet för att knyta ihop påsen, dra gemensamma slutsatser och utvärdera arbetet. Denna text är skyddad av lagen om upphovsrätt! 2005 Klas Tambour och Bokförlaget Natur och Kultur Bokförlaget Natur och Kultur/Läromedel Box , Stockholm, tel