Hedemora gamla stadskärna

Transkript

1 Områdesbestämmelser för del av Hedemora gamla stadskärna i Hedemora kommun, Dalarnas län SAMRÅDSHANDLING

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 VAD ÄR OMRÅDESBESTÄMMELSER? HANDLINGAR PLANPROCESS TIDPLAN BAKGRUND OCH SYFTE 5 BAKGRUND SYFTE FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MB PLANDATA HISTORIK 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 6 RIKSINTRESSE FORNLÄMNINGAR BYGGNADSMINNEN DETALJPLANER 8 ÖVERSIKTLIGA PLANER KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT 9 NULÄGE 9 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MOTIVERING 11 OMRÅDESBESTÄMMELSER UTÖKAD LOVPLIKT 12 LOKAL BYGGNADSORDNING 13 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING GRUPPINDELNING AV BEBYGGELSEN 14 KVARTERET FALKEN 15 KVARTERET STORKEN 18 KVARTERET TJÄDERN 20 KVARTERET GÄDDAN 22 KVARTERET SVALAN 26 KVARTERET UGGLAN 28 MEDVERKANDE Områdesbestämmelser för del av Hedemora gamla stadskärna har utarbetats av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Hedemora kommun i samarbete med Tyréns AB. 3

4 INLEDNING VAD ÄR OMRÅDESBESTÄMMELSER? Svensk författningssamling 1988: 950. Tidigare hette lagen : Lagen om kulturminnen. Ny lag trädde i kraft den 1 jan i år. Namnet ändrades också till Kulturmiljölagen. Utdrag ur Kulturmiljölagen. Lag 2013:548 1 kap inledande bestämmelser 1 Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda kulturmiljön. Ansvaret för kulturmiljön delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete ska se till att skador på kulturmiljön undviks eller begränsas. Bestämmelserna i denna lag syftar till att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång till en mångfald av kulturmiljöer. Lag (2013:548). Områdesbestämmelser kan användas för att säkerställa syften i översiktsplanen samt det ansvar för kulturmiljön som redovisas ovan. De frågor som kan regleras med områdesbestämmelser är: Lovpliktens omfattning. Grunddragen i användningen av mark och vatten. Storleken på fritidshus och tomter. Byggnaders och tomters placering, utformning och utförande. Lägre krav vid vissa ändringar av byggnader. Användning och utformning av allmänna platser med skyddsbestämmelser för historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt värdefulla platser. Skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen. Exploateringssamverkan. HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser PLANPROCESS Områdesbestämmelserna hanteras enligt normalt planförfarande vilket innebär att dessa, efter det att samråd har genomförts och inkomna skrivelser sammanfattats i en samrådsredogörelse, ställs ut offentligt för granskning innan antagandet kan ske. Områdesbestämmelser kan även användas för att säkerställa ett markområde som avsetts för bebyggelse i översiktsplanen. Samt lägga fast ett vägreservat eller reglera bebyggelsens utformning i en värdefull miljö. Exempelvis Hedemora gamla stadskärna. Vid bygglovprövning återstår dock att bedöma förändringens lämplighet i övrigt och behovet av detaljplan. Detta kan leda till att en förändring inte kan tillåtas trots att den inte strider mot områdesbestämmelserna för området. Områdesbestämmelser garanterar alltså inte någon byggrätt. TIDPLAN Förslag Samråd Revidering Granskning Antagande Laga kraft Vårvintern 2015 Våren 2015 Sommaren 2015 Hösten 2015 Vintern 2015 Vintern

5 BAKGRUND OCH SYFTE BAKGRUND Hedemora gamla stadskärna är ett riksintresse för kulturmiljövården. Översiktsplanen för Hedemora kommun anger utvecklingsmål som kan berika det kulturhistoriska arvet i Hedemora stadskärna. Idag begränsas Hedemora gamla stadskärna av de nu gällande detaljplanerna. För att bättre kunna förvalta befintlig struktur och bebyggelse har områdesbestämmelser tagits fram. Ny bebyggelse bör anpassas till den befintliga miljön. Genom områdesbestämmelser för Hedemora stadskärna skapas ett redskap som innebär en helhetssyn på stadskärnans kulturhistoriska värden och som syftar till att säkerställa en del av riksintresset för kulturmiljövården. I den fördjupade översiktsplanen för Hedemora stad med omland pekar man på att det är viktigt att göra stadsmiljön attraktiv genom att vårda den äldre bebyggelsen. Strategier som kan användas som stöd vid bygglovshantering är nödvändiga att upprätta för att förhindra förvanskning och ombyggnationer som förminskar det kulturhistoriska värdet. PLANDATA LÄGE, AREAL OCH PLANGRÄNS Planområdet är cirka 3,3 hektar stort och utgör den äldsta delen av Hedemora stadskärna. Plangränsen omfattar hela eller delar av kvarteren Gäddan, Storken, Tjädern, Ugglan, Falken och Svalan. SYFTE Syftet med områdesbestämmelserna för Hedemora gamla stadskärna är att: Tillgodose riksintresset för kulturmiljövården. Bevara och vårda kulturmiljöer och se denna som en tillgång för framtida utveckling. Att ge enhetliga och tydliga direktiv för hur del av Hedemora stadskärna ska förvaltas. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP MB Områdesbestämmelserna bedöms vara förenliga med 3, 4 och 5 kap. i Miljöbalken. Planområdet för förslag till områdesbestämmelser för del av Hedemora gamla stadskärna ligger inom riksintresseområde för Kulturmiljövård. Avsikten med upprättandet av områdesbestämmelser är att kunna reglera att de förändringar som görs av befintliga förhållanden inte skall medföra någon väsentlig påverkan på kulturmiljön. Inga miljökvalitetsnormer bedöms överskridas inom planområdet. Området bedöms inte vara känsligt ur ekologisk synpunkt. Planområde för områdesbestämmelser HISTORIK Hedemora är Dalarnas äldsta stad, med anor från 1200-tal och stadsrättighet från Bakom stadens tillkomst låg behovet av en centralt placerad handelsplats för bergsmännen och en önskan att reglera och kontrollera handeln. Staden hade även ett strategiskt läge då järn, koppar och silver från bergsbruket passerade Hedemora. Rollen som centralort kvarstår för Hedemora, med handel och offentlig service samt även en del tillverkningsindustri. Stadsbränderna 1754 och 1849 resulterade i omvälvande regleringar av den oregelbundna stadskärnan. Återuppbyggnaden anpassades till rådande stilideal med gator och kvarter i rätvinkliga mönster. Under 1900-talet har industrialisering, befolkningsökning och bilism format stadens utveckling. 5

6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN I detta avsnitt redovisas de styrdokument och ställningstaganden som i någon mån berör områdesbestämmelserna. Riksintresse, fornlämningar och byggnadsminnen skyddas i en högre grad genom områdesbestämmelser. Även de översiktliga planernas mål tillgodoses bättre. Detaljplanerna inom planområdet upphävs då de inte skyddar stadskärnans bebyggelse samt har förlorat sin aktualitet. De lokala ordningsföreskrifterna uppdateras för att innefatta den allmänna platsmarken inom planområdet då områdesbestämmelserna bara skyddar de byggnadshistoriska värdena. De handlingar som inte uppdateras eller upphävs gäller jämte områdesbestämmelserna i sin nuvarande utformning. RIKSINTRESSE Hedemora stadskärna är ett område av riksintresse för kulturmiljövården i Dalarnas län (W) enligt 3 kap 6 MB. Riksintresset Hedemora stad W 35 har följande motivering: Stadsmiljö, småstad med senmedeltida ursprung, huvudsakligen formad av successiva regleringar under 1600-, och 1800-talen och med småskalig träbebyggelse. Uttryck för riksintresset: Gatunätet med kvarvarande rester av det medeltida, oregelbundna planmönstret, gamla infartsvägar och det i etapper utbyggda rutnätssystemet. Torgmiljön och den äldre träbebyggelsen. FORNLÄMNINGAR Fornlämningar är skyddade enligt Kulturmiljölagen vilket innebär att den som avser att utföra gräv- och schaktningsarbeten som berör en fornlämning ska samråda med Länsstyrelsen angående tillstånd. Länsstyrelsen bedömer om arkeologiska förundersökningar krävs för att ta ställning till om tillstånd kan ges för den planerade åtgärden. Samt om detta tillstånd ska förenas med skäliga krav på särskild undersökning för att dokumentera fornlämningen och ta till vara fornfynd. Fornlämning 194:1 med kulturlager från medeltid, och tal, i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister omfattar hela planområdet. I planområdet finns även Rådhuset som är registrerat i riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). BYGGNADSMINNEN En byggnad som är anses viktig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt bebyggelseområde får förklaras för byggnadsminne av Länsstyrelsen, enligt Kulturmiljölagens 3 kapitel. Dessa skyddas genom skyddsbestämmelser som är specifika för varje byggnadsminne och syftar till att bevara det kulturhistoriska värdet. Länsstyrelsen sköter tillsynen av byggnadsminnena och har beslutsrätten för hur dessa byggnader skall vårdas och underhållas samt i vilka avseende de får ändras. Byggnadsminnen inom planområdet redovisas på nästa sida. Riksintresseområde för kulturmiljövård. Planområdet markerat i gult. Källa: Länsstyrelsens tjänst WebbGIS Fornlämning 194:1, kulturlager från medeltid. Planområdet markerat i gult. Källa: Länsstyrelsens tjänst WebbGIS 6

7 Fornminne 34:1 (nummer 1) och byggnadsminnen (nummer 2-5 enligt ovanstående lista). Hela planområdet omfattas av fornlämning 194:1 som är ett kulturlager från medeltid. Fornlämning 1. Hedemora 34:1, Rådhuset, övrig kulturhistorisk lämning Byggnadsminne 2. Hedemora teaterlada, Svalan 2, byggnadsminnesförklarad 1964, 3. Bos-Kalles gård, Tjädern 5, byggnadsminnesförklarad 1991, 4. Perssonska gården, Gäddan 1, byggnadsminnesförklarad 2007, 5. Gamla apoteket, Ugglan 1, byggnadsminnesförklarad 2010, 7

8 ÖVERSIKTLIGA PLANER ÖVERSIKTSPLAN 1991 Hedemora har en kommuntäckande översiktsplan från 1991, denna aktualitetsförklarades senast Översiktsplanen betonar vikten av att bevara och vårda kulturmiljön i Hedemora. Arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan pågår. FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN En fördjupad översiktsplan för Hedemora stad med omland antogs I planen rekommenderas att områdesbestämmelser för delar av stadskärnan tas fram. Vidare påpekas vikten av att lyfta fram historien, utreda och prioritera kulturmiljövärdena samt vårda och föreslå skyddsåtgärder som även omfattar 1900-talets senare bebyggelse. Problemen som kan drabba stadskärnan anges i den fördjupade översiktsplanen vara ovarsam grävning i stadskärnan, brand, förvanskning, förfall och ovarsamma om- samt nybyggnationer av byggnader och offentliga miljöer. Tydligare bestämmelser kan motverka dessa problem enligt den fördjupade översiktsplanen. DETALJPLANER Inom planområdet finns fem detaljplaner som upphävs delvis eller i sin helhet när områdesbestämmelserna vinner laga kraft. För samtliga detaljplaner har genomförandetiden gått ut. Detaljplaner som upphävs Följande detaljplaner upphävs helt eller delvis och ersätts av områdesbestämmelser. Deras exakta innehåll redogörs inte i denna handling. Vid bygglovprövning bedöms förändringens lämplighet och behovet av en detaljplan. Detta kan leda till att en förändring inte kan tillåtas trots att den inte strider mot områdesbestämmelser. Således garanterar områdesbestämmelserna ingen byggrätt. Illustration över detaljplaner och delar av detaljplaner inom planområdesgräns som upphävs. Svart linje redovisar planområdesgräns. Röd linje markerar underliggande detaljplaner som nu upphävs helt eller delvis. PLANNAMN A35 Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen A87 Svalan A141 Storken, Tjädern, Ripan m.fl. A158 Storken A177 Ugglan 1-3 UPPHÄVS Delvis Delvis Delvis Helt Helt LAGA KRAFT

9 KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT LOKALA MILJÖMÅL De lokala miljömålen för Hedemora kommun påpekar att skyddade byggnader och områden finns på flera ställen i kommunen. Enligt miljömålen är det lämpligt att kulturmiljöer regleras i områdesbestämmelser, där det slås fast vilken särskild hänsyn som ska tas vid exempelvis om- och tillbyggnad. TRAFIKPLAN HEDEMORA 2014 Hedemora kommun har under tagit fram en ny trafikplan för kommunen, den antogs Några av de huvudsakliga målen för den nya trafikplanen redovisas nedan: Skapa en säker, trygg och miljöanpassad trafikmiljö i Hedemora centrum med en hög funktionalitet för gående, cyklister samt biltrafik. Skapa ett trafikmässigt homogenare stadscentrum med en likartad trafikutformning. Möjliggöra för invånare i samtliga stadsdelar att med cykel eller som gående på ett tryggt och trafiksäkert sätt kunna ta sig in till Hedemora centrum. Transportinfrastrukturen ska realisera en god tillgänglighet och hög funktionalitet för alla samhällsgrupper oavsett fysiska begränsningar. Utveckla trafikrummet så att det bättre lyfter fram Hedemora stads kulturhistoriska kvaliteter så att de ger ett framträdande bidrag till stadens attraktionskraft. BEVARANDEPLAN FÖR HEDEMORA INNERSTAD År 1991 antogs en bevarandeplan för Hedemora innerstad vid namn Kulturbygden Hedemora - Innerstaden. Bevarandeplanen har legat som grund och fungerat som stöd i utformningen av områdesbestämmelserna. Syftet med bevarandeplanen är att bibehålla och förstärka de kvaliteter och karakteristiska drag som kännetecknar Hedemoras gamla stadskärna. Bevarandeplanen ersätts inte av områdesbestämmelserna och kan fungera som stöd. UTHUS I HEDEMORA Åren 1995 och 1996 gjordes en inventering av uthus i Hedemora. Rapporten var en fördjupningsstudie av ett antal typiska och intressanta uthus i Hedemora tätort. Uthusen i Hedemora tätort är i hög grad karaktärsskapande. Uthusen används idag som förvaringsutrymmen, garage och verkstad. Uthusinventeringen har fungerat som underlag i framställandet av dessa områdesbestämmelser. Trafikplanen beaktas i framtagandet av områdesbestämmelserna. LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER Kommunfullmäktige antog den 14 december 1995 lokala ordningsföreskrifter för Hedemora kommun. En ändring skedde senast den 16 juni I samband med upphävandet av detaljplaner inom planområdet ska de lokala ordningsföreskrifterna uppdateras för att inkludera allmän plats (Stora torget och gaturummen). Allmän plats regleras inte i områdesbestämmelserna. Gaturummens utformning säkerställs i de uppdaterade lokala ordningsföreskrifterna. UTESERVERINGSPOLICY FÖR HEDEMORA KOMMUN I februari 2014 antogs en uteserveringspolicy för Hedemora kommun. Policyn för uteserveringar ska fungera som en vägledning för näringsidkare och kommunen. Den handlar om att utforma serveringarna så att alla kan få tillgång till dem och så att de smälter in i stadsbilden på ett tilltalande sätt. Riktlinjerna som anges i policyn gäller för hela Hedemora kommun. Uteserveringspolicyn beaktas i utformningen av områdesbestämmelserna. Uthus i Hedemora. Bild från Uthus i Hedemora av Blomberg & Lincott Arkitekter AB. NULÄGE BEBYGGELSE Stadskärnans nuvarande bebyggelse kan delas in i fyra epoker. Den första epoken är byggnader och bebyggelsestruktur från tiden före branden 1754, den andra från tiden mellan den första och andra branden Tiden efter branden 1849 fram till 1875 anpassades byggnader efter de nya stadsplanerna med fler räta linjer och mer reglerad hus- och kvartersstruktur. Efter 1875 blev byggnaderna arkitektritade och fick influenser utifrån. Lars Israel Wahlman och Carl Johan Perne stod för en stor del av de arkitektritade husen. 9

10 ALLMÄN PLATS, GATOR OCH TRAFIK Tillfarter för biltrafik till stadskärnan finns från Gussarvsgatan/Brunnsjögatan och Åsgatan. Busstrafik till Avesta, Borlänge och Falun med flera orter trafikerar idag stadskärnan med hållplats vid centrumrondellen och från busstorget vid Apoteksparken. Gångbanor är förlagda till gatornas trottoarer, dessutom finns särskilda gång- och cykelvägar längst Gussarvsgatan och genom Henemoren. Det finns parkeringar utmed gator och på privata samt offentliga gårdar. Lokalgatorna samt Stora torget utgör de enda allmänna platserna inom planområdet. Stora torget i Hedemora. Bild från Google Maps. Skraffering visar allmän plats inom planområdet. 10

11 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MOTIVERING OMRÅDESBESTÄMMELSER PLAN- OCH BYGGLAGEN (2010:900) 4 KAP Kommunen får anta områdesbestämmelser för att i vissa avseenden reglera begränsade områden av kommunen som inte omfattas av en detaljplan. 42 Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera 1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, 2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning, 3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus, 4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8, rivningslov enligt 9 kap. 10 första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13, och 5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter i samband med det bestämma a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avsedd i 9 kap. 13 1, b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avsed i 12 1, och c) i frågor som avses i 16 2, 4 och 5. I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 5 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. 6 tredje stycket och 8 kap. 13 samt för sådan mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Lag (2014:900) 43 Kommunen ska redovisa områdesbestämmelserna och skälen för dem i en särskild handling. Handlingen ska utformas så att det tydligt framgår hur bestämmelserna reglerar bebyggelse, byggnadsverk och miljön i övrigt. Ett beslut om att ändra eller upphäva områdesbestämmelser och skälen för det ska också redovisas i en särskild handling. SKYDDSBESTÄMMELSER Följande skyddsbestämmelser omfattar hela området för områdesbestämmelserna: q - Särskilt värdefull bebyggelse som avses i PBL 9 kap. 31. Karaktärsdrag och detaljer som beskrivs i lokala byggnadsordningen för respektive kvarter ska bevaras. Rivning av byggnader är förbjudet. Ny bebyggelse tillåts endast i undantagsfall. Nybyggnad ska ansluta till områdets karaktär i placering, utseende och byggnadstradition. Hedemora stadskärnas bebyggelse är av kulturhistoriskt värde och ska därför bevaras. Rivningslov ska vägras för den bebyggelse som bör bevaras på grund av sitt eget eller omgivande bebyggelses värde. BYGGNADSORDNING Den detaljerade utformningen som ska följas redovisas under avsnittet Lokal byggnadsordning. De proportioner som uppstår mellan hus, gator och gårdar är viktiga för upplevelsen av stadskärnan och en viktig del i det som gör den speciell. Därför bör proportionerna kvarstå. Det är av stor vikt att bebyggelsen bevaras i ett så ursprungligt skick som möjligt. För att de kulturhistoriska värdena ska bibehållas ska fastigheterna underhållas med traditionella material och metoder, individuellt anpassade efter respektive byggnad. Det är viktigt att inhämta kunskap om hur byggnaderna är uppförda för att kunna ta ställning till antikvariskt och tekniskt riktiga åtgärder. Byte till annat material eller annan utformning av underhållsmässiga skäl ska göras endast i undantagsfall, efter värdering av vilka långsiktiga underhållsmässiga vinster som kan uppnås samt hur ändringen påverkar byggnadens kulturhistoriska värde. De traditionella materialen är i de allra flesta fall väl beprövade, genom lång erfarenhet vetman att de fungerar. I vissa fall kan det vid förändringar och underhåll bli aktuellt att återställa byggnader och byggnadsdetaljer som förändrats på ett sätt som strider mot byggnadernas historiska karaktär. Tillgänglighetsanpassning, brandskyddsåtgärder, med mera, utförs så att de harmonierar med kulturmiljöerna. Tekniken och byggnadsmaterial beskrivs mer ingående under Lokal byggnadsordning. 11

12 Övriga förändringar prövas mot skyddsbestämmelserna. En särställning har dock de fåtal byggnader som förklarats som byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen. Länsstyrelsen har där beslutsrätten för hur dessa byggnader skall vårdas och underhållas samt i vilka avseenden de får ändras. ALLMÄN PLATS Det offentliga rummets betydelse för upplevelsen av staden medför särskilda krav på dess utformning och på den bebyggelse som vänder sina fasader mot detta rum. De särskilda kraven redovisas i listan nedan: Gator, gång- och cykelvägar samt torg skall behålla sin traditionella utformning. Vid ombyggnation och restaurering ska tillgänglighetskrav och andra styrdokument vägas mot det kulturhistoriska värdet. Stadskärnans gator och torg vårdas med utgångspunkt från sina historiska karaktärer och funktionella grunder. Kommunen är huvudman för allmän plats. Plank, staket, räcken, häckar, markbeläggning, ljussättning och skyltar anpassas till stadsbilden och utformas så att de berikar staden, samverkar med byggnadernas utformning och berikar det kulturhistoriska värdet. Elskåp, återvinningsanläggningar och dylika objekt ska få en diskret placering och om möjligt anpassas i kulör och utformning. TILLGÄNGLIGHETSKRAV Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. (Prop. 2009/10:3) UTÖKAD LOVPLIKT Utöver de generella bestämmelserna för bygglov enligt PBL:s 9 kap 2-3 samt enligt de bestämmelser som gäller enligt PBL:s 9 kap avseende rivningslov och marklov, utökas lovplikten till att för hela det avgränsade området gälla även följande: Ändring av tak- eller fasadmaterial, skorstenar, takkupor, markiser, huvar och fasaddetaljer. Ändring av utvändig kulör och/eller färgtyp. Ändring av fönster och ytterdörrar, såväl utbyte som flyttning eller igensättning. Uppsättningen eller väsentlig ändring av skyltar och belysningsanordningar. Rivning av byggnad eller del av byggnad. Uppsättande av grindar, portar och staket. Uppsättande av uteplats, med eller utan däckkonstruktion. Marklovsplikt. Marklov krävs för schaktning, fyllning, trädfällning och skogsplantering. Trädfällning. Fällning av träd med stamdiameter större än 25 cm mätt en meter ovan mark. Återplantering av träd ska ske om träd fälls på grund av sjukdom eller annan orsak. ANMÄLNINGSPLIKT All form av underhåll och ändring av den fysiska miljön inom planområdet är anmälningspliktig. Som underhåll räknas exempelvis mindre byten av fönsterfoder och ommålning av dörr. PRÖVNING AV LOV ENLIGT 2 KAPITLET PBL Byggnadsordningen ska tillsammans med områdesbestämmelserna utgöra bedömningsgrund vid prövning av lov enligt 2 kapitlet PBL. Kapitlet behandlar regler om hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden, byggnaders egenart och helhetsverkan samt miljömässiga värden. Antikvarisk medverkan Alla förändringar av bebyggelsen inom planområdet bör föregås av samråd med en antikvarie. Vid större förändringar ställer kommunen krav på en antikvarisk förundersökning, som bekostas av byggherren. Att tillgängliggöra offentliga miljöer är viktigt och något som bör beaktas i möjligaste mån. I enlighet med 8 kap 2 Plan- och bygglagen ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Dock kan avsteg göras med stöd av 8 kap 7 Plan- och bygglagen samt 3 kap 23 Plan- och byggförordningen för att möjliggöra bästa beslut ifrån de rådande förutsättningarna. 12

13 LOKAL BYGGNADSORDNING ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING Nedan sammanfattas de övergripande dragen för bebyggelsen i Hedemoras gamla stadskärna. Vidare summeras de övergripande dragen i respektive kvarter på efterföljande sidor. Fullständiga beskrivningar av Hedemora gamla stadskärna finns som bilagor till områdesbestämmelserna. Miljö Husen är låga (1,5-2 våningar). Husen ligger tätt. Kvarteren är slutna, med entréer via portlider. Alternativ: Spjälstaket i grönt eller rött mot gatan. Miljön är småskalig och proportionerna mellan hus, gata och gård är betydelsefulla. Stensatta gator och smala trottoarer tillhör gatubilden. Hus Användningsområde är bostäder/centrumverksamheter. Ålder: Från 1700-talet och framåt. Fasader: Reveterade, eller träpanel. Fasadkulörer: Falurött eller ljusa kulörer. Tak: Sadeltak vanligast. Takmaterial: Lertegel, falsad plåt. Placering: I liv med gatan. Anpassad bebyggelse från 1900-talets senare del förekommer. Hedemorastaketet. Vanligtvis uppförd i den gröna Hedemorafärgen. Locklistpanel, den vanligaste paneltypen på äldre hus. Sadeltak Brutet tak (Mansardtak) Valmat tak Säteritak Lockpanel, förekommer i den äldre byggnadstraditionen med varierad bredd på bräderna och där locken ofta har vankanten kvar. Detaljer Fönster: Mittpost, tvärpost och spröjsade bågar är vanliga former. Fönsterplacering: I liv med fasaden är vanligast. Takfot: Inbyggd. Skyltar och belysning anpassade. Markiser kan traditionellt förekomma på butikslokaler, men är inte vanliga på bostäder. Sårbar miljö, känslig för förändringar. Uthus Höjd: 1-1,5 våning. Kulör: Falurött, vita foder. Putsade uthus förekommer. Tak: Sadeltak. Takmaterial: Rött lertegel är vanligast. Placering: I liv med gatan. 13

14 Illustration över traditionell skorsten med utkragat krön. GRUPPINDELNING AV BEBYGGELSEN I bevarandeplanen för Hedemora från 1991 har kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna delats in i fyra grupper enligt riksantikvarieämbetets rekommendationer. Gruppindelningen har använts för att kategorisera byggnader i de kvarter som omfattas av områdesbestämmelser. De fyra grupperna är följande: Illustration över typiska dörrutformningar Gård Innergårdar: Grusade, gräs, buskar, träd, rabatter. Vårdträd förekommer. Avgränsning: Hus, plank, staket mot gata och granntomt. Grupp 1a: Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken och kyrkor. Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass. Grupp 2: Byggnader av stort kulturhistoriskt värde (särskilt värdefull). Grupp 3: Byggnader av kulturhistoriskt värde av betydelse för miljön. Karta över kvarteren inom planområdet 14

15 KVARTERET FALKEN Kv Falken 1. Rådhuset med trädgård och annexbyggnad. Miljö Rådhuset är uppfört i 2 våningar samt vind, arkivbyggnaden i 1 våning samt vind. Kvarteret är öppet, men avgränsas av staket och häck. Skyddad eller klassificerad bebyggelse Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass: Kv Falken 1 Rådhuset, har bedömts vara av byggnadsminnesklass. Rådhuset är även registrerat som övrig kulturhistorisk lämning i fornminnesregistret (FMIS). Grupp 2: Stort kulturhistoriskt värde, av såväl allmänt som lokalt intresse (särskilt värdefull): Kv Falken 2, en borgargård i två våningar har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde. Kv Falken 3, Stora hotellet har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde. Sammanfattning av karaktärsdrag Kvarteret avgränsas av Stora torget, Fredsgatan, Rådstugränd och Gussarvsgatan. I kvarteret finns tre fastigheter med bebyggelse av blandad karaktär. Merparten av husen är från och 1800-tal och de har bevarat sina karaktärsdrag. I kvarteret Falken 3 i hörnet Gussarvsgatan/Rådstugatan finns dock byggnader från 1913 som förändrats genom utbyten av fönster och tillkomsten av takfönster, vilket bryter mot kvarterets typiska karaktärsdrag. Kv Falken 1, Rådhuset vid Stora torget fick sin nuvarande form i slutet på 1700-talet och arkivbyggnaden ritad av Lars Israel Wahlman uppfördes Till rådhuset hör en stor tomt med stora träd. Rådhuset har bedömts vara av byggnadsminnesklass. Kv Falken 2 är en borgargård i 2 våningar som fick sin nuvarande form Till gården hör ett timrat uthus med stall, bodar och en källare som troligen är från 1750-talet. Gården har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde. Hus Ålder: Rådhuset: 1761, 1797 övervåningen med torn, 1918 tillbyggt mot gården. Arkivbyggnaden tillkom Stomme: Timmer. Fasader: Fasaderna är reveterade, med spritputs och slätputs. Rådhuset har frontespis, lisener och gesimser (listverk). Fasadkulörer: Ljusgul. Tak: Brutet valmat tak med klocktorn, respektive säteritak med kupol. Takmaterial: Ståndfalsad plåt i skivtäckning. Detaljer Fönster: Rådhusets fönster har tvärpost och mittpost, fyra lufter med spröjs i de nedre lufterna samt spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Arkivbyggnaden har treluftsfönster med tre rutor i varje båge. Fönstren är grönmålade. Fönsterplacering: Symmetriskt placerade fönster, något indragna i fasadliv. Fönsteromfattningar: Rådhuset har fönsteromfattningar i slätputs. Entréparti: Över rådhusets entré sitter en balkong med smidesräcke, som bärs av pelare. Grönmålade entréportar Takfot, inklädd. Rådhuset har takfotslist, arkivbyggnaden takfot med konsoler. Takavattning: Fotrännor och stuprör med mjuka böjar (mjuka böjar är sentida). Skorstenar: Rådhuset har utkragade svartmålade skorstenar. Gård Grönt dekorativt spjälstaket i trä. Stor trädgård med fruktträd, björkar och lindar med mera. Stora träd flankerar rådhusets huvudfasad. Kv Falken 3 innehåller före detta Stora hotellet som delvis är från 1700-talet, tillbyggt mot Rådstugränd och på gården 1913 och ombyggt kring Stora hotellet har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde. 15

16 Kv. Falken 2 och 3: Miljö Husen är 2-2,5 våningar. Kv. Falken 2 är slutet på tre sidor, kv. Falken 3 är helt slutet. Hus Användning: Bostäder/butiker, hotell. Ålder: 1870, respektive Stomme: Timmer, tegel. Fasader: Reveterade med spritputs, slätputs eller slamning, respektive locklistpanel med foder och knutlådor/ lister i slätpanel. Fasadkulörer: Rosa, brutet vitt, respektive grått, mot gården även gult och ljusbrunt. Tak: Valmat sadeltak, brutet valmat tak, pulpettak. Takmaterial: Enkupigt lertegel, tvåkupigt lertegel, falsad plåt, korrugerad plåt. Detaljer Fönster: En mängd olika fönsterutföranden förekommer; mot gatan enbart mittpost, mittpost och tvärpost, spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge, skyltfönster, samt utbytta orspröjsade bågar. Ospröjsade funkisfönster, med flera former förekommer mot gården. Fönsterplacering: I huvudsak i liv med fasaden, mot gatan i huvudsak symmetriskt placerade, mot gården fri placering. Fönsterkulörer: Falken 2 har vita fönster med omfattningar i vit slätputs. Falken 3 har ockragula bågar med ljusgrå foder, samt vita fönster i övrigt. Falken 3, hotellet. Portlider med grönmålade portar med gjutjärnsdekorationer i överdelen. Brunmålade portar i fiskbenspanel. Övriga portar av varierande ålder och utförande. Takfot: Inklädd. Hotellet, Falken 3 har konsoler vid takfoten. Tegelbyggnaderna på Falken 3 har takfotslist i puts. Takavattning: Fotrännor och stuprör med mjuka böjar. Skorstenar: Av varierande utformning. Takkupor och takfönster. Gård Innergård: Grusad, gräs, häck, buskar, respektive enbartgrusad. Uthus Falken 2 Höjd: 1,5 våning. Stomme: Timmer, regelverk, delvis panelade. Kulör: Falurött Två portlider, ett med svart port, ett med rödfärgad port med panel lagd i rombmönster. Ockragula luckor. Mot gården ockragula portar och luckor och vita fönster. Tak: Brutet sadeltak. Takmaterial: Rött lertegel, en- och tvåkupigt. Placering: I liv med gatan. Rådstugatan med den karaktärsskapande uthuslängan. Kv Falken 2, gården. Hörnet Gussarvsgatan/Långgatan. Stora torget, Långgatan med kv. Falken 3, det f.d. Stora hotellet och det rosaputsade kv. Falken 2. 16

17 Rådhusets fasad mot Stora torget. Arkivbyggnaden i hörnet Fredsgatan/Rådstugatan. 17

18 KVARTERET STORKEN Hus Ålder: Från och 1880-talet, samt 1990-talet. Stomme: Byggnaderna är uppförda av timmer på stensockel, de moderna husen av regelverk på betongsockel. Fasader: Äldre hus är reveterade med spritputs och slätputsade detaljer, två av de nybyggda husen har träpanel. Fasadkulörer: Putsfasaderna är avfärgade i brutet vitt, grått eller ljust ockragult, panelfasaderna i grågrönt eller ljust ockragult. Tak: Sadeltak, några takfall är valmade. Takmaterial: En- eller tvåkupigt lertegel i de flesta fall, falsad plåt förekommer. Skyddad eller klassificerad bebyggelse Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass: Kv Storken 1. Kyrkogatan, Hökargatan. Borgargård. Kv Storken 3. Sahlbergska gården. Stora torget. Borgargård. Sammanfattning av karaktärsdrag Kvarteret har ett viktigt läge vid Stora torget och i den fastighet som är vänd mot torget (kv Storken 3) har en bokhandel varit inrymd sedan 1850-talet (idag café). Bebyggelsen är homogen, med likartad bebyggelse i 1,5-2 våningar av sen 1800-talskaraktär. Byggnaderna har spritputsade eller panelade fasader, spröjsade fönster, sadeltak och trädbevuxna gårdar med uthus. Dock är halva kvarteret nybyggt; Storken 4 och 5 har anpassats till den äldre bebyggelsen när det gäller bl.a. skala, fasadmaterial, färgsättning, fönstersättning, takutformning och takmaterial. Anpassningen gör att de nya kvarteren smälter in i miljön på ett bra sätt. Båda de äldre gårdarna har bedömts vara av byggnadsminnesklass. Miljö Kvarteret karaktäriseras av spritputsade borgargårdar från andra halvan av 1800-talet med faluröda uthus, samt nybyggda hus i anpassad stil. Husen är låga, 1,5-2 våningar. Fastigheterna består av mer eller mindre kringbyggda gårdar med uthus Fastigheterna är i de flesta fall slutna, med entréer via portlider. I kv Storken 1 och 2 finns istället grönt spjälstaket mot gatan. Kv. Storken 2 är en avriven tomt som används som boendeparkering. Husen innehåller bostäder, förutom caféverksamheten i Storken 3 (f.d. bokhandel). Trottoarerna är smala. Detaljer Fönster: Dels spröjsade två luftsfönster med tre rutor i varje båge, dels ospröjsade fönster med mittpost och tvärport. Mot gården i kv Storken 3 förekommer spröjsade treluftsfönster Vindsfönster: Antingen spröjsade tvåluftsfönster med två rutor i varje båge, små ospröjsade tvåluftsfönster av liggande format eller små runda eller kvadratiska enluftsfönster (kv Storken 1). Fönstren är utåtgående. Fönsterplacering: I liv med fasaden, flera av de sentida husen har dock indragna fönster. Fönstren är i huvudsak symmetriskt placerade. Fönsteromfattningar är utförda i slätputs eller med överstycke på konsoler (kv Storken 1). Fönsteromfattningar i trä på de nybyggda husen förekommer. Portar: De äldre husen har portar och entrédörrar i form av fyllningsdörrar. Caféet har glasade dörrar. Skyltfönster förekommer. Storken 3 har nya entrédörrar mot gården. Takfot: Inbyggd, detta gäller ej de sentida husen. Berglundska gården (kv Storken 1) och de nybyggda fastigheterna har balkong mot gården. Mot gården finns utbyggda källarnedgångar. Caféet har en stilmässigt anpassad skylt. Belysningen består av traditionella lyktor, även enstaka moderna armaturer och en parabol förekommer. Gård Innergårdarna är grusade med gräs, buskar, träd, rabatter och vårdträd. Gårdarna avgränsas med hus eller staket mot gata och granntomt. Uthus Ålder: Uthusen är från 1800-talet, men kan vara äldre. Stomme: Uthusen är timrade i 1-2 våningar. De moderna uthusen är uppförda av regelverk. Fasadkulör: Falurött, vita foder. Ett putsat uthus/bostad förekommer (kv Storken 1). Tak: Sadeltak. Takmaterial: Rött lertegel, enkupigt på äldre byggnader. Placering: I liv med gatan. 18

19 Kv Storken 1. Berglundska eller Ekenstedtska gården. Kv Storken 3. Sahlbergska gården från Stora torget. Gården till kv Storken 1. Storken/Nygatan. Kv Storken 4 och 5 är nybyggda i anpassad stil. Kv Storken 2. Obebyggd yta som används för parkering. Till höget i bild. Storken 3, med uthus, till vänster ett uthus omvandlat till carport. Kv Storken 3. Gårdsmiljö med timrade uthus och vårdträd. 19

20 KVARTERET TJÄDERN Detaljer Fönster: Spröjsade två luftsfönster med tre rutor i varje båge. Vindsfönstren är spröjsade två luftsfönster med två rutor i varje båge. Fönstren är grågröna och utåtgående. Fönsterplacering: I huvudsak symmetriskt placerade och ligger i liv med fasaden. Fasaddetaljer: Fönsteromfattningar och hörnpartier är utförda i vit slätputs. Entrén från Kyrkogatan markeras av en fronton och pilastrar. Huvudbyggnaden längs Kyrkogatan har först lerklinats och sedan spritputsats. Portar: och entrédörrar är ockragula fyllningsdörrar. Takfot: Inbyggd. Skorstenar: Utkragade. Belysning: Traditionella lyktor. Skyddad eller klassificerad bebyggelse Grupp 1a: Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken, kyrkor: Kv Tjädern 5, Bos-Kalles. Sammanfattning av karaktärsdrag Kv Tjädern är uppdelat i två delar och avgränsas av Kyrkogatan, Hökargatan, Hökartorget och Trädgårdsgatan. I den södra delen av kvarteret ligger kommunhuset, i den norra delen ligger det nybyggda biblioteket och den byggnadsminnesförklarade gården Bos-Kalles. De två delarna av kvarteret skiljs åt av Nygatan. Miljö Kvarterets norra del präglas av borgargården Bos-Kalles med bostadshus och uthus. Bos-Kalles är kringbyggd på tre sidor. Entréer sker via portlider. Höjd: 1,5 våning. Stomme: Byggnaderna är uppförda av timmer på stensockel. Trottoarerna är smala. Mitt emot Bos-Kalles ligger det nybyggda biblioteket i anpassad stil. Hus Ålder: Byggnaderna är från början och mitten av 1800-talet. Fasader: Spritputsade, och avfärgade i brutet vitt. Tak: Sadeltak med ståndfalsad plåt i skivtäckning (gråmålad eller omålad). Gård På innergården finns gräsmatta, grusgångar, buskar och vårdträd. Gården avgränsas av det nybyggda biblioteket i söder. På gården finns en utbyggd nedgång till en källare. Uthus (bostadshus) Fasadmaterial: Locklistpanel, respektive slätputs på ett bostadshus som eventuellt är ett före detta uthus. Fasadkulörer: Falurött, respektive vitt. Höjd: 2 våningar. Tak: Sadeltak. Takmaterial: Tegel. Fönster: Det putsade huset har grågröna fönster. Det faluröda uthuset har ockragula fönster. Placering: Vid Trädgårdsgatan, i liv med gatan. Gården Bos-Kalles långsträckta fasad längs Kyrkogatan. 20

21 Kv Tjädern 5, gården. I bakgrunden tornar Vasasskolan upp sig. Mitt emot Bos-Kalles gård ligger det nybyggda biblioteket som är anpassat till miljön men ändå har ett fullt modernt uttryck. 21

22 KVARTERET GÄDDAN Tak: Sadeltak, respektive valmat sadeltak. Takmaterial: enkupigt lertegel, falsad plåt. Skyddad eller klassificerad bebyggelse Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass: Kv. Gäddan 1. Kyrkogatan. Borgargård. Grupp 2: Stort kulturhistoriskt värde, av såväl allmänt som lokalt intresse (särskilt värdefull): Kv. Gäddan 2. Hörnet Landsgatan/Fredsgatan. Barnmorskegård. Sammanfattning av karaktärsdrag Kvarteret ligger i anslutning till Stora torget och består av en större kringbyggd gård och ett mindre bostadshus. Kv. Gäddan 1 består av tre bostadshus som ligger i vinkel mot Fredsgatan, Kyrkogatan och Gröna gatan, och timrade uthus vid Fredsgatan och Gröna gatan. Vid Kyrkogatan finns butiker i bottenvåningen. Husen, som är uppförda i 1,5 våningar, är av sen 1800-talskaraktär med spritputsade fasader, spröjsade fönster och sadeltak med enkupigt tegel. Till gården hör timrade uthus och en gård med buskar och träd. I hörnet Fredsgatan/Landsgatan ligger den lilla barnmorskegården uppförd 1904, kv. Gäddan 2. Huset är uppfört i panelarkitektur och målat i grått med gröna foder och lister. Kv. Gäddan 1 har bedömts vara av byggnadsminnesklass och kv. Gäddan 2 av stort kulturhistoriskt värde. Miljö Husen är låga: 1,5 våning. Kv. Gäddan 1 är slutet på tre sidor, med entré till bostäder via portlider, men med butiksentréer mot Kyrkogatan. Hus Användning: Bostäder/butiker. Ålder: 1849, respektive Stomme: Timmer (Gäddan 2 troligen plank). Fasader: Reveterade, spritputsade, respektive panelarkitektur. Fasadkulörer: Brutet vitt, respektive grått. Detaljer Fönster Gäddan 1: mittpost, spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge i de flesta fönstren. Skyltfönster mot Kyrkogatan. Fönsterplacering: I liv med fasaden, i huvudsak symmetriskt placerade på Gäddan 1, friare placering på Gäddan 2. Fönsterkulörer Gäddan 1: Rödbruna fönster med olivgröna foder. Fönster Gäddan 2: Vitmålade fönster. med spröjs i övre delen, spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge, samt småspröjsade fönster. Takfot, inklädd. Stuprör med skarpa vinklar, fotrännor på plåttaken. Skorstenar: Utkragade. Skyltar: Gäddan 1, infällda i fasaden. Gård Innergård: Grusad, gräs, buskar, träd, rabatter. Vårdträd. Uthus Höjd: 1,5 våning. Kulör: Falurött, foder i falurött eller ockragult. Tak: Sadeltak. Takmaterial: Rött lertegel, en- och tvåkupigt. Placering: I liv med gatan. Spritputs, detalj. 22

23 Kv. Gäddan 1 från Kyrkogatan. Myntparken i förgrunden tillhör kv. Korpen. Här sägs Gustav Vasa ha haft ett myntverk Kv. Gäddan 2. Mot Kyrkogatan finns butikslokaler. 23

24 Uthuslängan vid Fredsgatan. Kv. Gäddan 1. Gårdsmiljö. Bostadshuset mot Gröna gatan. 24

25 Gäddan 1. Gårdsmiljö. Uthuslänga med ockragula fönster, portar och luckor. Nordvästra sidan av tomten. Kv. Gäddan 2, Barnmorskegården från Fredsgatan. Den sydvästra gaveln är putsad och har en ny entrédörr. 25

26 KVARTERET SVALAN Hus, kv Svalan 2 och 3 Användning: Bostadshus, teater och Hedemora Assistansservice. Ålder: 1829, respektive Stomme: Timmer, tegel, regelverk. Fasader: Bart timmer, spritputsade respektive panelade. Fasadkulörer: Falurött, ljust gult. Tak: Sadeltak, respektive brutet, valmat sadeltak. Takmaterial: Falsad plåt, tvåkupigt tegel, pannplåt. Skyddad eller klassificerad bebyggelse Grupp 1a: Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken, kyrkor. Kv. Svalan 2. Teaterladan. Grupp 3: Kulturhistoriskt värde. Av betydelse för miljön. Kv. Svalan 3. Tidningshuset. Sammanfattning av karaktärsdrag Kvarteret avgränsas av gatorna Gussarvsgatan, Landsgatan, Fredsgatan och Rådstugegränd. Kvarteret är heterogent, med bebyggelse av olika karaktär. Inom gränsen för områdesbestämmelserna ligger den timrade och rödfärgade teaterladan som är byggnadsminne. I andra änden av kvarteret ligger det industrihistoriskt intressanta Tidningshuset med putsade tegelbyggnader från början av 1900-talet, med uthus. Mellan dessa hus ligger dels flerfamiljhus från slutet av 1950-talet, dels asfalterade parkeringsytor. Miljö Husen inom hela kvarteret är av varierande storlek; från 1,5 våning till 3 våningar. Kv. Svalan 2, Teaterladan ligger som en solitär vid Gussarvsgatan omgiven av modernare bebyggelse. Kv. Svalan 3, Tidningshuset, är kringbyggt på tre sidor, med en öppning mellan det f.d. tidningstryckeriet och uthusen vid Landsgatan. De två flerbostadshusen ligger i gatuliv mot Landsgatan, respektive fritt placerat på tomten. Svalan 4 och 5 är parkeringsplatser. Hela kvarteret präglas av asfaltsytor. Detaljer Fönster: Spröjsade tvåluftsfönster med två-tre rutor i varje båge eller en- till trelufts jugendfönster med spröjs i överdelen. Utåtgående med mittpost. Fönsterplacering: I liv med fasaden, symmetriskt eller fritt placerade. Fönsterkulörer: Vitt eller ljusgrått med svarta, rödfärgade eller ljusgrå foder. Svarta och ljusgrå portar, ljusgrå dörrar. Ett burspråk, med en smidesarmatur. Takfot: Tidningshuset vid Fredsgatan: utskjutande takfall saknas, fasaden avslutas med en utkragande huvudgesims, inklädd takfot på byggnaden längs Landsgatan. Fotränna och stuprör med både skarpa vinklar och mjuka böjar (sentida) på teaterladan, i övrigt stuprör med mjuka böjar. Skorstenar: Svalan 3: plåtklädda skorstenar och en hög tegelskorsten, en utkragad skorsten på uthuset. Skyltar: En skylt något anpassad till miljön. Gård Asfalterad, parkeringsplatser. Ett vårdträd. Uthus Höjd: 1,5-2 våningar. Kulör: Falurött. Fönster, dörrar och foder i vitt. Tak: Sadeltak. Takmaterial: Korrugerad plåt. Placering: I fastighetsgräns. Kv. Svalan 3. Foton från Landsgatan. 26

27 Kv. Svalan 2, Teaterladan. Hörnet Gussarvsgatan/Rådstugegränd. Fastigheterna Svalan 4 och 5 är parkering. 27

28 KVARTERET UGGLAN Fasadkulörer: Falurött, ljusgrått, mörkgult, beige. Tak: Brutet valmat tak med en antydan till säteritak (Kv. Ugglan 1), sadeltak eller valmade sadeltak. Takmaterial: Rött enkupigt eller tvåkupigt tegel, svart ståndfalsad plåt. Skyddad eller klassificerad bebyggelse Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass: Kv. Ugglan 1. Apoteket Gustaf Wasa. Kv. Ugglan 3. Hedemora stadshotell. Sammanfattning av karaktärsdrag Kvarteret avgränsas av Långgatan, Stora torget, Ämbetsgatan, Myrgatan och Gussarvsgatan. Kvarteret består av två kringbyggda fastigheter av mycket olika karaktär, men båda har eller har haft offentliga funktioner: Apoteksgården Gustav Wasa och Stadshotellet med den före detta systembolagsbyggnaden. Mellan dessa fastigheter ligger Apoteksparken. Den rödfärgade, timrade Apoteksgården från slutet av 1700-talet präglas av Wahlmans ombyggnad Stadshotellet, och före detta systembolagshuset är spritputsade och uppförda i klassicerande stil. Miljö Apoteksgården är uppförd i 1,5-2 våningar, medan hotellfastigheten är 2 våningar. Kvarteret präglas av miljön vid Stora torget och Apoteksträdgården, men också av den trafikerade Gussarvsgatan. Båda fastigheterna är kringbyggda, med byggnaderna placerade vid Stora Torget eller i gatuliv. Fastigheterna skiljs åt av Apoteksträdgården. Hus Användning: Hotell och restaurang, respektive bostadshus och butik. Ålder: Apoteksgården ska vara uppförd 1779 men präglas av arkitekt L. I. Wahlmans ombyggnad Stadshotell och systembolagshuset är uppförda 1860, respektive Stomme: Timmer, tegel, regelverk. Fasader: Bart timmer, fjällpanel, spritputs, fasspontpanel. Detaljer Fönster: Spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge är vanligast. På Apoteksgården förekommer även ospröjsade, småspröjsade och blyspröjsade fönster. De är utåtgående med mittpost. Fönsterplacering: I liv med fasaden, huvudsakligen symmetriskt placerade. Fönsterkulörer: Grågrönt eller vitt. Fönsteromfattningar: Vita foder eller omfattningar. Frontoner på stadshotellet. Dörrar: Hotellet har en ekport samt grågröna entrédörrar, Apoteksgården grå eller vita portar och dörrar. Takfot: Apoteksgården har både inklädd takfot och synliga sparrar, stadshotellet inklädd takfot med taklist. Skorstenar: Av varierande utförande. Skyltar: En skylt på stadshotellet är något anpassad till miljön. Belysning: Armaturer i form av glober på stadshotellet. Gård Apoteksgården har en liten trädgård inhägnad av ett grönt spjälstaket. Stadshotellet har en asfalterad gård med två stora träd. Uthus, Apoteksgården Höjd: 1,5-2 våningar. Kulör: Falurött, fönster, dörrar och foder i vitt. Tak: Sadeltak. Takmaterial: Ståndfalsad svart plåt eller tvåkupigt rött lertegel. Placering: I fastighetsgräns. 28

29 Kv. Ugglan 1, Apoteksgården. Hörnet Stora torget/långgatan. Kv. Ugglan 1, Apoteksgården från Gussarvsgatan. 29

30 Kv. Ugglan 1, Apoteksgården. Gårdsmiljö. Kv. Ugglan 1, Apoteksgården. Gårdsmiljö. Det putsade huset är tillbyggt mot gården. Kv. Ugglan 3. Hedemora stadshotell vid Stora torget. Stora torget. Kv. Ugglan 3. Ämbetsgatan. 30

31 Hedemora kommun Box Hedemora Telefon, vx: Telefax: epost: 31