Lokal byggnadsordning

Transkript

1 BILAGA Lokal byggnadsordning för del av Hedemora gamla stadskärna i Hedemora kommun, Dalarnas län GRANSKNINGSHANDLING 1

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida LOKLABYGGNADSORDNING 4 SAMMANFATTNING 6 ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRSDRAG FÖR HELA PLANOMRÅDET OMRÅDESBESTÄMMELSER KVARTERET FALKEN 8 SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN Fastigheten FALKEN 1, RÅDHUSET Fastigheten FALKEN 2 Fastigheten FALKEN 3, F.D STORA HOTELLET KVARTERET STORKEN 21 SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN Fastigheten STORKEN 1, BERGLUNDSKA eller EKENSTEDSKA GÅRDEN Fastigheten STORKEN 2, SAHLBERGSKA GÅRDEN Fastigheten STORKEN 4 OCH 5 KVARTERET TJÄDERN 31 SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN Fastigheten TJÄDERN 5, BOS-KALLES KVARTERET GÄDDAN 34 SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN Fastigheten GÄDDAN 1, PERSSONSKA GÅRDEN Fastigheten GÄDDAN 2, BARNMORSKEGÅRD KVARTERET SVALAN 43 SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN Fastigheten SVALAN 2, TEATERLADAN Fastigheten SVALAN 3, TIDNINGSHUSET KVARTERET FALKEN 48 SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN Fastigheten UGGLAN 1, APOTEKSGÅRDEN Del av kvarteret UGGLAN, APOTEKSTRÄDGÅRDEN Fastigheten UGGLAN 3, HEDEMORA STADSHOTELL MEDVERKANDE Områdesbestämmelser för del av Hedemora gamla stadskärna har utarbetats av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Hedemora kommun i samarbete med Tyréns AB. 3

4 LOKAL BYGGNADSORDNING De proportioner som uppstår mellan hus, gator och gårdar är viktiga för upplevelsen av stadskärnan och en viktig del i det som gör den speciell. Därför bör proportionerna kvarstå. Det är av stor vikt att bebyggelsen bevaras i ett så ursprungligt skick som möjligt. För att de kulturhistoriska värdena ska bibehållas ska fastigheterna underhållas med traditionella material och metoder, individuellt anpassade efter respektive byggnad. Det är viktigt att inhämta kunskap om hur byggnaderna är uppförda för att kunna ta ställning till antikvariskt och tekniskt riktiga åtgärder. Byte till annat material eller annan utformning av underhållsmässiga skäl ska göras endast i undantagsfall, efter värdering av vilka långsiktiga underhållsmässiga vinster som kan uppnås samt hur ändringen påverkar byggnadens kulturhistoriska värde. De traditionella materialen är i de allra flesta fall väl beprövade, genom lång erfarenhet vetman att de fungerar. I vissa fall kan det vid förändringar och underhåll bli aktuellt att återställa byggnader och byggnadsdetaljer som förändrats på ett sätt som strider mot byggnadernas historiska karaktär. Hedemorastaketet. Vanligtvis uppförd i den gröna Hedemorafärgen. Tillgänglighetsanpassning, brandskyddsåtgärder, med mera, utförs så att de harmonierar med kulturmiljöerna. Tekniken och byggnadsmaterial beskrivs mer ingående i beskrivningarna för varje fastighet. Övriga förändringar prövas mot skyddsbestämmelserna. En särställning har dock de fåtal byggnader som förklarats som byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen. Länsstyrelsen har där beslutsrätten för hur dessa byggnader skall vårdas och underhållas samt i vilka avseenden de får ändras. Locklistpanel, den vanligaste paneltypen på äldre hus. Sadeltak Brutet tak (Mansardtak) Lockpanel, förekommer i den äldre byggnadstraditionen med varierad bredd på bräderna och där locken ofta har vankanten kvar. Valmat tak Säteritak 4

5 Illustration över traditionell skorsten med utkragat krön. GRUPPINDELNING AV BEBYGGELSEN I bevarandeplanen för Hedemora från 1991 har kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna delats in i fyra grupper enligt riksantikvarieämbetets rekommendationer. Gruppindelningen har använts för att kategorisera byggnader i de kvarter som omfattas av områdesbestämmelser. De fyra grupperna är följande: Illustration över typiska dörrutformningar Grupp 1a: Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken och kyrkor. Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass. Grupp 2: Byggnader av stort kulturhistoriskt värde (särskilt värdefull). Grupp 3: Byggnader av kulturhistoriskt värde av betydelse för miljön. Karta över kvarteren inom planområdet 5

6 SAMMANFATTNING Den äldsta kartan över Hedemora stad är från år Det är en avritning av en karta som visar ett förslag på reglering av innerstaden. Ett rutnätsmönster efter renässansens förebild med vinkelräta rektangulära kvarter har lagt över den befintliga bebyggelsen som vi denna tid är koncentrerad till Stora torget och gatusträckningar som tangerar de nuvarande gatorna Långgatan- Kyrkogatan samt efter nuvarande Gussarvsgatan. Stora torget låg i stort sett på samma plats som nu men var något mer utsträckt åt norr. Två stora bränder 1754 och 1849 ödelade delar av staden. Den största branden var Efter den branden infördes rutnästsystemet med vinkelräta kvarter och den medeltida strukturen i staden byggdes bort. Den enda byggnaden som är medeltida är kyrkan. Hedemora nämns skriftligt som köpstad första gången Hedemora nämns då som Hedemora by och handel bedrevs med olika bergslager vilket till sist drev fram ett handelscentrum. Läget var avgörande, vägarna löpte samman och förenade sig med handelsvägen från Stockholm, Västerås och Uppsala via Stora Tuna upp till Kopparberget och övre Dalarna. STORA TORGET OCH GATURUMMEN Handel har bedrivits på Stora torget i århundraden och den var noga reglerad. Privilegier för handeln gällde detaljhandel i första hand. Runt torget och i närheten låg marknadsbodar där köpmän som inte ägde egna gatubodar kunde hyra sådan på plats. Pålmässomarknaden var den största och mest omtalade marknaden vilken ägde rum på torget i slutet på januari. Hedemora var också transitort för järn fram början av 1600-talet. Idag har torget inte samma funktion som marknads- och mötesplats som tidigare. Diskussioner och samtal sker för att torget ska utvecklas och bli mer levande. Stora torget är rektangulärt och mäter drygt 2700 m 2. Torget inramas av rådhuset och mittemot står stadshotellet. I övrigt omgärdas det av fyra större kringbyggda borgargårdar; Perssonska och Sahlbergska gården i kv Storken i söder samt gamla Apoteket med tillhörande gårdsenhet, kv Ugglan i norr samt i öster, kv Falken med bostadshus som även rymmer några mindre företag. Byggnaderna kring torget är till övervägande delen uppförda i slutet på 1700-talet och under 1800-talet. Torget upplevs som ett slutet avgränsat rum med Fredsgatan som löper i öst-västlig riktning samt Kyrkogatan som sträcker sig nord-sydlig riktning. Staket av den klassiska s.k hedemoramodellen avgränsar parken mot torget. I staketet finns en öppning som är en fortsättning på gångstråket genom parken Apoteksträdgården. Mellan rådhuset och bostadshuset på Falken 2 står också ett staket av samma modell. Framför staketen ligger också smala trottoarer som avgränsning mot torget. Markbeläggningen på torget utgörs till stora delar av kullersten men utmed kyrkogatan har plattor lagts i anslutning till gatan invid parkeringen på torget för att underlätta framkomligheten. Gatorna har i anslutning till torget belagts ett stycke med kullersten för att markera tillhörigheten med själva torget. Gatubredden ligger på mellan 6,5 och 9 meter inklusive trottoarerna och byggnaderna ligger direkt intill gatan. Trottoarerna är smala, belagda med material som betongplattor, kullersten och asfalt. Gaturummet är slutet och entréerna in till byggnaderna ligger i huvudsak på innergården förutom rådhuset och stadshotellet och numera har en entré tagits upp på gamla apotekshuset på fasaden mot Kyrkogatan. Mindre entréer till de nuvarande butikerna/företag ligger i direkt anslutning till trottoarerna, nästan alla med indragen entrédörr och trapp ut mot gatan. På torget står också 8 stora lindar vilket tillför torgrummet ett grönt tak och torget ett intryck av lummighet under sommartid. Framför rådhuset finns en avgränsning med kättingar. Belysningen har anpassats till miljön. Entréer och portar i direkt anslutning till torg och gator utgör ett karaktäristiskt inslag för upplevelsen av de gamla borgargårdarna och gaturummet. Framtida förhållningssätt gällande torget: Idag har bilar företräde på torget. Dessa parkeringar bör på sikt förläggas utanför torget. På torget står också ett större antal trafikskyltar som om det är möjligt borde reduceras eller sammanföras. Beläggningen på torget bör vara kullersten men stråk med annat material som harmonierar med övrigt material kan läggas in för att möjliggöra tillgängligheten. Olika stenmaterial bör företrädesvis användas om sådana stråk läggs in i torgmiljön. Entréer, portar, portlider och körportar är viktiga karaktärsdrag för de kringbyggda borgargårdarna och rådhuset och stadshotell. Belysningen på torget anpassas även framgent efter miljön. Vilket även bör gälla alla former av butiks/ företagsskyltar. 6

7 ÖVERGRIPANDE KARAKTÄRSDRAG FÖR HELA PLANOMRÅDET Miljö Husen är låga; 1,5-2 våningar. Husen ligger tätt. Kvarteren är slutna, med entréer via portlider. Alternativ: Spjälstaket i grönt eller rött mot gatan. Proportionerna mellan hus, gata och gård är betydelsefull, småskalig. Hus Användning: Bostäder/centrumverksamheter. Ålder: Från 1700-talet och framåt, med en tyngdpunkt under 1800-talets senare del. Fasader: Reveterade, eller träpanel. Fasadkulörer: falurött eller ljusa kulörer. Tak: Sadeltak vanligast. Takmaterial: Lertegel, falsad plåt. Placering: I liv med gatan. Anpassad bebyggelse från 1900-talets senare del. Detaljer Fönster: Mittpost, spröjsade bågar (undantag Biblioteket Tjädern 6). Fönster: I liv med fasaden, i huvudsak. Takfot: Vanligen inklädd. Skorstenar: Vanligen utkragade. Skyltar och belysning anpassade. Sårbar miljö, känslig för förändringar. Gård Innergårdar: grusade, gräs, buskar, träd, rabatter. Vårdträd förekommer. Avgränsning: Hus, plank, staket mot gata och granntomt. Uthus Höjd: 1 våning. Kulör: falurött, vita foder. Putsade uthus förekommer. Tak: Sadeltak. Takmaterial: Rött lertegel, trapetskorrugerad plåt förekommer. Placering: I liv med gatan. Gaturum Markbeläggningen på torget utgörs till stora delar av kullersten. gatubredden ligger på mellan 6,5 och 9 meter inklusive trottoarerna. Trottoarerna är smala och belagda med material som betongplattor, kullersten och asfalt. På torget står idag 8 stycken stora lindar. Belysningen har anpassats till miljön. OMRÅDESBESTÄMMELSER Syftet med områdesbestämmelserna för Hedemora gamla stadskärna är att tillgodose riksintresset för kulturmiljövården. Bevara och vårda kulturmiljöer och se denna som en tillgång för framtida utveckling samt att ge enhetliga och tydliga direktiv för hur del av Hedemora stadskärna ska förvaltas. Detta regleras genom att man utökar lov- och anmälningsplikten enligt nedan. UTÖKAD LOVPLIKT Ändring av tak eller fasader, skorstenar, takkupor, markiser, huvar och fasaddetaljer. Ändring av utvändig kulör och/eller färgtyp. Ändring av fönster och ytterdörrar, såväl utbyte som flyttning eller igensättning. Uppsättning eller väsentlig ändring av skyltar och belysningsanordningar. Rivning av byggnad eller del av byggnad. Uppsättning av grindar, portar och staket. Marklovsplikt. Marklov krävs för schaktning, fyllning, ändring av markytans utformning samt trädfällning av träd med en stamomkrets större än 50 cm mätt en meter ovan mark. Trädfällning. Skäl till att bevilja marklov för trädfällning är: sjukdom, framkallande av fara, förbättra tillgängligheten samt förstärka den kulturhistoriska miljön. Träd som beviljats fällning ska återplanteras med träd med en stamomkrets på minst 25 cm mätt en meter ovan mark, om det inte kommer i konflikt med skälen att bevilja marklovet. ANMÄLNINGSPLIKT All form av underhåll och ändring av byggnadsverk inom planområdet är anmälningspliktig. Som underhåll räknas exempelvis mindre byten av fönsterfoder och ommålning av dörr. Anmälningsplikten har lagstöd i Plan- och byggförordningen 6 kap 5 p.7 PRÖVNING AV LOV ENLIGT 2 KAPITLET PBL Byggnadsordningen ska tillsammans med områdesbestämmelserna utgöra bedömningsgrund vid prövning av lov enligt 2 kapitlet PBL. Kapitlet behandlar regler om hänsyn till stads- och landskapsbild, natur- och kulturvärden, byggnaders egenart och helhetsverkan samt miljömässiga värden. ANTIKVARISK MEDVERKAN Alla förändringar av bebyggelsen inom planområdet bör föregås av samråd med en antikvarie. Fasighetsägare uppmanas kontakta kommunen för rådgivning i ett tidigt skede. Vid större förändringar kan kommunen ställa krav på en antikvarisk förundersökning, som bekostas av byggherren. 7

8 KVARTERET FALKEN Falken 3 innehåller före detta Stora hotellet som delvis är från 1700-talet, tillbyggt mot Rådstugränd och på gården 1913 och ombyggt kring Stora hotellet har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde. Falken 1. Rådhuset med trädgård och arkivbyggnad. Miljö Rådhuset är uppfört i 2 våningar samt vind, arkivbyggnaden i 1 våning samt vind. Kvarteret är öppet, men avgränsas av staket och häck. Skyddad eller klassificerad bebyggelse Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass. Falken 1 Rådhuset, har bedömts vara av byggnadsminnesklass. Rådhuset är även registrerat som övrig kulturhistorisk lämning i fornminnesregistret (FMIS). Grupp 2: Stort kulturhistoriskt värde, av såväl allmänt som lokalt intresse (särskilt värdefull). Falken 2, en borgargård i två våningar har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde. Falken 3, Stora hotellet har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde. SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG Kvarteret avgränsas av Stora torget, Fredsgatan, Rådstugränd och Gussarvsgatan. I kvarteret finns tre fastigheter med bebyggelse av blandad karaktär. Merparten av husen är från och 1800-tal och de har bevarat sina karaktärsdrag. I kvarteret Falken 3 i hörnet Gussarvsgatan/ Rådstugatan finns dock byggnader från 1913 som förändrats genom utbyten av fönster och tillkomsten av takfönster, vilket bryter mot kvarterets typiska karaktärsdrag. Falken 1, Rådhuset vid Stora torget fick sin nuvarande form i slutet på 1700-talet och arkivbyggnaden ritad av Lars Israel Wahlman uppfördes Till rådhuset hör en stor tomt med stora träd. Rådhuset har bedömts vara av byggnadsminnesklass. Rådhuset är även klassat som en fornlämning, RAÄ Hedemora 34:1. Falken 2 är en borgargård i 2 våningar som fick sin nuvarande form Till gården hör ett timrat uthus med stall, bodar och en källare som troligen är från 1750-talet. Gården har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde har en fråga väckts om att byggnadsminnesförklara Falken 2. Hus Ålder: Rådhuset: 1761, 1797 övervåningen med torn, 1918 tillbyggt mot gården. Arkivbyggnaden tillkom Stomme: Timmer. Fasader: Fasaderna är reveterade, med spritputs och slätputs. Rådhuset har frontespis, lisener och gesimser (listverk). Fasadkulörer: Ljusgul. Tak: Brutet valmat tak med klocktorn, respektive säteritak med kupol. Takmaterial: Ståndfalsad plåt i skivtäckning. Detaljer Fönster: Rådhusets fönster har tvärpost och mittpost, fyra lufter med spröjs i de nedre lufterna samt spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Arkivbyggnaden har treluftsfönster med tre rutor i varje båge. Fönstren är grönmålade. Fönsterplacering: Symmetriskt placerade fönster, något indragna i fasadliv. Fönsteromfattningar: Rådhuset har fönsteromfattningar i slätputs. Entréparti: Över rådhusets entré sitter en balkong med smidesräcke, som bärs av pelare. Grönmålade entréportar Takfot, inklädd. Rådhuset har takfotslist, arkivbyggnaden takfot med konsoler. Takavattning: Fotrännor och stuprör med mjuka böjar (mjuka böjar är sentida). Skorstenar: Rådhuset har utkragade svartmålade skorstenar. Gård Grönt dekorativt spjälstaket i trä. Stor trädgård med fruktträd, björkar och lindar med mera. Stora lindar flankerar rådhusets huvudfasad. Flera stora lindar finns på Stora torget och är karaktärsskapande träd för torget. 8

9 Falken 2 och 3: Miljö Husen är 2-2,5 våningar. Kv. Falken 2 är slutet på tre sidor, kv. Falken 3 är helt slutet. Hus Användning: Bostäder/butiker, hotell. Ålder: 1870, respektive Stomme: Timmer, tegel. Fasader: Reveterade med spritputs, slätputs eller slamning, respektive locklistpanel med foder och knutlådor/lister i slätpanel. Fasadkulörer: Rosa, brutet vitt, respektive grått, mot gården även gult och ljusbrunt. Tak: Valmat sadeltak, brutet valmat tak, pulpettak. Takmaterial: Enkupigt lertegel, tvåkupigt lertegel, falsad plåt, korrugerad plåt. Detaljer Fönster: En mängd olika fönsterutföranden förekommer; mot gatan enbart mittpost, mittpost och tvärpost, spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge, skyltfönster, samt utbytta orspröjsade bågar. Ospröjsade funkisfönster, med flera former förekommer mot gården. Fönsterplacering: I huvudsak i liv med fasaden, mot gatan i huvudsak symmetriskt placerade, mot gården fri placering. Fönsterkulörer: Falken 2 har vita fönster med omfattningar i vit slätputs. Falken 3 har ockragula bågar med ljusgrå foder, samt vita fönster i övrigt. Falken 3, hotellet. Portlider med grönmålade portar med gjutjärnsdekorationer i överdelen. Brunmålade portar i fiskbenspanel. Övriga portar av varierande ålder och utförande. Takfot: Inklädd. Hotellet, Falken 3 har konsoler vid takfoten. Tegelbyggnaderna på Falken 3 har takfotslist i puts. Takavattning: Fotrännor och stuprör med mjuka böjar. Skorstenar: Av varierande utformning. Takkupor och takfönster. Gård Innergård: Grusad, gräs, häck, buskar, respektive enbartgrusad. BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN Falken 1 Det nuvarande rådhuset, beläget vid Stora torget, byggdes i två etapper; 1761 uppfördes en våning och 1797 övervåningen med torn. Till rådhuset hörde en mängd uthus för kreatursskölsel mm. Uthusen revs 1902 och ersattes av ett arkiv i hörnet Fredsgatan/Rådstugränd ritat av Lars Israel Wahlman byggdes rådhuset till mot gården efter ritningar av Carl Johan Perne. Rådhuset och arkivbyggnaden är uppförda i liggtimmer på stensockel. Rådhusets huvudfasad är vänd mot Stora torget och flankeras av två stora träd. Vid Fredsgatan och Rådstugränd ligger byggnaderna i gatuliv, trottoarerna är smala. Fasaderna är reveterade och avfärgade i en ljusgul ton. Rådhuset är spritputsat med slätputsade lisener och fönsteromfattningar i en ljusare ton samt vit mittelbandslist. Fönstren på övervåningen har tvärpost, mittpost och fyra lufter med spröjs i de nedre lufterna. På nedervåningen sitter spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Fönstren är grönmålade och något indragna i fasadlivet. Taket är ett mansardtak täckt med ståndfalsad plåt. På nocken sitter två skorstenar samt ett plåttäckt klocktorn. Över entrén sitter en balkong med smidesräcke som bärs av pelare, husets mittparti markeras av en frontespis. Arkivbyggnaden i 1 våning består av en rektangulär byggnadskropp med ett kvadratiskt något utskjutande hörnparti. Fasaden är slätputsad, förutom hörndelen som dessutom har dekorativa fält med spritputs. Arkivet har grönmålade treluftsfönster utan omfattningar och ett säteritak täckt med ståndfalsad plåt. Fönstren är något indragna i fasadlivet. Hörndelen har en takfotslist med konsoler och en plåttäckt barockinspirerad kupol med utsvängd takfot. Trädgården avgränsas av ett grönmålat staket mot Stora torget, Fredgatan och Rådstugränd. Mot angränsande fastighet finns en häck. Trädgården innehåller gräsmattor, fruktträdgård, en rad björkar mot Rådstugränd och en stor lind. En grusplan med blomsterrabatt och en björk ligger mellan rådhuset och arkivbyggnaden. Vid Fredsgatan står ett par kraftiga lindar. Uthus Falken 2 Höjd: 1,5 våning. Stomme: Timmer, regelverk, delvis panelade. Kulör: Falurött Två portlider, ett med svart port, ett med rödfärgad port med panel lagd i rombmönster. Ockragula luckor. Mot gården ockragula portar och luckor och vita fönster. Tak: Brutet sadeltak. Takmaterial: Rött lertegel, en- och tvåkupigt. Placering: I liv med gatan. 9

10 Rådhusets fasad mot Stora torget. Arkivbyggnaden i hörnet Fredsgatan/Rådstugränd. 10

11 Fredsgatan med Rådhustomtens stora lindar och gröna spjälstaket samt arkivbyggnaden i hörnet Fredsgatan/ Rådstugränd. Gatan är delvis belagd med kullersten. Ett fönster i Rådhusets bottenvåning. Fönstret som är ett utåtgående, spröjsat tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge, sitter något indraget i putsfasaden. Fönsterbeslag, gångjärn och fönsterbleck har målats in i fönstrets färg. 11

12 FALKEN 2 Fastigheten som ligger vid Stora torgets nordöstra hörn är bebyggt med ett putsat hus i 2 våningar. Huset är ursprungligen en, eller möjligen två, borgargårdar från 1750-talet som byggdes om och på under 1870-talet. Under 1700-talet var tomten uppdelad på två. På gården finns en friliggande jordkällare med putsat stenvalv och en gjutjärnsplatta med årtalet Gårdsplanen är stor och avgränsas mot rådhustomten med en häck. På övriga sidor är den öppen. Gården är grusad och delvis gräsbeväxt, i det sydöstra hörnet finns en syrén. Bottenvåningen har innehållit postkontor och butiker. Idag finns här en hårsalong och i övrigt är huset bostad. På gården är huset tillbyggt i vinkel med en byggnad i två våningar. Bostadshusen är timrade och reveterade med rosa spritputs. Huvudbyggnaden har vita dekorativa fönsteromfattningar. Taket är ett valmat sadeltak täckt med enkupigt tegel och med takkupor mot gatan. Fönstren på övervåningen är högre och har mittpost och tvärpost, på den nedre våningen endast mittpost. Mot gården finns en senare tillkommen balkong buren av pelare. Gårdshuset har ett enklare utförande och pulpettak täckt med korrugerad plåt. Mot Rådstugränd ligger en timrad och delvis panelad rödfärgad uthuslänga som kan vara uppförd efter 1754 år brand. En del av längan är dock uppförd i regelverk i slutet av 1800-talet. Längan innehöll stall, bodar och en källare och har två portlider på grund av att fastigheten på 1700-talet bestod av två tomter. De brutna sadeltaken täcks av enkupigt och tvåkupigt tegel. Stora torget, Långgatan med det f.d. Stora hotellet, Falken 3 och det rosaputsade Falken 2. Falken 2, fasad mot Stora torget 12

13 Falken 2, gården. Falken 2 taget i från Rådhusträdgården. 13

14 Gårdshus Falken 2. Falken 2. Gården. Uthuslängor mot Rådstugränd. 14

15 Uthuslängor Falken 2. Möte mellan takformer, Falken 2 och 3, Stora torget. 15

16 FALKEN 3 Mot Stora torget/gussarvsgatan ligger det Stora Hotellet som är en gråmålad äldre gård i två våningar samt inredd vind uppfördes Ekegrens gård på tomten, gården byggdes till omkring sekelskiftet Vid sekelskiftet 1900 startade konditor Åkerblom bageri och hotell i fastigheten. Efter en brand 1913 byggdes fastigheten om och gårdsbyggnaderna i tegel uppfördes ändrades fasaderna och bageribyggnaden och en glasmästeriverkstad inrättades inreddes en järnhandel i bageriet flyttade lastbilscentralen in och 1965 en bilskola. De äldre byggnaderna på tomten är uppförda av timmer på cementputsad stengrund och klädda med locklistpanel. Fönstren är spröjsade tvåluftsfönster placerade i fasadliv, vid Långgatan finns en port med gjutjärnsdekorationer. Samtliga tak är brutna och täcks av rött tvåkupigt tegel. Den f.d. hotellbyggnaden har takkupor mot gatan täckta med svart ståndfalsad plåt men merparten av takfallen har senare tillkomna takfönster. Tegelbyggnaderna från 1913 är slätputsade i rosa, respektive slammade i vitt. Här är många av fönstren utbytta. Port mot Långgatan med gallerverk av gjutjärn i de övre partierna. Gården är kringbyggd och nås via ett portlider från Rådstugränd. Gårdsplanen är grusad. Hörnet Gussarvsgatan/Långgatan. 16

17 Hörnet Rådstugränd/Gussarvsgatan. Fönstren i övervåningen är bytta. Mot Gussarvsgatan finns två stora skyltfönster. Takfönster har tillkommit. Gussarvsgatan. 17

18 Rådstugränd med porten till gården. Tegelfasaden är slammad. Fönstren på övervåningen är bytta. Takfönster har tillkommit. Falken 3, gården. Fasaden på byggnaden som angränsar mot Falken 2 har en dekorativ mittelbandslist och takfot. 18

19 Falken 3, gården. Fasader på byggnader mot Långgatan och Gussarvsgatan. Gården är en märklig blandning av byggnader från talet 1913 och 1940-talet. Fasad på byggnaden som angränsar mot Falken 2. Gårdsbyggnaderna från 1913 där vissa fönster i övervåningen är bytta, samt del av 1940-talsfasaden. 19

20 Falken 3. Gårdsfasad på byggnaden mot Gussarvsgatan. 20

21 KVARTERET STORKEN 1990-talet. Byggnaderna är uppförda av timmer på stensockel, de moderna husen har betongsockel och har förmodligen stomme av regelverk. Fasader: De äldre husen är reveterade med spritputs och slätputsade detaljer, två av de nybyggda husen har träpanel. Fasadkulörer: Putsfasaderna är avfärgade i brutet vitt, grått eller ljust ockragult, panelfasaderna i grågrönt eller ljust ockragult. Taken är sadeltak, några takfall är valmade. Takmaterialet är i de flesta fall en- eller tvåkupigt lertegel, falsad plåt förekommer. Skyddad eller klassificerad bebyggelse Grupp 1b: Byggnader av byggnadsminnesklass. Storken 1. Kyrkogatan, Hökargatan. Borgargård. Storken 3. Sahlbergska gården. Stora torget. Borgargård. SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG Kvarteret har ett viktigt läge vid Stora torget och i den fastighet som är vänd mot torget (Storken 3) har en bokhandel varit inrymd sedan 1850-talet (idag café). Bebyggelsen är homogen, med likartad bebyggelse i 1,5-2 våningar av sen 1800-talskaraktär. Husen har spritputsade eller panelade fasader, spröjsade fönster, sadeltak och trädbevuxna gårdar med uthus. Dock är halva kvarteret uppfört under senare år (Storken 4-5). Båda de äldre gårdarna har bedömts vara av byggnadsminnesklass har en fråga väckts om att byggnadsminnesförklara Storken 3. Miljö Kvarteret karaktäriseras av borgargårdar från andra halvan av 1800-talet med uthus, samt nybyggda hus i anpassad stil. Husen är låga: 1,5-2 våningar. Fastigheterna består av mer eller mindre kringbyggda gårdar. Fastigheterna är i de flesta fall slutna, med entréer via portlider. På Storken 1 och 2 finns istället grönt spjälstaket mot gatan. Storken 2 är en avriven tomt som används som boendeparkering. Husen innehåller bostäder, förutom caféverksamheten i Storken 3 (f.d. bokhandel). Trottoarerna är smala. Hus Byggnaderna är från och 1880-talet, samt Detaljer Fönstren är dels spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge, dels ospröjsade fönster med mittpost och tvärport. Mot gården i Storken 3 förekommer spröjsade treluftsfönster. Vindsfönstren är antingen spröjsade tvåluftsfönster med två rutor i varje båge, små ospröjsade tvåluftsfönster av liggande format eller små runda eller kvadratiska enluftsfönster (Storken 1). Fönstren är utåtgående. Fönstren ligger i liv med fasaden, flera av de sentida husen har dock indragna fönster. Fönstren är i huvudsak symmetriskt placerade. Fönsteromfattningar är utförda i slätputs eller med överstycke på konsoler (Storken 1). Fönsteromfattningar i trä på de nybyggda husen förekommer. De äldre husen har portar och entrédörrar i form av fyllningsdörrar. Caféet har glasade dörrar. Skyltfönster förekommer. Storken 3 har nya entrédörrar mot gården. Takfoten är inbyggd, detta gäller ej de sentida husen. Berglundska gården (Storken 1) och de sentida fastigheterna har balkong mot gården. Mot gården finns utbyggda källarnedgångar. Caféet har en skylt i anpassad stil. Belysningen består av traditionella lyktor, även enstaka moderna armaturer och en parabol förekommer. Gård Innergårdarna är grusade med gräs, buskar, träd, rabatter och vårdträd. Gårdarna avgränsas med hus eller staket mot gata och granntomt. Uthus Uthusen är troligen från 1800-talet, men kan vara äldre. Uthusen är timrade i 1-2 våningar. De moderna uthusen är uppförda av regelverk. Kulör: Falurött, vita foder. Ett putsat uthus/bostad förekommer (Storken 1). Tak: Sadeltak. Takmaterial: Rött lertegel, enkupigt på de äldre byggnaderna. Placering: i liv med gatan. 21

22 BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN STORKEN 1 Berglundska även kallad Ekenstedtska gården uppfördes 1881 för rådmannen Samuelsson, senare köptes den av rådman Ekenstedt. Gården består av två byggnader i vinkel längs Hökargatan och Kyrkogatan. Byggnaderna ligger i gatuliv. Huvudbyggnaden är friliggande och uppförd i reveterat timmer på stensockel i 1,5 våning. Mot Hökargatan ligger en envåningsbyggnad på stensockel, spritputsad liksom huvudbyggnaden. Fönsteromfattningar och hörnpartier är slätputsade. Huset har en f.d. entré från gatan, grönmålade spröjsade tvåluftsfönster samt sadeltak med enkupigt tegel och utkragad skorsten. Byggnaden har innehållit en lägenhet, men även vagnslider, vedbod och tvättstuga. Fasaden är putsad med gulvit spritputs. Hörnpartierna har troligtvis varit slätputsade men är idag sprutputsade. Gatufasaderna har drag av nyrenässans; fönsteromfattningarna är ovanligt dekorativa med ett överstycke som bärs av konsoler. Fönstren är ospröjsade med mittpost och tvärpost och målade i grågrönt. Taket är brutet och valmat och täckt med gråmålad ståndfalsad plåt. På taket sitter två utkragade skorstenar. Mot gården har byggnaden en förmodligen senare tillkommen mittrisalit med en dubbeldörr och balkong med svängda former, samt takkupor. Omkring 1950 byggdes ett garage till mot gården. Gården kringgärdas av byggnader och mot Hökargatan även av en smidesgrind och ett grönt spjälstaket. Mot den bredvidliggande tomten vid Kyrkogatan avgränsas gården av en stor uthusbyggnad som ligger på fastigheten Storken 2 och är en carport med plats för flertalet bilar. Den har fasad av rödfärgad locklistpanel och sadeltak med tvåkupigt tegel. Närmast husen är gården grusad, i övrigt bevuxen med gräs, buskar och träd. Gården är välbevarad och ett av de bästa exemplen i Hedemora på en borgarbostad från tiden efter stadsbranden Fönstren är okopplade utåtgående treluftsfönster med mittpost och tvärpost. Fönstren är grönmålade. Dekorativa omfattningar med överliggare som bärs av konsoler. Storken 1. Berglundska även kallad Ekenstedska gården. 22

23 Fönstren är okopplade utåtgående treluftsfönster med mittpost och tvärpost. Fönstren är grönmålade. Dekorativa omfattningar med överliggare som bärs av konsoler. Mot Hökargatan ligger en byggnad som innehållit både bostads- och uthusfunktioner. 23

24 Gården till Storken 1. Storken 2. Används för boendeparkering. Till vänster ett uthus omvandlat till carport och till höger i bild Storken 3, med uthus. 24

25 STORKEN 3 Sahlbergska gården vid Stora torget i hörnet Ämbetsgatan/ Kyrkogatan är helt kringbyggd. Gården är uppförd omkring 1850, efter branden I bottenvåningen fanns handelsbodar. Huset har innehållit bokhandel sedan 1850-talet, och från 1880 fanns här Sahlbergs bokhandel som gett gården sitt namn. Byggnaden är timrad i 1,5 våning på stensockel. På 1890-talet reveterades byggnaderna utmed Kyrkogatan och Ämbetsgatan och fick nuvarande utseende. Fasaden består av grå spritputs, med ljusare omfattningar i slätputs. Fönstren är utåtgående, spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge, samt skyltfönster av äldre modell. Vindsfönstren är antingen spröjsade tvåluftsfönster med två rutor i varje båge eller små ospröjsade tvåluftsfönster av liggande format. Mot gården förekommer spröjsade treluftsfönster. Fönsterbågar och omfattningar har en gulgrön kulör, mot gården är de vitmålade. Huset har sadeltak täckt med enkupigt tegel. Byggnadskroppen mot Kyrkogatan har en utkragad skorsten och två med rak avslutning Storken 3. Körport och butiksentré med skyltfönster mot Kyrkogatan. I hörnlokalen finns ett café med entré från Ämbetsgatan. Från Ämbetsgatan finns ytterligare tre entréer. Från Kyrkogatan finns också en entré till en butik samt en igensatt port. Här finns även en port med dubbeldörrar som leder via ett stensatt portlider in till gården, som är grusad med ett kraftigt vårdträd. Gårdsfasaderna är ganska hårt renoverade, med utbytta entrédörrar. Under fastigheten finns källarvalv som kan tillhöra 1700-talsbebyggelse. Källarnedgångarna är utbyggda från gårdsfasaderna. På gården finns två rödfärgade, timrade uthus med sadeltak täckta av enkupigt tegel. Uthusen är byggda i vinkel, här finns också ett mindre uthus med källarnedgång som ser ut att vara av senare datum eller hårt renoverat. Den kringbyggda gården är välbevarad och tillsammans med den Perssonska gården mittemot en mycket värdefull kulturhistorisk miljö vid Stora torget och Kyrkogatan. Grannfastigheten i väster, Storken 2, är avriven och används för boendeparkering. Fönster mot Ämbetsgatan. Storken 3. Traditionell utbyggd källaringåmg. 25

26 Storken 3. Sahlbergska gården sett från Stora torget. Storken 3. Gårdsmiljö med timrade uthus och vårdträd. 26

27 Storken 3. Entrédörrarna till bostadshusen är utbytta. I fonden till vänster en traditionell utbyggd källarnedgång. Storken 3. Taklandlandskap med en mängd ventilationsrör av en typ som bör undvikas på bebyggelse av denna klass. 27

28 STORKEN 4 OCH 5 Dessa två fastigheter är uppförda under senare år. De har anpassats till den äldre bebyggelsen när det gäller bl.a. skala, fasadmaterial, färgsättning, fönstersättning, takutformning och takmaterial. Anpassningen gör att de nya kvarteren smälter in i miljön på ett bra sätt. Fastigheterna består av bostadshus, det finns inga verksamheter eller butiker i bottenvåningarna. Byggnaderna är placerade i gatuliv. Husen i två våningar på betongsockel är spritputsade eller klädda med träpanel i olika utförande samt målade i ljust ockragult och ljust olivgrönt med vitmålade fönster och fönsteromfattningar. Fönstren är inåtgående och ligger indragna i fasaden på flera av husen. Längs Nygatan är bebyggelsen uppdelad i fyra byggnadskroppar, med lite olika taknockshöjd och även fönstren sitter på olika höjd, allt för att skapa variation. Entréerna nås via tre portlider från Nygatan eller en entréport från Ämbetsgatan. Husen har sadeltak täckta med tvåkupigt tegel, på taket sitter ett antal skorstenar. Byggnaderna i hörnen Nygatan/Hökargatan och Nygatan/Ämbetsgatan har avskurna hörn och dekorativa fönsteromfattningar i slätputs i vitt respektive ockragult. Här är taken brutna och valmade. Taktassarna är synliga till skillnad från de äldre husen i kvarteret som har inbyggd takfot. Möte mellan äldre och ny bebyggelse. Gårdarna är kringbyggda på tre sidor med bostadshus och rödfärgade uthuslängor med öppna lider för bilparkering. Mot gårdarna finns balkonger och uteplatser, gräsmattor och träd. Flera av uthusen ska enligt uthusinventeringen 1996 vara renoverade äldre uthuslängor Hörnet Nygatan/hökargatan. Storken 4 och 5 är nybyggda i anpassad stil. 28

29 Gårdsmiljö. Storken 5. Uthus med parkering i bottenvåningen. Äldre uthus i fonden. 29

30 KVARTERET TJÄDERN Regleras genom: Kommunhus, bibliotek: uppdatering av detaljplan. Bos-Kalles inklusive gård: områdesbestämmelser. Skyddad eller klassificerad bebyggelse Grupp 1a: Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken, kyrkor: Tjädern 5, Bos-Kalles. SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG Kv. Tjädern är uppdelat i två delar och avgränsas av Kyrkogatan, Hökargatan, Hökartorget och Martin Kochs gränd. De två delarna av kvarteret skiljs åt av Nygatan. I den södra delen av kvarteret ligger kommunhuset, i den norra delen ligger det nybyggda biblioteket och den byggnadsminnesförklarade gården Bos-Kalles. Miljö Kvarterets norra del präglas av borgargården Bos-Kalles med bostadshus och uthus. Bos-Kalles är kringbyggd på tre sidor. Entréer sker via portlider. Trottoarerna är smala. Mitt emot Bos-Kalles ligger det nybyggda biblioteket i anpassad stil. Hus Byggnaderna är från början och mitten av 1800-talet. Byggnaderna är uppförda i 1,5 våning av timmer på stensockel. Fasaderna är spritputsade, och avfärgade i brutet vitt. Taken är sadeltak med ståndfalsad plåt i skivtäckning (gråmålad eller omålad). Detaljer Huvudbyggnaden längs Kyrkogatan har först lerklinats och sedan spritputsats. Fönstren är spröjsade två luftsfönster med tre rutor i varje båge. Vindsfönstren är spröjsade två luftsfönster med två rutor i varje båge. Kulören är grågrön. Fönstren är i huvudsak symmetriskt placerade. Fönstren är utåtgående och ligger i liv med fasaden. Fönsteromfattningar och hörnpartier är utförda i vit slätputs. Entrén från Kyrkogatan markeras av en fronton och pilastrar. Portar och entrédörrar är ockragula fyllningsdörrar. Takfoten är inbyggd. Skorstenarna är utkragade. På gården finns en utbyggd nedgång till en källare. Belysningen består av traditionella lyktor. Gård På innergården finns gräsmatta, grusgångar, buskar och vårdträd. Gården avgränsas av det nybyggda biblioteket i söder. Uthus/bostadshus vid Martin Kochs gränd Vid Trädgårdsgatan finns ett uthus med faluröd locklistpanel samt ett slätputsat bostadshus. Den putsade byggnaden är avfärgad i vitt. Båda byggnaderna är uppförda i 2 våningar och har tegeltäckta sadeltak Det putsade huset har grågröna fönster. Det faluröda uthuset har ockragula fönster. Placering: i liv med gatan. BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN KV. TJÄDERN 5 Gården Bos-Kalles som ligger på hörntomten Kyrkogatan/ Hökargatan/Martin Kochs gränd är ett välbevarat exempel på en borgargård från 1800-talet. Gården är kringbyggd på tre sidor. Bostadshusen ligger längs Kyrko- och Hökargatan, uthusen vid Martin Kochs gränd. I slutet av 1700-talet var tomten uppdelad på två fastigheter. Byggnaderna är uppförda av spritputsat timmer i 1,5 våning på stensockel. Spritputsen har avfärgats i en bruten vit kulör. Fönsteromfattningarna är dekorativt utförda i slätputs, även hörnpartierna är slätputsade. Fönstren är utåtgående, spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge. Vindsfönstren är spröjsade tvåluftsfönster med två rutor i varje båge. Från Kyrkogatan leder en port med dubbeldörrar in till gården. Entrén markeras av en fronton buren av pilastrar. I hallen finns en nedgång till källarvalv som troligen är från 1700-talet. Huvudentrén till gården, med dubbeldörrar och portgång, ligger vid Hökargatan. Fönstren är målade i grågrönt, entrédörrarna i ockragult. Byggnaderna har sadeltak med ståndfalsad plåt i skivtäckning. Skorstenarna är utkragade. När det gäller huvudbyggnaden längs Kyrkogatan har timret först lerklinats och sedan spritputsats, vilket är ovanligt. Huvudbyggnadens takkonstruktion bär tydliga spår 30

31 av att byggnaden drabbats av en brand. Byggnaden kan ha klarat stadsbranden 1849 och alltså vara från början av 1800-talet. Byggnadskroppen längs Hökargatan kan vara yngre, från mitten av 1800-talet. Mot Martin Kochs gränd ligger en slätputsad byggnad i två våningar som idag är bostadshus men som möjligen är ett f.d. uthus, samt ett uthus i två våningar med rödfärgad locklistpanel. Dessa byggnader har tegeltäckta sadeltak. På gården finns gräsmatta, grusgångar, buskar och vårdträd. I huvudbyggandens södra del finns en utbyggd nedgång till en källare. Mitt emot Bos-Kalles ligger det nybyggda biblioteket som är fint anpassad till miljön. Martin Kochs gränd med Bos-Kalles gård med uthus till höger, kv. Ripan till vänster. Entrén från Kyrkogatan med dubbla fyllningsdörrar, fronton och pilastrar. Mot Kyrkogatan ligger ett slätputsat bostadshus i 2 våningar samt ett uthus i 2 våningar med rödfärgad locklistpanel och ockragula fönster och dörrar. Gården Bos-Kalles långsträckta fasad längs Kyrkogatan. 31

32 Hökargatan med Bos-Kalles gård och längre bort biblioteket och kommunhuset. Portlidret stensatt med kullersten. 32

33 Tjädern 5. Gården. I bakgrunden tornar Vasaskolan upp sig. Mitt emot Bos-Kalles gård ligger det nybyggda biblioteket som är anpassat till miljön men ändå har ett fullt modernt uttryck. 33

34 KVARTERET GÄDDAN Regleras genom: områdesbestämmelser. Skyddad eller klassificerad bebyggelse Grupp 1b Byggnader av byggnadsminnesklass: Gäddan 1. Kyrkogatan. Borgargård. Perssonska gården Grupp 2: Stort kulturhistoriskt värde, av såväl allmänt som lokalt intresse (särskilt värdefull): Gäddan 2. Hörnet Landsgatan/Fredsgatan. Barnmorskegård. SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG Kvarteret ligger i anslutning till Stora torget och består av en större kringbyggd gård och ett mindre bostadshus. Gäddan 1 består av tre bostadshus, som ligger i vinkel mot Fredsgatan, Kyrkogatan och Gröna gatan, och timrade uthus vid Fredsgatan och Gröna gatan. Vid Kyrkogatan finns butiker i bottenvåningen. Husen, som är uppförda i 1,5 våningar, är av sen 1800-talskaraktär med spritputsade fasader, spröjsade fönster och sadeltak med enkupigt tegel. Till gården hör timrade uthus och en trädbevuxen innergård. I hörnet Fredsgatan/Landsgatan ligger Gäddan 2, en liten barnmorskegård uppförd 1904 i panelarkitektur. Gäddan 1 har bedömts vara av byggnadsminnesklass och Gäddan 2 av stort kulturhistoriskt värde. Perssonska gården (Gäddan 1) byggnadsminnesförklarades Miljö Husen är låga; 1,5 våning. Gäddan 1 är slutet på tre sidor, med entré till bostäder via portlider, men med butiksentréer mot Kyrkogatan. Husen ligger i liv med gatan. Hus Användning: bostäder/butiker. Ålder: 1849, respektive Stomme: timmer. Fasader: reveterade, spritputsade, respektive panelarkitektur. Fasadkulörer: brutet vitt, respektive grått. Tak: sadeltak, respektive valmat sadeltak. Takmaterial: enkupigt lertegel, falsad plåt. Detaljer Fönster Gäddan 1: spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge och mittpost i de flesta fönster på bottenvåningen. Skyltfönster mot Kyrkogatan. Vindfönster med två rutor i varje båge och små liggande rektangulära fönster. Fönsterkulörer Gäddan 1: rödbruna fönster med olivgröna foder. Barnmorskegården (Gäddan 2) har vitmålade fönster med spröjs i övre delen, spröjsade tvåluftsfönster med tre rutor i varje båge, samt småspröjsade fönster. Fönsterplacering: i liv med fasaden, i huvudsak symmetriskt placerade på Gäddan 1, friare placering på Gäddan 2. Takfot, inklädd. Stuprör med skarpa vinklar, fotrännor på plåttaken. Skorstenar: utkragade. Skyltar Gäddan 1: infällda i fasaden. Gård Innergård: grusad, gräs, buskar, träd, rabatter. Vårdträd. Uthus Höjd: 1,5 våning. Kulör: falurött, foder i falurött eller ockragult. Tak: sadeltak. Takmaterial: rött lertegel, en- och tvåkupigt. Placering: i liv med gatan. BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN GÄDDAN 1. PERSSONSKA GÅRDEN På platsen låg troligen under 1500-talet den s.k. Myntgården, där mynt tillverkades på uppdrag av Gustav Vasa. Fastigheten har drabbats av fler bränder. Den gård vi ser idag återuppbyggdes efter stadsbranden Mot Kyrkogatan fanns handelsbodar om- och tillbyggdes gathuset efter ritningar av Elis Werner. Gården är kringbyggd och uppförd i timmer som reveterades omkring Tre bostadshus ligger i vinkel mot Fredsgata, Kyrkogatan och Gröna gatan och timrade uthus ansluter vid Fredsgatan och Myntparken. Husen ligger i gatuliv och är uppförda i 1,5 våning. Mot Kyrkogatan ligger butiker/ kontor med stora skyltfönster, något som finns redan på de äldsta bilderna. I övrigt är fönstren utåtgående, spröjsade tvåluftsfönster med mittpost och tre rutor i varje båge. Vindsfönstren är antingen spröjsade tvåluftsfönster med två rutor i varje båge i gavlarna eller små ospröjsade tvåluftsfönster av liggande format. Fasaden är spritputsad och avfärgad i brutet vitt med olivgröna fönster- och dörrfoder. Fönster och dörrar är 34

35 rödbruna. Okopplade fönster förekommer. Sockeln består delvis av slaggsten. Mot Gröna gatan och Myntparken är de putsade bostadshusen sammanbundna av en något indragen envåningsbyggnad i grönmålad panelarkitektur, med burspråk och svängt takfall täckt med röd ståndfalsad plåt i skivtäckning. Taken i övrigt är sadeltak täckta med enkupigt tegel eller ståndfalsad plåt i skivtäckning. Skorstenarna har utkragade krön. Takfoten är inklädd, förutom på det lilla envåningshuset mot Myntparken. Stuprören har skarpa vinklar. Gården nås från Kyrkogatan via ett portlider belagt med kullersten I anslutning till portgången finns en nedgång till tre källare som kan vara från 1600-talet eller äldre. Även i uthuset vid Fredsgatan finns ett portlider. Mot gården har bostadshusen entréer via öppna verandor, förutom två enklare entréer med fribärande trappor i betong från cirka 1950-talet. Fastigheten har två stora uthus bevarade. De ligger mot Fredsgatan och mot Gröna gatan, är timrade, delvis panelklädda och faluröda. Sadeltaken är täckta med enkupigt, respektive tvåkupigt tegel. Längan mot Fredsgatan har en dubbelport med rombmönster mot gatan och dörr med samma utförande mot gården. Den innehöll bodar och stall och den mot Gröna gatan magasin. Båda längorna har plankdörrar och luckor med bandgångjärn. Fönster är målade i ockragult eller vitt, portar och luckor är målat i ockragult, svart eller falurött. Båda uthusen har lägre tillbyggder i regelverk med pulpettak (garage). Gården består av grus, gräsmatta, rabatter, vårdträd en berså, m.fl. buskar samt tuijor. Kvarteret avgränsas mot östra delen av Fredsgatan av ett rödmålat plank respektive rödmålat staket med liggande brädor och mot Landsgatan och Gröna gatan av ett rött spjälstaket. Mot Gröna gatan står även en rad träd. Mellan de två fastigheterna finns en öppen yta som delvis används för parkering och i övrigt består av gräsmatta med fruktträd. Gården som helhet är mycket välbevarad. Den byggnadsminnesförklarades Gäddan 1. Mot Kyrkogatan finns butikslokaler. Gäddan 1 från Kyrkogatan. Myntparken i förgrunden tillhör kv. Korpen. Här sägs Gustav Vasa ha haft ett myntverk

36 Entré från Kyrkogatan. Portlidret stensatt med kullersten och med synliga bjälkar i taket. Gäddan 1. Fasad mot Kyrkogatan. Ett portlider leder till gården. 36

37 Spritputs, detalj. Nyckelskylt i portlidret. Mot Gröna gatan och Myntparken är de putsade bostadshusen sammanbundna av en något indragen envåningsbyggnad i panelarkitektur, med burspråk och svängt takfall täckt med ståndfalsad plåt i skivtäckning. 37

38 Fredsgatan med Rådhuset till vänster och Gäddan 1 till höger. Gatan är belagd med kullersten och trottoarerna är smala. Uthuslängan vid Fredsgatan. 38

39 Gäddan 1. Gårdsmiljö. Bostadshuset mot Gröna gatan. Gäddan 1. Gårdsmiljö. 39

40 Gäddan 1. Gårdsmiljö. Uthuslänga med ockragula fönster, portar och luckor. Nordvästra sidan av tomten. Gäddan 1. Gårdsmiljö. Timrat uthus, sydöstra sidan av tomten. 40

41 Gäddan 1, Lucka i uthuset med bandgångjärn av 1700-talstyp. Gäddan 2. Okopplade typiska jugendfönster. GÄDDAN 2. Fastigheten Gäddan 2 som varit Hedemora sockens barnmorskegård, ligger i gatuliv, i hörnet Landsgatan/ Fredsgatan. Huset är uppfört 1904 av timmer på stengrund, fasaden är klädd med liggande fasspontpanel målad i grått med gröna foder och lister. Sydvästra gaveln är putsad och har en ny entrédörr. Fönstren är dels typiska jugendfönster bestående av tre lufter med spröjs i de övre delarna, dels spröjsade en- till treluftsfönster med tre till sex rutor i varje båge. Fönstren är vitmålade. Huvudentrén sker från gården via en öppen veranda. Taket är ett valmat sadeltak täckt med omålad, ståndfalsad plåt i skivtäckning. Stuprören har skarpa vinklar. På taket sitter takkupor och utkragade skorstenar. Gäddan 2. Korsningen Landsgatan/Fredsgatan. 41

42 Gäddan 2, Barnmorskegården från Fredsgatan. Den sydvästra gaveln är putsad och har en ny entrédörr. Gäddan 2, Barnmorskegården fotograferad från Landsgatan 42

43 KVARTERET SVALAN Regeleras genom områdesbestämmelser: Svalan 2, 3, 4 och 5. Regeleras genom detaljplan Svalan 1. Skyddad eller klassificerad bebyggelse 1:a Byggnadsminnen, byggnadsminnesmärken, kyrkor Svalan 2. Teaterladan. 3: Kulturhistoriskt värde. Av betydelse för miljön. Svalan 3. Tidningshuset. SAMMANFATTNING AV KARAKTÄRSDRAG Kvarteret avgränsas av gatorna Gussarvsgatan, Landsgatan, Fredsgatan och Rådstugränd. Kvarteret är heterogent, med bebyggelse av olika karaktär. Inom gränsen för områdesbestämmelserna ligger den timrade och rödfärgade teaterladan som är byggnadsminne sedan I andra änden av kvarteret ligger det industrihistoriskt intressanta Tidningshuset med putsade tegelbyggnader från början av 1900-talet, med uthus. Mellan dessa hus ligger dels flerfamiljhus från slutet av 1950-talet, dels asfalterade parkeringsytor. Miljö Husen inom hela kvarteret är av varierande höjd från 1,5 våning till flerbostadshusen i 3 våningar. Svalan 2, Teaterladan ligger som en solitär vid Gussarvsgatan. Svalan 3, Tidningshuset, är kringbyggt på tre sidor, med en öppning mellan det f.d. tidningstryckeriet och uthusen vid Landsgatan. De två flerbostadshusen ligger i gatuliv mot Landsgatan, respektive fritt placerat på tomten. Svalan 4 och 5 är parkeringsplatser. Hela kvarteret präglas av asfaltytor. Hus, områdesbstämmelser Användning: Bostadshus, teater och Hedemora Assistansservice. Ålder: 1829, respektive Stomme: Timmer, tegel, regelverk. Fasader: Tart timmer, spritputsade respektive panelade. Fasadkulörer: Falurött, ljust gult. Tak: Sadeltak, respektive brutet, valmat sadeltak. Takmaterial: Falsad plåt, tvåkupigt tegel, pannplåt. Detaljer Fönster: Spröjsade tvåluftsfönster med två-tre rutor i varje båge eller en- till trelufts jugendfönster med spröjs i överdelen. Utåtgående med mittpost. Fönsterplacering: i liv med fasaden, symmetriskt eller fritt placerade. Fönsterkulörer: vitt eller ljusgrått med svarta, rödfärgade eller ljusgrå foder. Svarta och ljusgrå portar, ljusgrå dörrar. Ett burspråk, med en smidesarmatur. Takfot: Tidningshuset vid Fredsgatan: utskjutande takfall saknas, fasaden avslutas med en utkragande huvudgesims, inklädd takfot på byggnaden längs Landsgatan. Fotränna och stuprör med både skarpa vinklar och mjuka böjar på teaterladan, i övrigt stuprör med mjuka böjar. Skorstenar: Svalan 3: plåtklädda skorstenar och en hög tegelskorsten, en utkragad skorsten på uthuset. Skyltar: En skylt något anpassad till miljön. Gård Asfalterad, parkeringsplatser. Ett vårdträd. Uthus Höjd: 1,5-2 våningar. Kulör: Falurött, fönster, dörrar och foder i vitt. Tak: Sadeltak. Takmaterial: Korrugerad plåt. Placering: I fastighetsgräns. BESKRIVNING AV BEBYGGELSEN SVALAN 2 Hedemora Gamla Theater, Teaterladan är landets äldsta bevarade byggnad i sitt slag. Den är uppförd 1829 av en grosshandlare. De två nedersta våningarna var spannmålsmagasin och vinden inreddes till teater. Lokalen användes som teater fram till 1888, därefter som Frälsnings-armens möteslokal fram till Sedan användes hela bygganden som magasin. 1946, i samband med att Hedemora stad firade 500-års jubileum restaurerades teatern av intendenten för Drottningholmsteatern, professor Agne Beijer och konservator Alfred Nilson byggdes teatern delvis om och försågs med vattentoalett. 43