Upphävande av Delgeneralplan för Söderkulla Program för deltagande och bedömning

Transkript

1 Upphävande av Delgeneralplan för Söderkulla 2015 Program för deltagande och bedömning Daterad

2 Planläggningsprocessen Planarbetet anhängigt och PDB Kaavatyö vireille ja OAS Kungörelse /Kuulutus Åsikter om programmet för deltagande och bedömning Inledning Upphävandet av Delgeneralplan för Söderkulla ingår i kommunens planläggningsprogram för åren (godkändes av kommunstyrelsen ), delgeneralplanerna G24 Generalplan för Sibbo ändring för Majvik (S) och projektet har schemalagts för genomförande under år Område för vilket planen upphävs Planförslaget Kaavaehdotus Markanvändningssektionen /Maankäyttöjaosto Kommunstyrelsen /Kunnanhallitus Planförslaget läggs fram (65 ) /Kaavaehdotus nähtävillä Anmärkningar och utlåtanden om planförslaget Växelverkan Upphävandet av delgeneralplanen gäller Delgeneralplan för Söderkulla 2015, vilken godkändes av Sibbo kommunfullmäktige och vann laga kraft efter en besvärsprocess. Planen är en plan med rättsverkningar. Delgeneralplan för Söderkulla 2015 gäller i en del av Hitå-Ormträsk och Majvik, dvs. i de områden av den kommuntäckande generalplanen, Generalplan för Sibbo 2025, som inte fastställdes i Helsingfors förvaltningsdomstols och Högsta förvaltningsdomstolens beslut. Målen i Delgeneralplan för Söderkulla 2015 har föråldrats och planen upphävs. Upphävandet gäller endast de områden i Hitå-Ormträsk och Majvik som för närvarande är i kraft. Bemötanden till utlåtanden och anmärkningar Vastineet lausuntoihin ja muistutuksiin Markanvändningssektionen /Maankäyttöjaosto Kommunstyrelsen /Kunnanhallitus Godkännande av planen Kaavan hyväksyminen Fullmäktige /Valtuusto Besvär över beslut om godkännande Program för deltagande och bedömning I 63 i markanvändnings- och bygglagen föreskrivs om utarbetandet av programmet för deltagande och bedömning. Programmet för deltagande och bedömning (PDB) är ett officiellt dokument som definierar principerna och förfarandet för deltagande och växelverkan vid utarbetandet av planen samt metoderna för planens konsekvensbedömning. Programmet för deltagande och bedömning informerar om hur intressenterna kan påverka och delta i utarbetandet av delgeneralplanen samt hur delgeneralplanens konsekvenser kommer att utvärderas. Dessutom presenteras i huvuddrag planarbetets syfte och mål samt planarbetets utgångsläge och de olika skedena i utarbetandet av planen. Allmänheten kan bekanta sig med planen för deltagande och bedömning under hela planarbetets gång på kommunens webbplats på adressen planlaggning/generalplaner/delgeneralplan_for_soderkulla_upphavandet samt fram till september 2013 på Sockengården (Stora Byvägen 18, Nickby) och Söderkulla bibliotek. Programmet för deltagande och bedömning justeras och uppdateras vid behov under planarbetets gång. Det område som berörs av upphävandet, avgränsat på kommunens guidekarta. På kartan är 1 ruta = 1 km. 2 3

3 Motiveringar till upphävandet av planen Utgångspunkterna för upphävandet av planen Enligt 35 och 36 i markanvändningsoch bygglagen (MBL) ska kommunen se till att en generalplan utarbetas och hålls aktuell. Målet med planeringen och planläggningen i Sibbo är att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling. Enligt markanvändnings- och bygglagen är syftet med generalplanläggningen att ange principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisa nödvändiga områden till grund för den detaljerade planeringen av markanvändningen (35 MBL). En mer detaljerad planering eller beviljande av lov kan inte grunda sig på en föråldrad plan. I planläggningssystemet är det landskapsplaneringen som styr generalplaneringen och detaljplaneringen (4 och 32 MBL). Målen och innehållet i Delgeneralplan för Söderkulla 2015 har föråldrats i förhållande till landskapsplaneringen och därmed uppfyller generalplanen inte syftet i markanvändnings- och bygglagen. Målen för markanvändningen och planläggningssituationerna i Södra Sibbo har förändrats i snabb takt för att på ett hållbart sätt svara mot tillväxten i huvudstadsregionen. Efter godkännandet av Delgeneralplan för Söderkulla 2015 har flera regionala planer och program utarbetats för området, vilka tar fasta på markanvändningen som en helhet. Sibbo kommun strävar efter att svara på det markanvändningstryck som Helsingforsregionen utsätts för och att balansera regionstrukturen i metropolen genom att möjliggöra tillväxt i östlig riktning. Avsikten är att styra den stadsstruktur som förläggs till området på ett hållbart sätt så att den stödjer sig på kollektivtrafiken och Söderkulla centrum. Delgeneralplan för Söderkulla 2015 är i inget hänseende förenligt med dessa mål och bör därför upphävas som en föråldrad plan. Målåret för Söderkulla delgeneralplan har varit 2015, så planen håller på att gå ut även tidsmässigt. Enligt delgeneralplanen för Söderkulla är målet för befolkningstillväxten i området 1,6 2,9 % per år. Med den här takten har Söderkulla ca invånare år Denna siffra har redan uppnåtts, dvs. planreserven har utnyttjats. Hitå-Ormträsk och Majvik var områden som inte fastställdes av Generalplan för Sibbo I det förslag till delgeneralplan som kommunstyrelsen godkände hade områdena anvisats som områden för tätortsfunktioner, men besvär anfördes över beslutet om fastställelse. På grund av besvär som anförts av Raimo Laakia och Nylands miljövårdsdistrikt r.f. upphävde Helsingfors förvaltningsdomstol beslutet om planens godkännande till de delar planen gällde området för tätortsfunktioner (A) och sekundärcentrumet för centrumfunktioner (CA) i Hitå- Ormträsk och Majvik. Som motivering konstaterar förvaltningsdomstolen följande: Generalplanen förändrar väsentligt områdenas användningssyfte jämfört med den tidigare planläggningen. Både i Hitå-Ormträsk och i Majvik finns det miljövärden som bör tas i beaktande vid planeringen av markanvändningen. Utgångspunkten för planberedningen har inte varit att anvisa tätortsfunktioner till dessa områden, eftersom det daterade utkastet inte har tätortsfunktioner i dessa områden. Områdena anvisades för tätortsfunktioner först i förslaget till generalplan Ändringen beror uppenbarligen på att den sydvästra delen av Sibbo inkorporerades med Helsingfors. Av dokumenten framgår inte att man efter planutkastet skulle ha gjort separata utredningar om miljökonsekvenserna av tätortsfunktioner i Hitå-Ormträsk och Majvik. Inte heller planbeskrivningen behandlar separat markanvändningen i Hitå-Ormträsk. Förvaltningsdomstolen anser att generalplanen inte grundar sig på tillräckliga utredningar vad gäller de tätortsfunktioner som anvisats till Hitå-Ormträsk och Majvik, och därmed ska generalplanen upphävas till nämnda delar i den omfattning som Nylands miljövårdsdistrikt r.f. lägger fram i besväret. Kommunstyrelsen beslöt att kommunen inte anför besvär till Högsta förvaltningsdomstolen över Helsingfors förvaltningsdomstols beslut (KS 33). Därmed förblev endast Delgeneralplan för Söderkulla 2015 i kraft i dessa områden. Denna plan ersattes till övriga delar när Generalplan för Sibbo 2025 vann laga kraft. När Delgeneralplan för Söderkulla 2015 nu upphävs till de delar den fortfarande gäller, är Östra Nylands landskapsplan, vilken vann laga kraft år 2010, den enda lagkraftvunna planen i Hitå-Ormträsk och Majvik. Utdrag ur Generalplan för Sibbo 2025, icke fastställda områden. Utdrag ur Östra Nylands landskapsplan, vilken fastställdes år

4 Planeringssituation Planläggningsprojekt pågår i de områden där generalplanen ska upphävas. Majvik ingår i den gemensamma generalplanen för Östersundom och Hitå-Ormträsk hör i huvudsak till delgeneralplanen för Sibbesborg. De anhängiga planprojekten följer målen i Generalplan för Sibbo 2025 och de av Sibbo kommun godkända regionala målen. I samband med planprojekten upprättas tillräckligt omfattande utredningar som planeringen kan stödja sig på. I de pågående planprojekten, dvs. i den gemensamma generalplanen för Östersundom och i delgeneralplanen för Sibbesborg, utreds utgångspunkterna för markanvändningen och konsekvenserna av den på en mer detaljerad nivå jämfört med den kommuntäckande generalplanen. Inom ramen för dessa planprojekt har man bl.a. gjort utredningar och granskningar vars bristfällighet gjorde att områdena inte fastställdes i anslutning till Generalplan för Sibbo I Majvik har en naturinventering gjorts 2010, och i utkastskedet av den gemensamma generalplanen för Östersundom gjordes en bedömning av naturkonsekvenserna. Därtill har ett flertal separata utredningar och undersökningar genomförts. För Majvik håller man på att utarbeta en planstomme enligt vilken detaljplaneringen kan starta. I enlighet med den gällande landskapsplanen för Östra Nyland är området ett utvidgningsområde för tätortsfunktioner. Hitå-Ormträsk ingår i huvudsak i det område för vilket delgeneralplanen för Sibbesborg håller på att utarbetas. Att utreda miljövärdena och planera markanvändningen i detta område är en del av delgeneralplanearbetet. Delgeneralplanen för Sibbesborg kungjordes anhängig Avsikten är att planutkastet ska läggas fram för påseende under år Beteckningar som upphävs Hitå-Ormträsk: I delgeneralplanen för Söderkulla är Hitå-Ormträsk en jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden (MY). Enligt planbeteckningarna är området avsett för jord- och skogsbruk samt för byggande i anslutning till det. Byggplatsen ska vara minst m2. Befintliga byggnader får grundrenoveras på ett sätt som motsvarar nybyggnation (bygginskränkning 43 2 mom. MBL). Jordbyggnadsarbeten, fällning av träd eller annan därmed jämförbar åtgärd som förändrar landskapet får inte vidtas utan tillstånd (tillstånd för miljöåtgärd enligt 128 MBL). I delgeneralplanens beteckningar rekommenderas vidare att bastubyggnadens minimiavstånd från strandlinjen ska vara 20 meter på strandzonen. På strandzonen i Sibboviken är bastubyggnadens minimiavstånd från strandlinjen 30 meter. Ormträsket har anvisats som vattenområde (W) och Hitåvägen enligt den nuvarande väglinjen. I området har tre naturskyddsobjekt anvisats och för dessa gäller en åtgärdsbegränsning i enlighet med 128 MBL. Naturskyddsobjektens särdrag ska tas i beaktande i skötseln av objekten. Planbestämmelserna för SL-områden ska iakttas. Skyddsobjekten är följande: Eirolunden (sl 65): En lund som börjar längs en bäck och och fortsätter norrut längs en ängskant som en bergfotslund. Mångsidigt artbestånd. Värden med hänsyn till fågelbeståndet. Ormträsket (sl 111): Vidsträckt ödemarksträsk. Frodigt, gammalt granbestånd. Området kring träsket betydelsefullt för fågelbeståndet. Ormträsket (sl 331): Värdefull, gammal gran-/blandskog. Värden med hänsyn till fågelbeståndet. Till det område som upphävs hör delvis även ett område kring Hitå gård som har särskilda skyddsvärden (sl 271). Gården grundades på 1580-talet och området hör till de kulturhistoriskt värdefulla skyddsobjekten, men själva gårdsbyggnaden har visserligen förstörts. Hitå gård nämns i inventeringen av byggnadskulturen i Sibbo kommun från Det delområde som upphävs gränsar i öster till det landskapsmässigt värdefulla området Sibboviken. Planeringsområdet Delområdet Hitå-Ormträsk är ett mycket kargt och nästintill obebott skogsområde. Den naturliga vegetationen består av relativt torr tallskog. Skogsvårdsåtgärder har varit vanliga. I den norra kanten av området finns glesbebyggelse och skogarna är obebodda. Topografin uppvisar stora variationer. Omgivningarna kring Ormträsk är värdefull, gammal granskog med värden i anknytning till fågelbeståndet. I naturinventeringen som gjordes för Söderkulla delgeneralplan konstateras följande: Ormträsk är ett stort ödemarksträsk mitt i det vidsträckta området av klippryggar. Strandområdena är i huvudsak sumpiga och kärriga. Trädbeståndet är färsk granmoskog särskilt på den norra och östra stranden av träsket. Trädbeståndet är ställvis kraftigt. Det för gamla grandungar typiska artbeståndet i fält- och buskskiktet är knappt med undantag för det omedelbara strandområdet. Skog har avverkats på stränderna i den södra ändan av träsket. I delområdet Majvik bor det 91 personer. Området ligger på båda sidorna av Nya Borgåvägen (lv 170) och gränsar till havsviken Bolsfjärden samt till detaljplaneområdet Sibbostranden. Den biodynamiska gården i Majvik är belägen söder om Nya Borgåvägen. Utdrag ur Delgeneralplan för Söderkulla 2015, gällande avgränsningar. 6 7

5 Majvik: I delgeneralplanen för Söderkulla anvisas tre småhusdominerade bostadsområden (AP-2) samt ett småhusdominerande bostadsområde (AP-1) längs Immersbyvägen norr om Nya Borgåvägen. Beteckningen AP-1 avser bostadsområde där småhus får uppföras. På området får också placeras sådan närservice och sådana rekreationsområden som är nödvändiga för boendet. Sådana mindre arbetsutrymmen som inte föranleder buller, tung trafik, luftföroreningar eller med dessa jämförbara miljöstörningar får placeras i anslutning till boende. Byggplatsens areal ska vara minst m2. I AP-2-området är planbeteckningen för övrigt likadan, men därtill anges att byggplats som ansluts till vatten- och avloppsnätet ska vara minst m2. Som en rekommendation konstateras att avsikten är att utarbeta delgeneralplan för bycentrum i AP-1- och AP-2- områdena. Arealen på en byggplats som är förenlig med delgeneralplanen för bycentrum och som ansluts till vatten- och avloppsnätet ska vara minst m2. I planen har obebyggda områden anvisats som ett jord- och skogsbruksdominerat område (M). Området är avsett för jord- och skogsbruk samt för byggande i anslutning till det. Jordbyggnadsarbeten, fällning av träd eller annan därmed jämförbar åtgärd som förändrar landskapet får inte vidtas utan tillstånd (tillstånd för miljöåtgärd enligt 128 MBL). Fällning av träd förutsätter tillstånd för miljöåtgärder endast för följande åtgärder: - Avverkning för naturlig skogsförnyelse på över 2 ha stort område - Kalhygge på över 2 ha stort område Planer och utredningar gällande området För att reglera och styra områdesanvändningen inom en kommun utarbetas generalplaner och detaljplaner. I generalplanen anges huvuddragen för områdesanvändningen i kommunen. I detaljplanen anges hur ett delområde i kommunen skall användas och bebyggas. Flera kommuner kan utarbeta en gemensam generalplan. En landskapsplan är en översiktlig plan över områdesanvändningen i landskapet eller ett delområde i landskapet. Statsrådet kan godkänna riksomfattande mål för områdesanvändningen och regionstrukturen. (4 MBL) Riksomfattande mål för områdesanvändningen Specialfrågor i Helsingforsregionen I Helsingforsregionen främjas en enhetlig samhällsstruktur som bygger på kollektivtrafiken, särskilt den spårbundna trafiken. I syfte att trygga en tillräcklig bostadsproduktion ska man vid områdesanvändningen säkerställa att det finns tillräckligt med tomtmark. - Alla avverknings- och gallringsåtgärder närmare än 20 meter från strandlinjen, med undantag för gårdsområden. De särskilt viktiga livsmiljöerna som avses i skogslagen ska dock bevaras på alla områden (10 skogslagen). Byggplatsen ska vara minst m2. För strandzonen rekommenderas att - bostadsbyggnadens minimiavstånd från strandlinjen är 50 meter - bastubyggnadens minimiavstånd från strandlinjen är 20 meter. Behovet av en förbindelse för vägtrafiken (röd streckad linje) har angivits från Immersbyvägen mot Bäckängsvägen. På bägge sidor av Nya Borgåvägen finns ett bullerområde som anger att bullret från vägtrafiken överskrider 55 db (A). Söder om Nya Borgåvägen har småhusdominerade bostadsområden (AP2) anvisats på stranden och längs Majviksvägen. Åkrarna vid Majvik gård har betecknats som jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden (MY). I delområdet Majvik finns därutöver följande fasta fornlämningar, kulturhistoriska skyddsobjekt och skyddade naturmiljöer: Röhäll (sm 406): Klass I: gravröse från bronsåldern Storörsbottnet (sm 407): Klass I: gravröse från bronsåldern Bölsfjärdens östra strand (sl 51, sl 52 och sl 54): Bergskrön (ekologiskt sett mycket känslig, relativt torr tallmo) eller brant erosionskänslig sluttning. Ett med hänsyn till vegetationen och ekologin betydande område (representativt, mångfacetterat skogsbestånd, bäck, äng, strand osv.) Lunden i Majvik (sl 79): Lundartad moskog, delvis torr lundsluttning och delvis klibbalsdunge och fuktig äng. Bullerblomster förekommer i området. Mitt i området finns berg i dagen liksom en bäckfåra som dikats rak. Värden med hänsyn till fågelbeståndet. Sluttningslunden i Majvik (sl 321): Vid foten av bergsområdet i söder. Området är lundartad mo med lind och skogsolvon som de mest värdefulla arterna, inte särskilt värdefull på det hela taget, rekreationsbruk. Skogsområdena i Majvik (sl 322 och sl 323): Krönet på ett bergsområde (ekologiskt sett mycket känslig, relativt torr tallmo) eller brant erosionskänslig sluttning. Värden med hänsyn till fågelbeståndet. Björkhaga, lundarna i Majvik-Fallbäcken (sl 335): Värden med hänsyn till fågelbeståndet. Majvik (sr 302): Gårdens huvudbyggnad uppfördes år 1918 och har senare byggts ut. De av statsrådet fastställda, reviderade målen för områdesanvändningen trädde i kraft De riksomfattande målen för områdesanvändningen är en del av planeringssystemet för områdesanvändningen i enlighet med markanvändningsoch bygglagen. Enligt 24 i markanvändnings- och bygglagen ska man vid områdesplaneringen beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen så att möjligheterna att uppnå dem främjas. De riksomfattande målen för områdesanvändningen syftar till att säkerställa att omständigheter av riksomfattande betydelse beaktas vid planläggningen i kommunerna. De preciserar och konkretiserar ur rikssynvinkel de allmänna målen i markanvändnings- och bygglagen och de innehållskrav för planer som härletts ur dessa. I kommunerna är generalplanen det viktigaste verktyget för att främja de riksomfattande målen för områdesanvändningen: I generalplanen konkretiseras de riksomfattande målen för områdesanvändningen till en del av den eftersträvade utvecklingen och huvuddragen i områdesanvändningen i kommunen. Delgeneralplan för Söderkulla 2015, vilken grundar sig på rymligt glesbyggande och ekonomibruk av grönområden, är föråldrad i förhållande till de av statsrådet godkända målen för områdesanvändningen särskilt med hänsyn till följande mål: Samhällsstrukturen utvecklas så att tjänster och arbetsplatser är lättillgängliga för olika befolkningsgrupper och i mån av möjlighet placeras nära bostadsområden så att behovet av personbilstrafik är så litet som möjligt. Trafiksäkerheten förbättras liksom betingelserna för kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken. I stadsregionernas pendlingsområden säkerställs för områdesanvändningens del att det finns förutsättningar att bygga bostäder som är ändamålsenligt placerade och att kraven på en god livsmiljö kan tillgodoses. Vid områdesanvändningen ska tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister, och nätverkens kontinuitet, säkerhet och kvalitet ska främjas. Trafiksystemet och områdesanvändningen skall sammanjämkas så att behovet av privatbilstrafiken minskar och förutsättningarna att använda trafikformer med liten miljöbelastning förbättras. Särskild vikt ska dessutom fästas vid förbättring av trafiksäkerheten. Vid planeringen av områdesanvändningen ska betydande byggande placeras i områden med tillgång till kollektivtrafik, särskilt spårbunden trafik. Genom dimensioneringen av områdesanvändningen ska man förbättra kollektivtrafikens verksamhetsbetingelser och möjligheterna att anlita kollektivtrafiken. Vid områdesanvändningen ska man förebygga glesbyggande utanför den befintliga samhällsstrukturen. Ibruktagandet av nya områden för bostäder, arbetsplatser och service och betydande kompletteringsbyggande av befintliga områden ska schemaläggas så att man kan säkerställa tillgången till kollektivtrafik. Inom planeringen av områdesanvändningen ska man säkerställa att det med tanke på invånarnas behov av rekreation finns tillräckligt omfattande och attraktiva överkommunala områden för fritidsbruk. Kontinuiteten i det nätverk av grönområden som sammanbinder dessa områden ska tryggas. 8 9

6 Landskapsplan Östra Nylands landskapsplan: I det område där planen ska upphävas gäller den av miljöministeriet fastställda övergripande landskapsplanen för Östra Nyland. I Östra Nylands landskapsplan är området ett utvidgningsområde för tätortsfunktioner (A/r) samt ett jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov av att styra friluftslivet (MU). Nya Borgåvägen har betecknats som regionväg (st). Sibbo ådal har betecknats som ett område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, riksintresse (ma-v). Behov av grönförbindelser har anvisats från stranden av Majvik i riktning mot Sibbo storskog samt till västra sidan av Ormträsket i riktningen norr-söder. De områden som upphävs gränsar till ett byområde (AT). Etapplandskapsplan 2 för Nyland: Landskapsplanen för Nyland håller som bäst på att revideras, ett arbete som startade efter sammanslagningen av förbunden. Nylands förbund har utarbetat etapplandskapsplan 2 för samtliga 26 kommuner i området och landskapsfullmäktige godkände planen När fullmäktige fattade beslutet om planen lät man bli att godkända ett område för tätortsfunktioner i Östersundom som går österut från Helsingfors liksom ett område för tätortsfunktioner ända fram till Söderkulla i Sibbo som skulle stödja sig på östmetron. Den zon som nu föll utanför fastställelsen, och som omfattar ett större område än den gemensamma generalplanen för Östersundom, har definierats som en av de viktigaste tillväxtområdena i metropollandskapet. Den del av etapplandskapsplan 2 för Nyland som fortfarande saknas kommer att godkännas senare. I etapplandskapsplanen förkastades banreserveringen Helsingfors- Imatra. I förslaget till landskapsplan 2 för Nyland är områdena för tätortsfunktioner större. De centrala områdena i Majvik har anvisats att förtätas som områden för tätortsfunktioner. På västra sidan av Sibbo å har genomförandet av tätortsfunktionerna bundits till beslutet om att bygga en spårförbindelse. Banan för regiontrafiken (metron) slutar i Sibbesborgs centrum och därifrån finns ett förbindelsebehov för trafiken i östlig riktning. Behoven av grönförbindelser har preciserats i Majvik. Utdrag ur Östra Nylands landskapsplan Utdrag ur sammanställningen av landskapsplanerna (Nylands landskapsplan och helhetslandskapsplanen för Östra Nyland). Källa: maakuntakaava Generalplan för Sibbo 2025 Generalplan för Sibbo 2025 godkändes av fullmäktige i Sibbo och vann laga kraft i och med Högsta förvaltningsdomstolens beslut Helsingfors förvaltningsdomstol hävde fullmäktiges beslut till den del det berör områden för tätortsfunktioner som anvisats till Hitå-Ormträsk och Majvik (A). I enlighet med Generalplan för Sibbo 2025 är målet att utveckla Söderkulla med omgivningar till ett tätortscentrum som stödjer sig på spårtrafik. Område av etapplandskapsplan 2 för Nyland som inte fastställdes, visas på kartan med blå linje. Gemensam generalplan för Östersundom Delområdet Majvik som ska upphävas ingår i generalplaneområdet Östersundom, för vilket en gemensam generalplan ska utarbetas för Helsingfors stad, Vanda stad och Sibbo kommun. Planarbetet är i utkastskedet. Generalplaneområdet omfattar den del av Sibbo som införlivades med Helsingfors samt de närliggande områdena Västersundom, Västerkulla, Fagersta och Gjutan i Vanda liksom Granö och Majvik i Sibbo. I generalplanen avgörs markanvändningen i området med hänsyn till boende, arbetsplatser, service och övriga funktioner och hur dessa ansluts till närområdena. Även granskningen av trafiksystemet i ett mer vidsträckt område är en väsentlig del av arbetet, eftersom det handlar om en del av tillväxtkorridoren längs sydkusten. Delgeneralplan för Sibbesborg Delgeneralplaneringen av Sibbesborg är en av de viktigaste planerna när det gäller att verkställa kommunens tillväxtstrategi. Den delgeneralplan som nu ska utarbetas syftar till att precisera riktlinjerna för markanvändningen enligt Generalplan för Sibbo 2025 samt verkställa landskapsplanläggningen. Generalplan för Sibbo 2025 och den relaterade tillväxtstrategin, lokala utvecklingsmål och visioner som samlades för planeringstävlingen för ett hållbart samhälle, tävlingsresultaten och utvecklingsbilden för Sibbesborg, som baserar sig på tävlingsresultaten, är de viktigaste utgångspunkterna för planeringen. I delgeneralplanen fastställs de principer för markanvändningen enligt vilka Sibbesborg utvecklas till ett tätortscentrum som stödjer sig på spårtrafiken och den övriga kollektivtrafiken en småstad med mångsidiga funktioner som iakttar principerna om ett hållbart samhälle. Delgeneralplaneringen av Sibbesborg startade i december 2012 och omfattar Hitå-Ormträsk av de områden som ska upphävas

7 Förutredning om östmetron Under år 2012 gjordes en förutredning av bansträcknings- och markanvändningsalternativen i anslutning till den östra metrokorridoren som underlag för Sibbesborgs delgeneralplan. Utredningen gjordes som ett samarbete mellan WSP Finland Ab, Nylands förbund och Helsingforsregionens trafik (HRT), vilka också medverkade i finansieringen av arbetet. Metron har valts som system för spårkollektivtrafiken eftersom man i den för kommunerna gemensamma generalplanen för Östersundom föreslagit att östmetron ska förlängas från Mellungsbacka till Majvik. I denna förutredning har alternativa bansträckningar och stationer för metron mellan Majvik och Sibbesborg undersökts liksom alternativa strukturmodeller för bansträckningarna. Bansträckningen för östmetron har undersökts och flera alternativ har jämförts och bedömts i förhållande till de uppsatta målen. Planer på olika nivåer med anknytning till området, den planläggning som är under beredning, planeringstävlingen för en hållbar utveckling i Sibbesborg och de mest framgångsrika tävlingsbidragen, arbetet med utvecklingsbilderna för regionen och Sibbo kommun samt Helsingforsregionens trafiksystemplan har utgjort utgångspunkterna för utredningen. Resultatet blev två för metrons del jämnstarka bansträckningsalternativ som möjliggör olika modeller för markanvändningen. För den fortsatta planeringen valdes de alternativ där banan följer landsvägen från Majvik till den planskilda korsningen till motorvägen. Alternativen går isär från och med den planskilda korsningen i Västerskog och österut. I det ena alternativet (AC) finns de två sista metrostationerna nära motorvägen, och i det andra (B) fortsätter metrobanan i linje med landsvägen och ankommer till centrum av Sibbesborg norrifrån. Utifrån dessa alternativ kan man inom ramen för delgeneralplaneprocessen genom mer detaljerad planläggning och den jämförelseinformation som alstras i samband med den, samt via växelverkan ta fram den för miljön och området mest lämpliga metrolinjen, samhällsstrukturen och betingelserna för den. Övriga regionala planer och program I bakgrundsmaterialet till de pågående planprojekten ingår planer och program som kommunen har godkänt tidigare, bl.a. ramplanen för Helsingfors- Borgå (2009), trafikvisionen för Södra Sibbo (2010), förutredningen om östmetron (2013), de strategiska riktlinjerna för markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen (MBT 2050) och utvecklingsbilden för KUU- MA-kommunerna (2012). Utgångspunkten är en regional kontext där Sibbo kommun börjar engagera sig mer i utvecklingen av huvudstadsregionen som en aktiv och självständig aktör. Planeringen av huvudstadsregionens östkust har förändrats väsentligt efter godkännandet av Söderkulla delgeneralplan. Enbart antalet utredningar och granskningar samt omfattningen av det regionala samarbetet indikerar en kraftig förändring i planeringskulturen och samhällsstrukturen, även om det är en lång process att bygga upp en förtätande samhällsstruktur som stödjer sig på kollektivtrafiken. Planstomme för Majvik Planstommen för Majvik grundar sig på utkastet till den gemensamma generalplanen för Östersundom och illustrationen av den (daterade ). Arbetet med planstommen motsvarar till sitt innehåll genomförandeplanen för delgeneralplanen och fungerar därmed som Sibbo kommuns genomförandeplan när det gäller den gemensamma planen för Östersundom. Planstommen syftar till att fastställa principerna och randvillkoren för det tekniska genomförandet samt indelningen av genomförandet i faser och måltidtabellen för genomförandet. I norr gränsar planstommens område till landsväg 170 och i väster till havsstranden. Majvik gård ingår i sin helhet i detta område. I planstommen presenteras kvartersstrukturen, placeringen och dimensioneringen av servicen, trafiknätet och grönområdena i stora drag, och undersöks den etappvisa genomföringen av kommunaltekniken. Kvartersstrukturen behandlas mer detaljerat än i utkastet till generalplan. Detaljplanläggningen och genomförandet indelas i faser med utgångspunkt i lämpliga kvartershelheter och gatuavsnitt. Planstommen färdigställs vintern Detaljplan I de områden som upphävs finns inga gällande detaljplanerade områden. Byggförbud och åtgärdsbegränsningar i Sibbo kommun

8 Byggnadsordning Byggförbud och åtgärdsbegränsning Konsekvensbedömning Byggandet i Sibbo kommun styrs och regleras vid sidan om markanvändningsoch byggnadslagen och -förordningen samt övriga lagar och författningar om byggande även av byggnadsordningen. Bestämmelserna i byggnadsordningen kompletterar detalj- och generalplanerna såtillvida att planbestämmelserna gäller i första hand. Sibbo kommuns nuvarande byggnadsordning trädde i kraft och de av fullmäktige godkända ändringarna i byggnadsordningen trädde i kraft (med undantag för kapitel 7.2, vilket trädde i kraft ). Byggförbud och åtgärdsbegränsning gäller i båda delområdena som ska upphävas. På kommunstyrelsens beslut utfärdades för delområdet Majvik ett byggförbud i enlighet med 38 och en åtgärdsbegränsning i enlighet med 128 i markanvändnings- och bygglagen fram till för utarbetandet av detaljplanen. På kommunstyrelsens beslut utfärdades för delområdet Hitå-Ormträsk ett byggförbud i enlighet med 38 och en åtgärdsbegränsning i På kommunstyrelsens beslut utfärdades för delområdet Hitå-Ormträsk ett byggförbud i enlighet med 38 och en åtgärdsbegränsning i enlighet med 128 i markanvändningsoch bygglagen fram till för utarbetandet av delgeneralplanen för Sibbesborg. SIPOON KUNTA KUNNAN MAANOMISTUS JA SOPIMUSALUEET Kunnan maanomistus Sopimusalueet När en plan utarbetas (eller upphävs) ska miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning, enligt 9 i MBL. Konsekvenserna ska utredas för hela det område som de väsentliga konsekvenserna av planens upphävande kan tänkas sträcka sig till, men vid bedömningen kan man som utgångspunkt betrakta den gällande landskapsplanen och en generalplan med rättsverkningar. Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas, 9 MBL En plan ska basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas, 1 MBF Vid bedömningen av konsekvenserna av upphävandet av Söderkulla delgeneralplan utnyttjas utredningsmaterialet för de pågående delgeneralplaneprojekten. Planerna och rapporterna finns på Sibbo kommuns webbsidor om planläggning, samt I samband med upphävandet behöver inga nya utredningar sammanställas. Avtal Två avtal om start av projektsamarbete kring markanvändningen är i kraft i de områden som ska upphävas. Avtalen har ingåtts med Ulla Hultins dödsbo samt med markägarna i Majvik (Niklas, Henrik och Erik Ramm-Schmidtin, Henrik Silén, Lisbeth Brander samt Johan Borgströms dödsbo. I avtalen har man preliminärt överenskommit om detaljplanläggningen av området och om ersättningen för kostnaderna i anknytning till planläggningen. De egentliga markanvändningsavtalen görs upp när detaljplanen har nått förslagsskedet. Vid utredning av sådana konsekvenser av planer som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen beaktas den aktuella planens uppgift och syfte, tidigare gjorda utredningar samt andra omständigheter som inverkar på behovet av utredningar. Utredningarna skall innehålla tillräckliga uppgifter för att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser som genomförandet av planen har för: 1) människornas levnadsförhållanden och livsmiljö; 2) mark- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet; 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna; 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken; 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den bebyggda miljön. Om sådana väsentliga konsekvenser av en generalplan eller detaljplan som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen utsträcker sig till en annan kommuns område, skall kontakt med denna kommun hållas i tillräcklig omfattning vid utredningen av konsekvenserna av planen. Om de väsentliga konsekvenserna av planen utsträcker sig till området för ett annat förbund på landskapsnivå, skall kontakt på motsvarande sätt upprätthållas med detta förbund. Deltagande och information Markägoförhållanden De områden som ska upphävas ägs dels av privatpersoner och dels av församlingen. Sibbo kommun äger ingen mark i dessa områden. Karta över kommunägd mark och avtalsområdena Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen ska anordnas så att intressenterna har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken (62 MBL). Anhängiggörande Vid upphävandet av en plan iakttas samma faser som vid utarbetandet av en plan när det gäller växelverkan och deltagande. Upphävandet startar när planarbetet kungörs anhängigt, arbetet planeras samt programmet för deltagande och bedömning utarbetas (63 MBL). När markanvändningssektionen har behandlat programmet för deltagande och bedömning kungörs planarbetet anhängigt och framläggningstiden för programmet för deltagande och bedömning. Programmet för deltagande och bedömning läggs fram offentligt på Sockengården i en månad räknat från anhängiggörandet. Programmet för deltagande och bedömning kan även läsas på kommunens internetsidor och på biblioteket i Söderkulla

9 Intressenterna kan ge respons på huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt och programmet kan kompletteras och uppdateras utgående från den erhållna responsen under processen för att upphäva planen. Angående brister i arbetet ombes intressenterna i första hand vända sig till kommunens representanter. Såvida intressenten anser att PDB fortfarande är bristfälligt, trots kontakt med kommunen och kommunens ändringar i programmet, har han möjlighet att för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland föreslå samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt innan planförslaget läggs fram (64 MBL). I begynnelseskedet av processen för att häva planen anordnas samråd med myndigheterna tillsammans med Närings-, trafikoch miljöcentralen i Nyland (66 MBL och 18 MBF). På detta möte behandlas programmet för deltagande och bedömning, planens utgångspunkter samt centrala konsekvenser ur olika myndigheters synvinkel. Ett meddelande om att ett arbete med att upphäva planen har startat och att myndighetssamråd ska anordnas skickas till de aktuella myndigheterna per brev eller e-post. Beredningsskedet I utkastskedet av upphävandet av en plan är planeringsmaterialet framlagt offentligt i 30 dagar. Därtill presenteras det för alla intressenter på ett möte för allmänheten som hålls i form av en planutställning. Under framläggningstiden har intressenterna möjlighet att framföra åsikter om upphävandet av planen (62 MBL och 30 MBF). Utlåtanden begärs av myndigheter och övriga aktörer (t.ex. föreningar). Anmärkningar och utlåtanden som inkommit behandlas och i förslagsskedet informerar kommunen om på vilket sätt de tagits i beaktande. Förslagsskedet Kommunstyrelsen godkänner förslaget till upphävande av planen och det läggs fram offentligt i 30 dagar (65 MBL och 19 MBF). Under framläggningstiden kan skriftliga anmärkningar lämnas in om planförslaget. Utlåtanden begärs av tillbörliga myndigheter och sammanslutningar (20 MBF). Kommunen ger sitt motiverade ställningstagande till anmärkningarna och utlåtandena. Godkännandeskedet Fullmäktige godkänner upphävandet av planen på framställan av markanvändningssektionens och kommunstyrelsen. Att planen har upphävts kungörs på samma sätt som kommunens övriga kungörelser. I enlighet med MBL skickas därtill ett meddelande om godkännandet av en plan till de kommunmedlemmar samt de som gjort en anmärkning och som när planen var framlagd begärde det skriftligen och samtidigt uppgav sin adress (67 MBL). Man kan besvära sig över fullmäktiges beslut till Helsingfors förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen. Intressenter Intressenter är de som äger eller besitter mark i planeringsområdet och de närliggande områdena, ägarna till fastigheterna i närområdet, huvudarrendatorerna av fastigheterna samt invånarna i närområdet. Intressenter är också de myndigheter, föreningar, organisationer och sammanslutningar som har verksamhet i området eller vars bransch behandlas i planeringen. Dessa är åtminstone följande: Samkommuner: Nylands förbund, samkommunen för vattenskydd i mellersta Nyland (Kuves), samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) och samkommunen för vattenverken i Tusbyregionen. Statliga myndigheter: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (ELY), Trafikverket, Museiverket, Borgå museum, Forststyrelsen och Skogscentralen Tavastland-Nyland. Förvaltningarna i Sibbo kommun: social- och hälsovårdsavdelningen, bildningsavdelningen, resultatenheten för förvaltning och ekonomi och avdelningen för teknik och miljö. Övriga myndigheter och offentliga samfund: Borgå stad, Helsingfors stad, Sydfinska Energi Ab, Kervo Energi Ab och Räddningsverket i Östra Nyland. Föreningar: Sipoon omakotiyhdistys ry - Sibbo egnahemshusförening, Eriksnäsin asukasyhdistys, Länsi- Taasjärven asukasyhdistys, Sipoon Eläkkeensaajat ry, Sibbo företagare rf, Östra Nylands byar rf, Musikdaghemmet Pocos understödsförening rf, Sibbo Navigationssällskap rf., Sibbo hästavelsförening rf, Sibbo skyttegille rf., Sibbo skärgårds öförening rf., Sipoon teatteri/etelä-sipoon nuorisoseura rf., Ådalens Idrottsförening rf., Sibbo naturskyddare rf, Sibbo konstnärer rf, Folkhälsan i Sibbo rf., Karinkiertäjät ry och Mannerheims barnskyddsförbunds lokalförening i Sibbo. Preliminär tidtabell De viktigaste tidpunkterna för deltagande och växelverkan är enligt den målinriktade tidtabellen för planarbetet följande: Augusti september 2013 Planarbetet kungörs anhängigt och programmet för deltagande och bedömning läggs fram offentligt Oktober 2013 Utkastet till upphävande läggs fram offentligt November 2013 Förslaget till upphävande läggs fram offentligt Information Viktiga skeden i planeringen och deltagandet meddelas i lokaltidningarna (Borgåbladet och Sipoon Sanomat), på kommunens webbplats ( fi) och på den officiella anslagstavlan i Sockengården samt på Söderkulla bibliotek. Programmet för deltagande och bedömning, beredningsmaterialet och förslaget till delgeneralplan läggs fram offentligt på anslagstavlan i Sockengården och på kommunens webbplats. Till dem som gjort en skriftlig anmärkning om förslaget till upphävande av planen och samtidigt uppgett sina kontaktuppgifter adress skickas kommunens motiverade ställningstagande (s.k. bemötande) av den framförda anmärkningen. Ett meddelande om att beslut har fattats om att upphäva planen skickas till de kommunmedlemmar och till dem som gjort en anmärkning och som när planen var framlagd begärde det skriftligen och samtidigt uppgav sin adress. Information om hur arbetet fortskrider publiceras på kommunens webbplats där materialet som berör planen finns åskådligt. Information om planläggningen ges på adressen och_bo/planlaggning/generalplaner/ delgeneralplan_for_soderkulla_upphavandet Kungörelser Kungörelser om planläggningsarbetet publiceras i kommunens annonsorgan (Borgåbladet, Sipoon Sanomat), på kommunens webbplats ( fi) och på kommunens anslagstavla (Sockengården). Förfrågningar Tilläggsuppgifter om arbetet med delgeneralplanen ges av: Kaisa Yli-Jama, generalplanläggningschef tfn (09) fornamn.efternamn@sibbo.fi Eveliina Harsia, generalplanläggare tfn (09) fornamn.efternamn@sibbo.fi Postadress: Sibbo kommun Utvecklings- och planläggningscentralen PB Sibbo Besöksadress: Sockengården Stora Byvägen 18 Sibbo (Nickby) Pärmbild: Sibbo kommun 16 Text och layout:: Sibbo kommun 17 Översättning: Monika Sukoinen