Naturvärdesinventering Kronoparken Bydalen NATURVÄRDESINVENTERING FÖR DETALJPLAN AVSEENDE BOSTÄDER PÅ FASTIGHETEN HAMMARNÄS 7:11, ÅRE KOMMUN

Transkript

1 Naturvärdesinventering Kronoparken Bydalen NATURVÄRDESINVENTERING FÖR DETALJPLAN AVSEENDE BOSTÄDER PÅ FASTIGHETEN HAMMARNÄS 7:11, ÅRE KOMMUN Naturvärdesinventering av landmiljöer Inventeringen genomfördes under juli/augusti 2018

2 KONSULT Ansjö Skog och Markkonsult AB Fagerbacken Östersund Kontaktperson: Anna Westerlund Naturvärdesinventering, bedömning och rapport KUND: Högdalens Sportstugeföreing Att: Arctan AB/Opevägen Östersund Kontaktperson: Jon Månsson Samtliga foton i rapporten är tagna av Anna Westerlund För bakgrundskartor gäller copyright enligt: Lantmäteriet. 2

3 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Metodik och genomförande 4 Påverkan på olika naturmiljöer 5 Områdesbeskrivning 6 Resultat 7 Referenser 3

4 1. SAMMANFATTNING Högdalens sportstugeförening har gett Ansjö Skog och Markkonsult AB i uppdrag att utföra en naturvärdesinventering av fastighet Hammarnäs 7:11 Bydalen, Åre kommun, Jämtlands län. Arctan AB har i uppdrag att ta fram en detaljplan över området. Genom att utföra en naturvärdes-inventering i tidigt skede av planeringsprocessen finns det större möjligheter att utforma projektet utifrån de naturvärden som förekommer. Naturvärdesinventeringen (NVI) har utförts enligt svensk standard för naturvärdesinventering, SS :2014 (NVI; Swedish Standards Institute 2014 a, b). Inför fältinventeringen genomfördes en fjärranalys där kunskap om områdets naturmiljöer inhämtades från Skogsdataportalen, Miljödataportalen, Länsstyrelsernas GIS-tjänster och ArtDatabanken. Hela utredningsområdet har fältbesökts men bestånd som enkelt kunde överblickas och naturvärdesbedömas utifrån flygbilder och i fält fältbesöktes endast översiktligt. Delområden med potential att hysa högre naturvärden besöktes mer noggrant. Resultatet av inventeringen visar att en stor del av utredningsområdet är påverkat av människan. Utredningsområdet består till största del av skogs- och myrmark. Skogen karaktäriseras av fjällbarrskog med visst inslag av löv. I kanten av Dammån förekommer ett mindre parti översvämningsskog som domineras av löv. Skogen är generellt påverkad av de fritidsfastigheter som finns spridda inom utredningsområdet. Fastigheterna ligger framför allt i den södra kanten av området upp mot vägen. Inom detta skogsområde förekommer relativt frekvent plockhuggning och avverkning. Skogen norr om elljusspåret och den större myren är mindre påverkad av fritidsfastigheterna men ingår däremot i ett generellt fritidsområde med elljusspår, fiskdamm, vindskydd och närheten till Dammån som fiskevatten där spår efter vedhuggning och slitage av naturen kan ses. Myrmarken är påverkad av terrängkörning både längs elljusspår och längs med kraftledningen som löper i södra ändan av myren. De två fjällbäckarna och myrmarken är väsentliga för områdets hydrologi och områdets karaktär. Både bäckarna och myrmarkerna avvattnas i Dammån vilket gör dem extra känsliga för yttre påverkan. Verksamhet som kan påverka de utpekade Natura 2000 värdena i Dammån negativt är r tillståndspliktiga enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Vid naturvärdesinventeringen har inget förslag till detaljplan utformats men vattendragen myrmarkerna, skyddszonen mot Natura 2000 området samt delar av skogsmarken har identifierats som att de bör ingå i naturmark. Det bedöms vara en skälig avvägning mellan exploatering och bevarande av naturvärdena som är positiva för den biologiska mångfalden inom utredningsområdet. 4

5 2. INLEDNING 2.1 Uppdraget Högdalens Sportstugeförening har gett Ansjö Skog och Markkonsult AB i uppdrag att utföra en naturvärdesinventering av fastighet Hammarnäs 7:11 Bydalen, Åre kommun, Jämtlands län, se figur 1 och 2. Arctan AB har i uppdrag att ta fram en detaljplan över området. En naturvärdesinventering syftar till att lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer som förekommer inom planområdet. Genom att utföra en naturvärdesinventering i tidigt skede av planeringsprocessen finns det större möjligheter att utforma projektet utifrån de naturvärden som förekommer och därmed minimera projektets påverkan på naturmiljön. I naturvärdesinventeringen ingår inte bedömning av värden för friluftsliv, kulturmiljö, geologi, landskapsbild eller ekosystemtjänster. Inventering och rapport är sammanställd av Anna Westerlund, utbildad jägmästare med flerårig erfarenhet av naturvärdesinventeringar och tillståndsprövning. Dokumentet har granskats av biologen Sebastian Acker, Orangutang Skog och Naturvård AB. Figur 1. Översiktskarta över planområdets lokalisering, Bydalen Åre kommun, Jämtlands län. 2.2 Naturvårdsarter Naturvårdsart är ett samlingsbegrepp för skyddade arter, fridlysta arter, rödlistade arter, typiska arter, ansvarsarter och signalarter. En naturvårdsart indikerar att ett område har högt naturvärde eller att arten i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter har lanserats av ArtDatabanken som ett verktyg vid naturvärdesbedömning. Vid senaste revideringen av rödlistan har en lista på användbara naturvårdsarter för olika biotoper tagits fram som bl a har nyttjats vid denna inventering. Arter som omfattas av begreppet naturvårdsart är inte per automatik lagskyddade det är däremot de fridlysta arterna. 5

6 ArtPortalen är en webbplats som drivs av Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket. Portalen syftar till att registrera observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Alla fynd publiceras först och kvalitetsgranskas i efterhand. Rödlistan är en redovisning av arters risk att dö ut från ett område. De arter som uppfyller kriterierna för någon av kategorierna; Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) benämns rödlistade. De rödlistade arterna som kategoriseras som CR, EN eller VU benämns hotade. Rödlistan baseras på internationellt vedertagna kriterierna från Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Rödlistan uppdateras var femte år av Art Databanken SLU. En sökning i Artportalen gav inte några träffar inom det aktuella utredningsområdet. Sökning utfördes med en polygon över utredningsområdet och sökkriterier för alla arter under åren Figur 2. Utredningsområdet, Bydalen Åre kommun. 3. METODIK OCH GENOMFÖRANDE 3.1 Metodik Naturvärdesinventeringen (NVI) har utförts enligt svensk standard för naturvärdesinventering, SS :2014 (NVI; Swedish Standards Institute 2014 a, b). Metodiken i NVI:n bygger till stora delar på tidigare metoder som använts i rikstäckande inventeringar, t ex nyckelbiotop-, våtmarks- och ängoch betesmarksinventeringarna. Syftet med NVI är att identifiera och dokumentera områden som är av positiv betydelse för biologisk mångfald inom utredningsområdet. Områdena avgränsas som naturvärdesobjekt och bedöms med avseende på naturvärde enligt en fyrgradig skala; högsta naturvärde, högt naturvärde, påtagligt naturvärde samt visst naturvärde, se tabell 1. Områden med ingen eller ringa positiv betydelse för biologisk mångfald avgränsas inte och beskrivs enbart översiktligt. Naturvärdesobjekten utgörs oftast av en dominerande naturtyp som kan tilldelas en gemensam naturvärdesklass. Naturtyper kan exempelvis vara ängs- och betesmark, skog, myr, sjö, vattendrag etc. 6

7 Bedömningen av naturvärde görs på två grunder: Art- och Biotopvärde. För bedömning av artvärde ingår förekomst av naturvårdsarter samt relativ artrikedom. Bedömningsgrunden biotopvärde omfattar en samlad bedömning av biotopkvalitet samt hur sällsynt eller hotad biotopen är. Strukturer och element, t ex död ved, stenblock etc. är viktiga fysiska företeelser som ofta används vid bedömningen av biotopkvalitet. 3.2 Genomförande Inför fältinventeringen genomfördes en fjärranalys där kunskap om områdets naturmiljöer inhämtades från Skogsdataportalen, Miljödataportalen, Länsstyrelsernas GIS-tjänster och ArtDatabanken. Därefter flyg- och satelitbildstolkades området för att avgränsa potentiella naturvärdesobjekt. Flygbildstolkningen fokuserade på att lokalisera särskilt värdefulla naturmiljöer såsom äldre skogsbestånd, bergsbranter, våtmarker, bäckar och andra intressanta naturmiljöer. För att bedöma naturvärdena i de avgränsade objekten samt för att identifiera ytterligare områden med potentiellt höga naturvärden genomfördes en fältinventering. Hela utredningsområdet fältbesöktes men bestånd som enkelt kan överblickas och naturvärdesbedömas utifrån flygbilder och i fält fältbesöktes endast översiktligt. Delområden med potential att hysa högre naturvärden har besökts mer noggrant. Inventeringen är dock översiktlig och inriktad på att identifiera storskaliga naturvärden. Mindre punktobjekt med höga naturvärden kan därför ha förbisetts. Bedömningen av naturvärdena i rapporten innebär inte något ställningstagande om planområdet är lämpligt för anläggande av bostäder. Lokaliseringsbedömning utförs under planprocessen för framtagande av detaljplanen. NATURVÄRDES- KLASS 1 Högsta naturvärde 2 Högt naturvärde 3 Påtagligt naturvärde 4 Visst eller lågt naturvärde INNEBÖRD Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Varje enskilt område av en viss naturtyp i denna naturvärdesklass behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald men området bedöms vara av särskild betydelse för att den totala arealen av dessa områden bibehålls samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Områden med viss, ringa eller ingen betydelse för biologisk mångfald EXEMPEL Urskog eller naturskog med lång skoglig kontinuitet och riklig förekomst av rödlistade arter. Slåttermarker och naturbetesmarker som hävdas och hyser rikligt med hävdgynnade arter. Barrskog med naturskogskvalitet och lång skoglig kontinuitet. Välutvecklade bryn med många arter och blommande träd och buskar. Granskog med vissa värdefulla strukturer som lågor, torrakor eller gamla träd men där den långa kontinuiteten saknas. Naturliga myrmarker Allt från flerskiktad skog i avverkningsmogen ålder med naturligt fältskikt till homogen granplantering eller kalhyggen. Tabell 1. Naturvärdesklasser för bedömning av ett naturvärdesobjekts betydelse för biologisk mångfald enligt NVI SS :2014 (Swedish Standards Institute 2014a). 7

8 4. PÅVERKAN PÅ OLIKA NATURMILJÖER Det föreligger en risk att omgivande naturmiljöer påverkas negativt av en markexploatering. Exempelvis kan; habitat fragmenteras, ljusinsläppet till omgivande skog öka, förändringar i spridningsmönster för arter och förändring i markavvattning är några av riskerna. 4.1 Våtmark Våtmarker hyser en flora och en fauna som är specialiserad för att klara de förhållanden som råder i våtmarker. Arterna är anpassade för att klara tillexempelvis myrens ph, näringstillgång och vattennivå. Ett våtmarksområdes naturvärden bedöms utifrån dess storlek, orördhet och mångformighet. Ju större och mer mångformigt ett myrkomplex är desto större är ofta dess naturvärde. Dränering av våtmark vid exempelvis dikning eller vägbyggnation ger stora förändringar av förhållandena i myrmarken vilket bl a påverkar artsammansättningen och förutsättningar för liv i våtmarken. Höga naturvärden i sjöar och vattendrag är knutna till de limniska miljöerna och i nära anslutning till dessa. Den biologiska mångfalden gynnas av opåverkade vattenflöden, naturliga strandzoner och god vattenkvalitet. Skyddszoner av träd och buskar längs vattendrag saknas i många fall efter avverkning och exploateringar vilket missgynnar många arter som är beroende av kontinuerlig beskuggning av vattenspegeln. En skyddszon utseende bör variera beroende på områdets topografi och markförhållanden. Varje skyddszons anläggs individuellt för att nå en flexibel naturvårdsanpassning för varje objekt utifrån de lokala förutsättningarna. 4.2 Skog Skogen har många arter knutna till sig. Av Sveriges rödlistade arter är idag fler beroende av skogsmark än jordbruksmark. Förutsättningar för artrikedom i skogen är främst knuten till element så som död ved, gamla och grova träd, olikåldrig trädstruktur, lövträd och flerskiktning. En annan viktig aspekt är skogskontinuitet. Många av skogens arter har dålig spridningsförmåga och dessa arter är väldigt beroende av skoglig kontinuitet för att bevara sin livskraftighet. Skogens struktur och processer tar tid att utveckla i storleksordningen minst 100 år. 5. OMRÅDESBESKRIVNING 5.1 Översiktlig beskrivning av utredningsområdet Utredningsområdet är beläget i Bydalen, Åre kommun, Jämtlands län. Närmaste tätort är Hallen, se figur 1. Landskapet domineras av kalfjäll, granbarrskog med inslag av myrmarker, vattendrag och sjöar. Stora pistområden samt skoter- och fjälleder förekommer i landskapet. Lederna nyttjas fram för allt till rekreation exempelvis friluftsliv, bärplockning och jakt men även i rennäringssyfte. Berggrunden i området består av ryolit som är en magmatisk bergart samt kvartsit som är en metamorf bergart. Älvsediment och morän är de jordarter som dominerar inom utredningsområdet. 5.2 Tidigare kända naturvärden Inom utredningsområdet finns Natura 2000 området Dammån-Storån(N ). Dammåns vattensystem har sin upprinnelse i Anaris- och Oviksfjällen. Inom nederbördsområdet finns en mosaik av sjöar och källflöden. Större biflöden är bland annat Lekarån, Bastuån, Dörrsån och Gräftån. Dammån som fritt strömmande ekosystem är en älvmiljö med näringsfattigt och klart vatten samt skiftande vattendynamik och vattenföring. Den oreglerade vattenföringen upprätthåller en stor variation av bottensubstrat, vegetation och strandstrukturer och därmed förutsättningarna för 8

9 naturligt förekommande växter och djur. Inga övrigt kända naturområden finns registrerade inom utredningsområdet däremot ligger Bastudalens naturreservat och Natura 2000 område (N ) i nära anslutning till utredningsområdet. Utredningsområdet ligger inom utpekat riksintresseområde för vattenvård samt naturvård. 6. RESULTAT En naturvärdesinventering har genomförts på fastighet Hammarnäs 7:11 Åre kommun, se figur 3. Utredningsområdet består till största del av skogs- och myrmark. Området avgränsas i norr av Dammån och i söder av vägen mot Höglekardalen. Två bäckraviner på södra sidan om vägen ingår också i utredningsområdet se figur 3. Skogen karaktäriseras av fjällbarrskog med visst inslag av löv. I kanten av Dammån förekommer ett mindre parti översvämningsskog som domineras av löv. Skogen är generellt påverkad av de fritidsfastigheter som finns spridda inom utredningsområdet. Fastigheterna ligger framför allt i den södra kanten av området upp mot vägen. Inom detta skogsområde förekommer relativt frekvent plockhuggning och avverkning. Skogen norr om elljusspåret och den större myren (N3), se figur 3, är mindre påverkad av fritidsfastigheterna men ingår däremot i ett generellt fritidsområde med elljusspår, fiskdamm, vindskydd och närheten till Dammån som fiskevatten. Spår efter vedhuggning och slitage av naturen kan ses. N4 N2 N3 N1 N1 Figur 3. Karta över planområdet samt identifierade naturvärdesobjekt som påträffats under inventeringen av fastighet Hammarnäs 7:11 Åre kommun. Naturvärdesobjekten är markerade med id nummer N1-N4. 9

10 I kanten av Dammån finns ett mindre lövskogsparti. Här står det ytligt grundvatten och området översvämmas under högvattenperioder. Fältskiktet består av högörter som exempelvis Tolta, Stormhatt, Brudborste och Älgört. Området ingår i skyddszonen mot Natura 2000 området (N4) och bör inte avverkas eller på annat sätt påverkas av etablering. Myrmarken (N3) är påverkad av terrängkörning både längs elljusspår och längs med kraftledningen som löper i södra ändan av myren. Elljusspåret prepareras med pistmaskin från första snön till sen vintersäsong vilket gör torven och marken kompakterad. Figur 4. Lövskog i anslutning mot Dammån De två fjällbäckarna och myrmarken är väsentliga för områdets hydrologi och områdets karaktär. Både bäckarna och myrmarkerna avvattnas i Dammån vilket gör dem extra känsliga för yttre påverkan. Verksamhet som t ex avvattning, dämning, dikning, schaktning och avverkning kan påverka de utpekade Natura 2000 värdena i Dammån negativt och är därför är tillståndspliktiga enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter och vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i sådana områden som har förtecknats med stöd av 7 kap 27 miljöbalken. Tillstånd sökas hos Länsstyrelsen i Jämtland. ID NATUR- VÄRDES- KLASS NATURTYP BIOTOP BESKRIVNING TIDIGARE INVENTERAT N1 4 Vattendrag Skogsbäck N2 4 Skogsmark Skog N3 4 Myrmark Myr N4 1 Fritt strömmande vattendrag Å Skogsbäckar med stenbunden botten. Delvis påverkad av plockhuggning och fritidshusbebyggelse. Olikåldrig barrblandskog med några äldre granar och tallar med viss hänglavsförekomst. Öppen myrmark med vissa naturvärden. Inga skyddsvärda arter har påträffats. Fältskiktet består av vitmossor, hjortron, tuvull, tranbär och dvärgbjörk. Dammån Natura 2000 område och naturreservat. Tabell 2. Naturvärdesområden som påträffats under naturvärdesinventeringen av Hammarnäs 7:11, Bydalen Åre kommun, Jämtlands län Ja 10

11 6.1 Naturvärdesobjekt Här beskrivs de naturvärdesobjekt som identifierats vid inventeringen. För varje objekt lämnas en beskrivning av området, redovisas en naturvärdesklass samt om området är beskrivet i någon tidigare inventering eller är formellt skyddat. ID N1 VATTENDRAG/Bäckar N4 N2 Naturvärdesklass: 4 Naturvårdsarter: Ullticka N3 Tidigare inventerat: Nej Figur 5. Bäckmiljö. Fritt strömmande vattendrag från Drommen. Beskrivning: Bäckarna N1 springer från Drommens fjällsluttning och mynnar båda i Dammån. är fritt strömmande vattendrag med kraftig vattenföring under delar av säsongen. Vegetationen är relativt variationsrik och det råder en hög luftfuktighet i bäckravinerna. Trädskiktet kring bäckarna utgörs av tall och gran med inslag av löv. Typiskt för bäckdalarna är förekomsten av äldre träd som skapar död ved och skuggande vegetation. Det ger goda förutsättningar för rödlistade arter. Den rödlistade arten Ullticka påträffades på en granlåga utanför inventeringsområdet. Marken i anslutning till bäckarna är på sina ställen sank med vitmossa och videsnår. Vid inventeringstillfället fanns gott om skogsfågel i båda bäckdalar. Två tjäderkullar och en orrkull trampades upp under inventeringen. Under den varma sommaren gav bäckarna fåglarna svalka och större födotillgång än omgivande skog. Båda bäckraviner är påverkade av fritidshusbebyggelse. Vid några av husen är skogen plockhuggen ända ner i bäckravinen vilket gör att bäcken ligger öppen exponerat för solljuset. Några av fritidshusen använder även vattnet i bäcken som hushållsvatten. Båda bäckarna bedöms ha vissa naturvärden då delar av bäckarna är relativt opåverkade. Dock saknas den helt opåverkade strandzonen och artvärdet. Eftersom bäckarna mynnar i Natura 2000 området Dammån är de extra viktigt att bäckarna inte utsätts för extern påverkan. 11

12 Figur 6. Skog inom område N2. Olikåldrig barrskog med inslag av löv. ID N2 Skog Naturvärdesklass: 4 Arter: Ullticka Tidigare inventerat: Nej Beskrivning: Skogen inom N2 består av olikåldrig barrblandskog med några äldre granar och tallar med viss hänglavsförekomst. Lövträdslaget är företrädesvis björk men barrträden dominerar. I markskiktet växer framför allt risväxer i form av blåbär och lingon. På marken dominerar mossor så som husmossa och väggmossa. Skogen varierar något, vissa partier av skogen är tätare med ung gran, bitvis övergår skogen till blöta svackor med gransumpskog. Det förekommer äldre stubbar som spår av mänsklig påverkan. Runt fritidshusen som ligger spridda inom området har det avverkats och plockhuggits i större och mindre skala. Det är förhållandevis sparsamt med död ved och låga kontinuitet inom skogsområdet. Det förekommer även få högstubbar och torrakor. En förekomst av arten Ullticka påtäffades på en granlåga nära Dammån. Skogen har ett visst biotopvärde i form av äldre träd med hänglavsförekomst och de enstaka lågorna samt ett visst artvärde på grund av fynd av en rödlistad art. Dock är större delen av skogen påverkad. ID N3 Myr Naturvärdesklass: 4 Arter: Inga naturvårdsarter identifierade Tidigare inventerat: Nej Beskrivning: Myrmarken (N3) mitt i utredningsområdet har identifierats hysa vissa naturvärden men inga orkidéer eller andra skyddsvärda arter har påträffats. Fältskiktet består av vitmossor, hjortron, tuvull, tranbär och dvärgbjörk. Några äldre träd finns i myrens utkanter. En anlagd stig/väg går från Höglekardalsvägen ner till vindskyddet, bäcken löper längs stigen. Myrens vegetation är påverkad av elljusspåret samt kraftledningen. Endast en mindre del av den västra myren ingår i utredningsområdet. Myren har 12

13 därför endast inventerats översiktligt. På den del som inventerades påträffades dock inga naturvärdesarter. Området bedöms ha ett visst biotopvärde för våtmark artvärdet bedöms dock som lågt då inga naturvårdsarter har noterats. Att myrmarken inte bedöms ha högre värden beror av påverkan på myrmarkens hydrologi och avsaknad av artvärde. ID N4 Vattendrag Natura 2000 Naturvärdesklass: 1 Arter: Påträffade arter vid tidigare inventeringar ex. utter, öring Tidigare inventerat: Ja, delvis. Figur 7. Dammån invid utredningsområdet. Dammån är ett naturreservat och Natura 2000 område. Dammån är ett större fritt strömmande ekosystem med näringsfattigt och klart vatten samt skiftande vattenföring. Den oreglerade vattenföringen upprätthåller en stor variation i och längs med vattendraget och skapar därmed förutsättningarna för naturligt förekommande växter och djur ex utter, öring, harr etc. Ån ska hållas fri från yttre påverkan. Kravet på en skyddszon för ån är ett fullgott skydd och en fullgod funktion för att säkerställa den biologiska mångfalden i och kring vattensystemet som helhet med den samlade variationen av livsmiljöer. I dessa ingår olika växt- och djursamhällen samt arter och populationer. Planeringen av skyddsinsatser får därigenom ett landskapsperspektiv som innefattar så långt möjligt ursprungliga naturtyper, så långt möjligt opåverkad hydrologi och vattenkemi samt områdets fauna och flora i livskraftiga bestånd. Dammån har både ett högt biotop- och artvärde. 6.2 Sammanfattande bedömning Resultatet av inventeringen visar att en stor del av utredningsområdet är påverkat av människan. Skogen är plockhuggen men naturvärdesträd påträffas i bestånden. Vid naturvärdesinventeringen har inget förslag till detaljplan utformats men vattendragen myrmarkerna, skyddszonen mot Natura

14 området samt delar av skogsmarken har identifierats som att de bör ingå i naturmark. Det bedöms vara en skälig avvägning mellan exploatering och bevarande av naturvärdena som är positiva för den biologiska mångfalden inom utredningsområdet. Vatten är en viktig komponent i områdets ekosystem och alla naturvärden gynnas av att de hydrologiska förhållandena bevaras sa intakta som möjligt. Någon ny bebyggelse bedöms inte vara möjlig norr om N2 och N3 utan att påverka Dammån och dess naturvärden negativt. Ner i kantzonen mot Dammån är skogen mer opåverkad och de processer, strukturer och arter som definierar en naturlig skogsmiljö beretts större möjlighet att existera. Ur naturvärdessynpunkt bedöms kantzonen mot Dammån vara ett viktigt skydd mot påverkan på Dammås naturvärden. Naturvårdsområdet (N1) bäckarna hyser vissa naturvärden. Bäcken är längre upp i vattensystemet på kalfjället är opåverkad men kantzonen kring den del av bäckarna som ingår i naturvärdesobjektet är påverkad plockhuggning och vattenuttag av fritidshusbebyggelsen. Kantzon mot bäckarna bör vidare lämnas orörda. En fortsatt exploatering av bäckmiljöerna skulle på sikt kunna påverka Natura 2000 områdets utpekade värden negativt. 6.3 Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen (2007:845) är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter. Artskyddsförordningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta det vill säga man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. I samband med prövning av en verksamhet som tar mark i anspråk ska frågan om påverkan på natur och naturmiljö i första hand lösas samordnat. En verksamhets påverkan på flora och fauna ingår som en naturlig del i lokaliseringsbedömningen. Artskyddsförordningen kan härvid ses som en precisering av vad som följer av de allmänna hänsynsreglerna. Naturvärdesinventeringen har utförts med syfte att inhämta kunskap om utredningsområdets naturmiljöer och arter. Inventeringen har inte enbart inriktats mot de i artskyddsförordningen utpekade arterna men särskild uppsikt har hållits efter dessa arter. Ingen fågelinventering är utförd men tjäder och orre uppmärksammades under inventeringen samt spår av järpe. Av de arter som tas upp i artskyddsförordningens Bilaga 1 finns inga förekomster registrerade eller påträffade inom utredningsområdet. Det utesluter dock inte möjligheten att skyddade arter ändå skulle kunna förekomma. 14

15 7 REFERENSER Litteratur: Nitare, J. (red.) Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. Påhlsson, L (red.) Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510. Nordisk Ministerråd, Köpenhamn Gunnarsson, U. & Löfroth, M Våtmarksinventeringen resultat från 25 års inventeringar. Rapport Naturvårdsverket, Stockholm. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Swedish Standards Institute, SIS. 2014a. Svensk standard SS :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SIS Förlag AB, Stockholm. Swedish Standards Institute, SIS. 2014b. Teknisk rapport SIS-TR :2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) Komplement till SS SIS Förlag AB, Stockholm Datakällor: Artportalen och Obsdatabasen. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Länsstyrelsernas GIS-tjänster. Miljödataportalen. Naturvårdsverket, Stockholm. Skogsdataportalen. Skogsstyrelsen, Jönköping. SLU Skogskarta. Institutionen för skoglig resurshållning, SLU, Umeå. 15