Remissammanställning utredning av regional samordning av barns och ungas tillgång till kultur i förskolan och skolan i Östergötland

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Maria Brusman Dnr: RUN Regionutvecklingsnämnden Remissammanställning utredning av regional samordning av barns och ungas tillgång till kultur i förskolan och skolan i Östergötland Bakgrund Barn och ungas tillgång till kultur i olika former är prioriterat i statligt, regionalt och kommunalt kulturuppdrag. Insatser riktade till barn och unga är viktiga byggstenar för att långsiktigt stärka social hållbarhet och ökad delaktighet och är därför framträdande i strategierna i Regionala utvecklingsprogrammet och Östergötlands kulturplan. Ett arbete har skett i regionen i samarbete med kommunerna under flera år för att undersöka möjligheterna att genom samordning öka barn och ungas tillgång till professionell kultur. För att gå vidare i frågan genomfördes under 2015 en utredning som skulle svara på om samordning/samverkan mellan kommunerna och regionen kan ske, vad den kan innebära och hur den i så fall skulle kunna utformas. Utredarna har valt att lägga fram tre olika modeller på varianter av samordning/samverkan. De kan ses som exempel på samordning/samverkan där man kan gå från ett mindre till ett större åttagande, förändra omfattning och innehåll osv. Utredningen utgör underlag för utvecklingsdiskussioner mellan region och kommuner och lokalt mellan skola och kulturförvaltning. Tillvägagångsättet har varit genom dialoger och intervjuer med kulturaktörer, regionala institutioner, representanter för olika grupper med ansvar för barnsoch ungas kulturaktiviteter, representanter för länets kommuner i form av chefer, rektorer och tjänstemän, med kulturombud från grundskolor och förskolor och politiker i regionen och i kommunerna. Regionutvecklingsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna remissammanställningen för utredning av regional samordning av barns och ungas tillgång till kultur i förskolan och skolan i Östergötland. Mats Uddin Regiondirektör Andreas Capilla Regionutvecklingsdirektör Beslutet expedieras till: Maria Brusman

2 Enheten för kultur och kreativitet Maria Brusman Sammanställning av remissyttranden Dnr: RUN /9 Sammanställning av remmissyttranden avseende utredningen av regional samordning av barn och ungas tillgång till kultur i förskola och skolan i Östergötland Bakgrund Barn och ungas tillgång till kultur i olika former är prioriterat i statligt, regionalt och kommunalt kulturuppdrag. Insatser riktade till barn och unga är viktiga byggstenar för att långsiktigt stärka social hållbarhet och ökad delaktighet och är därför framträdande i strategierna i Regionala utvecklingsprogrammet och Östergötlands kulturplan. Via kultursamverkansmodellen har regionerna i uppdrag att arbeta med de s k horisontella målen. Ett av dessa mål är barn och unga att verka för barn och ungas rätt till kultur, både att uppleva och att själva skapa. Region Östergötland har ett direkt ansvar kopplat till detta via de regionala kulturverksamheternas uppdrag, men för att nå framgång måste frågan hanteras bredare och i dialog med kommunera samt tvärsektoriellt mellan kulturförvaltning och utbildningsförvaltning. Kulturvanor grundläggs tidigt i livet, för många barn och ungdomar är förskolan och skolan den viktigaste arenan för möte med olika kulturformer. Avgörande för elevers likvärdiga möjlighet att ta del av och utöva kultur är skolans och kulturföreträdares agerande i samverkan med varandra. En process har skett under flera år i regionen i samarbete med kommunerna för att undersöka möjligheterna att genom samordning öka barn och ungas tillgång till professionell kultur. För att gå vidare i frågan genomfördes under 2015 en utredning som skulle svara på om samordning/samverkan mellan kommunerna och regionen kan ske, vad den kan innebära och hur den i så fall skulle kunna utformas. Utredarna har valt att lägga fram tre olika modeller på varianter av samordning/samverkan. De kan ses som exempel på samordning/samverkan där man kan gå från ett mindre till ett större åtagande, förändra omfattning och innehåll osv. Utredningen utgör underlag för utvecklingsdiskussioner både mellan Region Östergötland och kommunerna, såväl som lokalt mellan skola och kulturförvaltning. Uppdrag och tillvägagångssätt Utredningen har gjorts på uppdrag av Region Östergötland av externa utredare - Blira konsult AB. Utredarna undersökte hur regional samordning och samverkan med kommuner, regionala Postadress Telefon Fax E-post Region Östergötland Linköping (växel) region@regionostergotland.se

3 2/9 kulturinstitutioner och fria aktörer kan utvecklas i Östergötland för att stärka barn och ungas tillgång till kultur i förskola och grundskola. En övergripande fråga var om det finns förutsättningar att implementera en östgötsk modell av regional kulturgaranti med gemensam finansiering. Utredningen skulle även svara på om det fanns förutsättningar, önskemål och behov av andra typer av strategier, samordning och gemensam exponering av kulturutbud etc. Tillvägagångsättet har varit att genomföra ett antal dialoger med tjänstepersoner och politiker i regionen och i kommunerna. För att få del av synpunkter och erfarenheter har representanter för olika grupper med ansvar för barns- och ungas kulturaktiviteter intervjuats. 13 intervjuer har genomförts med kulturutövare i Östergötland, med kulturinstitutioner där Region Östergötland är huvudman och med fria professionella kulturutövare. Dialoger har genomförts med representanter för regionens kommuner, dels i form av chefer, rektorer och tjänstemän och dels med kulturombud från grundskolor och förskolor samt en bibliotekarie. Utredarna har även intervjuat kollektivtrafiken om möjligheten att utveckla koncept kring gruppresor och biljettsystem, lyft fram exempel och konsekvenser från andra kommuner, regioner och länder, tittat på hur en ökad regional samordning kan komplettera och samverka med den statliga satsningen på Skapande skola, hur en samverkan kan förtydliga kommunalt respektive regionalt ansvar och roller i en nära framtid samt tagit fram konkreta förslag på vad en utvecklad samverkan skulle kunna innebära, hur den skulle kunna definieras, organiseras och finansieras tillsammans med förslag på en handlingsplan för fortsatt arbete. Utredarna har även tillsatt en referensgrupp som bestått av: Anders Lorentzon, Teatercentrum Östra Christine Rishaug Hellman, Kulturskolechef Motala Katariiina Matthiessen, Östgötamusiken Kathleen Ginyard, Kultursekreterare Norrköpings kommun Kristina Holm Danielsson, Norrköpings Symfoniorkester Linda Staaf, Kultursekreterare Söderköpings kommun Maria Björkman, ung scen/öst Maria Gullqvist, kulturutvecklare på grundskola i Åtvidaberg Ulf Thörn, Riksteatern Östergötland Kommunernas förhållningssätt Boxholm: Finner Lilla Östgötamodellen intressant men menar att det är viktigt att föreställningar i huvudsak genomförs i kommunerna då resor kan bli dyra och tidskrävande för förskolor och skolor. Kommunen finner också en risk för att inflytandet från elever och personal blir för lågt, och bör därför vidare utredas.

4 3/9 Finspång: Ställer sig positiva till utveckling av regional samordning/samverkan av barn och ungas tillgång till professionell kultur i förskola och skola, och de ställer sig mest positiv till den Lilla Östgötamodellen. De lyfter dock fram att inom vissa delar har de i sitt eget arbete redan kommit längre i utvecklingen men att de delarna kan gynna andra kommuner som är i startgroparna. Kommunen poängterar att det är viktigt vid en samordning/samverkan att definiera åtagandet i form av tidsperioden man förbinder sig till samt hur den regionala samordningen påverkas i det fall en storregion bildas. Kinda: Kommunen har redan sedan ett antal år en kulturgaranti som de anser kan erbjuda mer kultur till kommunens barn och unga än vad någon av de föreslagna modellerna kan, och de vill gärna fortsätta att arbeta på det sätt som de gör idag. Därför ställer de sig inte bakom något av förslagen. För deras del finns inte heller något utrymme att bidra till någon form av medfinansiering inom nuvarande budgetramar. Linköping: Ser positivt på att utredningen har gjorts, då frågan om barn och ungas tillgång till kultur i förskola och skola är en viktig fråga. Kommunen förespråkar Lightmodellen och ser den som en möjlighet att bygga upp en starkare samverkan mellan kommunerna, och ett stöd för kommunerna i den här frågan. Linköping ser positivt på ett ökat samarbete och erfarenhetsutbyte kring kulturutbud, samlade turnéer, gemensamma fortbildningar för pedagoger och en gemensam barnportal. En samordning/samverkan kan dock innebära fler uppgifter och att ett stort ansvar läggs på den enskilda kommunen, vilket innebär ökad administration, organisatoriska svårigheter och fler ansvarsnivåer. De menar att det kan i sin tur leda till att dagens samordnare kommer längre från aktörerna då den direkta kommunikationen minskar. Mjölby: Mjölby kommun är positiva till en regional samordning/samverkan och förespråkar den Lilla Östgötamodellen. Dock trycker de på att om den modellen antas så är det av yttersta vikt att det inte handlar om att uppmana till deltagande utan att ett deltagande ska vara obligatorisk. Detta ser de som nödvändigt för att en modell ska antas i Mjölby och för att begreppet regional kulturgaranti verkligen ska vara en garanti och inte bli en vag föresats. Motala: Ser vikten av en gemensam regional satsning och att en regional kulturgaranti bör förstärka kommunens egna insatser. Kommunen ser Lightmodellen som fullt genomförbar och att den kan vara en initial start, för att efter hand genomföra Lilla modellen när fler kommuner i regionen har ett kvalitativt och systematiskt arbete med kultur i skola och förskola.

5 4/9 Norrköping: Förordar Lightmodellen då kommunen ser att de två övriga modellerna riskerar att generera ökade kostnader för de större kommunerna för att kunna trygga en kulturgaranti i de mindre. Kommunen ser positivt på en ökad samordning i regionen men betonar vikten av att det kommunala självstyret bibehålls och att möjligheten finns att anpassa deltagandet utifrån de lokala förutsättningarna. Söderköping: Förordar den Stora Östgötamodellen under förutsättning att den för kommunens räkning ryms inom kommunens sedan tidigare avsatta medel då kommunen redan har en kulturgaranti. Ekonomiskt innebär inte förslaget några förändringar för kommunen. Kommunen vill dock påpeka att arrangörsstödet fortfarande är oerhört väsentligt att bevara intakt. Vadstena: Är positiva till både utredningsalternativet och den regionala samordningstanken. Den regionala samordningen menar de är i linje med det som utredningen föreslår för att bidra till att uppnå ett mer likvärdigt och jämlikt utbud av kultur till barn och unga. Kommunen ställer sig bakom den Lilla Östgötamodellen och ser den som ett mycket bra komplement till övriga insatser som kommunen arbetar med för att skapa en kulturgaranti. Valdemarsvik: Ser positivt på att utveckla regional samverkan och ställer sig bakom Lilla Östgötamodellen med anpassning till kommunens behov och möjligheter. De vill försöka möta upp detta förslag och komplettera med den kommunala kulturplan som de planerar att ta fram där även en kulturplan för barn och unga kommer att ingå. Kommunen ser flera fördelar och möjligheter med en regional kulturgaranti, bland annat att det ökar vår regionala attraktionskraft och ger en likartad möjlighet när det gäller tillgången till kultur oavsett bostadsort. Ydre: Har inte lämnat remissvar. Åtvidaberg: Kommunen förordar i första hand Lilla Östgötamodellen då små och stora kommuner kan delta på lika villkor, samtidigt som de enskilt kan komplettera med ett eget kulturutbud som utgår från kommunernas möjligheter till lokalt förankrad kultur utifrån den enskilda kommunens budgetram. I andra hand förespråkar de Lightmodellen då strukturerna för denna redan finns, men att den modellen inte fullt ut kan erbjuda ett likvärdigt och jämlikt utbud av kultur vilket de menar är regionens uttalande och beslutade ambition.

6 5/9 Ödeshög: Ställer sig positiva till en kulturgaranti då de tycker att det är av största vikt att barn och unga i hela Östergötland får likvärdiga förutsättningar. Kommunen förordar den Lilla Östgötamodellen vid start och när denna har blivit etablerad kan möjligheterna att gå vidare diskuteras. Olika verksamheters förhållningssätt till samverkan/samordning: Film i Öst: Tycker att utredningen är viktig och att den ställer viktiga frågeställningar - och de ser gärna ett fortsatt arbete runt frågorna. Film i Öst ser stora fördelar med en samordning/samverkan men har vissa invändningar i hur utredningen använder vissa centrala begrepp, avgränsningar och slutsatser och ser ingen av de givna föreslagen som helt färdig. Den modell som ligger närmast Film i Öst synpunkter är Lightmodellen. Regionbiblioteket Östergötland Är positiv till att utveckla en modell för samordning/samverkan och ser att det är ett steg mot artikel 31, punkt 2 i FN:s konvention om barns rättigheter. De förordar Stora Östgötamodellen för att så många som möjligt ska nås, och för att det blir så mycket mer kultur för varje enskilt barn/ungdom jämfört med de andra modellerna. De saknar en analys om vad som menas med samverkan och vilka som samverkan avser. De tycker att modellerna är svåra att jämföra och finner att det finns mycket bra i alla 3 förslagen som skulle kunna ingå i en 4:e ännu bättre modell. Riksteatern Östergötland: Är positiv till att utredningen har kommit till stånd och ser många anledningar till att en regional samverkan/samordning borde ske. Till exempel skulle en garanti utjämna skillnader mellan barns tillgång till kultur och vara en hjälp för kommuner att uppnå mål inom FN:s konvention kring barns rättigheter. Dessutom menar man att man genom en samorganisering skulle kunna underlätta kommunala insatser hos vissa, mer kostnadseffektiva turnéer samt att fler blir inblandade i besluten - vilket skulle kunna göra det möjligt att skapa en ökad kvalitetskontroll ur ett konstnärligt perspektiv. Riksteatern Östergötland anser att Stora Östgötamodellen är den som bäst säkrar ett kvalitativt och varierat kulturutbud. Scenkonstbolaget i Östergötland: Välkomnar en satsning som leder till ökat och bättre kulturutbud för barn och ungdomar, och anser att utredningen ger underlag och inspiration till fortsatta diskussioner. Scenkonstbolaget har i sitt remissvar fokuserat på det de upplever är brister i utredningen och tar inte ställning till de något av de olika förslagen som framställs. En ökad tillgång till högkvalitativa konstupplevelser för barn och unga i regionen, samt att säkra att dess når alla barn i regionen ser de som syftet med en ökad samordning. Dock är de inte övertygade om att lösningen ligger i inrättandet av en regional kulturgaranti. De ser snarare att det skulle skapa en ökad administrativ nivå.

7 6/9 Scenkonstbolaget trycker också på vikten av att skolpolitiken är med i resonemangen och diskussionerna även fortsättningsvis. Teatercentrum Östra: Instämmer med förslaget att genomföra en samordning av barn och ungas tillgång till kultur och pläderar för att Stora Östgötamodellen bör införas. De menar att den säkerställer utredningens ambitioner. De upplever dock att det finns flera delar som bör utredas vidare, så som barnens inflytande i modellen, införande av digitala hjälpmedel som stöd för kulturombudens administration mm. Östergötlands Museum: Ser det som positivt att regionen har en uttalad och beslutad ambition att erbjuda ett likvärdigt och jämlikt utbud och välkomnar initiativet till att utreda möjliga samordningsformer. De anser dock att utredningen inte är tillfredsställande och rekommenderar att utredningen ska kompletteras innan fortsatt dialog med kommunerna sker och innan beslut om en modell fattas. Samtliga förslag ser Östergötlands Museum innebär stora administrativa kostnader. De ser även svårigheter i att skapa utrymme för olika kulturyttringar och att få fler kulturformer representerade. Östergötlands Museum anser att regionen bör involvera och nyttja de nätverk som redan finns samt samordna dessa, och att man bör utreda om en barnkulturkonsulent på regional nivå behövs för att skapa förutsättningar för en kulturgaranti. Östgötamusiken: Anser att en samordning kan ha många fördelar men ser att det är svårt att ta ställning innan ett motsvarande förslag på finansiering presenteras. De hade även gärna sett att utredarna utgått från de faktorer som i dagsläget redan fungerar bra, och vidareutvecklat modeller istället för att skapa helt nya sådana. Östgötamusiken ser att de redan har system/nätverk som fungerar bra samt en stark närvaro i regionen och är rädd för att detta riskerar att förstöras/försämras av en reglerad, begränsande modell. Gemensam finansiering Endast Söderköpings kommun ställer sig bakom den Stora Östgötamodellen och således även bakom en gemensam finansiering. Ödeshögs kommun är öppen för en möjlighet att diskutera en utveckling från Lilla Östgötamodellen till Stora Östgötamodellen och ser då på den sistnämnda nivån en samfinansiering som rimlig. Resterande kommuner ser ingen möjlighet eller har inget intresse i att skapa en gemensam finansiering kring en samordning/samverkan.

8 7/9 Remissvarens ställning/förhållningssätt till de tre modellerna Stora Östgötamodellen I remissvaren är det en av kommunerna 1 och tre av aktörerna 2 som har förordat den Stora Östgötamodellen. De som förordar modellen ser att det endast är detta förslag som uppfyller den intention och de mål som de menar att regionen har ställt upp gällande en kulturgaranti. De vanligaste argumenten från kommunerna som inte förordar den Stora Östgötamodellen är dels den ekonomiska delen man ser inte möjligheten att medfinansiera en sådan modell dels risken att det byggs upp en allt för stor administration kring Stora Östgötamodellen samt att beslut och val inkräktar på kommunens självstyre. Lilla Östgötamodellen Sju kommuner 3 av de som har svarat förordar den Lilla Östgötamodellen. I den ser kommunerna störst utrymme till att den egna kommunen kan forma sitt innehåll och behålla den redan upparbetade strukturen eller att de kan utveckla sin egen anpassning utifrån kommunens behov och möjligheter. Att det är ett bra komplement till övriga insatser som kommunen själv arbetar med. De farhågor som kommer upp kring Lilla Östgötamodellen är dels risken att den kommer att slå hårt mot fria grupper och aktörer. Genom att modellen innebär ett styrt utbud som föreslår vilken årskurs som kommer att erbjudas vilket utbud, kan det få konsekvenser att grupper av barn och unga blir utan kulturupplevelser under betydande delar av sin skoltid. Detta kräver då att kommunerna har ett utbud att erbjuda utöver det som ingår i Lilla Östgötamodellen. Ingen av aktörerna förordar den Lilla Östgötamodellen. Lightmodellen En av kulturaktörerna 4 och regionens tre största kommuner 5 förordar Lightmodellen. De ser i denna en möjlighet att bygga upp en gemensam kunskapsbank, få stöd i utvecklingen kring kulturombudens roll samt annat extra stöd som kommunen skulle kunna få genom denna modell. Detta är även den modell som kan genomföras utan några större förändringar för kommunernas del i dagsläget och som gör minst inskränkning i självstyret. De som inte förordar den här modellen ser inte att den uppfyller den intention och de mål som de menar att regionen har ställt upp gällande en kulturgaranti. 1 Söderköping 2 Riksteatern Östergötland, Teatercentrum Östra, Regionbiblioteket Östergötland 3 Finspång, Valdemarsvik, Boxholm, Ödeshög, Mjölby, Vadstena, Åtvidaberg 4 Film i Öst 5 Linköping, Norrköping, Motala

9 8/9 Kommunikation till och från kulturarrangemang Flera remissvar 6 poängterar att oavsett modell så är frågan kring transporter till och från evenemang mycket viktig och många anser att frågan bör utredas vidare. Norrköpings kommun anser att regionen bör ge ett utökat - eller förtydligat - uppdrag till länstrafiken, alternativt upphandla ett antal bussbolag som ombesörjer transporten av barn och unga till eller från kulturupplevelser. Ödeshögs kommun menar att det finns tydliga svårigheter att resa till och från orter i sin kommun för att delta i utbudet i de större orterna i regionen. Boxholms kommun påpekar att det är viktigt att föreställningarna i huvudsak genomförs på plats i kommunen då resorna kan bli dyra och tidskrävande annars. De föreslår en utredning rörande en kostnadsutjämningsmodell gällande resor för de kommuner som har geografiskt närmre till de stora städernas kultutbud och de kommuner som finns på landsbygden. Mjölby kommun skriver att de inte instämmer alls med den kritik som framförts gällande resor med Östgötatrafiken. Resandet med klassbiljett har inte kunnat ses som ett hinder utan tvärtom varit fördelaktigt och fungerat tillfredsställande, skriver de. Kulturombud i skola och förskola De lokala kulturombuden kan ha och har redan nu en viktig roll när det gäller tillgången till barn och ungas kultur i förskola och skola. Riksteatern Östergötland och Scenkonstbolaget trycker på att satsningen på kulturombud är central och att de är nyckelpersoner. Dock behövs det förtydligas att det är kommunens uppgift att säkerställa skolornas/förskolornas deltagande vid en regional samordning/samverkan, så att de ges förutsättningar för denna medverkan. Norrköpings kommun anser att regionen kan bidra till kommunernas verksamhet genom att stärka kulturombudens roll och funktion. Det är upp till varje rektor och förskolechef att ta ställning till i vilken utsträckning kulturombud ska utses, men ombudens roll kan sedan förstärkas av regional samordning samt att en utveckling och strukturering av samverkansformerna i sig mellan region och kommun sker. Ansvarsområden kopplade till en samverkan Många remissvar betonar vikten av att samordning även måste ske på kommunalt plan - både mellan utbildningsnämnd (eller motsvarande) och kulturnämnd (eller motsvarande) likväl som på förvaltningsnivå. 6 Från Norrköpings kommun, Finspångs kommun, Söderköpings kommun, Ödeshögs kommun, Boxholms kommun, Riksteatern Östergötland

10 9/9 Elevinflytande Möjligheten för barns och ungas inflytande över utbudet ser många som en risk att dan minskar om en större samordning genomförs. Regionbiblioteket saknar ett resonemang i utredningen kring barnets rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad, och undrar hur barns möjlighet till delaktighet och påverkan ska byggas in i en samordning. Sammanfattning av remissvaren och kommentar från Region Östergötland I första Kulturplanen ( ) fanns följande skrivning: Utveckla formerna för hur alla barn i regionen genom skolan får del av professionell kultur. Det har aldrig funnits ett politiskt beslut kring en jämlik tillgång till professionell kultur gällande barn och unga. Vi har försökt att se vilka stora gemensamma drag som finns i remissvaren, vilka synpunkter som flera kommuner uttrycker. Det vi identifierar är att det finns en positiv vilja till samverkan, både mellan kommuner och på en regional nivå. Vi finner dock inte att finns någon enhetlig bild vad gäller vilken form av samverkan/samordning man vill se men vi följande punkter är gemensamma och kan processas vidare: : Det lyfts att det är oerhört viktigt med en kommunikation mellan bildningsförvaltningar och kulturförvaltningar i kommunerna för att kulturen ska komma ut i förskolor och skolor. Många pekar på problematiken att förskolor/skolor inte upplever att det finns ett lika tydligt uppdrag för dem att ta emot kultur så som kulturinstitutionernas uppdrag är utformade. Utredningen har väckt frågor och satt igång många diskussioner i flera kommuners egna arbeten som rör kultur i skola och skapande skola. Många lyfter vikten av kommunikationer till och från kulturarrangemang. Det är flera som upplever att det är en fråga som bör undersökas på. Hur kommunerna och förskolorna/skolorna arbetar med kulturombud ser väldigt olika ut idag. Det finns ett önskemål från några kommuner om en samordning kring kulturombudens roller, möjligheter och mandat. Flera kommuner önskar att diskussionen kring en gemensam exponering av utbudet fortsätter.