Humanas juridiska årsbok 2014.» Assistans är bra. Men det botar inte autism.«

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Humanas juridiska årsbok 2014.» Assistans är bra. Men det botar inte autism.«"

Transkript

1 Humanas juridiska årsbok 2014» Assistans är bra. Men det botar inte autism.«

2 Förord I praktiken har det blivit svårare att få assistans. I år är det supervalår och de närmaste månaderna kommer debattvågorna att gå höga. Bland riksdagspartierna råder dock enighet om att personer med grava funktionsnedsättningar ska få sådan hjälp att de kan leva som andra. Den lagstiftning som ger personer med olika behov rätt till assistans har ett starkt stöd. Lagstiftningen ger också den enskilde ett starkt stöd för att få tillgång till den hjälp från samhället som gör det möjligt för dem att leva ett bra liv. I praktiken går utvecklingen i en annan riktning, det har blivit svårare att få assistans. Avslagen när det gäller nybeviljande har ökat dramatiskt, och detsamma gäller för indragningar på grund av att de grundläggande behoven bedöms understiga 20 timmar. Utvecklingen är inte en konsekvens av politiska beslut. Lagstiftningen har inte ändrats. Istället är det myndigheterna inom området, med Försäkringskassan och kommunerna i spetsen, som har utvecklat en praxis som innebär att rätten till assistans har försvagats. I flera fall går den emot lagens intentioner, och i andra fall kan den betraktas som ett direkt brott mot lagen och centrala förvaltningsrättsliga principer. Denna rapport är ett led i att sprida kunskap till personer som på olika sätt påverkar eller påverkas av de beslut som fattas och den utveckling som sker inom området. I rapporten pekar vi bland annat på behovet av ökad rättssäkerhet och minskad godtycklighet när det gäller bedömningar av rätten till personlig assistans och vi beskriver pågående trender inom juridikområdet. Om några månader är det val. Vi vill uppmana alla partier att fortsätta att stå upp för assistansreformen, men också att vidta åtgärder så myndigheternas tillämpning av lagen bidrar till att ge alla rätt till ett bra liv. Ja alla. Christian Källström, chefsjurist Humana 2 Humanas juridiska årsbok 2014

3 Innehåll Förord 2 Tema: Autism- en diagnos som kräver ingående kunskaper 4 Autism i vardagen 6 Försäkringskassans nya praxis får konsekvenser 10 Han kan ju äta själv 14 Krönika: Henning Beier 17 Allt svårare få assistansersättning 18 När räknas grundläggande behov 19 Vägledning från domar i Kammarrätterna 20 Tydlig gräns för assistans saknas 21 Rätten till varaktiga insatser urholkad 22 Den förändrade rätten till assistans 26 Omprövningar av assistansersättning inskränker rätt till assistans 27 Fortsatt godtyckliga bedömningar av föräldraansvaret 28 Några domar gällande föräldraansvar 32 Barnets bästa beaktas inte vid bedömningar 34 Restriktiv rätt till assistans för tillsyn 36 Bristfällig dokumentation av hjälpbehoven 38 Sex utvecklingsförslag 40 Om Humanas jurister 42 Ordförklaring och fotnoter 43 Humanas juridiska årsbok

4 3 000 bedöms ha autism i åldern 4-17 år Autism- en diagnos som kräver ingående kunskaper Autism är en diagnos som ställer krav på att den som ger hjälp har goda kunskaper om hur den enskilde personen fungerar. Det finns reglerat i det femte grundläggande behovet, och ska ge personer med autism rätt till assistans utöver praktiska insatser som hjälp vid måltider eller personlig hygien. Försäkringskassan har på eget initiativ ändrat praxis, något som innebär att färre med autism idag får stöd och att många förlorar sitt stöd. För att få bort den rättsosäkerhet som råder vill Humana se klargörande rättspraxis från högre instans eller ett förtydligande i lagtexten. 4 Humanas juridiska årsbok 2014

5 Om diagnosen För att förstå hjälpbehovet hos personer med autism måste man först och främst förstå funktionsnedsättningen. Autism är en bred diagnos och det förekommer stora variationer i svårigheternas omfattning. Generellt sett har personer med autism ett annorlunda sätt att tänka, ett annorlunda sätt att förstå sociala sammanhang och ett annorlunda sätt att förstå kommunikation. En person med autism har också svårt att förstå hur, och ibland att, andra människor tänker och känner. Detta brukar kallas att ha en theory of mind. När man inte förstår att andra människor har tankar, känslor och erfarenheter som skiljer sig från sina egna blir det till exempel omöjligt att missförstå. Man kan bara förstå eftersom det bara finns en verklighet - den egna. Just detta ställer mycket stora krav på omgivningens förmåga att tydliggöra och anpassa information så att personen med autism får möjlighet att förstå vad som ska hända och vad som förväntas i varje enskild situation. Personer med autism har dessutom ofta annorlunda sensoriska reaktioner. Det vill säga ett annorlunda sätt att uppfatta olika sinnesintryck. En lätt beröring kan upplevas brännande, ett lysrör kan upplevas som att sitta inne på ett diskotek med flimrande ljus, en doft av parfym kan kännas som att lukta på ammoniak och fågelkvitter kan låta som skärande ljud i öronen. Detta kan innebära kraftiga reaktioner på sådant som omgivningen uppfattar som fullständigt normalt. När sådant uppstår måste omgivningen förstå att personen inte beter sig annorlunda bara för att bråka eller ställa till det, utan för att det för just den personen rent faktiskt har skett något överraskande eller obehagligt. Stress kan leda till självskadande Personer med autism förstår utifrån perceptuella detaljer istället för helheter och sammanhang. De olika sinnesintrycken upplevs, förstås och tolkas som om de var separerade från varandra. Det gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att utan hjälp förstå vad som händer och vad som kan förväntas i olika situationer. Konkret betyder det att helhetsbegrepp som till exempel gå ut, åka och bada, städa eller handla inte ger tillräcklig information om vad som ska ske och vad som förväntas av personen. När en person med autism inte får tillräcklig information skapar denne istället egna föreställningar som bygger på detaljer från tidigare erfarenheter av till exempel aktiviteten att bada. Var ska jag bada? Var ska jag byta om? Hur länge ska jag bada? Vilken dusch ska jag använda? När är jag färdig? Vad händer sedan? Om det visar sig att föreställningen inte stämmer med den verklighet som uppstår leder det till stress som i förlängningen kan vara orsaken till såväl självskadande som utagerande beteende. Eftersom varje person med autism bygger sin föreställning utifrån individuella upplevelser förutsätter det att den som ska tillrättalägga vardagen redan i förväg vet vilka dessa upplevelser är och utifrån detta skapar den tydlighet som krävs i varje enskild situation. Humanas juridiska årsbok

6 Vad autism kan innebära i vardagen För personer med autism är det ofta mycket svårt, eller helt omöjligt, att förstå att det i olika sammanhang finns flera olika alternativ och att den egna föreställningen endast är ett av alternativen. Det ställer stora krav på omgivningen att ge rätt information, på ett sätt som personen med autism kan förstå. Det kräver också att omgivningen tar på sig ansvaret för de missförstånd som uppstår och tillrättalägger verkligheten utifrån detta. Vad betyder lastbil? Thomas är en drygt 20-årig man med autism. Han kan skriva enstaka ord, men kan inte prata, har stora svårigheter att förstå talat språk och kan inte förstå eller skriva meningar. Ibland skriver Thomas ordet lastbil på en lapp. För att förstå vad han vill måste omgivningen känna till i vilket sammanhang ordet finns för Thomas. I det här aktuella fallet betyder lastbil att han vill lägga pussel med lastbilsmotiv på en Ipad. Den som ska hjälpa Thomas måste känna till att det är just i detta sammanhang som Thomas använder det ordet. Om man inte känner till detta och istället föreslår andra saker som kan hänga samman med ordet lastbil orsakar det bara förvirring för Thomas. Han är helt på det klara med vad han vill och han kan inte förstå att någon annan kan ha någon annan tanke när de ser ordet på en lapp. När Thomas inte förstår eller blir förstådd blir han frustrerad och stressad, vilket han far mycket illa av. Det kan också leda till självdestruktivt och utagerande beteende. Hur ska radioreklam om hamburgare tolkas? Thomas hör reklam för hamburgare på radion och signalerar att han hört just detta. Den som hjälper Thomas måste omedelbart försöka förstå hur han tolkar den information som han har fått. Vill han berätta att han tycker om hamburgare? Finns det kanske ett pussel med en hamburgarbild? Vill Thomas äta hamburgare, och i så fall när? I Thomas värld finns det bara ett rätt alternativ och han kan inte förstå att för den som ska hjälpa honom finns det flera olika alternativ. I det här fallet vill Thomas äta hamburgare och han vill göra det idag. Den som ska hjälpa honom ställs då inför frågorna: är det möjligt att ordna med hamburgare idag? Om inte när kan det ske? För Thomas är det inte tillräcklig information att han ska få hamburgare någon annan dag. Det kan ju vara när som helst! Thomas behöver få veta vilken dag han ska få hamburgare, vilken restaurang den ska inhandlas från och om den ska ätas till lunch eller middag. Och så vidare. Helst ska informationen sättas in på hans veckoschema så att han kan återkomma och kontrollera när, var och hur det ska ske. 6 Humanas juridiska årsbok 2014

7 Autism och det femte grundläggande behovet För att ha rätt till personlig assistans krävs bland annat att den enskilde behöver hjälp för att tillgodose sina grundläggande behov. De grundläggande behoven finns reglerade i 9a LSS. Behoven är: 1. Personlig hygien 2. Måltider 3. Klä av och på sig 4. Kommunicera 5. Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper De fyra första grundläggande behoven är relativt enkla att definiera eftersom de framförallt handlar om praktiska hjälpinsatser för konkreta aktiviteter. Till exempel hjälp att tvätta sig i duschen eller hjälp att ta på byxorna. I samband med att lagstiftaren införde definitionen om grundläggande behov var Regeringens förslag till beslut att stanna vid de fyra första hjälpbehoven med motiveringen att personlig assistans främst var avsett för personer med fysiska funktionshinder. 1) Ett enigt socialutskott förkastade dock detta och menade att personer med enbart psykiska funktionshinder även i fortsättning- en ska vara berättigade till personlig assistans när karaktären och omfattningen av det psykiska funktionshindret medför behov av hjälp med de grundläggande behoven. 2) Riksdagen beslutade sedan i enlighet med utskottets förslag att införa det femte grundläggande behovet- annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. 3) Svårt att styrka faktiska behov De fyra första grundläggande behoven avser som nämnts praktiska hjälpinsatser. Av detta följer att annan hjälp avser något annat än handgriplig hjälp att tillgodose ett behov. Genom rättspraxis har annan hjälp kommit att definieras som kvalificerade aktiverings- och motivationsinsatser. Gränsdragningsproblematiken har legat i definitionen mellan påputtning och påminnelse som enligt rättspraxis inte ingår i de grundläggande behoven och den kvalificerade hjälp som krävs för att överhuvudtaget förmå en person med en omfattande psykisk funktionsnedsättning att klara av att tillgodose sina behov. En stor svårighet när det gäller gränsdragningen mellan påputtning / påminnelse och kvalificerade motivationsinsatser är att det senare är ett rent juridiskt begrepp som sjukvården inte använder för att beskriva vilka metoder som krävs för att förmå en person med autism att medverka i olika saker. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer och läkare som är de som har att skriva intyg använder sig dessa sammanhang av begreppen påputtning och påminnelse för att beskriva vad assistenten behöver kunna och göra. Kvalificerade motivationsinsatser finns inte i sjukvårdens begreppsvärld. Ändå är det just dessa begrepp som måste användas för att personens hjälpbehov ska anses falla in under det juridiska begreppet grundläggande behov. Denna brist på överensstämmelse mellan sjukvårdens och juridikens begreppsvärld gör det svårt för personer med uppenbara behov av personlig assistans att presentera medicinska underlag som styrker att behovet faktiskt föreligger. Ingående kunskaper nödvändiga Såsom har beskrivits ovan måste den som ska hjälpa en person med autism ha mycket ingående kunskaper om just den personen och hur funktionsnedsättningen tar sig uttryck i olika situationer för att kunna tillrättalägga och anpassa dagens aktiviteter på ett sätt som gör det möjligt för den enskilde att överhuvudtaget klä på sig, äta sin måltid, ta en promenad, åka med bussen eller göra något av det som är vardag för personer utan funktionsnedsättning. Humanas juridiska årsbok

8 Tyvärr är kunskapen om autism ofta låg hos de myndigheter som ska bedöma rätten till personlig assistans och beslutsfattare och handläggare förmår inte att tolka hjälpbehoven i relation till det femte grundläggande behovet som regleras i 9 a LSS. Begreppsförvirringen ökar dessutom när läkare och psykologer använder begrepp strukturerad vardag och tydliga rutiner. Det som tyvärr ofta saknas i intyg är vad det krävs av den person som ska skapa detta för personen med autism. Till exempel personer med epilepsi och mycket tät anfallsfrekvens. Det femte grundläggande behovet består alltså av: 1. Personer som behöver annan hjälp (än praktisk) från någon med ingående kunskaper för att överhuvudtaget få sina andra grundläggande behov tillgodosedda. 2. Personer som behöver aktiv tillsyn på grund av sitt psykiska tillstånd. 3. Personer som behöver aktiv tillsyn på grund av medicinska skäl. Aktiv tillsyn = ingående kunskaper Rättspraxis har även till viss del utvidgat området för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper till att också omfatta aktiv tillsyn. Högsta förvaltningsdomstolen (dåvarande Regeringsrätten) har konstaterat att i de fall då det krävs aktiv tillsyn av i det närmaste övervakande karaktär är det att jämställa med annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper. Det kan till exempel handla om personer som är impulsiva och saknar förmåga att förstå faror, och där den personliga assistenten ständigt måste ingripa för att förhindra personen att skada sig själv, andra eller föremål i sin närhet. Det kan också handla om personer som på grund av medicinska skäl behöver övervakning. Olika begrepp skapar förvirring. 8 Humanas juridiska årsbok 2014

9 Försäkringskassans nya praxis gör att många förlorar rätt till assistans Försäkringskassan har under det senaste året i såväl i myndighetspraxis som i den vägledning som handläggare har till stöd för sitt utredningsarbete frångått lagstiftningen kring det femte grundläggande behovet. Numer hävdar myndigheten att det endast är punkt två och tre som inryms i det femte grundläggande behovet. Detta saknar emellertid rättsligt stöd. För att reda ut vad som gäller rent juridiskt måste man börja med att konsultera själva lagtexten. Lagtexten säger att det femte grundläggande behovet är annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Om lagtexten inte ger tillräcklig information om vad lagstiftaren åsyftat med lagen får man vända sig till lagens förarbeten. I det här fallet finns socialutskottets betänkande. Av betänkandet framgår att utskottet varit särskilt tydliga med att en definition av begreppet personlig assistans inte får innebära att någon grupp som för närvarande i praxis omfattas av lagstiftningen helt utestängs från insatsen personlig assistent. 4) Den nuvarande tolkningen som Försäkringskassan gör innebär att många personer med autism inte längre anses ha rätt till personlig assistans, eftersom det saknas ett fysiskt funktionshinder som medför ett praktiskt hjälpbehov med de grundläggande behoven. Även om tillsynsbehovet är så pass stort att personen inte kan lämnas ensam är det inte tillräckligt omfattande för att falla under begreppet aktiv tillsyn. Personlig assistans ska alltid övervägas Detta får mycket långtgående konsekvenser eftersom det radikalt minskar personer med autisms möjlighet att leva som andra. Personlig assistans ska alltid övervägas som alternativ till att bo på institution. 5) Om personen inte beviljas personlig assistans finns ofta bara institutionsboende i gruppbostad som alternativ eftersom personen inte klarar av att bo i egen lägenhet/hus med stöd från hemtjänst på grund av att tillsynsbehovet är för omfattande. Försäkringskassans nuvarande tolkning av det femte grundläggande behovet att det endast omfattar aktiv tillsyn faller således på sin egen orimlighet. Tolkningen innebär ett direkt frånsteg från lagtextens och förarbetenas faktiska ordalydelse, samtidigt som det får direkt motsatt effekt till lagstiftarens syfte att ingen grupp som hittills har beviljats assistans ska fråntas den möjligheten. Humanas juridiska årsbok

10 Försäkringskassans nya praxis får konsekvenser Försäkringskassans nya tillämpning av det femte grundläggande behovet medför att många personer som tidigare varit beviljade personlig assistans inte längre anses ha grundläggande behov i den omfattning som krävs för att även fortsättningsvis vara berättigade till assistansersättning. På Humana ser vi gång på gång att personer med autism nekas assistansersättning trots att varken lagstiftningen eller personens hjälpbehov har ändrats. Ett exempel är en pojke med autism där kommunen har bedömt att det föreligger behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper. Försäkringskassan har emellertid avslagit ansökan om assistansersättning. Av utredningen framgår följande: [NN:s] diagnos är autism och utvecklingsstörning, han är hyperaktiv och mycket impulsiv. Hans utvecklingsnivå är på en 1,5-2-åringsnivå. Det går inte att säga till [NN] vad han får göra och inte göra utan man måste hela tiden handgripligen stoppa honom. [NN] behöver hela tiden tillsyn och kan inte lämnas ensam för en liten stund. Förstår inte faror och har bland annat stuckit en penna i en väggkontakt vilket denna gång förorsakade att en säkring gick. Har klippt sig själv i fingret vilket orsakade en sårskada som behövde ses över av vården. [NN] tycker om att kasta saker, gillar när glas går sönder, då skrattar [NN]. Har vält en TV. Allt sker snabbt trots att man både i hemmet och på skolan försöker vara förutseende och plocka bort sådant som går att göra illa sig på. Försäkringskassans bedömning: Försäkringskassan beräknar ingen tid för annan ingående kunskap om funktionsnedsättningen. De personer som tar hand om [NN] behöver ha kunskap om såväl hans tillstånd och sjukdom och dess karaktär. Utredningen ger dock inte stöd för att behovet av tillsyn endast kan tillgodoses av personer med ingående kunskaper om honom och bedöms därför inte vara av den karaktären att det ska räknas som ett grundläggande behov. Ett annat exempel är en flicka med diagnosen autism som tidigare har bedömts ha behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper med motiveringen [NN] har behov av hjälp från någon som har ingående kunskaper om henne. Hon har stora svårigheter att förstå vardagliga rutiner, muntliga, skriftliga, och/eller bildmässiga instruktioner samt socialt samspel. När 10 Humanas juridiska årsbok 2014

11 Ingenting hade förändrats. Ändå togs all assistans bort. hon inte förstår vad som förväntas av henne i olika situationer och när hon inte förstår det som händer omkring henne blir hon såväl självdestruktiv som utagerande och skadar sig själv, andra och föremål i sin närhet. En vuxen person måste alltid finnas vid hennes sida för att tydliggöra, tillrättalägga och strukturera dagen. Trots att ingenting förändrats för denna flicka ansåg Försäkringskassan vid den senaste tvåårsomprövningen att hon inte längre har behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper. Denna gång med följande motivering: Försäkringskassan bedömer att den tillsyn du behöver inte är sådan aktiv tillsyn av övervakande karaktär som kan räknas som grundläggande behov. Dessutom bedömer Försäkringskassan att den tillsyn och hjälp som du behöver för att till exempel förstå vardagliga rutiner, muntliga/ skriftliga och/eller bildmässiga instruktioner, socialt samspel mm inte behöver ges av en person som har ingående kunskaper om dig. Den hjälpen kan ges av en person som har viss kunskap om dig och dina funktionshinder samt generella kunskaper om grav utvecklingsstörning, autism och språkstörning. Humanas juridiska årsbok

12 Förtydligande behövs kring det femte grundläggande behovet Personer med autism behöver hjälp med att tillrättalägga varje aktivitet och tydliggöra vardagen så att det överhuvudtaget blir möjligt att klä på sig, äta eller tvätta sig. Detta kräver ofta att den som ska tillhandahålla hjälpen har ingående kunskaper om den funktionshindrade. Utan den individuella anpassningen blir tillvaron obegriplig för den enskilde vilket kan resultera i såväl självskadande som utagerande beteende. Försäkringskassans nya tillämpning av det femte grundläggande behovet medför att många personer som tidigare varit beviljade personlig assistans inte längre anses ha grundläggande behov i den omfattning som krävs för att även fortsättningsvis vara berättigade till assistansersättning. På Humana ser vi gång på gång att personer med autism nekas assistansersättning trots att varken lagstiftningen eller personens hjälpbehov har ändrats. Något som återkommer i Försäkringskassans bedömning av det femte grundläggande behovet är att det visserligen finns behov av tillsyn, ibland aktiv tillsyn och att det finns behov av kvalificerade motivations- och/ eller aktiveringsinsatser, men att det inte krävs ingående kunskaper för att kunna tillgodose dessa behov. Försäkringskassan använder sig av uttrycken att det behövs viss kunskap eller goda kunskaper, men inte ingående kunskaper om personen för att kunna tillgodose behoven. I praktiken kan emellertid inte Försäkringskassan redogöra för vad som är skillnaden mellan goda och ingående kunskaper och var gränsen går. Syftet är ett liv som andra På samma sätt kan inte Försäkringskassan förklara hur kontinuiteten och de goda levnadsvillkoren för den enskilde ska kunna upprätthållas när insatsen personlig assistans dras in med motiveringen att personen inte längre är våldsam eller utåtagerande tack vare att personen har personlig assistans som fungerar. Själva syftet med personlig assistans är att personer med omfattande funktionsnedsättning ska ges möjlighet att leva ett liv så likt andra som möjligt. Genom personlig assistans från personer som har ingående kunskaper om den enskilde kan varje dag tydliggöras och anpassas så att den enskilde blir mer självständig. Genom trygga rutiner och en tydlig struktur kan personen lära sig vad som förväntas i en speciell situation. Assistansen bidrar således till att fylla lagstiftningens mål. För den enskilde blir emellertid konsekvensen av att ha en välfungerande insats att insatsen dras in med motiveringen att stödet inte behövs. I och med det så bevisar Försäkringskassan att man överhuvudtaget inte förstår sig på funktionsnedsättningen som sådan. Assistans är inget botemedel Att ta bort hjälpen från någon med en fungerande insats som kräver ingående kunskaper med motiveringen att det inte längre behövs ingående kunskaper eftersom personen i fråga exempelvis inte längre är självdestruktiv, är som att ta bort rullstolen för den som inte kan gå med motiveringen att personen inte längre behöver hjälp att förflytta sig. Funktionsnedsättningen är inte botad med hjälp av assistans. Assistansen är hjälpmedlet som får vardagen att fungera och den är en förutsättning för att minska konsekvenserna av funktionsnedsättningen. Med anledning av den rättsosäkerhet som nu föreligger kring tolkningen och tillämpningen av det femte grundläggande behovet är det nödvändigt att det snarast sker ett förtydligande antingen genom klargörande rättspraxis från högre instans eller genom förtydligande i själva lagtexten. 12 Humanas juridiska årsbok 2014

13 Assistans är hjälpmedlet. Som rullstolen för den med rörelsehinder. Humanas juridiska årsbok

14 OM JONATAN Han kan ju äta själv Jonatan är en glad 20- åring på 190 centimeter och 115 kilo. Han har svår autism och utvecklingsstörning och är mer som en 1,5 åring i sinnet vilket gör att han lätt utsätter sig själv och andra för fara. Trots det menar kommunen att han inte har något behov av tillsyn eller personlig assistans. Det var först när Jonatan började på dagis som 1,5 åring som hans mamma Eva anade att något inte riktigt var som det skulle. Han var helt ointresserad av att leka med andra barn och var rädd för allt möjligt, väggklockor, mönster på äggkoppar, höga ljud med mera. När hon väntade lillebror Johannes valde hon att göra ett fostervattensprov eftersom hon hunnit fylla 35. Läkarna frågade då om storebror var frisk. Jag svarade ja, men tänkte att nu ljuger jag, det var något som inte stämde. Hon berättade om sin oro för Jonatan för barnmorskan på BVC vid halvårsbesöket med lillebror och fick genast tid hos en psykolog knuten till vårdcentralen som gjorde en del tester. Det enda han klarade riktigt bra var pusseltestet. Sen remitterades Jonatan till neurohabiliteringen där det gjordes en tredagarsutredning. Vid det laget hade jag läst tillräckligt mycket för att förstå vad hans svårigheter innebar. Autism. Sedan dess har livet varit intensivt. Knappt varannan helg bor Jonatan på korttids och han går sedan länge på en personaltät träningsskola med kunnig och erfaren personal som jobbar välstrukturerat och mestadels individuellt med Jonatan. Resten av tiden har Eva och Lars delat på, Jonatan kan inte lämnas ensam mer än väldigt korta stunder. Han förstår inte faror alls, i somras satt han själv på verandan en kort stund när vinden tog tag i hushållspappret som fladdrade in i ett ljus. Han satt bara kvar och tittade på det, jag vet inte vad som hänt om vi inte upptäckt det snabbt. För att få det att gå ihop har Lars arbetat skift och Eva 70 procent. Personlig assistans började de fundera över först när Jonatan fyllt 12. Innan dess tänkte vi som så många andra att vi ville klara oss själva, det är väl så man gör med sina barn? Det var i samband med att Lars drabbades av MS som tankarna kom på allvar. Idag är han rullstolsburen och har sjukersättning men har själv ingen assistans. Han tar emot Jonatan när han kommer hem från skolan och håller honom sällskap inomhus, det är väldigt bra men det går inte att ha öppet så att Jonatan kommer ut eftersom Pappa inte kan hinna efter om Jonatan ger sig iväg, ut i trafiken eller rymmer. Att Lars har blivit sämre samtidigt som Jonatan har vuxit sig stor och fortfarande befinner sig mer i taket 14 Humanas juridiska årsbok 2014

15 än på golvet så ansökte familjen, och fick personlig assistans Livet fungerade så väl som det kunde tills det blev dags för omprövning av Försäkringskassans beslut. Jag kände direkt att det inte skulle gå bra, säger Eva med en suck. Försäkringskassan menade att Jonatans grundläggande behov understeg 20 timmar i veckan och därmed var kommunens ansvar. Kommunen däremot menade att Jonatan inte behövde någon hjälp alls. Han kunde trots allt klä på sig och äta själv. Att han behöver ständig tillsyn samt stöttning av personer som känner honom väl i allt han ska företa sig tog de inte hänsyn till alls. Inte heller att han behöver aktivt stimuleras för att kunna göra meningsfulla saker som att baka och laga mat som Jonatan gillar. Som vår situation ser ut just nu vågar jag inte ens tänka på vad 0 timmars assistans får Jonatan som skulle hända om något hände mig. Förvaltningsrätten bedömde Jonatans behov till 28 timmar i veckan, grundat på att man räknat Jonatans behov av hjälp med personlig hygien och de stående aktiviteter han gör utanför hemmet, och nu väntar Eva på ett prövningstillstånd till Kammarrätten. På sikt söker man en annan lösning. Vi hoppas att Jonatan ska kunna flytta till en egen lägenhet. Han är 20 år och det borde inte vara orimligt, men då krävs det förstås att han får helt annat stöd än idag så det blir till att ta fighten igen. Till sin hjälp har hon Josefin Mikaelsson, jurist på Humana. Det känns bra, hon ligger alltid på och driver vårt ärende framåt så att vi kan släppa allt praktiskt kring det. Nu är det bara att hålla tummarna. Ett mycket underligt beslut Kammarrätten har beslutat att inte ta upp Jonatans ärende vilket är mycket underligt. Man har inte överhuvudtaget berört behovet av tillsyn vilket är uppseendeväckande eftersom det var det vi sökte för. Man har heller inte tagit hänsyn till olika aktiviteter. Man menar att Jonatan ska klara alla sina fritidsaktiviteter, städa, laga mat, tvätta, etc på egen hand vilket är omöjligt. Jag kommer naturligtvis att fortsätta kämpa för att Jonatan ska få det stöd han behöver och har rätt till. Josefin Miakelsson Humanas juridiska årsbok

16 Människor utan diagnos kan man se som en enhetlig grupp. Inte de med en diagnos. BILD 16 Humanas juridiska årsbok 2014

17 Möjligheten att få personlig assistans har troligen varit den största förbättringen av livsvillkoren för många människor med autism. Autism är en funktionsnedsättning karaktäriserad av stora svårigheter i socialt samspel, kommunikation och en begränsad beteenderepertoar. Ofta har personer med autism även andra svårigheter som utvecklingsstörning, ADHD eller Tourettes syndrom. Med åldern kan också tillkomma psykiatriska komplikationer som bland annat ångest, depressioner eller mani. Rutinbundenhet är en del av de autistiska symtomen som för en del kan utvecklas till rena tvångssyndrom. Autism förknippas med svåra beteendeproblem i form av såväl aggressivitet som självskadebeteende. Det är dock viktigt att förstå att autism sällan i sig själv ger upphov till problemen utan de uppstår i samspelet med omgivningen. Här spelar svårigheter att förstå socialt samspel och att kommunicera såväl verbalt som nonverbalt en avgörande roll. Nedsatt ansiktsmimik kan göra att andra inte kan se att personen med autism är överbelastad och därför inte ser eller förstår deras behov. Resultatet blir tillsynes omotiverade utbrott. Nedsatt förmåga att kommunicera skapar missförstånd som också kan bidra till beteendeproblem. Här utgör konkret språkförståelse en särskild fälla eftersom personen med autism kan vara mycket duktig att formulera sig, men trots detta uppstår det många missförstånd eftersom ord och meningar kanske har en lite annan betydelse. Kanske upptäcks dessa svårigheter inte förrän det är för sent eftersom merparten av all kommunikation verkar pågå utan problem och man tror att man förstår varandra fullt ut. Svårigheter att förstå andras beteende kan göra att en person med autism drabbas av ångest och oro och kanske känner sig hotad. Det är också vanligt att omgivningen feltolkar en person med autism och istället bidrar till att öka konfliktnivån. Rutiner kan ta lång tid att genomföra. Om man försöker bryta dem på ett okänsligt sätt kan det skapa stor ångest och aggressivitet. Ett individuellt anpassat bemötande är centralt för att hjälpa människor med autism. Det finns en tendens att tro att man kan se på människor med diagnos som en enhetlig grupp, men min erfarenhet är snarare att man kan se på människor utan diagnos som en enhetlig grupp. Boende med särskilt stöd kan fungera väl för många med autism, men ofta är det omöjligt att inom ramarna för ett gruppboende göra en tillräcklig individuell anpassning av bemötandet och miljön. Även moderna gruppboenden är institutioner som har begränsningar i sina möjligheter för individuell anpassning. Därför är personlig assistans ofta det enda sättet att skapa en individuellt anpassad lösning. Henning Beier Läkare och specialist i såväl vuxenpsykiatri som i barnoch ungdomspsykiatri och en av de första i Sverige att uppmärksamma autismspektrumstörningar hos vuxna Humanas juridiska årsbok

18 Allt svårare få assistansersättning 31% Fick assistansen nerdragen vid tvåårsomprövning Det har blivit allt svårare att få assistansersättning från Försäkringskassan på grund av de alltmer strikta tolkningarna av vad som är grundläggande behov. Det har medfört att trycket på kommunerna att bevilja assistans har ökat. Kommunerna har i många fall svarat med att på godtyckliga grunder neka människor assistans för att spara pengar, något som skapat rättsosäkerhet för den enskilde och resulterat i segdragna rättsprocesser.

19 När räknas grundläggande behov? När hjälpbehovet avseende de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka inträder Försäkringskassans ekonomiska ansvar. Understiger däremot behovet av hjälp 20 timmar, är det kommunen som har hela ansvaret för att samtliga behov av hjälp tillgodoses. Det framgår tydligt i LSS. Utvecklingen som inneburit mer stränga tolkningar från Försäkringskassans sida har ökat pressen på kommunerna och gjort deras ekonomi ansträngd. Känslan är att kommuner utnyttjar lagstiftningens något vaga utformning för att spara pengar. Lagstiftaren insåg det redan vid tillkomsten av LSS och staten tog, via Försäkringskassan, ett stort ekonomiskt ansvar för assistansen. Frågan, som ofta uppstår och som är föremål för ett stort antal rättsprocesser, är vilken tidsmässig omfattning av hjälpbehovet avseende de grundläggande behoven, som ger rätt till assistans från kommunen. Enligt LSS ska det beviljas assistans, när det finns behov av hjälp med något av de grundläggande behoven,. Kommunerna har dock inte alltid velat bevilja assistans utifrån denna objektiva regel, och genom den praxis som uppstått har det införts godtyckliga moment i bedömningen och en minutjakt också på kommunerna. Det skapar problem för dem som ska tillämpa LSS. Dom i HFD har skapat oklarhet kring regeltillämpningen HFD, dåvarande Regeringsrätten, anser i RÅ 2009 ref 57 att det inte enbart räcker med att det förekommer hjälpbehov avseende de grundläggande behoven, utan att det även krävs ett visst antal timmar för att få assistans. HFD anger, tämligen motsägelsefullt, att någon bestämd undre tidsgräns inte finns, men att någon som bara i mycket begränsad omfattning har behov av hjälp inte utan vidare kan få rätt till assistans. HFD anger vidare att även om behovet inte är så omfattande så kan det finnas rätt till assistans efter en samlad bedömning, om behoven är av mycket privat eller integritetskänslig karaktär. Detta emotsägs senare i avgörandet, när det fastslås att hjälpbehoven faktiskt är mycket privata och integritetskänsliga, men ändå inte anses tillräckligt omfattande. Sammanfattningsvis kan HFD:s inställning tolkas som att det inte går att uppställa en nedre tidsmässig gräns för rätten till assistans, men att det ändå finns en gräns. Gränsen flyter beroende på om de grundläggande behoven är av mycket privat eller integritetskänslig natur, samtidigt som ett hjälpbehov måste vara av privat eller integritetskänslig karaktär för att överhuvudtaget ses som ett grundläggande behov. Utifrån detta avgörande är det inte konstigt att handläggare inom kommunerna, domare och nämndemän i domstolarna har svårt att tillämpa den regel som avgör om en person får rätt till assistans. Eftersom det inte går att utgå ifrån att besluten från kommunerna är korrekta, är det inte heller så konstigt att det uppstår ett stort antal rättsprocesser. När det sedan förekommer en hel del utredningar om assistans, där kommunen helt nekar assistans med motiveringen att de grundläggande behoven inte är tillräckligt omfattande, utan att de gjort någon beräkning av den tidsmässiga omfattningen av de grundläggande behoven, blir följden ytterligare processer för att få ett begripligt beslut. Humanas juridiska årsbok

20 Vägledning från domar i Kammarrätterna Det ges viss vägledning i domar från kammarrätterna och ett litet urval presenteras nedan. Göteborg Kammarrätten i Göteborg har beviljat assistans för hjälpbehov (grundläggande behov) om 3 5 timmar (KGG )men också nekat assistans för hjälpbehov om 3 timmar och 27 minuter (KGG ). Samtidigt har kammarrätten nekat prövningstillstånd för en kommun när förvaltningsrätten beviljat assistans för grundläggande behov om 4-5 timmar (KGG ). Kammarrätten har alldeles nyligen kommit fram till att ett hjälpbehov om 4 timmar och 5 minuter inte är tillräckligt för att bevilja assistans (KGG ) men samtidigt i ett annat återigen angett att 3 5 timmar bör räcka för att få rätt till assistans (KGG ) Stockholm Kammarrätten i Stockholm har i ett avgörande mycket tydligt följt LSS intentioner och beviljat assistans utifrån att det fanns ett behov av hjälp med all hygien, utan att egentligen ange några tider (KST ). Behovet av hjälp med hygien var alltså tillräckligt omfattande och regelbundet återkommande för att kunden skulle beviljas assistans, och det är ungefär det som också anges i lagtexten. I ett annat avgörande har dock kammarrätten kommit fram till att det inte var tillräckligt med enbart behov av hygien. Det beräknade hjälpbehovet uppgick till 3 timmar och 45 minuter per vecka. (KST ) Kommunen ansåg för övrigt att personen i fråga enbart behövde duscha 3 gånger per vecka, trots inkontinens. Eftersom assistans nekats, utifrån en, vad det verkar, godtycklig tidsbedömning, är denna kvinna antagligen även i fortsättningsvis hänvisad till hjälp från en hemtjänst, som anser att hon enbart behöver duscha 3 gånger per vecka. Att tidsbedömningen är godtycklig framgår tydligt när kammarrätten i ett annat fall nekat prövningstillstånd för kommunen i ett mål där Förvaltningsrätten beviljat assistans för ett grundläggande behov om 3 timmar och 50 minuter per dag (KST ). Fem minuter kan alltså vara avgörande för om man får duscha när man själv vill eller endast när kommunen anser att man behöver det. Sundsvall Kammarrätten i Sundsvall har ansett att hjälpbehov 7 timmar och 50 minuter ska ge rätt till assistans (KSU 10-09). Kammarrätten beaktade särskilt att hjälpbehoven var regelbundet återkommande. Kammarrätten har å andra sidan avslagit överklagan från kommunen när Förvaltningsrätten i Falun beviljade assistans för ett hjälpbehov om 6 timmar och 25 minuter (KSU ). Jönköping Det har tyvärr varit svårt att hitta avgöranden från Kammarrätten i Jönköping avseende vilken tidsmässig omfattning som ska ge rätt till assistans. Kammarrätten nekade dock prövningstillstånd för kommunen när Förvaltningsrätten i Linköping beviljade assistans för ett hjälpbehov om 5 timmar och 57 minuter (KRJ ). 20 Humanas juridiska årsbok 2014

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A KAMMARRÄTTEN Avdelning 05 2014-11-14 Meddelad i Stockholm Mål nr 3349-14 KLAGANDE M Ombud: Advokat Emma Dyren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd 2013-03-12 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd MOTPART Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2011-09- 3 0 Meddelad i Göteborg Mål nr 4710-10 Sida 1 (4) KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors MOTPART c ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Vår slutsats är att Riksdagen måste ingripa och genom ett förtydligande hävda lagens intentioner.

Vår slutsats är att Riksdagen måste ingripa och genom ett förtydligande hävda lagens intentioner. Skrivelse rörande Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag om rättssäkerhet och enhetlighet i assistansersättning (Svar på uppdrag om assistansersättning, Dnr 041762-2010-FPSS) Medverkande: Arbetsgivarföreningen

Läs mer

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista

DOM. 2014-02-24 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista KAMMARRÄTTN Avdelning 04 2014-02-24 Meddelad i Stockholm Mål nr 6072-13 KLAGAND Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 7049 164 07 Kista MOTPART Ombud: Pia Ahlström Svensk Personlig Assistans

Läs mer

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken HFD 2015 ref 46 Rätt till personlig assistans för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade enligt 9 a LSS har ansetts förutsätta att personen har en psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800)

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800) HFD 2013 ref 82 Vid bedömningen av rätten till assistansersättning har tiden för resor med kommunalt anordnad skolskjuts ansetts inte vara likställd med tid då den försäkrade vistas i skola. Lagrum: 106

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 september 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms kommun Ombud: Stadsadvokat

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

DOM. 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall. Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm

DOM. 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall. Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm DOM 2014-05-13 Meddelad i Sundsvall Mål nr 2737-12 Sida 1 (5) KLAGANDE B Ombud: Jur.kand. Jessica Lindgren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

DOM. 2014 -ns- o 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun

DOM. 2014 -ns- o 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun KAARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 2014 -ns- o 4 eddelad i Göteborg Sida I (3) ål nr 5925-13 KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg OTPART Ombud: Jurist Patricia Escalante

Läs mer

DOM. 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg. Ombud: Richard Andersson Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg. Ombud: Richard Andersson Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KMMRRÄTTEN I GÖTEBORG vdelning 2 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg Mål nr 1354-14 Sida 1 (4) KLGNDE Ombud: Richard ndersson Humana ssistans B Box 184 701 43 Örebro MOTPRT Stadsområdesnämnd Öster i Malmö

Läs mer

DOM: 2014-06- 2 3. Meddelad i Göteborg. Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg

DOM: 2014-06- 2 3. Meddelad i Göteborg. Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 : 2014-06- 2 3 Meddelad i Göteborg Mål nr 1111-14 Sida 1 (2) KLAGANDE K ( Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg MOTPART Stadsdelsnämnden

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered _,, KAMMAÄTTEN I GÖTEBOG 2011-02-25 Meddelad i Göteborg f,;:_. p" ;-t.-i, Sida 1 (3) Mål nr 3712-10 KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

Rätten till ett bra liv. Assistansias juridiska årsbok 2011

Rätten till ett bra liv. Assistansias juridiska årsbok 2011 Rätten till ett bra liv Assistansias juridiska årsbok 2011 Förord Under de senaste tio åren har antalet personer med funktionsnedsättning, som efterfrågar juridiskt stöd för att hävda sina rättigheter

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Inledning. Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST

Inledning. Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST 1 Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST Synpunkter på LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Inledning

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

DOM. 2014-01- 3 1 Meddelad i Göteborg. Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

DOM. 2014-01- 3 1 Meddelad i Göteborg. Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTIEN I GÖTEBORG Avdelning 3 2014-01- 3 1 Meddelad i Göteborg Mål nr 2166-13 Sida 1 (4) KLAGANDE Ombud: Nancy Ganic Vivida Assistans AB Box 1814 701 18 Göteborg MOTPART örsäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

DOM. n 1 Meddelad i Göteborg. 201l1 -rr - Ombud: Emma Larsson Frösunda Omsorg Trekantsgatan 3 652 20 Karlstad

DOM. n 1 Meddelad i Göteborg. 201l1 -rr - Ombud: Emma Larsson Frösunda Omsorg Trekantsgatan 3 652 20 Karlstad KAMMAÄTTEN I Avdelning 2 DOM 201l1 -rr - n 1 Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål nr 4666-13 KLAGANDE Ombud: Emma Larsson Frösunda Omsorg Trekantsgatan 3 652 20 Karlstad MOTPAT Kommunstyrelsen i Ljusnarsbergs

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

DOM 2014-09-17. Meddelad i Göteborg. Ombud: Anders Helander Leva Assistans AB Södra Torggränd 3

DOM 2014-09-17. Meddelad i Göteborg. Ombud: Anders Helander Leva Assistans AB Södra Torggränd 3 wi» -f - GÖEBORG )'f;'- \ Avdelning I KAMMARRÄEN I DOM 2014-09-17 Meddelad i Göteborg Mål nr 64-14 KLAGANDE Ombud: Anders Helander Leva Assistans AB Södra orggränd 3 521 42 Falköping MOPAR Nänmden för

Läs mer

DOM 2012-05- 2 8. Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten 405 12 Göteborg

DOM 2012-05- 2 8. Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten 405 12 Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 2012-05- 2 8 Meddelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål nr 6599-11 KLAGANDE Ställföreträdare: MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten 405 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

DOM 2014-10- 1 3. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg

DOM 2014-10- 1 3. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg KAARRÄTTEN I GÖTEBORG DO 2014-10- 1 3 eddelad i Göteborg ål nr 7512-13 Sida 1 (2) KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg OTPART ÖVERKLAGAT AV GÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Skrivelse till Socialdepartementet om Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen och konsekvenser för kommunerna

Skrivelse till Socialdepartementet om Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen och konsekvenser för kommunerna Anna Nerelius 2013-11-28 Dnr KSL/12/0167 Ärendegång: KSLs styrelse Skrivelse till Socialdepartementet om Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen och konsekvenser för kommunerna

Läs mer

DOM 2013-10- 2 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun. Ombud: Jur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans Box 1814

DOM 2013-10- 2 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun. Ombud: Jur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans Box 1814 KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2013-10- 2 4 Meddelad i Göteborg Sida 1 (3) Mål nr 2271-12 KLAGANDE Myndighetsnämndeh i Stenungsunds konunun 444 82 Stenungsund MOTPART Ombud: ur.kand. Sofia Lindin Vivida Assistans

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Lagrum: 7 och 9 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagrum: 7 och 9 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2013 ref 70 Funktionshindrad 18-årig, bosatt hos sina föräldrar och beviljad assistansersättning, har ansetts berättigad till korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Lagrum: 7 och 9 6 lagen (1993:387)

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

DOM. 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Sundsvall 851 93 Sundsvall

DOM. 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Sundsvall 851 93 Sundsvall KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 2013-12-19 Meddelad i Sundsvall Sida 1 (4 ) Mål nr 29 31-12 KLAGANDE Ställföreträdare: Ombud: Maria Sydlen Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART örsäkringskassan Processjuridiska

Läs mer

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring.

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring. Avsnitt Kapitel 6 Synpunkter Förutsättningar för rätt till assistansersättning 6.1 6.2 6.3 1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (13) meddelad i Stockholm den 17 juni 2009 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Ombud Jur. kand. Sofia Tedsjö CJ Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr 2292-13 KLAGANDE c Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Barn- och ungdomsnämnden i Uppsala

Läs mer

DOM 2014-01- 0 g. Meddelad i Göteborg. Socialnämnden i Örkelljunga kommun ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

DOM 2014-01- 0 g. Meddelad i Göteborg. Socialnämnden i Örkelljunga kommun ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE DOM 2014-01- 0 g. Meddelad i Göteborg Sida 1 (2) Mål m 9185-12 KLAGANDE MOTPART Socialnämnden i Örkelljunga kommun 286 80 Örkelljunga ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös dom den 3 december

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 13 december 2012 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Värnamo kommun 331 83 Värnamo MOTPART AA Ombud: Advokat Adam Grabavac C J Advokatbyrå AB Cardellgatan

Läs mer

» Personlig assistans en kamp mellan vilja och praktik.

» Personlig assistans en kamp mellan vilja och praktik. s juridiska årsbok 2015» Personlig assistans en kamp mellan vilja och praktik.» 1 Inledning Innehållsförteckning För fjärde året i rad har vi på tagit fram en juridisk årsbok. Rapporterna är ett led i

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 20 januari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Omsorgsnämnden i Trollhättans kommun Box 981 461 29 Trollhättan ÖVERKLAGAT

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 juni 2015 KLAGANDE Vänersborgs kommun 462 85 Vänersborg MOTPART Inspektionen för vård och omsorg Box 45184 104 30 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Vilka skyldigheter har en kommun vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Onsdagen den 25 mars 2015

Vilka skyldigheter har en kommun vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Onsdagen den 25 mars 2015 Vilka skyldigheter har en kommun vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Onsdagen den 25 mars 2015 Advokat Adam Grabavac e post: adam.grabavac@cjadvokat.se tel: 0705 700035

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

DOM. 20 13-10-30 Meddelad i Stockholm. Ombud: Britt-Inger Perera Olivia Personlig Assistans AB Vendevägen 85 A I 82 91 Danderyd

DOM. 20 13-10-30 Meddelad i Stockholm. Ombud: Britt-Inger Perera Olivia Personlig Assistans AB Vendevägen 85 A I 82 91 Danderyd AMMARRÄTTEN I STOCHOLM Avdelning 03 20 13-10-30 Meddelad i Stockholm Mål nr 7844-12 LAGANDE Ombud: Britt-Inger Perera Olivia Personlig Assistans AB Vendevägen 85 A I 82 91 Danderyd MOTPART Socialnämnden

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

DOM 2014-07- 18. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborgs kommun Box 16 421 21 Västra Frölunda

DOM 2014-07- 18. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborgs kommun Box 16 421 21 Västra Frölunda AMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 2014-07- 18 Meddelad i Göteborg Mål nr 2917-14 Sida 1 (4) LAGANDE Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborgs kommun Box 16 421 21 Västra Frölunda MOTPART Ställföreträdare:

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

DOM 2012-03- 2 3' Meddelad i Göteborg

DOM 2012-03- 2 3' Meddelad i Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 2 2012-03- 2 3' Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 5470-11 KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24Malmö MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409

DOM 2011-11 2. Meddelad i Göteborg. MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 - ;.. KAMMARRÄTTN I GÖTBORG 2011-11 2 I Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 4931-10 KLAGAND MOTPART Nämnden för Handikappomsorg i Kungsbacka kommun Box 10409 434 24 Kungsbacka ÖVRKLAGAT AVGÖRAND Förvaltningsrätten

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11

Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11 Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11 Bilaga. 39 Socialnämnden 2013-05-22 Reservation ärende 5: Riktlinjer för bedömning av insatser enligt SOL. Vi socialdemokrater tycker det är positivt att man

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 1 april 2010 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Rickard Appelberg Cityadvokaten i Stockholm AB Kungsgatan 55, 5 tr 111 22 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Skolskjuts. En rättighet som kan överklagas

Skolskjuts. En rättighet som kan överklagas Juridisk vägledning Granskad maj 2015 Mer om Skolskjuts Kommunen är i vissa fall skyldig att erbjuda eleverna kostnadsfri skolskjuts Kommunens beslut om skolskjuts kan överklagas genom förvaltningsbesvär

Läs mer

DOM. 2012-05-25 Meddelad i Stockholm. MOTPART Skarpnäcks stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 5117 121 17 Johanneshov ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

DOM. 2012-05-25 Meddelad i Stockholm. MOTPART Skarpnäcks stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 5117 121 17 Johanneshov ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN Avdelning 04 2012-05-25 Meddelad i Stockholm Mål nr 7514-11 Sida 1 (4) KLAGANDE I. MOTPART Skarpnäcks stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 5117 121 17 Johanneshov ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

DOM. 2014 04 2 8 Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg

DOM. 2014 04 2 8 Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg KMMRRÄTTEN I vdelning 3 2014 04 2 8 Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål m 5517-13 KLGNDE Ombud: Elinor Öhrling ssistansbolaget Box 1303 701 13 Örebro MOTPRT Försäkringskassan Processjuridiska enheten, Göteborg

Läs mer

DOM 2011-03- 3 0. Meddelad i Göteborg. SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning

DOM 2011-03- 3 0. Meddelad i Göteborg. SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning f.. KAMMARRÄTTEN I _). GÖTEBORG Avdelning 1, 2011-03- 3 0 Meddelad i Göteborg Sida 1 (2) >< Mål nr 233-11 KLAGANDE MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Priset för assistans Att tillgodose behov eller att spara pengar

Priset för assistans Att tillgodose behov eller att spara pengar PRISET FÖR ASSISTANS Detta är Humanas juridiska årsbok. Den innehåller en uppdaterad bild av betydelsefulla händelser och trender inom rättsområdet personlig assistans. I år belyser vi särskilt frågan

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Bodens kommun 961 86 Boden MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 15

Läs mer

Riktlinjer för personlig assistans

Riktlinjer för personlig assistans Riktlinjer för personlig assistans Antagna av socialnämnden 2004-06-16 110, dnr 04/SN 0102 Tillägg: Riktlinjer för kostnadsersättning för personlig assistans Riktlinjer för personlig assistans Antagna

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer