Vart leder LEADER? Utvecklingsstrategi för Leader Åland Leader Åland strategi version 3.0

Transkript

1 Vart leder LEADER? Utvecklingsstrategi för Leader Åland

2 Innehåll Förord 3 Historia och landskap 5 Befolkning 7 Näringsliv 9 Miljö 10 Geografiskt område 11 Förankring 15 Samarbeten och partners 15 Förening och LAG 16 Vision Strategi 17 Resultat och förväntade effekter 19 Prioriterade åtgärder 21 Urvalskriterier 22 Projektarbetet 23 Våra indikatorer 25 Budget och finansiering 26 Noter 27 Gammal vägvisare på Kumlinge 2

3 Förord Leader är axel 4 i Ålands landsbygdsutvecklingsprogram 1). Det är en metod som utgår från lokala förutsättningar och initiativ. Leader-metoden bygger på lokal samverkan mellan företag, ideella organisationer och den offentliga sektorn. Axel 3 och axel 4 i LBU är intimt förbundna. Man kan säga att axel 3 beskriver vad som ska göras, medan axel 4 anger hur det ska göras. Det här dokumentet är föreningens handlingsplan, en strategi. En strategi är ett fritt val man gör mellan olika alternativ. Vi beskriver här våra val. Leader Åland påbörjade redan 2005 arbetet med att förstå Leader-metoden, att förankra dess innebörd, möjligheter och begränsningar bland åländska företag, organisationer och politiker. Vi har noga begrundat landskapsregeringens landsbygdsutvecklingsprogram, fört samtal med många människor och format ett partnerskap med företrädare för de offentliga, privata och ideella sektorerna. Strategin har formats underifrån, genom mångas medverkan på det lokala planet. Vår strategi är att stödja kraven på hållbar utveckling, såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt. Vår vision är att nästa generation ålänningar får leva i ett grönt Åland i en blå Östersjö. Ellinor Kullenberg Ordförande Nya vägvisare i Mariehamn 3

4 4 Vinterskärgård

5 Historia och landskap Åland är mera vatten än land. Av vår yta om nästan kvadratkilometer utgörs bara tio procent av land, resten är öppet hav, fjärdar, vida skärgårdar, havsvikar, flador och glon, tiotusentals hällkar, myrar och 379 insjöar. För tiotusen år sedan var nästan hela Åland täckt av inlandsis, som småningom smälte så att landet kunde höja sig ur havet. De första människorna kom till Åland år f Kr men först på 500-talet e Kr kan man säga att Åland befolkas. Här finns öar, holmar och skär som är större än en fjärdedels hektar och oräkneliga mindre haror, skator, grynnor och kläppar. Den största ön är fasta Åland där nittio procent av ålänningarna bor men det finns ytterliga 60 öar som är bebodda. Ålänningarna har gott om plats, 17 personer delar på varje kvadratkilometer. Istiden formade landskapet men människorna har präglat det genom att bruka jord och skog och genom boskapsskötsel. 58 procent av landytan är täckt med skog, nio procent är åker och fyra procent bete. Åland har ett gynnsamt läge mitt i havet mellan Finland och Sverige. I alla tider har förutsättningarna varit goda för fiske, handel och sjöfart. Åland är en del av Finland men ålänningarna styr sedan 1921 sig själva med ett eget lagting, en egen regering och ett eget lantråd. Ålänningar beslutar själva i de flesta frågor och är befriade från värnplikt. Den autonomin fick det åländska folket efter en hård kamp Den är förutsättning för bevarandet av svenskt språk, en egen kultur och en god ekonomisk tillväxt. Åland består av sexton kommuner varav en stad (Mariehamn), nio landsbygdskommuner (Eckerö, Finström, Geta, Hammarland, Jomala, Lemland, Lumparland, Saltvik och Sund) och sex skärgårdskommuner (Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö). Åland har världsrekord i närdemokrati och samhällenas småskalighet ger en särkskild kvalitet åt livet på Åland. Åland är ett skärgårdsområde vars invånare har en tydlig identitet och en egen karaktär som har formats av naturen och kulturen. Det åländska samhällets viktigaste resurs är vid sidan av människorna natur- och kulturmiljön 2). Jordbruk och boskapsskötsel är tillsammans med skärgårdsmiljön Ålands kännetecken. Kraven på hållbar utveckling är därför en viktig del i vår strategi. 5

6 En politiker tänker på nästa val, en statsman på nästa generation 5) 6

7 Befolkning På Åland bor (den sista december 2007) personer, varav i stort sett lika många var män som kvinnor av dessa bor i vår enda stad Mariehamn, bor på landet, i skärgården. 3) Här finns öar, varav 60 är bebodda. Medellivslängden stiger, män förväntas nu bli 78 år och kvinnor 83,5 år gamla. Efterhand som vi lever längre arbetar vi mindre, så som överallt i västvärlden 4) : Ålänningen i dagens samhälle Utbildning Arbete Pension 80 år Ålänningen för hundra år sedan 10 Arbete 60 år Skärgården har relativt stor del äldre personer (över 65 år) och en relativt liten andel barn (0-14 år). Sottunga, Kumlinge, Geta och Föglö har den största andelen äldre. Finström, Hammarland, Lemland och Jomala har den minsta andelen äldre, dessa ligger också högst i andel barn Balansen mellan män och kvinnor finns inte på hela Åland: skärgårdskommunerna Brändö, Föglö, Kumlinge och Kökar har ett kvinnounderskott.. 7 Sjuttio procent av ålänningarna är födda på Åland, tjugo procent i Finland, sju procent i Sverige. Sedan 1990 har andelen födda annorstädes dubblerats till 5 procent, och andelen som inte talar svenska eller finska har ökat till 3 procent. Här kan 17,5 personer breda ut sig per kvadratkilometer. Den åländska arbetskraften är inte så väl utbildad. Om man indelar kompetens i vetenskap, handlag och klokhet, så har ålänningar sin styrka i sitt praktiska handlag och sin klokhet i affärer, snarare än i vetenskap. Nya krav i arbetslivet ändrar detta även om arbetslösheten är mycket låg, endast omkring 2%. Det är arbetskraftsbrist på sommaren. Arbetsmarknaden är realtivt ensidig. Det sker en flyttningsrörelse till Sverige under sämre tider. Åland är inte likt andra Leaderområden i Finland och i Sverige. Vi har inte de typiska dragen avfolkning och hög arbetslöshet som brukar känneteckna ett Leaderområde och det påverkar vår strategi.

8 8 Storskalig och småskalig turism

9 Näringsliv Åland har utvecklats från att vara ett självförsörjande jordbruks-, skogsbruks- och fiskesamhälle genom strukturomvandling och teknikutveckling. Trots sin litenhet är Åland beroende av den globala ekonomi, till exempel energipriser, räntor, handelns tillväxt eller avmattning, utflaggning. Sjöfarten har sitt ursprung i bondeseglation och Gustaf Erikssons handelsflotta. I dag utgör den 33% av vår BNP. Tio rederier med 30 fartyg sysselsätter över personer varav ålänningar (2002), många i skärgården. Viktiga kringnäringar till sjöfarten har vuxit fram såsom bank, försäkring, ekonomiska och juridiska tjänster, skeppshandel och utbildning. Teknologi och småindustri är en ny grupp av företag med god tillväxt. Leverantörer till den globala livsmedels-, läkemedels-, IT- och metallindustrin. Ökande antal företag med spetskompetens inom IT och shipping. Industrin består i övrigt av några större hi-techföretag samt förädling av potatis, mjölk, kött och fisk. Det åländska jordbruket är mer inriktat på att odla än på att hålla djur. Vi odlar hektar, varav en knapp fjärdedel ekologiskt. Jordbruket, som sysselsatte 55 procent av arbetskraften år 1950, ger arbete till 5 procent i dag. Antalet aktiva gårdar är i dag 600. Många har bisysslor så 9 som gårdsturism, fiske och småskalig livsmedelsförädling. Tidigare var det självklart att företag och gårdar drevs vidare inom familjen, så är det inte alltid längre. Skogsbruk sker med traditionella metoder, kanske för att huvuddelen av den åländska skogen är i privat ägo. Avverkningen som varit cirka m3/år minskar. Inom fisket finns ett par hundra yrkes- och binäringsfiskare som landar ton fisk varje år, mest strömming. Vi odlar ton fisk vid 36 odlingar, mest regnbågslax, vilket är 40% av hela Finlands produktion. Turismen består av rederianknuten, storskalig turism i huvudsak knuten till Mariehamn, och en lokal, småskalig turism som har effekter på landsbygden och i skärgården. Medan den förstnämnda är en mogen bransch så kan den sistnämnda ännu utvecklas betydligt. Handel och service domineras av småföretag som drivs av ägaren: butiker, kontor och byggentreprenörer med 1-4 anställda. Arbetslösheten är låg (2%), arbetskraftsbrist sommartid. För att behålla en levande landsbygd krävs nya former av företagande. Komplettering, utveckling av verksamheterna och ökat samarbete är en nödvändighet för att befolkningen ska finnas kvar - och förhoppningsvis öka - på den åländska landsbygden och i skärgården.

10 Miljö Gammal och ny vindkraft på Sottunga Åland till hör den kalltempererade klimatzonen vilket gör att naturmiljön är känslig för föroreningar. Våra jordar och sjöar är näringsfattiga och drabbas lätt av försurning. Även relativt måttlig belastning kan få stora negativa miljöeffekter. Återhämtningen från olika typer av miljöskador sker relativt långsamt. En följd av övergödning är massförekomsten av alger med eller utan toxinproduktion. Vattnen i skärgårdens inre delar och i fasta Ålands vikar är i dag särskilt utsatta. Utsläpp från fartyg kan vara förödande. I våra kalla vatten bryts oljan bara långsamt ned. Även små utsläpp kan få stora konsekvenser. Utan åtgärder blir en negativ miljöpåverkan förödande för vår natur, för människors livskvalitet och för vårt näringsliv. Miljöarbetet är därför av avgörande betydelse för att bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd. Det kan inte bara lämnas över till högre instanser som landskapsregeringen, HelCom och EU. Leader Åland rf kommer också att väga in miljöaspekterna i sitt arbete. 10

11 Geografiskt område Utgångspunkt för vår strategi är Ålands historia och landskap, befolkning och näringsliv, så som de kortfattat har beskrivits på föregående sidor. På Åland har naturen och historien skapat en gemensam kultur, en åländsk identitet. Dock finns det inom landskapet vissa skillnader som gör att man kan tala om tre olika regioner, som delvis har skilda förutsättningar och behov för sitt lokala utvecklingsarbete. Leader-metoden betonar lokalt och småskaligt utvecklingsarbete. Det är därför i detta sammanhang viktigare att definiera kommunernas särart än regionernas. Staden I Mariehamn bor nästan personer, en ökning med 14% sedan 1980 som dock har mattats av de senaste åren. Här är 849 företag verksamma varav 283 inom handel och hotell, 200 inom finans, försäljning och fastigheter och 196 inom samhällsservice. I Mariehamn finns 68% av de åländska jobben. Landsbygden Till landsbygdsregionen hör nio av Ålands kommuner: Eckerö har en befolkning om 923 personer. Ökningen är 238 personer sedan företag är verksamma i kommunen inom handel/hotell. Finström har en befolkning om personer, en ökning på 20% sedan företag är verksamma i kommunen inom bygg, handel, finans/försäkring/ fastigheter. Här ligger Ålands näst största tätort Godby. Geta har 443 invånare, en befolkningsminskning sedan 1980 om 28 personer. Minskningen har accelererat de senaste 7 åren. Antalet företag är 33 främst inom bygg och handel. I Hammarland bor personer, en ökning med 18% sedan små företag arbetar inom bygg, handel och service. Av de 690 sysselsatta pendlar hela 62 procent till andra kommuner. Jomala har invånare, en befolkningstillväxt sedan 1980 om drygt personer (44%). Kommunen vill fortsätta växa, inte bara vara en förort och en jordbruksbygd. Antalet företag är 277. I Lemland bor personer vilket är en exempellös tillväxt om 86% sedan företag är verksamma här, främst inom bygg och handel. I Lumparland bor 387 personer, en ökning med 85 personer (28%) sedan företag arbetar inom handel/hotell. 11

12 Landsbygden Skärgården Staden 12

13 Saltvik har invånare, en befolkningstillväxt sedan 1980 om 167 personer. Antalet företag är 107 varav 28 inom bygg, handel/hotell 21, finans 22. I Sund bor personer varav 113 har flyttat in sedan 1980 (12%). 70 företag är verksamma, de flesta inom bygg och handel. Sammanlagt bor nästan personer på den åländska landsbygden. Här finns drygt företag och 27% av jobben. Skärgården Till skärgården hör sex kommuner, som har vissa regionalpolitiska förmåner på grund av sina ibland ofördelaktiga förutsättningar. Brändö har en befolkning om 510 personer. Minskningen är 88 personer sedan företag är verksamma i kommunen inom handel/hotell. På Föglö bor 582 personer, en minskning med 26 personer sedan På Kumlinge bor 366 personer. 88 personer har flyttat bort sedan 1980 (19%). 47 företag är verksamma, de flesta inom handel och turism. På Kökar bor 284 personer vilket är en minskning med 20 personer sedan Det finns 29 företag, handel och hotell dominerar. Sottunga är Ålands och Finlands minsta kommun med 116 invånare, en minskning med 33 personer (22%) sedan företag är verksamma här. Vårdö har 444 invånare, en ökning med 57 (15%) sedan Här finns 31 företag, främst inom transport / post /tele. Sammanlagt bor personer i skärgårdsregionen, vilket är 8% av Ålands befolkning. Den sammanlagda befolkningsminskningen sedan 1980 är 178 personer (6%). Den enda kommun som växer är Vårdö. Det är obalans mellan män och kvinnor, för få barn och en överrepresentation av äldre. I skärgården bor 10% av ålänningarna men här finns bara 5% av de åländska jobben. Antalet företag är 240, så mikroföretagsamheten är hög med ett företag på var tionde invånare. 13

14 Starka sidor Den åländska naturen och kulturen Hembygdsrätten Bra skolor Välfärd, trygghet Låg arbetslöshet Självstyrelse, små kommuner, närdemokrati Företagaranda Föreningslivet Hot Utflaggning Energikostnader Föroreningen av Östersjön Hög privat skuldsättning Åldersstrukturen (andelen äldre ökar) Avfolkning i skärgården In- och utflyttningsmönstret bland ungdomar Droger Lågkonjunkturen Svaga sidor Ensidigt näringsliv Låg förädlingsnivå Arbetskraftsbrist Kunskapsnivån Trafik och miljöbelastning Hembygdsrätten Möjligheter En ny sorts turism, året om Ekologisk modernisering (minska negativa miljöefekter) Vindkraft Produktion av fritidslandskap, biodiversitetillfälligt, ekosystem Tillfälligt boende med stark infrastruktur Småindustri Glesbygden är inte gles utan rymlig 14

15 Förankring Under år 2005 påbörjades arbetet med att sprida information om vad Leader är och skulle kunna innebära för Åland. Sommaren 2005 började föreningen Leader Åland rf att ta form och grundades formellt Genom studiebesök, seminarier och kontakter lärde sig föreningen efterhand alltmer om Leader-metoden och Leader-arbetet. Arbetet med att skriva en strategi påbörjades och lokala möten hölls med stöd av en tjänsteman under våren 2008 enligt följande: 31 mars Eckerö 8 kvinnor, 9 män 1 april Mariehamn 11 kvinnor, 13 män 2 april Kökar 4 kvinnor,9 män 3 april Föglö 6 kvinnor, 7 män 7 april Brändö 5 kvinnor, 11 män 8 april Saltvik 12 kvinnor, 11 män 9 april Kumlinge 6 kvinnor, 4 män Utvecklingsområden som framkom på dessa möten låg inom livskvalitet för kvinnor, barn och ungdomar, turism, skolor, it och kommunikation, produktutveckling, marknadsföring, försäljning, ny teknik, nya byggnadslösningar, nya grödor, landskapsåterställning, landskapsvård, nya källor för energiproduktion, nya samarbetsformer, nya intäktskällor, upplevelse, rekreations- och kunskapsspridande turism. Konkreta projektidéer har gällt boende, jakt, fiske, vandringsled, ridled, övernattningskoja, gokartbana, äventyrsbana, örtagård, bildande åtgärder, kompetensuppbyggnad, kurser, studieresor och lättare tillgång till forskningsrapporter samt kommunala eller andra myndighets beslut som berör lokalbefolkningen. Värden som har förts fram har varit hållbarhetstänkande, miljöhänsyn och ekonomisk långsiktighet. Lokalt har också byamöten genomförts i ett stort antal byar. Arbetet har således kännetecknats av stor geografisk spridning inom området, deltagande från offentlig, privat och ideell sektor, jämn könsfördelning och åldersspridning. En första version av strategi låg klar hösten Den nya styrelsen som tillträder 1 januari 2009 har fortsatt strategiarbetet och engagerat medlemmar och intressenter i arbetet med stöd av en tjänsteman och en programskrivare. Samarbeten och partners Under uppbyggnadsfasen har föreningen haft stor nytta av transnationella kontakter, främst med I samma båt i Pargas, samt med svenska Leaderområden. Det arbetet kommer att utvecklas - bl a för projektlotsarnas utbildning - men har ännu inte hunnit beredas av LAG. 15

16 Förening och LAG Vid föreningens årsmöte den 26 november 2008 valdes följande styrelse jämte suppleanter enhälligt av föreningens medlemmar: Ordförande: Ellinor Kullenberg Offentlig sektor: Maria Svedmark, Lis Karlsson (suppleant), Pekka Heinonen, Christian Pleijel (suppleant), Guy Linde (suppleant) Privat sektor: Folke Engblom (suppleant), Mari Rosenqvist, Ann Granlund (suppleant), Satu Numminen, Mattias Eriksson (suppleant) Ideell sektor: Matilda Eriksson, Charlotta Solax, Tove Teir-Siltanen (suppleant), Mikael Lindholm, Jörgen Lindblom, Mia Schütten (suppleant) Ungdomsrepresentanter: Matilda Eriksson och Elin Thomasson (suppleant) Ungdomsråd Föreningsstämma Möts vår och höst Ansvar för LAG och om verksamhetens inriktning LAG 18 ledamöter Ansvar för projekt och strategi Styrelse 9 ledamöter Ansvarar för kansli och personal Beredningsgrupper Kansli Verksamhetsledare Administration 16

17 Vision 2013 Strategi Vi drömmer om ett grönt Åland i en blå Östersjö. Vi drömmer om ett företagsamt, innovativt och nytänkande Åland som har vågat satsa på vindel, på ekologiskt producerade livsmedel. Vi drömmer om ett Åland där barnen får den kärlek de behöver och de äldre får den respekt de förtjänar. Vi drömmer om ett Åland som ungdomar är stolta över, vill engagera sig i och flytta hem till. Vi drömmer om ett Åland där människor mår bra, med låg sjukfrånvaro, låg arbetslöshet och få brott. För oss representerar det blå i Ålands flagga vattnet som ger oss liv, som vi lever mitt i och som nu ger oss utmaningar som vi måste utvecklas för att klara av. Det gula representerar sädesfält och åkrar, ett öppet landskap som vi inte vill ska växa igen. Det röda är vårt hjärta och vårt engagemang, all den företagsamhet och samarbetsförmåga vi kan uppbåda. 17 Vår strategi är enkel. Den innebär att tre perspektiv ska balanseras för att Leader ska ge önskat resultat: EGO EMO EKO Entreprenörskap Alla projekt måste baseras på att några verkligen brinner för idén, en organisation, ett byalag, en person Det måste finnas en sund egoism i botten, att några verkligen vill detta och är beredda att satsa av sin tid och sin kraft och förvalta det som gjorts när projektet är färdigt. Samverkan mellan människor Att använda sin emotionella intelligens är att använda förmågan att tänka på andra, att förstå andras behov, att kunna agera socialt, tillsammans med andra och att kunna underordna sig det som är allas bästa. Våra projekt ska förverkligas i samarbete mellan flera parter, olika viljor. Mångas drömmar ska samsas. Ekologiskt tänkande Alla projekt ska ske på ett ekologiskt ansvarsfullt sätt. De ska inte skada sin naturliga eller kulturella omgivning och heller inte slösa med resurser.

18 EGO EMO EKO 18

19 Resultat och förväntade effekter Åland har ingen erfarenhet av tidigare Leader-arbete och Ledaer rf är medvetna om att vi har svårt att uppskatta vad arbetet kan ge i form av sysselsättning och tillväxt. Det Leader kan åstadkomma under programperioden måste sättas i relation till insatser i form av ideella, lokala och centrala insatser (arbete och pengar). Vårt arbete måste också ses i relation till det omfattande lokala och regionala utvecklingsarbetet som drivs av enskilda, företag och företagarföreningar, Agenda 21, ungdomsföreningar, Marthorna, Bildningsförbundet, kommuner, kommunförbund, landskapsregeringen genom bland annat LBU-programmet i dess helhet, gränsöverskridande samarbeten och projekt inom bland annat Central Baltic och de regionala utvecklingsfonderna, HELCOM och Östersjöfonden. Dessa organisationer förfogar över andra resurser och verktyg för att nå samma mål som vi och är våra presumtiva partners. Vi ser oss som ett komplement som skall verka utanför de stora strukturerna och den kommersiella verksamhet som står på egna ben. Vårt insatsområde är primärt inom entreprenörskap samt inom lokala initiativ och lokal samverkan. Vi vill bidra till en hållbar utveckling genom: (a) (b) (c) (d) (e) (e) (f) (f) (g) (i) (j) Att det öppna åländska landskapet bevaras Att ålänningarnas kunskap och engagemang för att utveckla sitt lokala Åland blir ännu större Att samarbetsformerna blir många och naturliga Att vi rustar upp och förskönar Åland Att återflyttning och inflyttning ökar Att miljöengagemanget ökar Att de fyra systemvillkoren för hållbar utveckling småningom förverkligas Att kulturarvet bevaras och utvecklas Att fler av landsbygdens företag blir lönsamma Att fler lokalproducerade produkter kommer ut på marknaden Att antalet återkommande besökare med önskad profil ökar 19

20 20 Gård i Sålis, Hammarland

21 Prioriterade åtgärder Samarbete om utveckling av nya produkter, tekniker och processer (åtgärd 124) Samarbete mellan lantbrukare, rådgivare, forskare och företag för formgivning, produkt-, process- och teknikutveckling, undersökningar och investeringar som syftar till att förädla primärprodukter. Främjande av turismverksamhet (åtgärd 313) Turismutveckling och marknadsföring, produktpaketering, prissättning, marknadsföring och försäljning. Småskalig infrastruktur, informationscentrum och skyltar som gör det möjligt att ta sig fram till besöksmål. Grundläggande tjänster för ekonomi och befolkningen på landsbygden (åtgärd 321) Utveckla service och tjänster i en by eller en grupp av byar riktad till landsbygdens företag. Samarbete mellan företag och andra, ny kommunikationsteknik och användning av byggnader och servicecentra. Förnyelse och utveckling av byarna (åtgärd 322) Utveckla byarnas attraktion både som bostadsorter och arbetsplatser. Bevarande och uppgradering av natur och kulturarvet på landsbygden (åtgärd 323) Vård och restaurering, information om objekt, byggnader eller hela odlingslandskap, fornlämningsområden, Natura 2000-områden, äldre fiskelägen och liknande. Utbildning och information (åtgärd 331) utbildning i projektarbete, -ledning och -styrning. Utveckla arbetsmetoder för hållbar utveckling. Kompetensutveckling och information för förberedelser och genomförande av lokala utvecklingsstrategier (341) LAG-gruppens egen utbildning och utveckling. Interregionalt och transnationellt samarbete (åtgärd 421) Samarbeten med andra Leader-områden och organisationer i Finlands, Sveriges och Europas skärgårdar för att inhämta idéer och utbyta erfarenheter om landsbygdsutveckling och projektarbete, inte minst angående ungdomar och miljö. Driva den lokala aktionsgruppen (åtgärd 431) Informationsinsatser, utbildning, information och studier. 21

22 Värde Anteckning Urvalskriterier För att LAG ska fungera öppet och rättvist använder vi gemensamma kriterier för bedömning av projekt. Det finns fem kriterier under vartdera av de tre strategiska områden vi kallar EGO, EMO och EKO. Varje kriterium betygsätts med värdena 0-5. Endast höga värden räcker inte, det skall också vara balans mellan de strategiska områdena. Ett projekt som inte får någon poäng inom ett av de strategiska områdena godkänns inte. EGO EMO EKO Tydlig nytta och efterfrågan Projektägaren har kapacitet att genomföra projektet Projektet är avgränsat från sökandens ordinarie verksamhet Innovativt och nytänkande Projektet snedvrider inte konkurrensen Projektet är förankrat i området Minst två parter deltar Projektet är positivt för integration och mångfald Projektet ökar jämställdheten mellan könen Ungdomar engageras och/eller gynnas Projektet är kostnadseffektivt Projektet är positivt för miljön Projektet gynnar biologisk mångfald Projektets har goda möjligheter att leva efter projekttiden Projektet är balanserat mellan EGO, EMO och EKO 22

23 1 2 3 Projektarbetet Ansökan Projektansökningar om stöd som uppfyller kriterierna i strategin riktas till Leader Åland rf. Leader Åland kommer att utarbeta en ANSÖKNINGSGUIDE som beskriver (1) planeringen av projektet, (2) hur projektplanen och tidtabellen kan utformas, (3) hur man beräknar finansieringen samt (4) vilka mallar och blanketter som är till hjälp. LAG väljer vilka projekt som ska beviljas finansiering och bedömer då om projektet ligger inom de prioriterade åtgärderna och hur väl det uppfyller urvalskriterierna. Projekt som inte kan få stöd är bland annat basjordbruk (spannmålsodling och husdjursskötsel), primärproduktion (lantbruk och fiske), åtgärder som ökar logikapaciteten i anslutning till landsbygdsturism, utvecklande av infrastruktur, anskaffning av mark- och vattenområden, fordonsanskaffning, engångssatsningar som inte leder till bestående resultat. Landskapsregeringen kontrollerar om de utvalda projekten överensstämmer med nationell och EU-lagstiftning och utverkar sedan de formella stödbesluten, som sänds till stödmottagaren och till LAG. Projekt som finansieras inom Leader kan inte få finansiering från någon annan strukturfond Genomförande Leaderprojekt baseras på öppenhet och att projekten ska kunna stå modell åt varandra. Därför är information och utbildning en central roll i Leaderarbetet. Leader Åland kommer att utarbeta en PROJEKTGUIDE som ger råd i projektarbetet. Leader Åland kommer att ordna utbildning av lokala PROJEKTLOTSAR, som kan leda och styra projekt och stödja varandra. Lotsarna kan vara till stor hjälp redan i ansökningsfasen. Utbetalning och rapportering Ansökan om utbetalning av stöd riktas till LAG, som bereder den. Landskapsregeringen gör en laglighetskontroll och betalar ut stöd till stödmottagaren och skickar en kopia på utbetalningen till LAG för kännedom. Betalningen sker i efterskott varför det är viktigt at projektet har egna reda pengar eller lån under projekttiden. 23

24 24 Projektlotsar hjälper projekten att hålla rätt kurs och är ett nätverk där projekten ger stöd till varandra

25 Våra indikatorer Detta är våra indikatorer, med vilkas hjälp vi skall mäta om vi lyckas förverkliga vår strategi. Åtgärd 124 Åtgärd 313 Åtgärd 321 Åtgärd 322 Åtgärd 323 Åtgärd 331 Åtgärd 421 Åtgärd 431 Antal nya arbetstillfällen Antal bevarade arbetstillfällen EGO Antal nystartade företag Antal innovativa projekt Antal projekt med höga EGO-poäng Antal engagerade individer Antal engagerade organisationer EMO EKO Andel ungdomar 10% 25% 25% 20% 20% 10% 10% Andel samverkansprojekt med kommuner, regioner och i EU Antal projekt med höga EMO-poäng Andel projekt som gynnar ekologisk hållbarhet Andel projekt som gynnar biologisk mångfald 25% 25% 25% 50% 90% 25% 25% 25% 25% 50% 90% 25% Antal kulturprojekt Antal kultursamverkansprojekt Antal projekt med höga EKO-poäng Totalt antal projekt per åtgärd

26 Budget och finansiering Finansiering Offentlig Privat Summa Åtgärd Åtgärd 313 Turismverksamhet Åtgärd 321 Service, kultur och fritid Åtgärd 322 Utveckla byar Åtgärd 323 Natur- och kulturarv Åtgärd 331 Utbildning och information Åtgärd 341 LAG och styrelse Åtgärd 421 Regionalt och transnationellt Åtgärd 431 LAG Maximalt 20% Maximalt stöd per projekt Totalt Utöver den finansiella planen lyfter föreningen en årlig medlemsavgift från kommunerna om 1 euro/invånare, 10 euro för medlemsorganisationer och 5 euro för enskilda medlemmar i föreningen. Dessa medel har ej intagits i budgeten. Privat medfinansiering för projektägarna må utgöras av ideellt arbete, andra naturabidrag eller kontanter. Projektfinansieringen måste vara klar innan enskilda projekt kan godkännas och tryggad genom banklån, krediter eller annan garanti. 26

27 Källor 1) Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland för perioden , Ålands landskapsregering ) Citerat från Det som komma kan - Ålands som en konkurrenskraftig, dynamisk autonomi, Olof Erland, Näringsavdelningen, Ålands landskapsregering, ) ÅSUB Statistisk Årsbok för Åland ) Arnander och Norén: I kant med kaos, SIFO/SMG, ) Camilla Gunells blogg Vi har under strategiarbetet inspirerats av andra partnerskap såsom I samma båt/samassa Veneessä i Pargas samt: Hälsingebygden Utvecklingsstrategi samt Diskussionsunderlag för ett nytt Leaderprogram i Hälsingland Växtlust Värmland Utvecklingsstrategi, 2008 Leader Sommenbygd Utvecklingsstrategi Miljöguide för skärgårdsföretag, Sydvästra Finlands Miljöcentral Som programskrivare har Christian Pleijel anlitats. Han är också upphovsman till samtliga fotografier och illustrationer, förutom: - Vägvisare på sidan 3. Bilden är från galleriet på landskapsregeringens intranet - Bilden på sidan 8 är tagen av Sten-Anders Fellman, Leader Höga Kusten Utvecklingsstrategi Mare Boreale Utvecklingsstrategi 2008 Metoder för och framgångarna med att integrera Leaderinnovationer och Leader-metoder i program för landsbygdsutveckling, slutrapport från ÖIR ManagementDienst GmBH,