Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rudsängens förskola 2019

Transkript

1 Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Rudsängens förskola

2 Vision På vår förskola ska alla känna sig trygga, välkomna och bli respekterade för den man är. Inledning På Rudsängens förskola ska alla barn, vårdnadshavare och personal känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egen person. Ingen ska vara rädd eller känna obehag för att gå till förskolan. Varje form av kränkande behandling är otillåten och skall förhindras. I skollagen slås det fast att förskolan vilar på demokratins grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. FN; barnkonvention, där likabehandlingsarbetet handlar om att värna om barnens mänskliga rättigheter. Likabehandlingsplanens arbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, oavsett kön, sexuell läggning/tillhörighet, funktionshinder, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Enligt skollagens 6 kap och diskrimineringslagen 1-4 kap ska huvudmannen: Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka att det sker någon form av kränkande behandlingar mot barn. Se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkande behandling. Se till att det varje år upprättas en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enligt läroplanen; En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Ansvarig för upprättande av denna plan är förskolechef Fredrik Malm, Fredrik.malm@karlstad.se Förskolan ansvarar för att kartlägga och analysera sin organisation och sitt arbetssätt. Arbetet med likabehandlingsarbetet skall bedrivas kontinuerligt och målinriktat. Likabehandlingsarbetet är inte ett separat projekt som kan avhandlas vid vissa avgränsade aktiviteter, utan ska genomsyra hela verksamheten, rutiner, aktiviteter och personalens förhållningssätt. 2

3 Utvärdering från föregående års likabehandlingsplan. All personal på Rudsängens förskola har varit med och utvärderat föregående års likabehandlingsarbete genom att gå igenom samtliga insatser och åtgärder, då vi både tagit bort/lagt till nya åtgärder/insatser. Utvärderingen lyfts fram i årets likabehandlingsplan, sammanfattande i förebyggande åtgärder och främjande insatser. Varje avdelning har arbetat med likabehandlingsplanen kontinuerligt och målinriktat utifrån ett dokument där förebyggande åtgärder beskrivs. (bilaga, dokument förebyggande åtgärder ). Utvärdering av arbetet har skett kontinuerligt genom både främjande och förebyggande insatser på avdelningarnas arbetslagsplaneringar. Likabehandlingsplanen känns mer levande idag, efter den nya utformningen av planen, uppger flera arbetslag. Det nämns också att arbetet känns mer meningsfullt, eftersom man arbetar med konkreta problem som upptäckts vid kartläggningen av situationen i gruppen. De lyfter också fram hur planen ständigt aktualiseras genom att vårt alp-protokoll innehåller uppföljning av de förebyggande och främjande insatserna. Arbetslagen har blivit bättre på, men behöver fortsätta att beskriva, planen och arbetet kopplat till barnens arbete för vårdnadshavaren och barnen. Exempelvis att vid arbete med olika insatser tillsammans med barnen, visa på kopplingen till hjärta - boken. (En bok som innehåller aktiviteter som gör att alla på förskolan mår bra). Några avdelningar har lämnat ut kortversionen av planen till alla föräldrar. Pedagogerna uppger att de ser hur alla våra dokument på området har en röd tråd igenom utvecklingsarbetet. De hänger ihop och detta gör arbetet mer helt, meningsfullt, verksamhetsnära och enkelt att arbeta utifrån. Värdegrundsarbetet sker som ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Det nämns hur man arbetar med att ge barnen redskap för lösningar vid konflikter. Gemensamma trivsel-/kamratregler har utarbetats tillsammans med barnen. Kamrat- /trivselregler beskrivs som vi ska regler istället för ska inte regler. Med de yngre barnen tas ämnet upp med hjälp av barnlitteratur. Att arbeta utifrån att pojkar och flickor får samma möjligheter att pröva på och utveckla sina förmågor och intressen utan begränsningar har lagts mer tid på, och reflekterats kring i arbetslagen detta läsår. Det har pågått diskussioner i arbetslagen om att öppna upp dörrar och att ha mer gemensamma aktiviteter, för att möjliggöra samarbete mellan äldre och yngre barn. FN-dagen ska firas gemensamt på förskolan, men detta glömdes bort i år. Önskemål finns att få den mångkulturella almanackan även i år. Tips från en pedagog: det finns en hemsida kopplad till vår mångkulturella almanacka med pedagogiska arbetssätt. Pedagogerna anser att det är högtiderna med betydelse för barnet som bör uppmärksammas. Områdets gemensamma stödmaterial för flerspråkighetsarbete har uppskattats och används både vid inskolning och som tips om olika arbetssätt kring flerspråkighet. Tjänsten Polyglutt har varit ett bra hjälpmedel i flerspråkighetsarbetet. Genom NPF-utbildningen upplever pedagogerna att de har fått mer förståelse och kunskap om barn som behöver mer, och tycker att det är positivt att alla fått en 3

4 gemensam grund att arbeta vidare utifrån. Önskemål finns från pedagogernas håll att ha några uppföljningsträffar i tecken som stöd för att hålla det i liv och få stöd/tips på arbetssätt tillsammans med barnen. Det har varit ett bra stöd och samarbete med Tummens team och våra utvecklingspedagoger de känns viktiga för stöttning i arbetet. Kontinuerlig fortbildning om ämnet önskas. Planens kartläggningsmetoder har utförts i olika utsträckningar på avdelningarna. Husmodellen, en kartläggningsmetod som vi nämner i planen, har inte blivit utförd av alla p.g.a. olika anledningar. Pedagogerna nämner att en kartläggning bör göras, för att se över och skapa en trygg inne-/utemiljö för alla. Det behöver läggas tid på en organisation/struktur, som gör det möjligt att vara närvarande för att stötta/hjälpa alla barn både inne och ute. Förslag ges att gemensamt i huset köpa in barnlitteratur som tar upp de olika diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsplanen. Kartläggningsmetoder som används i verksamheten. Husmodellen. Gruppgenomgång med förskolechef/biträdande skolledare på grupp och individnivå. Organisation/struktur, regler/rutiner upprättas i början av läsåret. Tillbud/skaderapportering. Regelbundna planerade samtal med barnen om stämningen i barngruppen. Utvecklingssamtal med barn och vårdnadshavare om hur de upplever trivsel på förskolan. Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering. Enkäter till vårdnadshavare, Kund och brukar - undersökning. Dagliga kontakter med vårdnadshavare. Information om vårt likabehandlingsarbete på vårdnadshavarmöte. Utifrån olika kartläggningsmetoder, är det viktigt att varje avdelning utgår från sin egen situation och utformar främjande insatser och förebyggande åtgärder utifrån behov som finns i den egna verksamheten. ska stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och bedrivas kontinuerligt utan förekommande anledning. Förebyggande åtgärder; utgår ifrån konkreta risker och problem som har upptäckts vid kartläggning av situationen i förskolan. Åtgärdande arbete; handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. (Rutiner/åtgärder finns beskrivna i slutet av dokumentet under "Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande.") Dessa rutiner/åtgärder ska vara väl kända för all personal i verksamheten. 4

5 Med utgångspunkt från vad som framkommit i föregående års likabehandlingsplan, kommer vi att arbeta enligt följande. Kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns värdighet. Ur förskolans läroplan, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Förebyggande åtgärder; Att varje läsår kartlägga miljön både ute och inne, ex. genom husmodellen. Vi behöver förankra och förtydliga vårt likabehandlingsarbete hos barn och vårdnadshavare. Kompisregler utformas tillsammans med barnen varje läsår. På alla avdelningar är värdegrundsarbetet en naturlig del i verksamheten. Vi har en organisation/struktur, så att det är möjligt att vara närvarande för att stötta/hjälpa alla barn i verksamheten både inne och ute. Vi vuxna är goda förebilder och visar barnen hur vi skall bete oss mot varandra. Kön Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människor sociala kön. Ur förskolans läroplan, Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Förebyggande åtgärder Vi ska ha ett normkritiskt förhållningssätt i vårt arbete, så att barnen kan utveckla sin personlighet och sina intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar. Vi har en mångfald av utklädningskläder, som finns till för alla. Alla barn hjälper till med praktiska göromål. Vi utmanar de stereotypa könsrollerna i samtal med barnen. Använder ordet vårdnadshavare. 5

6 Att barnen får välja material/aktivitet utifrån sina egna intressen. Vi läser böcker som bryter traditionella könsmönster. Vi uppmuntrar pojkar och flickor att leka tillsammans. Blandade könskodade leksaker. Könsidentitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon inte identifieras sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Ur förskolans läroplan, Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Förebyggande åtgärder; Vi behöver arbeta mera aktivt med barnlitteratur inom området. Vi stöttar och bistår barnen i deras identitetsskapande genom att de får uttrycka sin personlighet, utan att bli begränsad av rådande normer. Olika utklädningskläder finns för att få klä ut sig och få prova på olika roller. Etnisk tillhörighet Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Ur förskolans läroplan, förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Förebyggande åtgärder; Vi fortsätter att utveckla/förändra vårt flerspråkiga arbetssätt, för att skapa förutsättningar för barnen att utveckla stolthet över sig själv, sin etniska tillhörighet och stödja utvecklingen av barnens modersmål. Vi använder tolk vid behov. Vi ska fira FN dagen tillsammans i huset, men också högtider som lyfts som viktiga för barnen. Vi ser alla kulturella olikheter i verksamheten som en tillgång. Det finns ett gemensamt dokument utformat på området, gällande inskolningsrutiner/flerspråkigt arbetssätt för barn med annat modersmål. 6

7 Religion eller annan trosuppfattning Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar religiös åskådning t ex buddism och ateism. Ur förskolans läroplan, Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förebyggande åtgärder; Använda vårt gemensamma dokument vid inskolning, då vi bl.a. tar reda på om det är någon högtid som har betydelse för barnet. Vi firar våra svenska traditioner utan att lägga någon tyngd i det religiösa. Serverar särskild kost vid behov. På förskolan finns en mångkulturell almanacka inköpt och används för att hålla sig ajour, när och vilka högtider som förekommer. Vi tillhandahåller dockor av båda könen med olika hudfärg. Vi lånar litteratur som handlar om andra kulturer. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Under funktionsnedsättning återfinns även de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ex ADHD och autism. Ur förskolans läroplan, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelsen för att alla människor har lika värde oberoende av funktionsnedsättning. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Förebyggande åtgärder; Vi använder oss av olika anpassningar i verksamheten för att förtydliga, ex. tecken som stöd, bildstöd, dagsscheman, konkreta material. Fortbildning sker kontinuerligt i ämnet. (Ex. på fortbildning, läsa litteratur, lärgrupper, föreläsning) All ny personal får NPF, utbildning. Syftet med utbildningen är att stärka kompetensen inom det specialpedagogiska området och för att kunna utveckla alla individers rätt till lärande utifrån sina egna förutsättningar. Både lärmiljön och den fysiska miljön anpassas för alla barns behov och vara en tillåtande miljö för alla. Verksamheten utformas så att alla barn kan delta i de olika aktiviteterna utifrån sina individuella förutsättningar och sin funktionsförmåga. "Tummen" finns på området som stöd att anlita vid behov. Två specialpedagoger finns på området. 7

8 Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning. Ur förskolans läroplan, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse av alla människors lika värde oberoende av sexuell läggning. Förebyggande åtgärder; Köpa in barnböcker om olika familjekonstellationer till förskolan. Vi visar på hur olika familjekonstellationer kan se ut genom bilder och barnlitteratur. Ålder Barn får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Ur förskolans läroplan, Förskolan ska erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Alla barn skall ha en planerad verksamhet oavsett ålder. Förebyggande åtgärder; Vi ska anordna gemensamma aktiviteter/öppna dörrar i huset, så att barn i olika åldrar får träffas/samarbeta. Vi anpassar både miljön och material efter barnen. Vi berömmer och stärker barnen för det de gör, inte efter ålder. Vi skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan begränsningar. Uppföljning och utvärdering av förebyggande åtgärder och främjande insatser, sker kontinuerligt på avdelningarnas arbetslagsplaneringar och ansvaras av pedagogerna på förskolan. Förskolechef/biträdande skolledare följer upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. I januari varje år utvärderas hela likabehandlingsplanen, då upprättas nya förebyggande åtgärder och främjande insatser utifrån för 8

9 Begreppsförklaringar Diskriminering Diskriminerings begreppet syftar till kränkningar som grundar sig på olika grunder såsom ålder, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning och etnisk bakgrund. Det handlar om att man särbehandlat någon på ett sätt som missgynnar vederbörande, kränker eller på något sätt begränsar individens friheter och rättigheter. Man kan skilja på direkt och indirekt diskriminering. Direkt innebär att ett barn behandlas sämre än andra, med indirekt behandlas alla lika, vilket skulle kunna missgynna de barn som är i behov av särskilt stöd. Detta skulle kunna vara barn som har någon form av funktionsnedsättning. I verksamheten är det personal som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Barn kan i juridisk mening inte diskriminera varandra. Om ett barn har anmält/uttryckt att någon ansvarig person utfört kränkande behandling eller om barnet medverkat i någon utredning som gäller överträdelse av lagen är det förbjudet att straffa barnet som följd. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier). Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande. Hur alla blir delaktiga och informerade om förskolans likabehandlingsplan. Förankring av likabehandlingsplan skall vara ett levande dokument för personal, barn och vårdnadshavare. Planen skall integreras i hela verksamheten. Den är angelägen för alla och skall hållas levande genom diskussioner med barnen och i personalgruppen. Föräldrar; Informeras vid inskolning, vårdnadshavarmöten och utvecklingssamtal. Personalen fångar upp vårdnadshavarens synpunkter och tar dem i beaktande i det fortsatta arbetet. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig att läsa, både på hemsidan och på respektive avdelning. 9

10 Barn; Personalen pratar med de äldsta barnen om vad innehållet i likabehandlingsplanen betyder i början av varje termin, men också när behov finns. Vid kartläggning och när vi sätter mål, ta in barnens kommentarer. Barnen blir också delaktiga i aktiviteter runt både främjande och förebyggande arbete, som vi då kopplar till planen. Personal; All personal är med och utvärderar föregående års likabehandlingsplan och lyfter fram det som ska finnas med i årets plan. Diskussion förs på arbetslagsplaneringar där kontinuerlig utvärdering görs på både förebyggande åtgärder och främjande insatser. Nyanställd personal, vfu studenter och andra som gör praktik i vår verksamhet informeras om planen. Ansvarsfördelning Förskolechefs ansvar Det är förskolechefs ansvar enligt lag och förarbeten: Se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i förskolan. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och eller elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Upprätta och se över rutiner för ett målinriktat arbete för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samarbete med personal, barn/ vårdnadshavare. Planen följs upp kontinuerligt under året vid personalens arbetslagsplanering. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om förskolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Personalens ansvar Det är personalen ansvar att: Följa förskolans strukturer och rutiner för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om situation uppstår där personal anser att vara signal om kränkning, ska förskolechef kontaktas. Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och vårdnadshavare. Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för diskriminering eller kränkande behandling. 10

11 Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska presenteras varje vårtermin för barnens vårdnadshavare. Det är personalens ansvar att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till genomförande: Skollagen kap 6 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha skett skall uppgiften utredas. All utredning ska dokumenteras. I varje enskilt fall görs en bedömning om hur man går vidare med ärendet. Vårdnadshavare informeras och vid behov upprättas en handlingsplan. Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper omedelbart genom att tydligt avbryta handlingen och vidta åtgärder. Innan utredning sker i arbetslaget informeras alltid förskolechef. Om en förälder känner oro eller uppmärksammat någon form av kränkning kan de prata med någon medarbetare eller med förskolechef. Efter detta samtal startas en utredning av ärendet. a. Anmälan från förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om signal att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling. (använd blanketten i detta dokument.) b. Utredning görs av arbetslaget i samråd med förskolechefen. (använd blanketten fallbeskrivning/incidentrapport 1.) c. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett. d. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om signal om kränkande behandling. 11

12 e. En plan med kartläggning och åtgärder upprättas, både för den som blivit utsatt och den som kränkt, tid för uppföljning planeras in. (använd blanketten fallbeskrivning/incidentrapport 2.) f. När ärendet är uppföljt och medarbetare anser att ärendet är uppklarat, avslutas ärendet. Meddela förskolechef. g. Dokumentation samlas in och arkivering ansvaras av förskolechef. Att anmäla till BEO/skolinspektionen Vårdnadshavare kan göra en anmälan till BEO och/eller Skolinspektionen om du anser att ditt barn är kränkt eller mobbad och inte får hjälp från din förskola. Personal som kränker barn. Alla, oavsett tjänsteställning är enligt lagen skyldiga att ingripa och se till att ledningen får information om kränkningar. Det är inte tillåtet att vara tyst. Men att berätta för chefen handlar inte om att skvallra på någon som gjort fel. Det handlar om att lösa problemen på ett bra och effektivt sätt så att inget barn ska behöva bli illa behandlat igen. Så här gör du om en vuxen kränker ett barn Ta upp det direkt med den vuxne. Vid behov kontakta förskolechef om det som inträffat. Medarbetare alternativt förskolechef genomför samtal med berörd vuxen när kränkning framkommit, åtgärder dokumenteras. Handlingsplan mot kränkningar följs. Uppföljning med barn/vårdnadshavare sker inom en vecka. I samband med uppföljning utvärderas åtgärderna. Anses trakasserierna vara av digniteten att det utgör ett arbetsbrott startas ett arbetsmiljöarbete. Vid allvarlig händelse informeras arbetsmiljöverket och vid behov polis. Oavsett om förskolan anmält ärendet vidare sker en utredning på förskolan. 12

13 Fallbeskrivning/Incidentrapport 1. Datum: Den utsatte: Beskriv händelsen: Vårdnadshavare informerad: Datum: 13

14 Fallbeskrivning/Incidentrapport 2. Datum: Den utsatte: Kartläggning: Åtgärder: Uppföljning: Vårdnadshavare informerad: Datum: 14

15 Avdelning: Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer. Vårt förebyggande arbete utgår från den kartläggning vi gjort och analysen av kartläggningen ligger till grund för vårt förebyggande arbete. Kartläggning (skriv lite kort, vad har vi sett/hört) Här skriver ni vad ni sett/hört eller det kan också vara nått ni behöver ändra på, arbetssätt, organisation, rutiner, regler... Skriv också ner varför ni behöver göra en kartläggning. Kartläggnings metoder Analys av kartläggningen Lpfö-98 mål Delmål Åtgärder/ aktiviteter Ansvariga Utvärdering (sker kontinuerligt på våra Alp) 15