En greppstärkande handskes inverkan på arbetsförmågan

Transkript

1 2008 En greppstärkande handskes inverkan på arbetsförmågan Ett projekt på uppdrag av Arbetsförmedlingen Bioservo Technologies AB BST 08021

2 Sammanfattning Det finns idag ett stort antal funktionshindrade människor i Sverige som är begränsade eller helt hindrade att arbeta till följd av nedsatt greppfunktion. Problematiken återfinns bland människor med olika diagnoser, däribland reumatiker och människor som har haft stroke eller som har neurologiska skador. I det här projektet har Bioservo Technologies på uppdrag av Arbetsförmedlingen utvärderat en prototyp av företagets första produkt, en greppstärkande handske. Det som utvärderades var hur handsken påverkar arbetsförmågan hos människor med nedsatt greppfunktion. Projektet genomfördes under hösten 2008 och tre personer med nedsatt greppfunktion deltog i och använde handsken i sitt dagliga arbete. Den greppstärkande handsken ger förstärkning på tummen, långfingret och ringfingret. Handsken följer användarens greppintention men lägger även på en förstärkning. Förstärkningen kommer via en snabel från kraftenheten som kan placeras antingen på armen eller på ryggen efter användarens önskemål. Handsken väger 100 g och kraftenheten 400 g. Två av deltagarna upplever att handsken kompenserar för deras nedsatta arbetsförmåga och att den därmed underlättar för dem att utföra sina arbetsuppgifter. Båda dessa deltagare lever med psoriasisartrit vilket gör dem greppsvaga och ger dem smärta när de greppar. Med handsken upplever de att de blir lättare att greppa och att smärtan reduceras. De skulle gärna använda den greppstärkande handsken permanent i sitt arbete. För den tredje testdeltagaren har handsken inte varit till någon hjälp. Han har försvagat grepp efter att han stelopererat handleden efter en olycka för 20 år sedan. Han upplevde inte att handsken hjälpte något utan snarare att den ökade smärtan vid greppning. Projektet följdes av en arbetsterapeut och en sjukgymnast från Arbetsförmedlingen. De skrev efter att studien avslutats ett utlåtande om handskens potential att öka arbetsförmågan hos människor med nedsatt greppfunktion. I sitt uttalande skriver de att den färdigutvecklade handsken kan fylla ett behov för personer med nedsatt handfunktion.

3 Innehåll Inledning... 1 Den greppstärkande handsken kan bidra till ökad arbetsförmåga... 2 Studiens upplägg och genomförande... 3 Deltagarna... 3 Annika... 3 Janne... 3 Mija-Marie... 4 Intervju med deltagarna... 8 Intervju med Annika... 8 Intervju med Janne Intervju med Mija-Marie Handskens inverkan på greppet och arbetet Handskens utformning Diskussion och slutsatser... 15

4 Inledning Det finns idag ett stort antal funktionshindrade människor i Sverige som är begränsade eller helt hindrade att arbeta till följd av nedsatt greppfunktion. Problematiken återfinns bland människor med olika diagnoser, däribland reumatiker och människor som haft stroke eller som har neurologiska skador. Bioservo Technologies vision är att hjälpa dessa människor att bättre klara av greppsituationer i vardagen och i arbetet. Det här projektet har utförts av Bioservo på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Projektet syftar till att utvärdera vilken inverkan Bioservos första produkt, en greppstärkande handske har på arbetsförmågan hos personer med nedsatt greppfunktion. Projektet genomfördes under hösten 2008 och följts av en sjukgymnast och en arbetsterapeut från Arbetsförmedlingen. Tre personer med nedsatt greppfunktion deltog i projektet och använde handsken i sitt dagliga arbete. Arbetsförmedlingens roll i projektet har varit att hjälpa till att hitta testdeltagare samt att delta i utvärderingen av handsken. Handsken ger förstärkning på tummen, långfingret och ringfingret. Handsken följer användarens greppintention men lägger även på en förstärkning. Förstärkningen kommer via en snabel från kraftenheten som kan placeras antingen på armen eller på ryggen efter användarens önskemål. Handsken väger 100 g och kraftenheten 400 g. Tryckkänsliga sensorer Handske Snabel Kraftenhet 1

5 Studien har följts av leg.sjukgymnast Maggie Bergehed och leg.arbetsterapeut Tina Ekberg från Arbetsförmedlingen i Halmstad. Nedan är deras utlåtande om studien och hur de ser på handsken som ett hjälpmedel i arbetslivet. Den greppstärkande handsken kan bidra till ökad arbetsförmåga Hjälpmedel på arbetsplatsen syftar till att underlätta för en person som har ett funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga att utföra arbetsuppgifter på sin arbetsplats. Hjälpmedlet skall kompensera nedsättningen av arbetsförmågan. Arbetsförmedlingen är ansvarig för stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen för behov som framkommer under anställningens första 12 månader. För den som har en anställning med lönebidrag, offentligt skyddat arbete, utvecklingsanställning eller trygghetsanställning kan Arbetsförmedlingen ge stöd till hjälpmedel så länge lönesubventionen lämnas. Under en utbildning om anpassning av arbetsplatser, vilken var förlagd till KTH i Stockholm, kom vi för första gången i kontakt med Bioservo och Johan Ingvast. Johan demonstrerade en prototyp av den greppstärkande handsken och genast började vi fundera på hur den kan användas som hjälpmedel i arbetslivet. Så småningom formerade Arbetsförmedlingen ett projekt med syfte att testa och vidareutveckla handsken funktionellt. Vi engagerades i detta projekt och vår roll har varit att välja ut lämpliga testpersoner samt att bidra med synpunkter och behov av utveckling utifrån vår yrkeskompetens och användarnas perspektiv. Gemensamt för de tre deltagarna som fått möjlighet att pröva handsken är att de har nedsatt handstyrka. Det har varit intressant att följa utvecklingen från den första prototypen vi såg, till handskens nuvarande utformning. Diskussioner har förts om design, funktion och användarvänlighet. Styrkan i händerna har betydelse för utövandet av aktivitet och nedsatt handstyrka kan ju bero på många orsaker; deformitet/handskada, vibrationsskada, tennisarmbåge, muskulär och/eller central trötthet m.m. När handsken är färdigutvecklad kommer den att fylla ett behov i arbetslivet hos personer med nedsatt handstyrka. Det är inte helt osannolikt att handsken även kan öka arbetsförmågan hos personer med smärtor i nack/ skulderregionen. Genom att handsken ökar greppstyrkan krävs mindre muskelkraft vilket kan medföra en minskad smärta. Vår förhoppning är att Bioservos handske kan bidra till att personer med nedsatt handfunktion även kan arbeta inom yrkesområden som kräver en god handstyrka. Maggie Bergehed Tina Ekberg leg.sjukgymnast leg.arbetsterapeut maggie.bergehed@arbetsformedlingen.se tina.ekberg@arbetsformedlingen.se 2

6 Studiens upplägg och genomförande Studiens ursprungliga utformning var att deltagarna Annika och Janne skulle använda handsken under två testperioder om två veckor. Det visade sig dock efter den första testperioden att handsken inte fungerade så bra för Janne och han valde att avstå från att fortsätta den andra testomgången. Därför tillfrågades Mija-Marie om hon ville pröva handsken under en testperiod på två veckor vilket hon ville. Detta innebar att endast Annika använde handsken under två testperioder om två veckor. Deltagarna ombads att i så stor utsträckning som möjligt använda handsken i sitt arbete. Under testerna har det dock uppstått komplikationer av olika slag som gjort att handsken inte kunnat användas av deltagarna varje dag. Det har dels berott på att deltagarna inte varit på arbetet varje dag samt att det uppstått problem med handskens funktion. Olika metoder användes för att dokumentera testdeltagarnas upplevelser med handsken. Två enkäter genomfördes, en före och en efter studien med respektive deltagare. Deltagarna intervjuades även vid flera tillfällen och observationer genomfördes med alla deltagarna på respektive arbetsplats när de använde handsken. Deltagarna ombads även att föra logg över hur länge de burit handsken varje dag och hur ofta de tog av sig den Deltagarna Nedan presenteras de tre deltagarna i studien samt resultatet av den enkät som de genomförde innan de påbörjade studien. Enkäten visar hur deltagarna uppfattar sitt grepp samt hur det uppfattar att deras nedsatta greppfunktion påverkar deras möjligheter att arbeta. Annika Annika är 25 år och arbetar 75 % i en secondhand butik. Hennes arbetsuppgifter består i att plocka upp och märka varor, hålla ordning i butiken, hjälpa kunder och sköta kassan. Under en arbetsdag hanterar hon många olika typer av varor, bland annat böcker, porslin och kläder. Annika har psoriasisartrit vilket medför en nedsatt greppstyrka och smärta när hon greppar. Annika har använt handsken aktivt i ca 30 h. Janne Janne är 61 år och arbetar 50 % på ett lager. Hans arbetsuppgifter är att iordningställa leveranser genom att plocka fram slang, skära till och paketera den. I sitt arbete hanterar han olika typer av kniptänger, drar lastvagn och använder en handhållen tejpmaskin. Janne drabbades för 20 år sedan av en krosskada i höger hand vilket ledde till att han fick steloperera handleden. Skadan och operationen medförde att han fick nedsatt greppfunktion i höger hand. Han upplever att han är svag i greppet och han får även ont i handleden när han arbetar med greppintensivt arbete. Janne har använt handsken aktivt i ca 10 h. 3

7 Mija Marie Mija är 35 år och arbetar i ett föreningsarkiv där man arkiverar olika organisationers dokumentation. Mija har nyligen börjat sitt arbete men har arbetat med liknande arbetsuppgifter tidigare. Hennes arbetsuppgifter är dels att sortera in och ta fram material ur arkivet samt att sköta vissa administrativa uppgifter. Hon arbetar mest med det administrativa men det blir oftast även några timmars arbete per dag i arkivet. De arbetsuppgifter hon utför i arkivet är att sortera och sätta in pärmar och arkivboxar på rätt hyllor. De föremål hon lyfter väger oftast mellan 0,5 och 5 kg. I de administrativa arbetsuppgifterna skriver hon mest på datorn men även en del för hand. Mija har psoriasisartrit vilket medför ett försvagat grepp och nedsatt känsel. Hon har svårt att greppa saker och får ofta ont i fingrarna. Mija har även en tennisarmbåge på höger armbåge som ömmar. Mija-Marie har använt handsken aktivt i ca 15 h. 4

8 5

9 6

10 Intervju med deltagarna Under testperioderna genomfördes intervjuer med deltagarna om deras upplevelser med handsken och hur handsken påverkat deras arbetsförmåga. Intervju med Annika Annika beskriver att hon är väldigt nöjd med handsken och att hon gärna skulle vilja använda den permanent i sitt arbete. Hon upplever att det är lättare att greppa föremål och hon upplever mindre smärta då hon greppar. Att hon känner mindre smärta tror hon beror på att hennes sjukdom psoriasis artrit sätter sig på muskel- och ledfästen och att handsken minskar belastningen på dem. Annika greppar en bok med handsken Hon har uppfattat att hon med tiden blivit bättre på att använda handsken och att hon anpassat sitt sätt att greppa för att utnyttja handsken maximalt. Bland annat har hon i stor utsträckning ersatt tumme - pekfingergreppet med ett tumme långfingergrepp. Denna förändring beskriver hon har skett omedvetet men det känns helt naturlig eftersom hon har förstärkning på långfingret. Hon var lite skeptisk mot konceptet inledningsvis eftersom hon tyckte det såg klumpigt och krångligt ut. Hennes inställning ändrades dock när hon kände att handsken verkligen hjälpte under vissa arbetsmoment. Hon blev då mer motiverad och började aktivt experimentera med att utföra olika arbetsuppgifter med handsken. Många arbetsuppgifter som var krångliga och svåra att utföra med handsken i början har efterhand börjat kännas lättare att utföra. Ett sådant exempel är att skriva för hand med handsken på. Till en början tog hon av fingertottarna när hon skulle skriva längre stycken men nu låter hon dem sitta på och upplever det som positivt. Annika har tagit på sig handsken när hon börjat sin arbetsdag och i princip burit den på sig konstant under hela dagen. Hon har endast tagit av sig den helt när den slutat fungera och hon tvingats starta om den. När hon gått på toaletten har hon tagit av sig handsken men låtit kraftenheten sitta på och det har fungerat bra. Annika tycker att hela systemet varit enkelt att 7

11 hantera och ta av och på. Hon anser dock att kraftenheten skulle kunna vara lite mer slimmad. Vid ett tillfälle när hon kände sig frusen bar hon allting under en tjocktröja och funktionellt fungerade det bra. Nackdelen var att hon kände sig som om hon var puckelryggad. Hon skulle även vilja ha en handske på andra handen. Dels för att kunna arbeta mer effektivt men även för att handen utan handske lätt blev lite passiv när hon bara hade handske på ena handen. När Annika använt handsken har en förhoppning väckts hos henne att åter kunna arbeta som elektriker, vilket hon är utbildad till. Hon tvingades sluta som elektriker eftersom hennes grepp inte var tillräckligt starkt. Annika med en ryggburen lösning Annika vid kassan 8

12 Intervju med Janne För Janne har handsken inte varit ett bra hjälpmedel. Han tycker handsken varit bekväm att bära men när den inte hjälpt något så har det mest känts som att den varit i vägen. Dessutom har han fått ont när han spänt åt kardborrebandet över handleden. Det är enligt honom inget unikt för handsken utan en smärta som han kan känna när han bär andra handskar som klämmer åt runt handleden. Det är en åkomma från olyckan och operationen berättar han. Janne bär slang Till en början upplevde han att både kraftenheten och handsken var lite svår att sätta på sig men han fick snabbt in en bra teknik och sen gick det bra. Janne har burit handsken ungefär 2 timmar per dag. Han beskriver att han i princip har jobbat på som vanligt även när han burit handsken och inte upplevt att den gjort någon skillnad. Den enda gången som han känt en viss skillnad var när han burit slang. Då har han känt att han fått lite extra kraft. Han beskriver även att han fått marginell hjälp när han dragit lastvagnar. Janne packar upp en låda 9

13 Intervju med Mija Marie Mija-Marie tycker att handsken har varit ett mycket bra hjälpmedel som ökat hennes självförtroende när hon greppar. Hon blir starkare och får mer kraft i greppet när hon använder den och hon uppfattar även att smärtan minskar i handen och armen. Hon känner även att känseln förbättras i handen när hon använder handsken. Hon beskriver att hon i vanliga fall får ont i fingrarna när hon greppar och det medför att hon tappar känseln i fingrarna. När hon använder handsken minskar smärtan och därmed upplever hon att känseln ökar. Mija-Marie har i princip bara använt handsken när hon varit i arkivet och arbetat med att greppa saker. När hon gått till kontoret som ligger en trappa upp har hon tagit av sig handsken och lämnat den i arkivet. Mija-Marie lyfter pärmar Eftersom Mija-Marie varit medveten om att sensorerna varit sköra har hon försökt var lite varsam, framförallt när hon tagit på sig handsken men även när hon greppat. Hon har dock inte känt sig hämmad av varsamheten. Att byta batteri har inte varit något problem enligt Mija-Marie och hon har bara behövt göra det vid ett fåtal tillfällen under testperioden. Det som Mija-Marie uppfattar som mest negativ med handsken är att hon fått ont av att bära kontrollenheten på överarmen eftersom den klämmer åt på hennes ömmande tennisarmbåge. Det har ibland gjort så ont att hon känt sig hämmad från att använda handsken. Hon beskriver även att hon i vissa lägen störts av att snabeln stramat och därmed minskat rörligheten i armen. Hon tror att en ryggburen lösning skulle vara ett mycket bra alternativ för henne och hon är väldigt positivt inställd till att pröva en sådan i framtiden. Hon tycker även att det varit lite svårt att utföra pilliga arbetsuppgifter som att t ex sortera papper med handsken på. Samtidigt tycker hon det har fungerat bra att ta av fingertottarna vid de tillfällena. 10

14 Mija-Marie bär en låda Mija-Marie beskriver hur hon knipit en kollegas hand först med vänsterhand och sedan med den handskbeklädda högerhanden. Kollegan hade direkt känt att det var stor skillnad, något hon själv inte lagt märke till. Mija-Marie beskriver att hon inte förstått hur svag hon var i greppet förrän hon provade handsken och kunde känna den adderade kraften och hur den hjälpte henne. Hon beskriver även att hon upplevt en saknadskänsla när handsken inte fungerat och hon tvingats arbeta utan handsken. Då har hon blivit påmind om hur svagt hennes grepp är. Mija-Marie uppfattar det som att handsken följer hennes intentioner väldigt bra men har störts av att handsken ibland har aktiverats mot hennes vilja. Vid dessa tillfällen har hon försökt stänga av och sätta på den men när det inte fungerat har hon helt slutat att använde handsken. 11

15 Handskens inverkan på greppet och arbetet 12

16 13

17 Handskens utformning 14

18 Diskussion Olika sätt att använda handsken Testdeltagarna har använt handsken på olika sätt. Annika har burit handsken under hela dagen och endast tagit av den vid några tillfällen. Mija-Marie har använt den under kortare perioder och tagit av sig den helt när hon utfört administrativa sysslor. Båda upplever dock att deras användningssätt fungerat bra. Det visar på att handsken troligtvis kan användas både för kortare arbetsmoment och för mer permanent arbete. Inlärningsprocessen Det tog ungefär en dag för Annika och Mija-Marie att känna sig bekväma med handskens funktion. Båda beskriver att de provat sig fram med handsken och att de till viss del har anpassat sitt grepp till handsken. De har blivit bättre och bättre på att använda handskens funktion ju mer de använt den. Janne däremot har arbetat på som vanligt när han haft handsken på sig och inte laborerat med dess funktion på samma sätt. Vad är det som påverkar om användaren anpassar sitt grepp till handsken? Är det individens grundläggande inställning till handsken och motivationen som är avgörande eller är det ett resultat av att handsken faktiskt hjälper individen? Mycket i studien talar för det senare då både Annika och Mija- Marie beskrivit att deras motivation att använda handsken och vilja att experimentera med dess funktion växt i takt med att de upplevt att den hjälp dem. Deltagarna är eniga om att de snabbt lärt sig hur de ska ta på och av handsken och kraftenheten. Mija-Marie upplevde att kraftenheten var lätt att ta på sig men att det gjorde ont i hennes ömmande armbåge och därför upplevde hon det som jobbigt. Utformning Deltagarna är överlag nöjda med handskens och kraftenhetens utformning. Deltagarna uppfattar inte handsken som klumpig, tung eller varm och de störs inte av handflatsplattan på insidan av handsken. De två olika varianterna av kraftenheten har också fått bra omdömen bortsett från att Mija-Marie fick ont av att bära den på grund av sin ömmande tennisarmbåge. Det har funnits en viss skepsis mot snabeln. Både Annika och Mija-Marie har upplevt att den hindrat deras rörlighet i vissa lägen. Den ryggburna varianten som Annika använt skulle även kunnas göra mindre och mer kompakt så att den kan bäras under kläder. Både Annika och Mija-Marie utrycker även att de gärna skulle vilja pröva att ha handskar på båda händerna. Framtida produkter Det är viktigt att poängtera att handskarna som använts är prototyper och inte färdiga produkter. Resultatet av studien kommer att påverka framtida utformningar av handsken och det finns potential att utveckla handsken för att nå en vidare användargrupp med framtida produkter. Prototyperna som använts i studien visar sig mest lämpade för dem som har rejält nedsatt greppfunktion. I framtiden kommer det vara möjligt att utveckla handskar som ger mer kraft och som är snabbare. Förhoppningen är att en sådan handske ska vara ett bra hjälpmedel även för dem med en liten funktionsnedsättning. 15

19 Slutsatser Studien visar att handsken skulle vara ett bra hjälpmedel för Annika och Mija-Marie och att den kan kompensera för deras nedsatta arbetsförmåga. Båda upplever att handsken underlättar för dem att utföra sina arbetsuppgifter. För Janne däremot var handsken inte ett bra hjälpmedel. Utifrån studien kan följande slutsatser dras kring handsken och dess användare. Handsken lämpar sig för: - människor med psoriasisartrit eller liknande symptom kan få ökad greppstyrka och reducerad smärta om de använder handsken. - människor med ett markant försvagat grepp. 16