Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde kl i kommunhuset, rum Hävringe

Transkript

1 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Vård- och omsorgsnämnden Tid och plats: Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde kl i kommunhuset, rum Hävringe Linus Fogel Ordförande Agnetha West Sekreterare Nr Ärendemening Sidnr Anm 1 Budgetuppföljning per februari 2 2 Mål och budget Investeringar * 3 Patientsäkerhetsberättelse Uppföljning av tillsyn av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service enligt LSS 42 5 Yttrande över motion om att utreda LOV (lagen om valfrihetssystem) och därefter ett införande 6 Utredning av kostnader för gratis snöbroddar till äldre 53 7 Redovisning delegationsbeslut 56 8 MAS rapport 57 9 Förvaltningschefens rapport 10 Övrig information Hemvården Resursfördelningsmodell Överenskommelse om samverkan för trygg och effektiv utskrivning 11 Balanslista * Handlingar skickas ut senare under veckan alternativt delas ut på sammanträdet

2 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Mats Glimbrant Vård- och omsorgsnämnden Budgetuppföljning per februari Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens budgetuppföljning per februari 2017 godkänns. 2. Sammanfattning Resultatet jämfört med budget under perioden januari-februari 2017 är 398 tkr. Årsprognosen för 2017 är 451 tkr. Helårsprognosen för de olika områdena är: Förvaltningsgemensamt Individ- och familjeomsorg - 87 tkr +170 tkr Äldreomsorg Sol och HSL tkr Särskilt boende Insatser enligt LSS Förebyggande verksamhet Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder tkr tkr - 13 tkr tkr - 44 tkr Denna prognos baseras på att nämnden vid årets slut uppnår besparingarna/effektiviseringarna motsvarande tkr ( ). Följande besparingar/effektiviseringar beräknas under 2017: Minska utbetalningarna för ekonomiskt bistånd 1800 tkr Taxa för äldreomsorg och funktionsstöd 400 tkr Effektivisera på korttidstillsyn LSS/SOL 400 tkr Prioritera sjukfrånvaron 1000 tkr Trygg hemgång 1000 tkr Koll på hemtjänsten 2250 tkr Prognosen baseras även på att en besparing/effektivisering på 2550 tkr ( ) ej kommer att genomföras under Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

3 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Beslutsunderlag Vård- och omsorgsnämndens budgetuppföljning per februari Tjänsteskrivelse Dnr: Päivi Pannula Socialchef

4 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Uppföljning februari 2017 Perspektiv: Ekonomi Helårsprognos 2017 Verksamhet Anslag Intäkter Kostnader Avvikelse 11 Stöd t pol partier ailjö- o hälsoskydd Gem administration Individ och familjeomsorg Vård o oms ShL o ISL Insatser enl LSS Färdtjänst/Riksfärdtjänst Förebygg verksamhet Vård o hmsorg/lss Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Utfall jan-feb 2017 Verksamhet Anslag Intäkter Kostnader Avvikelse 11 Stöd t pol partier Miljö- o hälsoskydd Gem administration Individ och familjeomsorg Vård o oms SOL o HSL Insatser enl LSS Färdtjänst/Riksfärdtjänst Förebygg verksamhet Vård o Omsorg/LSS Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder

5 Kontogruppering Årsbudget Årsprogn Diff Ack budget Ack utfall Ack diff Avgifter Bidrag Övrigt Anslag tersonal Lokaler Köp av verks Övrigt rest Besparingar/effektiviseringar Förvaltningsgem -90 4% -90 IFO % -231 Ekonomiskt bistånd Hemtjänst % % HSL % % -776 Säbo % % LSS % -408 Kortis Öppenvård (föreb) -13 1% -13 Arbetsmarknad -44 2% Nämnden behöver göra besparingar/effektiviseringar motsvarande tkr för att vid årets slut uppnå en budget i balans under Nämnden prognostiserar med ett ökat anslag enligt beslut KS beslutspunkt 7: Till kommunstyrelsen ofördelat tilldela ett ökat anslag på 1600 tkr för 2017, detta anslag har vård- och omsorgsnämnden möjlighet att ta del av mot redovisning av faktiska kostnader till kommunstyrelsen i samband med sammanträdet den 29 november. En avräkning med dessa 1600 tkr ger en nettoårsbesparing på 9400 tkr. Dessa besparingar/effektiviseringar på tkr är uppdelade i tre huvudområden och specificeras under avsnittet besparingar/effektiviseringar: 1. Minskad utbetalning av ekonomiskt bistånd med 1800 tkr, samt en besparing på 400 tkr för korttids/fritids Sol/LSS, samt en ökning av avgifter med 400 tkr, totalt 2600 tkr 2. Minskade kostnader inom äldreomsorgen för att avvikelsen mellan nettokostnad och referenskostnad ska gå från -2,8 % till 0 %. Denna post är för år tkr och fördelas mellan Säbo (2200 tkr = 52 %), hemtjänst (1517 tkr = 35 %) och HSL (533 tkr = 13 %) 3. Minskade kostnader som fördelas på nämndens olika verksamheter, fördelningsnyckel är personalbudget Den initiala besparingen/effektiviseringen på 4150 tkr reduceras med de prognostiserade ökade anslaget från KS på 1600 tkr. 2

6 Skillnaden blir 2550 tkr och fördelas enligt följande: Säbo (909 tkr = 35 %), hemtjänst (612 tkr = 24 %), HSL (243 tkr = 9 %), IFO (231 tkr = 9 %), LSS (408 tkr =16 %), förvaltningsgemensamt (90 tkr = 4 %), Arbetsmarknadsåtgärder (44 tkr = 2 %) och förebyggande verksamhet (13 tkr = 1 %). Årsprognos Nämndens helårsprognos vid månadsuppföljningen per februari uppgår till tkr. Denna prognos baseras på att nämnden vid årets slut uppnår de beslutade besparingarna/effektiviseringarna med undantag av punkt tre i ovanstående redovisning. Beloppet som bedöms att inte kunna uppnå en besparing uppgår till 2550 tkr. Sammanställning av årsprognosen (alla belopp i tkr) Brutto- Tillkommer Nettobedömning fördelning bedömning av tkr Förvaltningsgemensamt IFO LSS Hemvård Säbo, inkl HSL Handikappomsorg SOL Förebyggande verksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Tillgång på balanskonto som lyfts in i driftresultatet Volymförändring, externt köp LSS from 16 mars Summa Årsprognos Verksamhet Äldreomsorg Helårsprognosen uppgår till tkr, varav tkr avser Säbo och avser hemtjänst, resterande del, tkr avser funktionshindrade i ordinärt boende (dagverksamhet samt boendestöd). Verksamheten fokuserar på att få ner sjukfrånvaron och övertid för ökad kvalitet och minskade kostnader. Åtgärder: 1. Prioritera sjukfrånvaron inom hemtjänsten och särskilt boende vilket även påverkar övertidskostnaderna, beräknad besparing tkr på minskad sjukfrånvaro. Verksamheten får stöd av personalenheten utifrån den övergripande satsning som görs för krafttag mot den höga sjukfrånvaron. 2. Arbetet med Koll på hemtjänsten fortsätter och nämnden har tagit beslut om att verksamheten i år ska uppnå en brukartid på 60 % och kringtid på max 40 %. Beräknad besparing tkr. För att uppnå det fortsätter verksamheten med att: - hemtjänstpersonalen planerar besöken hos brukarna själva utifrån de ramar som enhetscheferna sätter - minska antalet korta besök genom effektivare planering (ex slå ihop insatser) 3

7 - införa resursfördelningssystem 3. Äldreomsorgen fortsätter arbetet med Trygg hemgång. Brukare som får stöd av teamet Trygg hemgång. Se bilaga. Brukaren och teamet provar olika lösningar under de 5-10 dagar som brukaren har Trygg hemgång. Beräknad besparing tkr. Utifrån förra årets Trygg hemgångsprojekt så gjordes bedömningen att de brukare som haft stöd av Trygg hemgång minskade sina behov av stöd med 50 % mot biståndsbeslutet och beviljad tid. Då hemtjänsten utför samtliga biståndsbeslut men med mindre tid än den beviljade så sänks ekonomisk effekt med 30 %. Då är det en 20 % minskning av tidenbiståndsbeslutet kan kvarstå men brukaren utför mer självständigt efter träning. Antagande: Från och med den 1 april i år övergår förvaltningen till att arbeta mer fokuserat med Trygg hemgång för att klara av en Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården och det ger ett minskat behov av stöd för brukarna på cirka 20 %. Anta att 50 brukare per år kan minska behoven med 20 % vilket innebär att varje brukare minskar sitt behov med 6 timmar per månad eller 72 timmar per år. Anta ett en utförd hemtjänsttimme ersätts med 420 kr per timme så blir besparingen tkr (50*72*420), för 8 månader innebär detta en besparing om tkr. Verksamhet Individ- och familjeomsorg Helårsprognosen uppgår till tkr. Bristen på socialsekreterare visar ett prognostiserat överskott motsvarande ca 400 tkr. Verksamhet Insatser enligt LSS Helårsprognosen uppgår till tkr. Under början av året tillkommer en extern placering på LSS-boende. Merkostnaden för denna volymökning beräknas uppgå till tkr. Personlig assistans har en fordran från Försäkringskassan från 2016 som kommer tillföra tkr till driftresultatet. Korttids/fritids LSS o SOL bedöms klara sin besparing/effektivisering på tkr och dessutom lämna ytterligare tkr i prognosförstärkning. Den interna verksamheten på LSS-boenden kommer inte att bemannas fullt ut och en besparing på tkr beräknas. Verksamhet Integration Flyktingmottagning: Finansieras genom schablonbidrag och grundbidrag från Migrationsverket. Prognosen för detta schablonbidrag beräknas till 3300 tkr. Kostnader uppstår för socialsekreterare, tolkar och ekonomiskt bistånd. Prognosen för dessa kostnader är 8000 tkr, vilket innebär en negativ prognos motsvarande tkr. Detta skulle ge utrymme för att ta del av KS extra anslag på 1600 tkr (se ovan). Ensamkommande barn: Ersättningsavtalen med Migrationsverket avseende ensamkommande barn förändras under Första kvartalet gäller nuvarande avtal, där nämnden ersätts med 1600 kr per dygn och barn, samt 300 kr per dygn och barn som är faktiskt placerade. Andra kvartalet ersätts nämnden med 1900 kr per dygn och barn som är placerade på HVB-hem, övriga barn ersätts med faktiska redovisade kostnader. Tredje och fjärde kvartalet ersätts nämnden med 1350 kr per barn och dygn som ännu inte fyllt 18 år. De barn som fyllt 18 år ersätts med 750 kr per barn dygn. Nämnden prognostiserar med ett överskott motsvarande 4700 tkr. 4

8 Risker Externa placeringar avseende unga, vuxna och funktionshindrade. Ökade volymer som kräver utökade kortvårdsplatser men även ökat antal äldre med behov av insatser. Ökade volymer inom hemtjänsten. Ökad vårdtyngd i form av Vård i livets slut samt punktmarkeringar på särskilt boende. Uppdrag från VON till socialchef, nämnd Anta verksamhetsplan Förvaltningschefen får i uppdrag att utifrån en nettokostnadsavvikelse och referenskostnader på 2,8 % för äldreomsorgen 2015 komma ner till 0 % Åtgärder: prioritera sjukfrånvaron inom hemtjänsten och särskilt boende vilket även påverkar övertidskostnaderna. 3. Förvaltningschefen får i uppdrag att öka utförd tid i hemtjänsten från dagens nivå på 51 % till en nivå på 60 % under För att uppnå ökad brukartid och kunna ge stöd till flera brukare med samma schemalagda arbetstid fortsätter verksamheten med att hemtjänstpersonalen planerar besöken hos brukarna själva utifrån de ramar som enhetscheferna sätter, minska antalet korta besök genom effektivare planering (ex slå ihop insatser) och införande av resursfördelningssystem. Beräknad besparing tkr under året utifrån nuvarande volymer per februari. 4. Förvaltningschefen får i uppdrag att minska andelen som har ekonomiskt bistånd från 2015 års nivå på 6,4 % till 4,4 % under Årsprognosen är att detta kommer att realiseras, utfallet efter två månader stärker denna tes. 5. Förvaltningschefen får i uppdrag att fortsätta med samtliga besparingarbeslutade 2016 förutom minskning av personal på HVB Oliven samt redan genomförda översynen av taxan i äldreomsorgen. 5

9 Åtgärder Antagen Ej antagen Summa tkr Pågår Klar Koll på hemtjänsten X Översyn av taxa för äldreomsorg X Trygg hemgång X Sänkt bemanning särskilt boende VILS- vård i livets slut Drivhuset X Extern placering X -16 HVB Oliven och boendestöd godkänns utifrån att effektiviseringen endast en tjänst Korttidsvistelse och korttidstillsyn LSS X Riktlinje/ Förenklad service till personer över 75 år som inte är lagstadgat Minska övertid X Bemanning på Vitsippan trygghetsboende Habiliteringsersättning Förvaltningschefen får i uppdrag att till nästa budgetuppföljning konsekvensbeskriva de proportionella besparingarna, = tkr. Konsekvens: vid minskad bemanning inom samtliga verksamheter motsvarande tkr innebär det en minskad möjlighet att bedriva verksamheterna i oförändrad struktur och med bibehållen ambitionsnivå. Det kommer att innebära kvalitetsreducerande effekter för äldre, personer med funktionshinder, övriga brukare, anhöriga samt medarbetare. Svårt att uppnå lagstadgad kärnverksamhet. Risker för viten och brister i patient- och brukarsäkerhet samt brister i arbetsmiljön för medarbetare och därmed risker för ökad sjukfrånvaro och övertid. 7. Förvaltningschefen får i uppdrag att räkna på brytningspunkten när hemtjänsten är dyrare än SÄBO. Förvaltningen har räknat på brytningspunkten när hemstjänst är dyrare än Säbo i Oxelösunds kommun. Anta att en Säboplats kostar ca 900 tkr per år och en totalkostnad för en hemtjänsttimme är 550 kr. Detta skulle innebära att brytpunkten går vid ca 140 timmar per månad. I januari 2017 var det endast en brukare som hade fler utförda hemtjänsttimmar än 140 stycken. 6

10 Statsbidrag 2017 Ökad bemanning (3051 tkr): samtliga medel förbrukas under 2017 enligt planering. Medlen används till personalkostnader inom korttidsboende, trygg hemgång, aktiviteter och ledning. Våld i nära relation (117 tkr): medlen går till fortbildning och utbildning av medarbetare inom området. Medlen kan endast användas under Medlen kommer att förbrukas i år. PRIO (297 tkr): medlen används till PRIO- samordning. ÄBIC (293 tkr): medlen används till ÄBIC- projektledning. DUA (200 tkr) både 2016 och fram till 30 juni Medlen går till utbildning av medarbetare. 113 tkr är förbrukat under 2016 och 60 tkr under Resterande medel kommer att förbrukas. Stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården (532 tkr): stärka upp myndighetsutövningen inom området. Oxelösund satsar på att anställa en mentor/ förste socialsekreterare. Medlen kan endast användas under Medel som ej förbrukats under 2017 återbetalas till Socialstyrelsen. Perspektiv: Brukare Hemtjänst Antal brukare Januari Februari Antalet brukare har det senaste året ökat inom hemtjänsten, en marginell minskning ses mellan januari och februari vilket beror på att några brukare med omfattande behov har flyttat till särskilt boende. 7

11 Timmar hemtjänst Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari februari Biståndsbeslut Besöksplan Planerad Utförd Schemalagd Antalet utförda hemtjänsttimmar har minskat med 657 timmar från januari till februari. Brukartiden för februari månad är 49,7 % mot föregående månad 50,6 %. Fortsatt trend med utförd tid på cirka 50 % jämfört med föregående år. Målet är att uppnå 60 % under Brukartid är den tid som hemtjänstpersonalen är i hemmet hos brukaren och ger stöd med vård- och omsorg. Kringtiden är tid för dokumentation, arbetsplatsträffar och transporttid samt planering med mera. Exempelvis är det antalet larm som hemtjänsten åker på som ökar kringtiden. Trygghetslarm ordinärt boende Trygghetslarm är ofta den första insatsen som brukaren börjar med. Tabellen visar en ökning mellan januari och februari på tio trygghetslarm. Antalet trygghetslarm Januari Februari

12 Diagrammet nedan från 2016 visar antalet larmningar som hemtjänstpersonalen utför dvs. åker hem till brukaren för att ge stöd. Ökningen är generell men kan även kopplas till ett fåtal brukare med psykisk ohälsa och ökad otrygghet som larmar ofta och dygnet runt. Antal larmningar dag/kväll och natt Januari dag/kväll Januari natt Juni dag/kväll Juni natt November dag/kväll November natt Hemsjukvård Patienter inom hemsjukvården har alltmer vårdkrävande behov. Antibiotikadropp och antibiotika i inhalationsform förekommer nu i hemmet. December 2015 var det 139 inskrivna i hemsjukvården, november 2016 var det 156 patienter och februari 2017 är det 156 patienter inom hemsjukvården. Volymer särskilt boende Jan 2017 Feb 2017 Dygn per månad Antal Uthyrt Tomt Antal Uthyrt Tomt Sektion A Sektion B Sektion G Sektion H Sektion I Sektion J Sektion K Sektion O Sektion P Havet Skeppet Snäckan Stranden

13 Tabellen visar antalet möjliga dygn inom särskilt boende och belagda dygn. Orsaker till tomma dygn kan vara renovering av lägenhet, fördröjning vid inflyttning av olika orsaker. Det är tre personer som väntar på lägenhet till demensboende och tre personer som väntar på lägenhet i äldreboende. Varje vecka vid säbomöte prioriteras behov och väntetid då lägenheter fördelas. Fortsatt risk för viten men verksamheten har hitintills hanterat det med flexibla lösningar och andra beviljade insatser. Korttidsboende Antal dygn Korttidsboendedygn 2017 Januari Februari Björntorp Sjötången Något minskade volymer under årets två första månader då det varit färre utskrivningar från slutenvården och därmed färre vårdplaneringar och ansökningar om bistånd korttidsboende. På korttidsboendet Hällen finns 14 platser, av dessa är det sex brukare som väntar på att få bistånd särskilt boende verkställt. IFO Vi har några placeringar enligt tvångslagstiftningarna LVU (Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga) 2 stycken samt LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall) vid tre tillfällen 1 stycken. Övriga placeringar är enligt SoL (Socialtjänstlagen), se diagram nedan. 10

14 Perspektiv: Medarbetare Sjukfrånvaron för helåret 2016 var 9,1 %. Ingen statistik tillgänglig den 21 mars. Sjukfrånvaro Säbo Hemtjänst Funktionsstöd IFO VoF totalt Jan-feb 2015 Jan- feb 2016 Jan- feb 2017 Sjukstatistiken varierar mellan områdena och är högre inom äldreomsorgen som i februari haft hög andel infektionssjukdomar. Samtliga verksamheter arbetar utifrån kommunens rutin vid sjukfrånvaro. De verksamheter som har en högre frånvaro genomför riskbedömningar och kartlägger behov av åtgärder. Arbete med hemtjänstgrupper som planerar själva inom ram är under uppbyggnad. Verksamheten får stöd av personalenheten utifrån den nyligen beslutade satsning som görs för krafttag mot den höga sjukfrånvaron. Arbetsmiljö SSAM Samtliga arbetsgrupper har fokus på att arbeta med riskbedömningar kring arbetsbelastning i ett övergripande förvaltningsarbete tillsammans med personalenheten. Inom hemtjänsten pågår arbetet med arbetsmiljöriktlinjen med fokus på kränkande särbehandling. 11

15 Samtliga medarbetare inom förvaltningen kommer under våren att delta i föreläsning Värdegrundsutbildning steg 1 med fokus på kränkande särbehandling. Därefter vidare arbete i APT (Arbetsplatsträff). Verksamhet kvalité Drivhuset För att minska arbetslöshet i kommunen så är en av satsningarna att tillsammans med utbildningsförvaltningen i Oxelösunds kommun starta Drivhuset. Målet är att kunna erbjuda nyanlända, unga utan arbete, personer med funktionsnedsättning och långtidsarbetslösa olika aktiviter som ska vara ett led i att nå sysselsättning/egen försörjning. I drivhuset kommer även DUA (Delegationen för Unga till Arbete) finnas. DUA verkar för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet får ett större genomslag på lokal nivå. Målet är att ingen ung ska vara arbetslös mer än 90 dagar och att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år Syftet med att söka medel via DUA är att få ner den stora arbetslöshet som vi har hos unga i Oxelösunds kommun. Samarbetspartner är Arbetsförmedlingen. Vi har inte flyttat in i lokalerna på Campus som planerat. Lokalerna måste anpassas till den verksamhet som vi ska bedriva och denna dialog pågår nu med berörda parter. Vi kommer med stor sannolikhet att starta upp Drivhuset i ersättningslokaler under ombyggnation. Kartläggning av extratjänster inom förvaltningen är gjord och lokal överenskommelse med Kommunal har upprättats. Kartläggningen är överlämnad till Arbetsförmedlingen som är den myndighet som fattar beslut om extratjänster. Myndighet: Barn och unga 12

16 Inflödet av ärenden har minskat något jämfört med föregående år. Se diagram ovan. Vi står inför utmaningar eftersom det är svårt att få tag på personer med socionomutbildning samt erfarenhet av arbetet inom barn och unga. Vi har fortfarande vakanta tjänster. Myndighet: Vuxen Diagramet ovan visar inflödet av antal ärenden som har minskat något jämfört med tidigare år och månader. År 2015 sågs en ökning av inkomna ärenden. Myndighet ekonomiskt bistånd: 13

17 Diagrammets blå stapel visar på den sänkning av ekonomiskt bistånd som skett fram till februari 2017 jämfört med tidigare år. Sänkningen kan bero på den satsningen som gjorts på att ge stöd till att få personer som står långt från arbetsmarknaden i sysselsättning. Grön stapel indikerar att prognosen för ekonomiskt bistånd till nyanlända bedöms vara likvärdigt som föregående år. 14

18 Trygg och effektiv Utskrivning från slutenvården Oxelösund Hemgång Trygghemgång gör en uppskattning hur länge brukaren är i behov utav Trygghemgång. Behövs insatser från hemtjänst så meddelas detta till handläggare som fattar beslut Trygghemgång utför upp till 10 vardagar GRÖN Trygghemgång tar emot Sjukgymnast/arbetsterapeut gör ett hembesök med COPM dag 2-3 VPL Utskrivning Sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska gör en bedömning vilken färg dem tillhör Hemgång Trygghemgång och eventuellt sjukgymnast/arbetsterapeut tar emot Eventuellt Hemtjänst Eventuellt hemtjänst GUL Eventuellt görs ett hembesök med en sjukgymnast/arbetsterapeut från Oxelösund och en sjukgymnast/arbetsterapeut från sjukhuset Trygghemgång gör en uppskattning hur länge brukaren är i behov utav Trygghemgång. Behövs insatser från hemtjänst så meddelas detta till handläggare som fattar beslut. Sjukgymnast/arbetsterapeut gör ett hembesök med COPM dag 2-3 VPL Trygghemgång utför upp till 10 vardagar.

19 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Ingela Mindemark Vård- och omsorgsnämnden Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut: Vård- och omsorgsnämndens beslutar fastställa Patientsäkerhetsberättelse 2016 och mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 enligt Patientsäkerhetsberättelse 2017 inom följande områden: a. Förebyggande arbetssätt för att minska risk för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen b. Trygg och säker utskrivning från slutenvård 2. Sammanfattning Vårdgivaren Oxelösunds kommun är enligt 3 kap. Patientsäkerhetslagen (PSL) skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav och en kvalitetsfråga. En person som har kontakt med kommunens representanter ska känna sig trygg och säker. En anställd ska kunna utföra sitt arbete med rätt förutsättningar och metoder så att en säker vård och omsorg kan ges. Vårdgivaren är skyldig att senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå: 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som har uppnåtts De viktigaste resultaten som uppnåtts: - Kvalitetsarbetet med riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen har minskat på särskilt boende och inte kommit igång ordentligt i hemsjukvård/hemtjänst. Antalet riskbedömningar har inte motsvarat behovet. De flesta som riskbedömts och där risk finns får åtgärder insatta och är riskbedömda i team. Uppföljning av insatta åtgärder utförs i lägre grad än tidigare. - Kvaliteten på vården i livets slut har ökat gällande läkarinformation till patienten och anhöriga, bedömning av munhälsa och smärtskattning. I hemsjukvård och korttidsboende uppnås högre kvalitet än på särskilt boende. - Arbetet med registrering i BPSD-registret (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) har fortsatt. - Avvikelserapporteringen fungerar och enhetscheferna har tagit sitt ansvar för att åtgärda fel och brister. Antalet avvikelserapporter har minskat sedan Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

20 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Avvikelserapporter om utebliven signering har minskat. På Sjötångens äldreboende där digital signering införts har antalet avvikelsrapporter om framför allt utebliven läkemedelsdos minskat kraftigt. - Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen visar god kvalitet. - Antalet vårdrelaterade infektioner har minskat. - Många patienter har fått en enkel läkemedelsgenomgång och ett fåtal fördjupad. - En plan för kvalitetssäkring av demensvården finns. - Personalen utför korrekt handdesinfektion. - Under året har särskilt boende deltagit i Svenska HALT, punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Resultatet visar att andelen vårdrelaterade infektioner i Oxelösunds kommun är högre än rikssnittet. Även riskfaktorerna är fler i Oxelösunds kommun. - Antalet vårdrelaterade infektioner på särskilt boende har minskat. Ett utbrott av vinterkräksjuka har förekommit på särskilt boende, där insjuknade 6 patienter och 7 personal. - Nattfastemätningen visar att många patienter har en alldeles för lång nattfasta. - Den länsgemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård har beslutat om mål och mått för äldre gällande bland annat läkemedelsbehandling, preventivt arbetssätt, rehabilitering, demensvård, hemsjukvård och vård i livets slut. Oxelösunds kommun har uppnått goda resultat på de flesta av måtten. Beslutsunderlag Patientsäkerhetsberättelse 2016 Päivi Pannula Förvaltningschef Ingela Mindemark medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslut till: FC (FK) MAS(FÅ)

21 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2016 Datum och ansvarig för innehållet Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Titti Kendall, verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen

22 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2

23 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 6 Struktur för uppföljning/utvärdering 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Uppföljning genom egenkontroll 9 Samverkan för att förebygga vårdskador 9 Riskanalys 10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 11 Hantering av klagomål och synpunkter 11 Samverkan med patienter och närstående 12 Resultat 12 Övergripande mål och strategier för kommande år 20 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 3

24 Sammanfattning Vårdgivaren Oxelösunds kommun är enligt 3 kap. Patientsäkerhetslagen (PSL) skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav och en kvalitetsfråga. En person som har kontakt med kommunens representanter ska känna sig trygg och säker. En anställd ska kunna utföra sitt arbete med rätt förutsättningar och metoder så att en säker vård och omsorg kan ges. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten Registrering i kvalitetsregister, registrering av vårdrelaterade infektioner, kvalitetsgranskning av läkemedelshantering, hygienrond. Läkemedelsgenomgångar. Patientsäkerhetsronder med fokus på nutrition och mellanmål. Kontroll av korrekt utförd handhygien. Införande av beslutsstödet SKILS (för legitimerade sjuksköterskor vid bedömning av förändrat hälsotillstånd). Uppföljning av tillsyn av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service inom funktionsstöd (LSS). Work-shops inom dokumentation enligt ICF för sjuksköterskor. Återinförande av teamträffar. Införande av digital signering av givna läkemedel, omvårdnad, rehabilitering och träning. Uppdelning av kortvård och hemtjänst i mindre grupper. Kartläggning av demensvården och planering för kvalitetssäkring. Större fokus på avvikelsehantering. Nattfastemätning på särskilt boende. Deltagande i Svenska HALT, punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Införande av riskanalys på individnivå på en kortvårdsavdelning. Processen med att införa digital signering inom fler verksamheter har startat. Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll Rapportering på varje nämndsammanträde om hur resultaten ser ut gällande målen för patientsäkerhetsarbetet. Internkontrollplan med kontrollpunkt gällande journalgranskning av patientjournaler. Kontroll av handdesinfektion. Deltagande i punktprevalensmätning av trycksår och fall samt vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Mätning av nattfasta. Registrering av vårdrelaterade infektioner på särskilt boende. Hur risker för vårdskador identifierats och hanterats Avvikelserapportering även på risker. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser Avvikelserapporter tas upp på varje arbetsplatsträff, diskuteras och åtgärdas. De viktigaste resultaten som uppnåtts: - Kvalitetsarbetet med riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen har minskat på särskilt boende och inte kommit igång ordentligt i hemsjukvård/hemtjänst. Antalet riskbedömningar har inte motsvarat behovet. De flesta som riskbedömts och där risk finns får åtgärder insatta och är riskbedömda i team. Uppföljning av insatta åtgärder utförs i lägre grad än tidigare. - Kvaliteten på vården i livets slut har ökat gällande läkarinformation till patienten och anhöriga, bedömning av munhälsa och smärtskattning. I hemsjukvård och korttidsboende uppnås högre kvalitet än på särskilt boende. - Arbetet med registrering i BPSD-registret (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) har fortsatt. 4

25 - Avvikelserapporteringen fungerar och enhetscheferna har tagit sitt ansvar för att åtgärda fel och brister. Antalet avvikelserapporter har minskat sedan Avvikelserapporter om utebliven signering har minskat. På Sjötångens äldreboende där digital signering införts har antalet avvikelsrapporter om framför allt utebliven läkemedelsdos minskat kraftigt. - Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen visar god kvalitet. - Antalet vårdrelaterade infektioner har minskat. - Många patienter har fått en enkel läkemedelsgenomgång och ett fåtal fördjupad. - En plan för kvalitetssäkring av demensvården finns. - Personalen utför korrekt handdesinfektion. - Under året har särskilt boende deltagit i Svenska HALT, punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Resultatet visar att andelen vårdrelaterade infektioner i Oxelösunds kommun är högre än rikssnittet. Även riskfaktorerna är fler i Oxelösunds kommun. - Antalet vårdrelaterade infektioner på särskilt boende har minskat. Ett utbrott av vinterkräksjuka har förekommit på särskilt boende, där insjuknade 6 patienter och 7 personal. - Nattfastemätningen visar att många patienter har en alldeles för lång nattfasta. - Den länsgemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård har beslutat om mål och mått för äldre gällande bland annat läkemedelsbehandling, preventivt arbetssätt, rehabilitering, demensvård, hemsjukvård och vård i livets slut. Oxelösunds kommun har uppnått goda resultat på de flesta av måtten. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Nämndens mål Patientsäkerhet - säker vård med god kvalitet Förebyggande arbetssätt Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God vård i livet slut Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God hygien Mått till nämndens mål Antal riskbedömningar av risk för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen och andel med måluppfyllelse (åtgärder vid risk och uppföljning) Andel med brytpunktssamtal till patient och närstående, smärtskattning, bedömning av munhälsa, ordination av läkemedel mot ångest och ej avliden i ensamhet (medelvärde) Andel personal med korrekt utförd handdesinfektion Ingångsvärde 2015 Målvärde % 85% 71% 80% 57% 75% 5

26 Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God demensvård Andel som inte har olämpliga läkemedel (neuroleptika och lugnande) 55% 60% Strategier: Fortsatt arbete med implementering av ledningssystem för kvalitet Fortsatt arbete med patientsäkerhetsronder (1 gång/år av Mas på alla arbetsplatsträffar). Tema nutrition och hygien. Fokus på mellanmål, berikning av maten och att minska nattfastan med praktiska övningar. Ta fram organisation, ansvarsfördelning och rutiner för hygienarbetet Fortsatta kontroller av korrekt utförd handdesinfektion Samverka med smittskydd/vårdhygien för att analysera orsaker till vårdrelaterade infektioner på de avdelningar/sektioner på särskilt boende med högt antal och sätta in åtgärder Utbildning/workshop i Senior alert för berörd personal i hemtjänst/hemsjukvård Workshops för all vårdpersonal inom äldreomsorgen om smärtskattning Fortsatta utbildningsinsatser för att kunna registrera i BPSD-registret Fortsätta registrera i BPSD-registret för att öka kvaliteten i demensvården Ta fram rutiner för kontinensarbetet, utse ansvarig Arbeta enligt rutiner för läkemedelsgenomgångar i samverkan med vårdcentralen Införande av SKILS, ett verktyg för sjuksköterska bedömning vid akut försämring av hälsotillståndet hos en patient Införande av digital signering på Björntorp och i hemsjukvården Införande av hjärtsviktsprocessen, ett arbetsätt för att kvalitetssäkra vården av patienter med hjärtsvikt Använda NITHA, ett digitalt verktyg för händelseanalys Uppföljning av utvecklingsarbetet för en kvalitetssäkrad demensomvårdnad Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig vårdgivare enligt HSL och områdeschefen för äldreomsorg är verksamhetschef enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen). Ansvaret innebär att en god och säker hälso- och sjukvård bedrivs. Nämnd och verksamhetschef ska också tillse att riktlinjer och rutiner finns, är kända i hela verksamheten och att dessa tillämpas. Enhetscheferna i verksamheten är ansvariga för att en god och säker hälso- och sjukvård bedrivs inom sin respektive enhet och områdescheferna har ansvaret för att leda och fördela enhetschefernas arbete, samordna, följa upp och initiera förändringar. I vård- och omsorgsförvaltningens ledning ingår förvaltningschef, områdeschefer 6

27 och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Förvaltningsledningen träffas regelbundet flera gånger per månad och varje område har ledningsgrupper där enhetschefer och områdeschef ingår. Verksamhetschef 29 HSL, svarar för verksamheten och har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvården. I verksamhetschefens ansvar ingår inte de uppgifter som medicinskt ansvarig sjuksköterska har. I Oxelösund är områdeschefen för äldreomsorg verksamhetschef för hälso- och sjukvården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett särskilt medicinskt ansvar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde samt att utfärda riktlinjer och rutiner och se till att dessa efterlevs. MAS rapporterar avvikelser en gång om året till Vård och omsorgsnämnden. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Fortlöpande redovisning av mål, mått och aktuellt resultat på varje sammanträde med vård och omsorgsnämnden, områdesledningsgrupp äldreomsorg samt för legitimerad personal. Mål och mått redovisas i delårsbokslut och årsredovisning för Vård- och omsorgsnämnden. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Övergripande: Under 2016 har fokus på patientsäkerhetsronderna varit nutrition med inriktning på undernäring. Nya rutiner utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling av undernäring (SOSFS 2014:10) har tagits fram. En arbetsgrupp med representanter för olika verksamheter har varit delaktiga. Rutinerna har förankrats i kommunens pensionärsråd. De flesta arbetsgrupper har deltagit på en work-shop där rutinerna och ett undervisningsmaterial om undernäring presenterats. Sedan har personalen fått träna på att göra näringsriktiga mellanmål. Till hjälp finns en broschyr med enkla recept framtagen av kostekonomer i Jönköpings län. Kompetensutveckling: Fortbildning för sjuksköterskor inom läkemedelsområdet: Säker läkemedelshantering del 1 och 2. Work-shops för sjuksköterskor att träna dokumentation enligt ICF, NANDA och att skapa planer. Munvårdsutbildning. Utbildning om demenssjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. En sjuksköterska har slutfört utbildning till Silviasjuksköterska och fortsatt med mastersutbildning inom demens. Förflyttningsutbildning (arbetsterapeut och sjukgymnast). Fasta utbildningstillfällen för all omvårdnadspersonal gällande förflyttningsteknik och delegering av rullstol med drivaggregat. Införande av SKILS för bedömning av försämrat hälsotillstånd. Två sjuksköterskor har påbörjat fortbildning inom hjärtsjukdomar. En sjuksköterska har påbörjat fortbildning inom diabetes. Utbildning för paramedicinsk personal om COPM (Canadian Occupat- 7

28 ional Performance Measure). Utbildning om Nollvision, demensvård utan begränsningsåtgärder. Work-shops i hemtjänst/hemsjukvård om förebyggande arbetssätt i Senior alert. Patientsäkerhetsronder med fokus på nutrition och hygien. Personal fick då både teoretiskt och praktiskt info/utbildning att göra näringsriktiga mellanmål. Läkemedelshantering: Åtgärdsplaner framtagna efter extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering på alla enheter. Planerade åtgärder är utförda. Digital signering av givna läkemedelsdoser, omvårdnadsåtgärder, rehabilitering och träning har använts på Sjötången. Webbutbildning om läkemedelshantering inför delegering och vid uppföljning. Läkemedelsgenomgångar: Förenklad läkemedelsgenomgång har utförts på 110 personer i särskilt boende och hemsjukvård. 6 personer har fått en fördjupad läkemedelsgenomgång med stöd av apotekare. Vård i livets slut: Samtliga dödsfall i särskilt boende och i hemsjukvården är registrerade i Svenska palliativregistret. Förebyggande arbete mot undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen: Samtliga boendeenheter inom äldreomsorgen registrerar riskbedömningar i Senior alert. Hemsjukvården har kommit igång i mindre skala. Teamsamverkan (teamet kan bestå av sjuksköterska, vårdpersonal, arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef) har kommit igång på särskilt boende och i hemsjukvården i form av teamträffar där man tar upp riskbedömningar, planerar åtgärder och gör uppföljningar. Ny rutin skapad Nattfastemätning på särskilt boende har genomförts under året. Hygien: Hygienombudsträffar har anordnats två gånger av Smittskydd/Vårdhygien. Hygienrond på en enhet inom korttidsboende Uppföljning av tidigare hygienrond på en enhet inom hemtjänst/hemsjukvård och på ett särskilt boende. Fokus på basala hygienrutiner och förrådshantering. Webbutbildning i hygien för nyanställda i samband med delegering. All vårdpersonal ska skriva under att de känner till att de har ett personligt hygienansvar och tillämpar Basala hygienrutiner och klädregler. Kontroll av korrekt utförd handdesinfektion. Registrering av vårdrelaterade infektioner på särskilt boende. Medicinsk ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef enligt HSL har gjort en tillsyn av hygien och hantering av syrgas på en boendeenhet. Samverkan med landstingets Vårdhygien om åtgärder för att minska vårdrelaterade infektioner. Demens: Utifrån utvecklingsplanen för demensomvårdnad 2015 har en uppföljning gjorts. Nollvision en demensvård utan begränsningsåtgärder har implementerats. Handledning till personal av Silviasjuksköterska har införts. Demens ABC har införts som grundutbildning för all personal och vikarier på demensavdelningar. Avvikelser: Avvikelserapporteringen fungerar. Även risker för allvarliga händelser rapporteras. Avtalet avvikelserapporter inom hälso- och sjukvård har minskat med 5% sedan Händelseanalys i NITHA har använts vid tre händelser. Rehabilitering: Införande av COPM för att kvalitetssäkra rehabilitering. Framtagande av nya/reviderade rutiner: Lokala rutiner för läkemedelshantering. Delegering av läkemedelshantering. Registrering i Senior alert. Teamträffar. Omvårdnad av hjärtsviktspatienter. Provtagning vid behandling med direktverkande orala antikoagulantia. Basal hygien i vård och omsorg. Basala hygienrutiner och personligt hygienansvar. PM Vinterkräksjuka. Vaccination mot influensa. Hur och när sjuksköterska, läkare ska kontaktas. Förebyggande av och behandling av undernäring. Beställning av sondmat och tillbehör. Läkarmedverkan. Han- 8

29 tering av akut- och buffertläkemedelsförråd. Ansvarsövertagande av läkemedelshantering. Nyckelförteckning. Läkemedelshantering. Syrgasbehandling. Vem personal ska kontakta vid dödsfall. Åtgärder vid dödsfall. Hantering av smittförande, skärande och stickande avfall. Värmebölja, höga temperaturer. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Enligt vård och omsorgsnämndens internkontrollplan ska patientjournaler granskas utifrån om det finns planer för aktuella hälso- och sjukvårdsproblem och om omvårdnadspersonal gör uppföljningar i plan. MAS kontrollerar. MAS följer regelbundet resultaten i kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret och BPSD-registret och återför till verksamheten. Patientnämndsärenden utreds och besvaras av MAS och verksamhetschef. Resultatet delges Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott samt ledningsgruppen för Vård och omsorgsförvaltningen. Områdeschefs ansvar: Leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån resultat och förväntade effekter. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Enhetschefs ansvar: Leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån resultat och förväntade effekter. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Leda, planera, kontrollera och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån patientsäkerheten. Säkerställa att lokala rutiner finns i enlighet med lagstiftning och riktlinjer för hälso- och sjukvård samt att dessa följs. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar: Planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. Analys av loggkontroller i NPÖ. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Deltagande och ordförandeskap i Arbetsgrupp södra äldre, en del av närvårdsstrukturen i Sörmland. Deltagande i Arbetsgrupp södra barn och Arbetsgrupp södra psykiatri och funktionshinder. Avtal om läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård med landstinget Sörmland. Läkarmedverkan innefattar telefonkontakter, patientadministration, besök, handledning av personal, läkemedelsgenomgångar och akuta insatser. På medicinska grunder görs hembesök i ordinärt och särskilt boende av läkare. Tillgång till läkarmedverkan ska finnas dygnet runt. Dygnet runt finns också tillgång till tjänstgörande sjuksköterska på särskilt boende och i hemsjukvård. Arbetet styrs, leds och följs upp i lokal närvårdsledning. Avtal med Smittskydd/Vårdhygien. Två kommunala hygiensjuksköterskor delas med de andra kommunerna i Sörmland. 9

30 Avtal med Tandvårdenheten i landstinget Sörmland om munhälsobedömning av tandhygienist och utbildning om munvård för personal Avtal med Apoteket AB om kvalitetsgranskning av läkemedelshantering i särskilt boende, hemsjukvård, bostäder med särskild service och boendestöd samt fortbildning för sjuksköterskor inom läkemedelsområdet. Särskild överenskommelse gällande läkemedelsöverlämning och delegering i samband med socialtjänstinsatsen boendestöd. Överenskommelsen ska stödja en säker läkemedelshantering för personer med förskrivna läkemedel från psykiatriska kliniken i Nyköping och har slutits mellan Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland och Oxelösunds kommun. Samarbete mellan Akutklinken, Nyköpings lasarett och primärvården/kommunerna i södra länsdelen gällande rutiner för vårdplanering och informationsöverföring. Inom Oxelösunds kommun tillämpas Länsövergripande riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienterna i slutenvården i Sörmland. Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan, enligt SOSFS 2005: 27 reviderad Samverkan med andra vårdgivare vid allvarliga händelser. Mas deltar i nätverk för Masar i Sörmland Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet och för varje sådan händelse: Uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar. Bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Områdeschefs ansvar: Kartläggning av det som kan komma att uppstå i verksamheten, kartläggning av verksamheternas viktigaste processer, bedömning av risk och sannolikhet för att processerna inte kan fullföljas. Enhetschefs ansvar: Kartläggning av det som kan komma att uppstå vid framtida planerade händelser i verksamheten, kartläggning av verksamheternas viktigaste processer, bedömning av risk och sannolikhet för att processerna inte kan fullföljas. Behörighetstilldelning i verksamhetssystem och NPÖ. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Riskanalys genom att kontinuerlig identifiera, analysera och bedöma risker i verksamheten så att patientsäkerheten kan tillgodoses. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar: Riskanalys genom att kontinuerlig identifiera, analysera och bedöma risker i verksamheten så att patientsäkerheten kan tillgodoses. Riskanalys har genomförts gällande samverkan mellan hemtjänst och legitimerad personal. 10

31 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser En avvikelse ska rapporteras av den som upptäcker avvikelsen, denna skyldighet har alla oavsett yrkeskategori. Det kan exempelvis gälla läkemedel, fallskador, omvårdnad och informationsöverföring. Lokal rutin finns Riktlinjer för anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen enligt lex Maria och avvikelserapportering. Respektive enhetschef har ansvar för att följa upp och avsluta alla avvikelser. Medicinskt ansvarig sjuksköterska utreder och sammanställer avvikelserapporterna samt anmäler allvarliga avvikelser till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Ledningssystemet fastställer att klagomål som inkommer från patienter och anhöriga besvaras av enhetschef. Klagomål som inkommer via patientnämnd eller Inspektionen för vård och omsorg besvaras av verksamhetschef och MAS. En utredning av händelsen påbörjas snarast och återkopplas till den enhet som berörs. Patient, anhöriga, patientnämnden eller Inspektionen för vård och omsorg får återkoppling/analys efter utredning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska rapporterar till Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott. Ett klagomål till Gemensamma patientnämnden har besvarats under Händelseanalys har genomförts vid ett tillfälle gällande det klagomål som inkommit via Gemensamma patientnämnden. Vid händelseanalysen framkom brister som har åtgärdats. Områdeschefs ansvar: Säkerställa att det finns rutiner för att hantera synpunkter och klagomål. Säkerställa att det finns rutiner för att hantera avvikelser enligt SoL och HSL, missförhållanden eller risk för missförhållanden. Säkerställa att det finns rutiner för att hantera händelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada. Enhetschefs ansvar: Hantering av synpunkter, klagomål och avvikelser enligt Sol, LSS och HSL. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Händelseanalys Avvikelsehantering enligt HSL. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar: Händelseanalys Avvikelsehantering enligt HSL. Hantering av händelser som medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada. 11

32 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid ankomstsamtal och individuell vårdplanering inbjuds patient/brukare och i många fall även närstående att delta i att planera omvårdnaden. För att förebygga vårdskador informeras om kvalitetsarbetet i kvalitetsregistret Senior alert och hur vi tillsammans kan förebygga fall, undernäring, trycksår, ohälsa i munnen samt vårdrelaterade infektioner. Under året har brukarråd startats upp inom särskilt boende. Där avhandlas de områden som patienterna angett som viktiga. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Visualisering av måluppfyllelse Pilens färg visar om målvärdet är uppnått. Pilens riktning visar hur utvecklingen har varit sedan 2015 alternativt sedan föregående mätning. Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend Kommunmål: Trygg och värdig ålderdom Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde Målvärde Resultat 2016 Status och utveckling Patientsäkerhet - säker vård med god kvalitet Förebyggande arbetssätt Antal riskbedömningar av risk för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen och andel med måluppfyllelse (åtgärder vid risk och uppföljning) % 85% 65 % 12

33 Alla som bor i särskilt boende, vistas på korttidsboende eller är inskrivna i hemsjukvården ska få en riskbedömning minst två gånger årligen, med insatta åtgärder och uppföljning. Arbetet har till viss del stannat upp i särskilt boende och har bara delvis kommit igång i hemsjukvården. I de flesta fall får personer som har risk för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen åtgärder insatta och en uppföljning. Man arbetar oftast i team, där teamen kan se olika ut, beroende på behov. Personalkategorier som kan ingå i teamet är vårdpersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef. Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2015 Målvärde 2016 Resultat 2016 Status och utveckling 13

34 Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God vård i livet slut Andel med brytpunktssamtal till patient och närstående, smärtskattning, bedömning av munhälsa, ordination av läkemedel mot ångest och ej avliden i ensamhet (medelvärde) 71 % 80 % 73 % 2016 avled 85 personer som bodde på särskilt boende, i bostad med särskild service för vuxna, vistades på korttidsboende eller var inskriva i hemsjukvård i Oxelösunds kommun. Av dessa avled 62 personer inom verksamheten, övriga på sjukhus eller annan plats. 53 personer avled en av vården förväntad död, då man borde kunnat planera för och genomföra en god vård i livets slut. Samtliga förväntade dödsfall har registrerats i Svenska palliativregistret. Andel som fått ett brytpunktssamtal av läkare har ökat. Munhälsan bedöms oftare än 2015 och andelen som smärtskattas är den högsta någonsin. 14

35 Kvalitetsspindel från Gröna områden visar uppfyllda målvärden, röda ej uppfyllda. Kvaliteten varierar mellan olika enheter. Korttidsboende och hemsjukvård har uppnått en högre kvalitet än särskilt boende. Hemsjukvård: Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde Målvärde Resultat 2016 Status och utveckling Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God hygien Korrekt utförd handdesinfektion hos personal 57 % 75 % 77 % Personalen har kontrollerats vad gäller korrekt utförande av handdesinfektion 15

36 med handcheck. Resultatet blev att 137 personer av 179 testade (77%) klarade kontrollen. Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2015 Målvärde 2016 Resultat 2016 Status och utveckling Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God demensvård Andel som inte har olämpliga läkemedel (neuroleptika och lugnande) 70% 60% 68% Det finns starkt stöd i vetenskapen för att BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) i första hand ska behandlas med omvårdnadsåtgärder och att eventuell behandling med läkemedel bör ske med stor försiktighet. Data är hämtade från bpsd-registret. Under året har beräkningsgrunden ändrats så att vid-behovsläkemedel inte längre registreras. Övriga resultat: Avvikelser Antalet avvikelserapporter inom hälso- och sjukvård har minskat sedan % av rapporterna gäller brister i läkemedelshantering. Den största andelen utgörs av utebliven läkemedelsdos. Risk/incident i läkemedelshantering kan vara utebliven signatur på signeringslista, ej låsta läkemedelsskåp, utgånget datum på läkemedel. Inom omvårdnad rapporteras utebliven provtagning, utebliven eller felaktig sårvård, brister i hantering av rörelselarm. Antalet avvikelserapporter till annan vårdgivare har varit 24. Två avvikelserapporter har inkommit från annan vårdgivare. 16

37 Uppföljning av tillsyn av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service enligt LSS Medicinskt ansvarig sjuksköterska har gjort en uppföljning av tillsyn 2014 av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service enligt LSS. Verksamheten har inte åtgärdat de brister som identifierades 2014 och Bristerna gällde främst teamträffarnas struktur och genomförande, dokumentation samt rutiner som saknas eller inte följs för riskbedömning, samtycken och kommunikation. 17

38 Länsgemensamma mål: Länsgemensamma nämnden NSV (Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård) har fattat beslut om revidering av Handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre I handlingsplanen ingår mål och indikatorer för bland annat god läkemedelsbehandling, god vård vid demenssjukdom, preventivt arbetssätt, rehabilitering, hemsjukvård och god vård i livets slut. God läkemedelsbehandling: Mål hemsjukvård som i särskilt boende. Antalet individer som får dokumenterad och kodad LMG ska öka jämfört med ch kodad LMG vara gjord 2016 (på längre sikt är målet minst 80 %). Resultat för Oxelösund: Antalet personer som fått läkemedelsgenomgångar 2016 (110 personer) har ökat jämfört med 2015 (71 personer). 93 personer på särskilt boende har fått en enkel läkemedelsgenomgång, 72%. God vård vid demenssjukdom Nittio procent av personer med demenssjukdom får under någon period beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Skattning av graden av symtom och adekvata åtgärder är till stor nytta för dessa personer oavsett boendeform. BPSD: Mål s- sjukdom. Mått m- fattning har en bemötandeplan ökar Resultat för Oxelösund: 60 personer är skattade i BPSD-registret 2016, samma antal som Högre andel har en bemötandeplan 2016 jämfört med Svedem: Mål Mått av personer med demenssjukdom är kvalitetssäkrad. Resultat för Oxelösund: 55 personer har fått en uppföljning i Svedem Det finns 54 platser på särskilt boende för personer med demenssjukdom. 18

39 Preventivt arbetssätt Undernäring, fall, trycksår, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion är kopplade till varandra och viktiga att förebygga oavsett medicinsk diagnos eller var vård och omsorg sker. Registrering och riskbedömning i Senior alert (SA)ger möjlighet till ett systematiskt förbättringsarbete med direkt återkoppling av resultat. Mål äldre. Mått sår, fall, nattfasta och vårdrelaterade infektioner SA Resultat för Oxelösund: Riskbedömningar har gjorts på 39 personer i ordinärt boende, tgärd i Relevanta enheter har deltagit i punktprevalensmätningar. 65% av personer i särskilt boende har fått en riskbedömning med åtgärd i SA. k- Rehabilitering Personer som bedöms ha risk för fall, trycksår eller undernäring kan tillsammans med förebyggande åtgärder även behöva rehabiliterande åtgärder. Rehabilitering är ett medel för att förbättra livskvaliteten och öka delaktighet. Förbättrad aktivitets- och funktionsförmåga leder till ökad självständighet i vardagen. COPM (Canadian Occupational Performance Measure) är ett validerat och personcentrerat mätinstrument som mäter personens egen skattning av aktivitetsutförande och tillfredsställelse före och efter rehabilitering. Mål - och omsorg för äldre. Mått ingar i COPM ökar Åtgärder m- sjukvård, kommunens och landstingets rehabiliterande enheter Resultat för Oxelösund: Utbildning av paramedicinsk personal i COPM har skett. Hemsjukvård Definierade interdisciplinära team med tydliga roller och samordnad individuell planering skapar förutsättningar för en trygg och patientsäker vård i hemmet för personer som är inskrivna i hemsjukvården. Läkarbesök och tidig bedömning i hemmet kan förhindra sjukhusinläggning. Mål läkare Mått 19

40 Resultat för Oxelösund: 96 % av patienterna i hemsjukvården har en SIP. God vård i livets slut Ett stöd i arbetet för en god kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet är Svenska Palliativregistret. Genom att fylla i dödsfallsenkäten och lägga in i registret, på alla dödsfall får enheterna tillgång till sin egen statistik. Statistiken kan sedan ligga till grund för det systematiska förbättringsarbetet på enheten. Mål Mått dödsfall ska överstiga 60% 50% Resultat för Oxelösund: ttning ska vara mer än Täckningsgrad I Svenska palliativregistret = 100% Andelen personer som fått ett brytpunktssamtal av läkare = 60% Andelen personer som fått en validerad smärtskattning = 62% Övergripande mål och strategier för kommande år Trygg och värdig ålderdom Nämndens mål Mått till nämndens mål Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet Förebyggande arbetssätt Mod och framtidstro Trygg och effektiv planering vid utskrivning från slutenvård Riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen: Andel med måluppfyllelse (Bakomliggande orsaker och insatta åtgärder vid risk, medelvärde) Antal dagar i genomsnitt från utskrivningsklar till hemgång Målvärde 2017 Målvärde 2018 Målvärde % 78% 84% 90% 90% 90% 5,47 3,96 4,32 3,0 3,0 3,0 20

41 Strategier: Fokus på förebyggande arbetssätt Kartlägga kommunens processer vid in- och utskrivning i slutenvård. Införa digital vårdplanering Bli producenter i NPÖ Nationell patientöversikt Införa digital avvikelsehantering i Treserva Kvalitetssäkra styrdokument för hälso- och sjukvård Fortsatt arbete med patientsäkerhetsronder (1 gång/år av Mas på arbetsplatsträffar). Tema förebyggande arbetssätt. Fokus på att kontaktpersonal ska göra riskbedömningar. Fortsatt registreringar av vårdrelaterade infektioner och deltagande i Svenska HALT Fortsatta kontroller av korrekt utförd handdesinfektion Utbildning/workshop i Senior alert för berörd personal i hemtjänst/hemsjukvård och särskilt boende Fortsätta registrera i BPSD-registret för att öka kvaliteten i demensvården Fortsätta gör uppföljningar i Svedem på särskilt boende Ta fram rutiner för kontinensarbetet, utse ansvarig Arbeta enligt rutiner för läkemedelsgenomgångar i samverkan med vårdcentralen och apotekare Införande av digital signering på Björntorp och i hemsjukvården Införande av hjärtsviktssjuksköterskor för att kvalitetssäkra vården av patienter med hjärtsvikt Införande av diabetessjuksköterskor för att kvalitetssäkra vården av patienter med diabetes Använda NITHA, ett digitalt verktyg för händelseanalys Uppföljning av utvecklingsarbetet för en kvalitetssäkrad demensomvårdnad Minska nattfasta på särskilt boende 21

42 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Ingela Mindemark Vård- och omsorgsnämnden Uppföljning av tillsyn av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service enligt LSS 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut är - godkänna informationen - uppdra åt berörda områdeschefer att åtgärda identifierade brister - uppdra åt medicinskt ansvarig sjusköterska att göra en ny uppföljning hösten Sammanfattning Medicinskt ansvarig sjuksköterska har övergripande ansvar för kvalitet och säkerhet inom hälso- och sjukvård inom vård och omsorgsförvaltningen, det vill säga att vården är god och säker, utförs i enlighet med gällande lagar och föreskrifter inom området samt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Inom ramen för uppdraget som medicinskt ansvarig sjuksköterska gjordes 2014 en tillsyn av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service. Brister som identifierades gällde främst teamträffarna där enhetschef, omvårdnads-personal, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast träffas en gång i månaden för att samverka runt brukare/patienter. Hösten 2015 gjordes en uppföljning i form av intervjuer med berörda personalkategorier. Samma brister som vid tillsynen 2014 kvarstod. Vård och omsorgsnämnden beslutade att berörda områdeschefer fick i uppdrag att åtgärda bristerna och att en ny uppföljning skulle ske hösten Denna uppföljning utfördes av medicinskt ansvarig sjuksköterska tillsammans med enhetschef för bostäder med särskild service och enhetschef för legitimerad personal. En del av bristerna är åtgärdade, andra inte. De brister som kvarstod hanteras i en handlingsplan med hjälp av personalfunktionen, uppföljning sker varje månad. Päivi Pannula Förvaltningschef Ingela Mindemark medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslut till: MAS (FÅ) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

43 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON OC USO och ÄO (FÅ)

44 Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över motion om att utreda LOV (lagen om valfrihetssystem) och därefter ett införande 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslutar att anta yttrandet och att frågan om ett införande av LOV inte ska utredas ytterligare. 2. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har avgett yttrande till Kommunfullmäktige om att utreda LOV (lagen om valfrihetsystem) och därefter ett införande. Vård- och omsorgsnämnden har av Kommunfullmäktige (Kf ) ånyo anmodats att utreda frågan. Vård- och omsorgsnämnden har därefter avgett ännu ett yttrande i frågan vilket genom denna tjänsteskrivelse kompletteras med ytterligare uppgifter enligt begäran. Någon senare utvärdering av LOV på nationell nivå än Äldrecentrums rapport 2013:1 verkar inte ha genomförts. Nedan redovisas utdrag från några publicerade artiklar samt avgivna remissvar i ämnet. Utdrag ur artiklar från PRO:s hemsida. Idag är det frivilligt för kommunerna att införa LOV, medan det för landstingen är obligatoriskt för nya vårdcentraler. Efter att lagen infördes 2009 har fler än 150 kommuner infört LOV. Jämfört med år 2000 finns det idag dubbelt så många privata utförare. En femtedel av omsorgen är privat. Mest inom hemtjänsten. Skillnaden mellan olika kommuner är dock stor. I över tio kommuner, de flesta i storstäder, är över hälften av omsorgen privat. När lönsamhet är avgörande är risken stor att vårdgivare försöker välja bort patienter som inte betraktas som lönsamma. Istället prioriterar de patienter som inte kräver mycket tid och stora resurser. De som drabbas blir då äldre med många sjukdomar, kroniskt sjuka, psykiskt sjuka och invandrare med språkproblem. PRO anser att erfarenheterna av LOV är så oroande att lagen måste ifrågasättas. Kommuner och landsting/regioner måste få större möjlighet att anpassa valfrihetssystemen efter lokala förhållanden, för att garantera allas rätt till vård på lika villkor. Därför måste lagen om valfrihetssystem ses över i grunden. Utdrag ur artikel i tidskriften Äldre i centrum, nr Det är osäkert om kundval inom äldreomsorgen kan vara kvalitetsdrivande. En Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

45 Tjänsteskrivelse 2(3) Datum VON förutsättning är att den äldre personen är en välinformerad kund, med möjlighet att göra val mellan olika alternativa utförare och välja bort dem som är dåliga. Det skriver utredare Sven Erik Wånell. Riksdagen beslöt 2009 utifrån regeringens proposition Värdigt liv i äldreomsorgen (prop. 2009/10:116) om bland annat en ny bestämmelse i SoL, att Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. ( 5 kap, 5 tredje stycket). Det finns ännu inga utvärderingar som visar effekterna av denna lagändring. Det vi vet från tidigare intervjustudier med äldre personer som har hemtjänst är att man vill bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp. I en forskningsrapport från Konkurrensverket (rapport 2012:3) skriver ekonomie doktor Karl Lundvall att Brukare vill typiskt sett ha valfrihet över vad som ska utföras och hur ofta, snarare än vem som ska göra det. I den meningen kan valfrihetsreformen i någon mening upplevas som missvisande. Verklig valfrihet gäller först när brukarna får bättre inflytande om vilka tjänster som ska ingå i hemtjänsterbjudandet. Delar av Äldrecentrum fou:s remissvar över Betänkandet Framtidens valfrihetssystem - inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Sammantaget är Äldrecentrums bedömning att det ännu gått alltför kort tid sedan införandet av LOV för att det ska vara möjligt att bedöma om en tvingande lagstiftning gällande hemtjänst behövs eller är lämplig. Såsom också framförts i särskilt yttrande av sakkunniga Andreas Hermansson och Katarina Sundberg lutar sig utredningen i nuläget mot indikationer på vilka effekter som LOV har lett till. Regeringen bör avvakta tills ett säkrare och tydligare underlag finns. Det går inte att se några skillnader i kvaliteten i hemtjänsten mellan de kommuner som infört respektive de kommuner som inte infört LOV. Det går heller inte att se några skillnader i effektivitet i hemtjänsten mellan dessa båda kommungrupper. Utredningen konstaterar detta men gör ändå bedömningen att de förväntade effekterna, det vill säga högre kvalitet och lägre kostnader, kommer att få ökat genomslag i takt med att valfrihetssystemen etableras och fler brukare gör aktiva val. Äldrecentrum befarar att den bedömningen vilar på ett alltför tunt underlag för att redan nu vara motiv för att införa tvingande lagstiftning. Kommunstyrelsens pensionärsråd (KPR) i Stockholm har avgett remissvar i samma betänkande där man enhälligt säger nej till en tvingande lag att alla kommuner ska öppna för att införa LOV. 3. Medborgarens perspektiv Av ovan redovisade utdrag samt remissvar framgår att det finns anledning ifrågasätta nyttan för medborgarna till ett införande av ett valfrihetssystem. Päivi Pannula Förvaltningschef Lars Ask utvecklingsstrateg

46 Tjänsteskrivelse 3(3) Datum VON Beslut till: KF(FÅ)

47 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (2) Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämnden Von 68 Dnr VON Yttrande över motion om att utreda LOV (lagen om valfrihetssystem) och därefter ett införande Vård- och omsorgsnämndens beslut Tidigare antaget yttrande daterat över motion om utredning av LOV (lagen om valfrihetssystem) och därefter ett införande står fast utan ytterligare utredning. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har avgett yttrande till Kommunfullmäktige om att utreda LOV (lagen om valfrihetssystem) och därefter ett införande. Vård- och omsorgsnämnden har av Kommunfullmäktige (Kf , 107) ånyo anmodats att utreda frågan. Vård- och omsorgsnämnden konstaterar att inga nya uppgifter framkommit som talar för att frågan behöver utredas vidare för närvarande. För att identifiera orsaker till ineffektivitet och höga kostnader inom verksamheten har analys av verksamheten skett enligt SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) och RKA:s (Rådet för främjande av kommunala analyser) handledning Koll på hemtjänsten. Analysen har resulterat i en rapport och åtgärdsplan som presenterats i Vård- och omsorgsnämnden samt kommunstyrelsen. Rapporten har i sin tur utmynnat i framtagande av en handlingsplan för åtgärder som successivt genomförs, rapporteras och godkänns av Vård- och omsorgsnämnden. Parallellt med analysarbetet och genomförande av åtgärder har en omfattande utbildning i äldreomsorgens nationella värdegrund bedrivits för ökad kvalitet. Pågående åtgärder för en ökad kvalitet och effektivitet bedöms som framgångsrika över tid och att utreda för eventuell förändring av verkställighet kan vara kontraproduktivt för det förändringsarbete som pågår. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Vård- och omsorgsförvaltningen Protokollsutdrag , Kf 107. Motion om att utreda LOV (lagen om valfrihetssystem) och därefter ett införande Dagens sammanträde Framskrivet förslag Tidigare antaget yttrande daterat över motion om utredning av LOV (lagen om valfrihetssystem) och därefter ett införande står fast utan ytterligare utredning. Utdragsbestyrkande

48 Sammanträdesprotokoll Blad 2 Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämnden Von 68 Dnr VON Förslag Katarina Jakobsson (M) föreslår att ärendet återremitteras för ytterligare utredning av ärendet. Beslutsgång Ordförande frågar om ärendet ska avgöras idag eller att återremitteras och finner att ärendet ska avgöras idag. Ordförande frågar om framskrivet förslag och finner att nämnden bifaller förslaget. Reservation Katarina Jakobsson (M) och Kicki Bälldal (M) reserverar sig mot beslutet och lämnar följande skriftliga reservation: I kommunfullmäktige återremitteras motionen genom en minoritetsåterremiss med en uppmaning att verkligen låta utreda frågan på ett seriöst sätt. Att då p g a vetskapen om att nästa gång ärendet kommer upp i kommunfullmäktige kunna avslå motionen utan att hanterat den ytterligare visar att minoritetsåterremisser i praktiken är helt verkningslösa och inte verkar för en ökad demokrati. Vi ser även att pågående arbetet Koll på hemtjänsten är ett mycket bra arbete, som vi såklart hoppas kommer leda till ökad kvalitet och större välbefinnande för både personal och vårdtagare inom den kommunala hemtjänsten. Moderaterna i Oxelösund förordar dock fortfarande att motionen förtjänar att tas på större allvar. Att utreda konsekvenserna om att införa LOV skulle i längden kunna visa på att LOV är en väg framåt och stärka Oxelösunds kommun som en god välfärdsleverantör, därmed reserverar vi oss för andra gången, till förmån att låta utreda LOV. Katarina Jakobsson, M Kicki Bälldahl Andersson, M Beslut till: Ks/Kf (för åtgärd) Utdragsbestyrkande

49 Remissvar 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Yttrande om motion om att utreda LOV (lagen om valfrihetssystem) och därefter ett införande Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning är att fakta inte talar för att utreda LOV på nytt. Fakta som framkommit under de senaste åren visar att det inte går att konstatera att det varken är bättre eller sämre för den enskilde brukaren med stöd från offentlig eller privat vård- eller omsorgsgivare. Detta talar för en fortsatt offentlig vård- och omsorgsgivare. Utvärderingar och uppföljningar visar att införande av LOV innebär högre kostnader i samband med anbudsförfarande. Uppföljningsansvaret tillkommer för fler utförare för att säkerställa vården och omsorgen. Dessa tillkommande utförare kan vara mer kännbart för små kommuner. Förvaltningen anser att möjligheten till LOV för vården och omsorgen i Oxelösund inte behöver utredas på nytt då den utredning som gjordes 2012 fortfarande är aktuell. Päivi Pannula Socialchef Titti Kendall Områdeschef äldreomsorgen Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

50 Sammanträdesprotokoll Blad1(2) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Kf 107 Dnr KS Svar på motion om att utreda LOV (lagen om valfrihetssystem) och därefter ett införande Kommunfullmäktiges beslut Ärendet återremitteras för vidare utredning. Sammanfattning Kommunfullmäktige medgav , 143, Dag Bergentoft (M), Bo Höglander (C) och Klas Lundbergh (L) att lämna en motion om att utreda konsekvenserna av att införa ett valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) och att därefter införa systemet. Motionen har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelseförvaltningen har remitterat ärendet till vård- och omsorgsnämnden med begäran om yttrande. Vård- och omsorgsnämnden tar inte ställning till motionen, men i nämndens protokoll uppges att Socialstyrelsen i en studie konstaterat att det inte fanns några stora och entydiga kvalitetsskillnader utifrån regiform (privat eller kommunal). Andra konstateranden, enligt vård- och omsorgsnämnden, pekar på fördyrande omkostnader kring bland annat anbudsförfarande, uppföljning och kontroller. I det yttrande som vård- och omsorgsnämnden antagit är bedömningen att inget talar för att utreda LOV på nytt. Vård-och omsorgsförvaltningen har tidigare (2012) utrett frågan och bedömer att den utredningen fortfarande är aktuell. Kommunstyrelseförvaltningen hänvisar till vård- och omsorgsnämndens protokoll, med antaget yttrande, från och har inget att tillägga. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att frågan om införande av valfrihetssystem i Oxelösund i hög grad är knuten till politisk ideologi. Förvaltningen överlämnar därför ärendet till kommunstyrelsen utan ställningstagande. Beslutsunderlag Protokoll Ks , 141. Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen Protokoll Kf 143. Protokollsutdrag Von 12 - Yttrande gällande LOV. Utdragsbestyrkande

51 Sammanträdesprotokoll Blad 2 Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Dagens sammanträde Kommunstyrelsens förslag Motionen avslås. Förslag 1. Dag Bergentoft (M) föreslår återremiss för vidare utredning. Bo Höglander (C) och Katharina Jakobsson (M) instämmer. 2. Patrik Renfors (V) föreslår avslag på Dag Bergentofts (M) förslag. 3. Patrik Renfors (V) föreslår bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden frågar om ärendet ska avgöras idag och finner att det så ska göras. Votering Ja avgörs idag, nej återremiss. 19 ja 11nej, bilaga. Beslut till: Förslagsställarna (för kännedom) Vård- och omsorgsnämnden (för kännedom) Utdragsbestyrkande

52 Att utreda LOV (lagen om valfrihetssystem) och därefter ett införande! Lagen om valfrihet har ökat människors möjlighet att råda över sina egna liv. Många kommuner har tagit till sig lagsens möjligheter och infört LOV. Tyvärr har vissa kommuner avstått från detta och värnat om de kommunala monopolen. Invånarna ställs därför vid sidan av den valfrihet som lagen vill uppnå. Oxelösund är en av dessa. Lagen om valfrihet har visat sig ha så positiva effekter där den införts. l Sverige så är det stora skillnader mellan könen gällande vilket yrke man väljer. Vi har en könssegregerad arbetsmarknad. Sverige har färre företagare än många andra europeiska länder, främst är det kvinnors företagande som är lågt. En av orsakerna till det är att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar inom vården, skolan och omsorgen, l alla dessa områden har det funnits starka regleringar och även där det öppnats upp finns ett politiskt motstånd till privat driven verksamhet. Med andra aktörer som driver verksamhet inom vård och omsorg skulle det dels finnas möjlighet att välja mellan olika arbetsgivare. Konkurrens leder det till att trycket ökar på bättre anställningsvillkor och trycket på högre löner. Det skapar också förutsättningar för utveckling och innovation inom värden och omsorgen. Lagen om valfrihet, LOV, infördes avalliansregeringen Det var ett sätt att göra det möjligt att släppa in privata alternativ inom vård och omsorg upphandling. Genom LOV öppnades många nya företagsmöjligheter inom branscher som tidigare totalt dominerats av offentlig verksamhet. Utöver att det gav många nya möjligheter att starta företag, så innebar införandet att den som behövde tjänsterna fick möjlighet att välja och att anställda fick fler arbetsgivare att välja mellan. Det finns flera skäl att förorda att lagen om valfrihet ska gälla för alla. Dels att det är den som är i behov av vård eller omsorg som måste ha möjlighet att kunna välja vem som ska hjälpa, till exempel i duschen. Men också för att arbetstagare, många gånger med lång och kvalificerad utbildning och erfarenhet, ska kunna välja mellan olika arbetsgivare. Det tredje perspektivet är att värd- och omsorg är branscher som av tradition domineras av kvinnor. Kvinnor ska också ha möjlighet att utveckla en affärsidé och få chansen att pröva sina idéer. Och slutligen - utan innovation och utveckling inom värden och omsorgen kommer morgondagens behov inte kunna mötas. Vi hemställer att: kommunen utreder vilka konsekvenser ett införande av LOV innebär med hänsyn till kvalitet, kostnader, tidsåtgång för införande och påverkan på egen verksamhet. Altiansen LOxelösund ^o/a-//- 2ö uz<< Klas Lundberg (SP] /-'

53 Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Lundin Vård- och omsorgsnämnden Utredning av kostnader för gratis snöbroddar till äldre 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Alternativ 1 Äldre över 65 år erbjuds broddar till vintern och insatsen prioriteras i budget med en kostnad av kronor. Alternativ 2 Kostnadsfria broddar erbjuds inte till äldre. Alternativ 3 Vård- och omsorgsnämnden äskar om extramedel från Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige alternativt överlämnar ärendet dit då det bör hanteras som en folkhälsofråga. 2. Sammanfattning Vård och omsorgsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att utreda kostnaderna för broddar till äldre i Oxelösunds kommun utifrån ett önskemål från Kommunala Pensionärsrådet (KPR). Ett flertal kommuner har lämnat ut gratis broddar till sina äldre eller stimulerat de äldre att införskaffa broddar genom eget inköp. Vid Vård- och omsorgsnämndens sammanträde återremitterades ärendet och förvaltningen får i uppdrag att 1. Jämföra upphandlingar direkt med leverantör och distribution av kommunen. 2. Jämföra upphandling med andra kommuner och/eller landsting. 3. Undersöka vad det skulle innebära och hur det skulle administreras om man valde att ha en serviceavgift vid utlämning av broddar. 4. Gå på remiss till KPR och lyssna på deras åsikter om liggande förslag. 5. Undersöka vad den förebyggande effekten är utifrån kostnader och halkrisken. 3. Ärendet De kommuner som delat ut gratis broddar har haft ett varierande upplägg. Till exempel har Krokoms kommun valt att skicka ett brev till alla som fyller 75 år i år med erbjudande om ett hembesök av kommunens distriktssköterska. Tackar man ja till hembesök får man ett par broddar. I Tranås har man delat ut gratis broddar till ålderspensionärer 65 år och äldre. Man gjorde en upphandling där det i avtalet även ingick utdelning av broddarna. Kommunen Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

54 Tjänsteskrivelse 2(3) Datum VON marknadsförde broddarna genom sina befintliga kostnadsfria kanaler (t ex hemsida, kommuntidning, socialtjänstens träffpunkt för äldre, information i samband med äldrevecka). Tranås kommun har ännu inte beslutat om detta var en engångsföreteelse eller om utdelningen ska fortsätta nästa år. Örnsköldsviks kommun har samverkat med landstinget och delat ut gratis broddar till de personer över 65 år som deltagit i tipsrundor i samband med fallpreventionskampanjer. Karlshamns kommun har avslagit förslaget att dela ut gratis broddar med hänvisning till att det inte är verifierat vilken effekt ett sådant förslag skulle ha. Även Södertälje kommun har efter utredning kommit fram till att inte dela ut gratis broddar på grund av för hög kostnad, brist på evidens samt att det kan strida mot likabehadlingsprincipen i kommunallagen. I Södertäljes omfattande utredning, daterad , framkommer bland annat följande: En rapport om fallskador bland äldre har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL) Av kunskapsöversikten framgår att ungefär en tredjedel av de fallolyckor som drabbar äldre och som kommer i kontakt med akutvården, sker utomhus. Det framgår även att det sällan är en enskild orsak till att personer faller utan flera faktorer som exempelvis läkemedel, balans, dålig syn eller dåligt underlag. De kommuner som delat ut gratis broddar till äldre har oftast gjort det med argumentet angivet till att förebygga fallskador. När det gäller kostnader för fallolyckor hänvisar Södertäljes utredning till en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Där framgår bl. a. att kommunens andel av kostnaderna i samband med fallolyckor uppgår till ca 12 %. Den egentliga kostnadsbäraren är dock i slutändan alltid individen i rollen som skadad, skattebetalare, förvärvsarbetande eller anhörig. Den direkta effekten av förebyggande insatser är svår att mäta på kort sikt. Effekten av att dela ut gratis broddar har inte kunnat mätas hos någon av de kommuner som infört systemet. Som tidigare nämnts är det flera bakomliggande orsaker till fallolyckor, vilket innebär svårigheter att mäta effekt av en särskild insats. Om en fallolycka kan förhindras är det stora vinster framförallt för individen men också för samhället i övrigt. Förutom den direkta kostnaden för broddar tillkommer administrativa insatser/kostnader i form av t ex informationsbrev, porto, organisation av distribution och utprovning/utlämning. Dessutom kan tillkomma kostnader för upphandling. De kommuner som avslagit förslaget om att införa gratis broddar har motiverat detta med att det saknas evidens för att det har effekt, att det kan strida mot likabehandlingsprincipen i kommunallagen 2 kap 2 eller att det inte ligger i det kommunala uppdraget att dela ut broddar eller annan personlig skyddsutrustning. 4. Medborgarens perspektiv Det är viktigt att äldre vågar gå ut även på vintern för att upprätthålla sin fysiska förmåga och att kunna vara självständig med inköp och sociala kontakter. Med gratis broddar finns inga ekonomiska hinder för någon äldre att införskaffa broddar. Vissa medborgare kan ha språkliga svårigheter att förstå eventuell utskickad information. Det behöver då finnas en beredskap i kommunen att informera på andra språk än svenska.

55 Tjänsteskrivelse 3(3) Datum VON Informationen behöver i förekommande fall även översättas till finska eftersom kommunen är finskt förvaltningsområde. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Vård- och omsorgsförvaltningen Päivi Pannula Förvaltningschef Lena Lundin Administrativ handläggare Beslut till:

56 Sammanträdesprotokoll Blad1(1) Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämnden (7) Dnr VON Redovisning delegationsbeslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Redovisning av delegationsbesluten godkänns. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt i vissa frågor till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av Vård- och omsorgsnämnden antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till Vård- och omsorgsnämnden. Redovisningen innebär inte att Vård- och omsorgsnämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det Vård- och omsorgsnämnden fritt att återkalla en lämnad delegation. Vård- och omsorgsnämnden föreläggs utövad delegationsrätt från Biståndshandläggare/ december/ Särskilt boende, hemtjänst, matdistr, larm, enhetschef januari daglig verksamhet, korttidsvistelse Avgiftshandläggare/ december/ Avgiftsbeslut, färdtjänst, riksfärdtjänst färdtjänsthandläggare januari LSS-handläggare december/ Personlig assistans, daglig verksamhet, januari korttidsvistelse, ledsagarservice, kontaktpers Socialtjänst IFO december/ Försörjningsstöd, utredn, behandling januari Områdeschef Enhetschef Von au Återkallelse av serveringstillstånd Upphörande av serveringstillstånd Tillfälligt serveringstillstånd slutet sällskap Protokollsutdrag beslut Von au 252-granskning delegationsbeslut Protokollsutdrag beslut Von au 5-granskning delegationsbeslut Protokollsutdrag beslut Von au 33-granskning delegationsbeslut Protokollsutdrag beslut Utdragsbestyrkande

57 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Ingela Mindemark Vård- och omsorgsnämnden MAS rapport Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut är att godkänna informationen. 2. Sammanfattning Resultat gällande målen för patientsäkerhet 2017: Förebyggande arbetssätt: 20 riskbedömningar (varav 2 i hemsjukvården) har registrerats i Senior alert. Av dessa hade 18 personer risk inom ett eller flera områden. Trygg och effektiv planering vid utskrivning från slutenvård: Oxelösund klarar målet på max 3 dagar från utskrivningsklar till hemgång. Päivi Pannula Förvaltningschef Ingela Mindemark medicinskt ansvarig sjuksköterska Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se