Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2016 Datum och ansvarig för innehållet Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Titti Kendall, verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen

2 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 6 Struktur för uppföljning/utvärdering 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 7 Uppföljning genom egenkontroll 9 Samverkan för att förebygga vårdskador 9 Riskanalys 10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 11 Hantering av klagomål och synpunkter 11 Samverkan med patienter och närstående 12 Resultat 12 Övergripande mål och strategier för kommande år 20 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 3

4 Sammanfattning Vårdgivaren Oxelösunds kommun är enligt 3 kap. Patientsäkerhetslagen (PSL) skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav och en kvalitetsfråga. En person som har kontakt med kommunens representanter ska känna sig trygg och säker. En anställd ska kunna utföra sitt arbete med rätt förutsättningar och metoder så att en säker vård och omsorg kan ges. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten Registrering i kvalitetsregister, registrering av vårdrelaterade infektioner, kvalitetsgranskning av läkemedelshantering, hygienrond. Läkemedelsgenomgångar. Patientsäkerhetsronder med fokus på nutrition och mellanmål. Kontroll av korrekt utförd handhygien. Införande av beslutsstödet SKILS (för legitimerade sjuksköterskor vid bedömning av förändrat hälsotillstånd). Uppföljning av tillsyn av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service inom funktionsstöd (LSS). Work-shops inom dokumentation enligt ICF för sjuksköterskor. Återinförande av teamträffar. Införande av digital signering av givna läkemedel, omvårdnad, rehabilitering och träning. Uppdelning av kortvård och hemtjänst i mindre grupper. Kartläggning av demensvården och planering för kvalitetssäkring. Större fokus på avvikelsehantering. Nattfastemätning på särskilt boende. Deltagande i Svenska HALT, punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Införande av riskanalys på individnivå på en kortvårdsavdelning. Processen med att införa digital signering inom fler verksamheter har startat. Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll Rapportering på varje nämndsammanträde om hur resultaten ser ut gällande målen för patientsäkerhetsarbetet. Internkontrollplan med kontrollpunkt gällande journalgranskning av patientjournaler. Kontroll av handdesinfektion. Deltagande i punktprevalensmätning av trycksår och fall samt vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Mätning av nattfasta. Registrering av vårdrelaterade infektioner på särskilt boende. Hur risker för vårdskador identifierats och hanterats Avvikelserapportering även på risker. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser Avvikelserapporter tas upp på varje arbetsplatsträff, diskuteras och åtgärdas. De viktigaste resultaten som uppnåtts: - Kvalitetsarbetet med riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen har minskat på särskilt boende och inte kommit igång ordentligt i hemsjukvård/hemtjänst. Antalet riskbedömningar har inte motsvarat behovet. De flesta som riskbedömts och där risk finns får åtgärder insatta och är riskbedömda i team. Uppföljning av insatta åtgärder utförs i lägre grad än tidigare. - Kvaliteten på vården i livets slut har ökat gällande läkarinformation till patienten och anhöriga, bedömning av munhälsa och smärtskattning. I hemsjukvård och korttidsboende uppnås högre kvalitet än på särskilt boende. - Arbetet med registrering i BPSD-registret (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) har fortsatt. 4

5 - Avvikelserapporteringen fungerar och enhetscheferna har tagit sitt ansvar för att åtgärda fel och brister. Antalet avvikelserapporter har minskat sedan Avvikelserapporter om utebliven signering har minskat. På Sjötångens äldreboende där digital signering införts har antalet avvikelsrapporter om framför allt utebliven läkemedelsdos minskat kraftigt. - Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen visar god kvalitet. - Antalet vårdrelaterade infektioner har minskat. - Många patienter har fått en enkel läkemedelsgenomgång och ett fåtal fördjupad. - En plan för kvalitetssäkring av demensvården finns. - Personalen utför korrekt handdesinfektion. - Under året har särskilt boende deltagit i Svenska HALT, punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Resultatet visar att andelen vårdrelaterade infektioner i Oxelösunds kommun är högre än rikssnittet. Även riskfaktorerna är fler i Oxelösunds kommun. - Antalet vårdrelaterade infektioner på särskilt boende har minskat. Ett utbrott av vinterkräksjuka har förekommit på särskilt boende, där insjuknade 6 patienter och 7 personal. - Nattfastemätningen visar att många patienter har en alldeles för lång nattfasta. - Den länsgemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård har beslutat om mål och mått för äldre gällande bland annat läkemedelsbehandling, preventivt arbetssätt, rehabilitering, demensvård, hemsjukvård och vård i livets slut. Oxelösunds kommun har uppnått goda resultat på de flesta av måtten. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Nämndens mål Patientsäkerhet - säker vård med god kvalitet Förebyggande arbetssätt Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God vård i livet slut Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God hygien Mått till nämndens mål Antal riskbedömningar av risk för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen och andel med måluppfyllelse (åtgärder vid risk och uppföljning) Andel med brytpunktssamtal till patient och närstående, smärtskattning, bedömning av munhälsa, ordination av läkemedel mot ångest och ej avliden i ensamhet (medelvärde) Andel personal med korrekt utförd handdesinfektion Ingångsvärde 2015 Målvärde % 85% 71% 80% 57% 75% 5

6 Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God demensvård Andel som inte har olämpliga läkemedel (neuroleptika och lugnande) 55% 60% Strategier: Fortsatt arbete med implementering av ledningssystem för kvalitet Fortsatt arbete med patientsäkerhetsronder (1 gång/år av Mas på alla arbetsplatsträffar). Tema nutrition och hygien. Fokus på mellanmål, berikning av maten och att minska nattfastan med praktiska övningar. Ta fram organisation, ansvarsfördelning och rutiner för hygienarbetet Fortsatta kontroller av korrekt utförd handdesinfektion Samverka med smittskydd/vårdhygien för att analysera orsaker till vårdrelaterade infektioner på de avdelningar/sektioner på särskilt boende med högt antal och sätta in åtgärder Utbildning/workshop i Senior alert för berörd personal i hemtjänst/hemsjukvård Workshops för all vårdpersonal inom äldreomsorgen om smärtskattning Fortsatta utbildningsinsatser för att kunna registrera i BPSD-registret Fortsätta registrera i BPSD-registret för att öka kvaliteten i demensvården Ta fram rutiner för kontinensarbetet, utse ansvarig Arbeta enligt rutiner för läkemedelsgenomgångar i samverkan med vårdcentralen Införande av SKILS, ett verktyg för sjuksköterska bedömning vid akut försämring av hälsotillståndet hos en patient Införande av digital signering på Björntorp och i hemsjukvården Införande av hjärtsviktsprocessen, ett arbetsätt för att kvalitetssäkra vården av patienter med hjärtsvikt Använda NITHA, ett digitalt verktyg för händelseanalys Uppföljning av utvecklingsarbetet för en kvalitetssäkrad demensomvårdnad Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig vårdgivare enligt HSL och områdeschefen för äldreomsorg är verksamhetschef enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen). Ansvaret innebär att en god och säker hälso- och sjukvård bedrivs. Nämnd och verksamhetschef ska också tillse att riktlinjer och rutiner finns, är kända i hela verksamheten och att dessa tillämpas. Enhetscheferna i verksamheten är ansvariga för att en god och säker hälso- och sjukvård bedrivs inom sin respektive enhet och områdescheferna har ansvaret för att leda och fördela enhetschefernas arbete, samordna, följa upp och initiera förändringar. I vård- och omsorgsförvaltningens ledning ingår förvaltningschef, områdeschefer 6

7 och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Förvaltningsledningen träffas regelbundet flera gånger per månad och varje område har ledningsgrupper där enhetschefer och områdeschef ingår. Verksamhetschef 29 HSL, svarar för verksamheten och har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvården. I verksamhetschefens ansvar ingår inte de uppgifter som medicinskt ansvarig sjuksköterska har. I Oxelösund är områdeschefen för äldreomsorg verksamhetschef för hälso- och sjukvården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett särskilt medicinskt ansvar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde samt att utfärda riktlinjer och rutiner och se till att dessa efterlevs. MAS rapporterar avvikelser en gång om året till Vård och omsorgsnämnden. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Fortlöpande redovisning av mål, mått och aktuellt resultat på varje sammanträde med vård och omsorgsnämnden, områdesledningsgrupp äldreomsorg samt för legitimerad personal. Mål och mått redovisas i delårsbokslut och årsredovisning för Vård- och omsorgsnämnden. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Övergripande: Under 2016 har fokus på patientsäkerhetsronderna varit nutrition med inriktning på undernäring. Nya rutiner utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling av undernäring (SOSFS 2014:10) har tagits fram. En arbetsgrupp med representanter för olika verksamheter har varit delaktiga. Rutinerna har förankrats i kommunens pensionärsråd. De flesta arbetsgrupper har deltagit på en work-shop där rutinerna och ett undervisningsmaterial om undernäring presenterats. Sedan har personalen fått träna på att göra näringsriktiga mellanmål. Till hjälp finns en broschyr med enkla recept framtagen av kostekonomer i Jönköpings län. Kompetensutveckling: Fortbildning för sjuksköterskor inom läkemedelsområdet: Säker läkemedelshantering del 1 och 2. Work-shops för sjuksköterskor att träna dokumentation enligt ICF, NANDA och att skapa planer. Munvårdsutbildning. Utbildning om demenssjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. En sjuksköterska har slutfört utbildning till Silviasjuksköterska och fortsatt med mastersutbildning inom demens. Förflyttningsutbildning (arbetsterapeut och sjukgymnast). Fasta utbildningstillfällen för all omvårdnadspersonal gällande förflyttningsteknik och delegering av rullstol med drivaggregat. Införande av SKILS för bedömning av försämrat hälsotillstånd. Två sjuksköterskor har påbörjat fortbildning inom hjärtsjukdomar. En sjuksköterska har påbörjat fortbildning inom diabetes. Utbildning för paramedicinsk personal om COPM (Canadian Occupat- 7

8 ional Performance Measure). Utbildning om Nollvision, demensvård utan begränsningsåtgärder. Work-shops i hemtjänst/hemsjukvård om förebyggande arbetssätt i Senior alert. Patientsäkerhetsronder med fokus på nutrition och hygien. Personal fick då både teoretiskt och praktiskt info/utbildning att göra näringsriktiga mellanmål. Läkemedelshantering: Åtgärdsplaner framtagna efter extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering på alla enheter. Planerade åtgärder är utförda. Digital signering av givna läkemedelsdoser, omvårdnadsåtgärder, rehabilitering och träning har använts på Sjötången. Webbutbildning om läkemedelshantering inför delegering och vid uppföljning. Läkemedelsgenomgångar: Förenklad läkemedelsgenomgång har utförts på 110 personer i särskilt boende och hemsjukvård. 6 personer har fått en fördjupad läkemedelsgenomgång med stöd av apotekare. Vård i livets slut: Samtliga dödsfall i särskilt boende och i hemsjukvården är registrerade i Svenska palliativregistret. Förebyggande arbete mot undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen: Samtliga boendeenheter inom äldreomsorgen registrerar riskbedömningar i Senior alert. Hemsjukvården har kommit igång i mindre skala. Teamsamverkan (teamet kan bestå av sjuksköterska, vårdpersonal, arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef) har kommit igång på särskilt boende och i hemsjukvården i form av teamträffar där man tar upp riskbedömningar, planerar åtgärder och gör uppföljningar. Ny rutin skapad Nattfastemätning på särskilt boende har genomförts under året. Hygien: Hygienombudsträffar har anordnats två gånger av Smittskydd/Vårdhygien. Hygienrond på en enhet inom korttidsboende Uppföljning av tidigare hygienrond på en enhet inom hemtjänst/hemsjukvård och på ett särskilt boende. Fokus på basala hygienrutiner och förrådshantering. Webbutbildning i hygien för nyanställda i samband med delegering. All vårdpersonal ska skriva under att de känner till att de har ett personligt hygienansvar och tillämpar Basala hygienrutiner och klädregler. Kontroll av korrekt utförd handdesinfektion. Registrering av vårdrelaterade infektioner på särskilt boende. Medicinsk ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef enligt HSL har gjort en tillsyn av hygien och hantering av syrgas på en boendeenhet. Samverkan med landstingets Vårdhygien om åtgärder för att minska vårdrelaterade infektioner. Demens: Utifrån utvecklingsplanen för demensomvårdnad 2015 har en uppföljning gjorts. Nollvision en demensvård utan begränsningsåtgärder har implementerats. Handledning till personal av Silviasjuksköterska har införts. Demens ABC har införts som grundutbildning för all personal och vikarier på demensavdelningar. Avvikelser: Avvikelserapporteringen fungerar. Även risker för allvarliga händelser rapporteras. Avtalet avvikelserapporter inom hälso- och sjukvård har minskat med 5% sedan Händelseanalys i NITHA har använts vid tre händelser. Rehabilitering: Införande av COPM för att kvalitetssäkra rehabilitering. Framtagande av nya/reviderade rutiner: Lokala rutiner för läkemedelshantering. Delegering av läkemedelshantering. Registrering i Senior alert. Teamträffar. Omvårdnad av hjärtsviktspatienter. Provtagning vid behandling med direktverkande orala antikoagulantia. Basal hygien i vård och omsorg. Basala hygienrutiner och personligt hygienansvar. PM Vinterkräksjuka. Vaccination mot influensa. Hur och när sjuksköterska, läkare ska kontaktas. Förebyggande av och behandling av undernäring. Beställning av sondmat och tillbehör. Läkarmedverkan. Han- 8

9 tering av akut- och buffertläkemedelsförråd. Ansvarsövertagande av läkemedelshantering. Nyckelförteckning. Läkemedelshantering. Syrgasbehandling. Vem personal ska kontakta vid dödsfall. Åtgärder vid dödsfall. Hantering av smittförande, skärande och stickande avfall. Värmebölja, höga temperaturer. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Enligt vård och omsorgsnämndens internkontrollplan ska patientjournaler granskas utifrån om det finns planer för aktuella hälso- och sjukvårdsproblem och om omvårdnadspersonal gör uppföljningar i plan. MAS kontrollerar. MAS följer regelbundet resultaten i kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret och BPSD-registret och återför till verksamheten. Patientnämndsärenden utreds och besvaras av MAS och verksamhetschef. Resultatet delges Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott samt ledningsgruppen för Vård och omsorgsförvaltningen. Områdeschefs ansvar: Leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån resultat och förväntade effekter. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Enhetschefs ansvar: Leda, planera, kontrollera, följa upp och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån resultat och förväntade effekter. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Leda, planera, kontrollera och utvärdera kvalitets- och säkerhetsarbetet utifrån patientsäkerheten. Säkerställa att lokala rutiner finns i enlighet med lagstiftning och riktlinjer för hälso- och sjukvård samt att dessa följs. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar: Planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet. Analys av loggkontroller i NPÖ. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Deltagande och ordförandeskap i Arbetsgrupp södra äldre, en del av närvårdsstrukturen i Sörmland. Deltagande i Arbetsgrupp södra barn och Arbetsgrupp södra psykiatri och funktionshinder. Avtal om läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård med landstinget Sörmland. Läkarmedverkan innefattar telefonkontakter, patientadministration, besök, handledning av personal, läkemedelsgenomgångar och akuta insatser. På medicinska grunder görs hembesök i ordinärt och särskilt boende av läkare. Tillgång till läkarmedverkan ska finnas dygnet runt. Dygnet runt finns också tillgång till tjänstgörande sjuksköterska på särskilt boende och i hemsjukvård. Arbetet styrs, leds och följs upp i lokal närvårdsledning. Avtal med Smittskydd/Vårdhygien. Två kommunala hygiensjuksköterskor delas med de andra kommunerna i Sörmland. 9

10 Avtal med Tandvårdenheten i landstinget Sörmland om munhälsobedömning av tandhygienist och utbildning om munvård för personal Avtal med Apoteket AB om kvalitetsgranskning av läkemedelshantering i särskilt boende, hemsjukvård, bostäder med särskild service och boendestöd samt fortbildning för sjuksköterskor inom läkemedelsområdet. Särskild överenskommelse gällande läkemedelsöverlämning och delegering i samband med socialtjänstinsatsen boendestöd. Överenskommelsen ska stödja en säker läkemedelshantering för personer med förskrivna läkemedel från psykiatriska kliniken i Nyköping och har slutits mellan Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland och Oxelösunds kommun. Samarbete mellan Akutklinken, Nyköpings lasarett och primärvården/kommunerna i södra länsdelen gällande rutiner för vårdplanering och informationsöverföring. Inom Oxelösunds kommun tillämpas Länsövergripande riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienterna i slutenvården i Sörmland. Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan, enligt SOSFS 2005: 27 reviderad Samverkan med andra vårdgivare vid allvarliga händelser. Mas deltar i nätverk för Masar i Sörmland Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet och för varje sådan händelse: Uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar. Bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Områdeschefs ansvar: Kartläggning av det som kan komma att uppstå i verksamheten, kartläggning av verksamheternas viktigaste processer, bedömning av risk och sannolikhet för att processerna inte kan fullföljas. Enhetschefs ansvar: Kartläggning av det som kan komma att uppstå vid framtida planerade händelser i verksamheten, kartläggning av verksamheternas viktigaste processer, bedömning av risk och sannolikhet för att processerna inte kan fullföljas. Behörighetstilldelning i verksamhetssystem och NPÖ. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Riskanalys genom att kontinuerlig identifiera, analysera och bedöma risker i verksamheten så att patientsäkerheten kan tillgodoses. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar: Riskanalys genom att kontinuerlig identifiera, analysera och bedöma risker i verksamheten så att patientsäkerheten kan tillgodoses. Riskanalys har genomförts gällande samverkan mellan hemtjänst och legitimerad personal. 10

11 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser En avvikelse ska rapporteras av den som upptäcker avvikelsen, denna skyldighet har alla oavsett yrkeskategori. Det kan exempelvis gälla läkemedel, fallskador, omvårdnad och informationsöverföring. Lokal rutin finns Riktlinjer för anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen enligt lex Maria och avvikelserapportering. Respektive enhetschef har ansvar för att följa upp och avsluta alla avvikelser. Medicinskt ansvarig sjuksköterska utreder och sammanställer avvikelserapporterna samt anmäler allvarliga avvikelser till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Ledningssystemet fastställer att klagomål som inkommer från patienter och anhöriga besvaras av enhetschef. Klagomål som inkommer via patientnämnd eller Inspektionen för vård och omsorg besvaras av verksamhetschef och MAS. En utredning av händelsen påbörjas snarast och återkopplas till den enhet som berörs. Patient, anhöriga, patientnämnden eller Inspektionen för vård och omsorg får återkoppling/analys efter utredning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska rapporterar till Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott. Ett klagomål till Gemensamma patientnämnden har besvarats under Händelseanalys har genomförts vid ett tillfälle gällande det klagomål som inkommit via Gemensamma patientnämnden. Vid händelseanalysen framkom brister som har åtgärdats. Områdeschefs ansvar: Säkerställa att det finns rutiner för att hantera synpunkter och klagomål. Säkerställa att det finns rutiner för att hantera avvikelser enligt SoL och HSL, missförhållanden eller risk för missförhållanden. Säkerställa att det finns rutiner för att hantera händelser som medfört eller hade kunnat medföra vårdskada. Enhetschefs ansvar: Hantering av synpunkter, klagomål och avvikelser enligt Sol, LSS och HSL. Verksamhetschefs ansvar (HSL): Händelseanalys Avvikelsehantering enligt HSL. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas ansvar: Händelseanalys Avvikelsehantering enligt HSL. Hantering av händelser som medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada. 11

12 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid ankomstsamtal och individuell vårdplanering inbjuds patient/brukare och i många fall även närstående att delta i att planera omvårdnaden. För att förebygga vårdskador informeras om kvalitetsarbetet i kvalitetsregistret Senior alert och hur vi tillsammans kan förebygga fall, undernäring, trycksår, ohälsa i munnen samt vårdrelaterade infektioner. Under året har brukarråd startats upp inom särskilt boende. Där avhandlas de områden som patienterna angett som viktiga. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Visualisering av måluppfyllelse Pilens färg visar om målvärdet är uppnått. Pilens riktning visar hur utvecklingen har varit sedan 2015 alternativt sedan föregående mätning. Uppnått Ej uppnått Uppåtgående trend Ingen förändring Nedåtgående trend Kommunmål: Trygg och värdig ålderdom Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde Målvärde Resultat 2016 Status och utveckling Patientsäkerhet - säker vård med god kvalitet Förebyggande arbetssätt Antal riskbedömningar av risk för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen och andel med måluppfyllelse (åtgärder vid risk och uppföljning) % 85% 65 % 12

13 Alla som bor i särskilt boende, vistas på korttidsboende eller är inskrivna i hemsjukvården ska få en riskbedömning minst två gånger årligen, med insatta åtgärder och uppföljning. Arbetet har till viss del stannat upp i särskilt boende och har bara delvis kommit igång i hemsjukvården. I de flesta fall får personer som har risk för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen åtgärder insatta och en uppföljning. Man arbetar oftast i team, där teamen kan se olika ut, beroende på behov. Personalkategorier som kan ingå i teamet är vårdpersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef. Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2015 Målvärde 2016 Resultat 2016 Status och utveckling 13

14 Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God vård i livet slut Andel med brytpunktssamtal till patient och närstående, smärtskattning, bedömning av munhälsa, ordination av läkemedel mot ångest och ej avliden i ensamhet (medelvärde) 71 % 80 % 73 % 2016 avled 85 personer som bodde på särskilt boende, i bostad med särskild service för vuxna, vistades på korttidsboende eller var inskriva i hemsjukvård i Oxelösunds kommun. Av dessa avled 62 personer inom verksamheten, övriga på sjukhus eller annan plats. 53 personer avled en av vården förväntad död, då man borde kunnat planera för och genomföra en god vård i livets slut. Samtliga förväntade dödsfall har registrerats i Svenska palliativregistret. Andel som fått ett brytpunktssamtal av läkare har ökat. Munhälsan bedöms oftare än 2015 och andelen som smärtskattas är den högsta någonsin. 14

15 Kvalitetsspindel från Gröna områden visar uppfyllda målvärden, röda ej uppfyllda. Kvaliteten varierar mellan olika enheter. Korttidsboende och hemsjukvård har uppnått en högre kvalitet än särskilt boende. Hemsjukvård: Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde Målvärde Resultat 2016 Status och utveckling Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God hygien Korrekt utförd handdesinfektion hos personal 57 % 75 % 77 % Personalen har kontrollerats vad gäller korrekt utförande av handdesinfektion 15

16 med handcheck. Resultatet blev att 137 personer av 179 testade (77%) klarade kontrollen. Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2015 Målvärde 2016 Resultat 2016 Status och utveckling Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet God demensvård Andel som inte har olämpliga läkemedel (neuroleptika och lugnande) 70% 60% 68% Det finns starkt stöd i vetenskapen för att BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) i första hand ska behandlas med omvårdnadsåtgärder och att eventuell behandling med läkemedel bör ske med stor försiktighet. Data är hämtade från bpsd-registret. Under året har beräkningsgrunden ändrats så att vid-behovsläkemedel inte längre registreras. Övriga resultat: Avvikelser Antalet avvikelserapporter inom hälso- och sjukvård har minskat sedan % av rapporterna gäller brister i läkemedelshantering. Den största andelen utgörs av utebliven läkemedelsdos. Risk/incident i läkemedelshantering kan vara utebliven signatur på signeringslista, ej låsta läkemedelsskåp, utgånget datum på läkemedel. Inom omvårdnad rapporteras utebliven provtagning, utebliven eller felaktig sårvård, brister i hantering av rörelselarm. Antalet avvikelserapporter till annan vårdgivare har varit 24. Två avvikelserapporter har inkommit från annan vårdgivare. 16

17 Uppföljning av tillsyn av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service enligt LSS Medicinskt ansvarig sjuksköterska har gjort en uppföljning av tillsyn 2014 av hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service enligt LSS. Verksamheten har inte åtgärdat de brister som identifierades 2014 och Bristerna gällde främst teamträffarnas struktur och genomförande, dokumentation samt rutiner som saknas eller inte följs för riskbedömning, samtycken och kommunikation. 17

18 Länsgemensamma mål: Länsgemensamma nämnden NSV (Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård) har fattat beslut om revidering av Handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre I handlingsplanen ingår mål och indikatorer för bland annat god läkemedelsbehandling, god vård vid demenssjukdom, preventivt arbetssätt, rehabilitering, hemsjukvård och god vård i livets slut. God läkemedelsbehandling: Mål hemsjukvård som i särskilt boende. Antalet individer som får dokumenterad och kodad LMG ska öka jämfört med ch kodad LMG vara gjord 2016 (på längre sikt är målet minst 80 %). Resultat för Oxelösund: Antalet personer som fått läkemedelsgenomgångar 2016 (110 personer) har ökat jämfört med 2015 (71 personer). 93 personer på särskilt boende har fått en enkel läkemedelsgenomgång, 72%. God vård vid demenssjukdom Nittio procent av personer med demenssjukdom får under någon period beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD). Skattning av graden av symtom och adekvata åtgärder är till stor nytta för dessa personer oavsett boendeform. BPSD: Mål s- sjukdom. Mått m- fattning har en bemötandeplan ökar Resultat för Oxelösund: 60 personer är skattade i BPSD-registret 2016, samma antal som Högre andel har en bemötandeplan 2016 jämfört med Svedem: Mål Mått av personer med demenssjukdom är kvalitetssäkrad. Resultat för Oxelösund: 55 personer har fått en uppföljning i Svedem Det finns 54 platser på särskilt boende för personer med demenssjukdom. 18

19 Preventivt arbetssätt Undernäring, fall, trycksår, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion är kopplade till varandra och viktiga att förebygga oavsett medicinsk diagnos eller var vård och omsorg sker. Registrering och riskbedömning i Senior alert (SA)ger möjlighet till ett systematiskt förbättringsarbete med direkt återkoppling av resultat. Mål äldre. Mått sår, fall, nattfasta och vårdrelaterade infektioner SA Resultat för Oxelösund: Riskbedömningar har gjorts på 39 personer i ordinärt boende, tgärd i Relevanta enheter har deltagit i punktprevalensmätningar. 65% av personer i särskilt boende har fått en riskbedömning med åtgärd i SA. k- Rehabilitering Personer som bedöms ha risk för fall, trycksår eller undernäring kan tillsammans med förebyggande åtgärder även behöva rehabiliterande åtgärder. Rehabilitering är ett medel för att förbättra livskvaliteten och öka delaktighet. Förbättrad aktivitets- och funktionsförmåga leder till ökad självständighet i vardagen. COPM (Canadian Occupational Performance Measure) är ett validerat och personcentrerat mätinstrument som mäter personens egen skattning av aktivitetsutförande och tillfredsställelse före och efter rehabilitering. Mål - och omsorg för äldre. Mått ingar i COPM ökar Åtgärder m- sjukvård, kommunens och landstingets rehabiliterande enheter Resultat för Oxelösund: Utbildning av paramedicinsk personal i COPM har skett. Hemsjukvård Definierade interdisciplinära team med tydliga roller och samordnad individuell planering skapar förutsättningar för en trygg och patientsäker vård i hemmet för personer som är inskrivna i hemsjukvården. Läkarbesök och tidig bedömning i hemmet kan förhindra sjukhusinläggning. Mål läkare Mått 19

20 Resultat för Oxelösund: 96 % av patienterna i hemsjukvården har en SIP. God vård i livets slut Ett stöd i arbetet för en god kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet är Svenska Palliativregistret. Genom att fylla i dödsfallsenkäten och lägga in i registret, på alla dödsfall får enheterna tillgång till sin egen statistik. Statistiken kan sedan ligga till grund för det systematiska förbättringsarbetet på enheten. Mål Mått dödsfall ska överstiga 60% 50% Resultat för Oxelösund: ttning ska vara mer än Täckningsgrad I Svenska palliativregistret = 100% Andelen personer som fått ett brytpunktssamtal av läkare = 60% Andelen personer som fått en validerad smärtskattning = 62% Övergripande mål och strategier för kommande år Trygg och värdig ålderdom Nämndens mål Mått till nämndens mål Patientsäkerhet säker vård med god kvalitet Förebyggande arbetssätt Mod och framtidstro Trygg och effektiv planering vid utskrivning från slutenvård Riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen: Andel med måluppfyllelse (Bakomliggande orsaker och insatta åtgärder vid risk, medelvärde) Antal dagar i genomsnitt från utskrivningsklar till hemgång Målvärde 2017 Målvärde 2018 Målvärde % 78% 84% 90% 90% 90% 5,47 3,96 4,32 3,0 3,0 3,0 20

21 Strategier: Fokus på förebyggande arbetssätt Kartlägga kommunens processer vid in- och utskrivning i slutenvård. Införa digital vårdplanering Bli producenter i NPÖ Nationell patientöversikt Införa digital avvikelsehantering i Treserva Kvalitetssäkra styrdokument för hälso- och sjukvård Fortsatt arbete med patientsäkerhetsronder (1 gång/år av Mas på arbetsplatsträffar). Tema förebyggande arbetssätt. Fokus på att kontaktpersonal ska göra riskbedömningar. Fortsatt registreringar av vårdrelaterade infektioner och deltagande i Svenska HALT Fortsatta kontroller av korrekt utförd handdesinfektion Utbildning/workshop i Senior alert för berörd personal i hemtjänst/hemsjukvård och särskilt boende Fortsätta registrera i BPSD-registret för att öka kvaliteten i demensvården Fortsätta gör uppföljningar i Svedem på särskilt boende Ta fram rutiner för kontinensarbetet, utse ansvarig Arbeta enligt rutiner för läkemedelsgenomgångar i samverkan med vårdcentralen och apotekare Införande av digital signering på Björntorp och i hemsjukvården Införande av hjärtsviktssjuksköterskor för att kvalitetssäkra vården av patienter med hjärtsvikt Införande av diabetessjuksköterskor för att kvalitetssäkra vården av patienter med diabetes Använda NITHA, ett digitalt verktyg för händelseanalys Uppföljning av utvecklingsarbetet för en kvalitetssäkrad demensomvårdnad Minska nattfasta på särskilt boende 21