Arv och miljö Kumla bibliotek

Transkript

1

2 Arv och miljö Kumla bibliotek Av kommunalråd Sven Ove Cederstrand Öppettider: HUVUDBIBLlOTEK Folkets hus, Skolvägen 12, Kumla Månd-fred lord 11-14, sond Filialer HALLABROTTET Tallängens skola. tel TISd onsdocl1lorsd 10-14, SANNAHED 5ervicEnuset He'a, te! rlsd 10-13, fred BIBLIOTEKEN HÅLLER STÄNGT LÖfd 4 november (Alla helgons dag) ocl1 sönd 5 november. Fred 3 november öppet Skoindustrimuseet Sveavägen 19. Kumla, har Oppet dagligen mellan klockan och FÖf gruppbesök var god ring FRI ENTREI KUMLAN Informationsblad lör Kumla kommun Ansvang utgivare: Kommunalrådet Sven Ove Cederstrand Redaktion: Kommundireklör Thage Arvidsson Assistent 51gbril Hägghull Postadress: BoK 17, KUMLA 2 ABYTORP Posthuset. tel Tisd fred BOKBUSS Tel 010~ Besöksadress: Stadshuset, Kumla lorg Telefon: 019f861(lO (väx.el) Nästa nr utkommer början december 1989 Så är vi åter samlade på våra arbets. platser efter en lång och förhoppningsvis skön sommar. Om man värdesälter det vanna och soliga väder vi hade under stora delar av juni och juli måna der, så har vi haft en ypperlig sommarsemester. Semestern innebär en period av vila och tillfälle att umgås med familjen, med vänner och bekanta på el! mer naturligt sän. Inte behöva tiua på klockan och pressas av vetskapen all det är en arbelsdag i morgon. Semestern ger också möjlighet till ef tertanke. Tillvaron framträder plötsligt ur en annat perspektiv. I arbetet blir det ofta de kortsiktiga bekymren och glädjeämnena som dominerar. Bostadsbrist, köer till barnomsorg, bristen på personal inom äldreomsorgen, reparationer och ombyggnader av skollokaler, planering av kommande årsbudget etc. Dessa för kommunen viktiga frågor och många därtill överskuggar flertalet av arbetsårets månader. För andra gäller andra bekymmer och andra glädjeämnen. Under semestern får man tid och möjlighet att reflektera; Hur vij/ vi alt Kumla skall se utpå sikt? Vad vij/ vi lämna över 1iJ/ nösta genera. tian såsom vårt arv av samhällsbyggan. de under 1900 ta/ets sista år? Vi/ken miljö kommer vi all över/ömtla 1iJ/ nästa generation olljörva/ta? I det kommunala perspektivet kan dessa frågor te sig något främmande. Men även vi bidrar till den miljö. eller ränare sagt är orsak tiu den miljö, vi omger oss med. I den kommunala verksamheten och som privatpersoner måste också vi ta del i miljöfrågorna, vidta åtgärder, ställa krav och ta konsekvenserna av de larmrapporter, som kommer tätare och tätare. Dessa fråga! känns ofta stora och ödesmättade. Andå skall de inte behöva vara det i det kommunala arbetet. Som framgår aven särskild artikel i detta nummer av Kumlan utarbetas för närvarande ett första miljövårdsprogram för Kumla kommun; en program som skall behandla dessa frågor och som skall ge oss en bättre miljö för morgondagen. Samhällsservicen i sig är också ett arv till morgondagens människor. En vardagsuppgift som det många gånger är roligt och stimulerande att arbeta med. Den omdaning av centrummiljön vi idag utför, och det stadsbyggande som genomförs, är påtagliga exempel på samhällsservice, som vi bedriver för dagens kommuninvånare och för morgondagens Kumlabor. Men än viktigare är kanske det arbete som bedrivs inom skolan eller musikskolan, inom barnomsorgen liksom vid sagostunderna på biblioteket. Det vi som Kumlabor förknippar med miljö och miljöarbete är arvet efter skifferbrytningen i Kvarntorpsområdet. Ett arv som vi övertagit från krigsårens samhälle. Med de förutsättningar som då var för handen bedömdes det oundgängligt nödvändigt att 3

3 använda naturens resurser genom omfattande oljeutvinning i Kvarntorpsområdet. De miljöföroreningar och de sår i naturen, som då uppkom, arbetar vi fortfarande med att i möjligaste mån lindra. SAKAB är ett annat exempel. Där har vi nu kommit så långt att vi inom samma generation försöker ta reda på en lång rad av föroreningar, som vi själva skapar. Ändå är det orimligt atl vi ska behöva producera så många produkter med farligt innehåll, produkter som inte kan tas tillvara på annat sätt än i mycket speciella anläggningar av den typ SAKAB i Norrtorp är. Ett stort och överskuggande problem i allt detta positiva arbete är ekonomin. Tyvärr är det många gånger så att.bristen på pengar hindrar våra ambi- Miljöfrågorna har under 1980-talet trängt sig in i varje svenskt hem. TV, radio och tidningar förmedlar dagligen rapporter om miljön. För det mesta handlar det om nya hot eller katastrofer. Säldöd, mördaralger, ozonhål, giftutsläpp och oljekatastrofer har varit rubriker på tidningarnas förstasidor de senaste åren. Mycket av detta kan kännas fjärran och främmande för oss här i Kumla. Förvisso har vi inga sälar, men många av oss har bidragit till det växande ozonhålct med våra sprayburkar och gamla kasserade kylskåp, som innehållcr freon eller CPC, som det numera heter. Men vi har också våra egna lokala miljöproblem. Kvarntorp med dess industrier och askhög, samt inte minst SAKAB, har gett upphov till stort miljöengagemang bland såväl våra Kumla bor som närkingar i gemen. Skifferbrytningen har hängt som ett hot över bygden, men torde väl inte vara aktuell längre. Den tilltagande biltrafiken med buller och avgascr, jordbrukets kemikaliehantering och den tilltagande försurningen av mark och vatten, är andra miljöproblem som vi i Kumla tvingas dela med många andra kommuner. I vissa fall klarar vi oss lindrigt undan, medan vi drabbas mer i andra. Höga halter av radon i bostäder på grund av alunskiffer l marken är en viktig miljöfråga i Kumla kommun. Vi kan med fog påstå, ah Kumla kommun behöver ett eget miljövårdstioner och möjligheter att göra allt det vi vill göra. Olycksfallsförsäkring för skolelever Kommunens grundskoleelever är olycksfallsförsäkrade på både fritid och skoltid. Gymnasieorterna bestämmer själva omfattningen av samtliga elevers olycksfallsförsäkring, vilket kan innebära att Kumlas gymnasieelever i Hallsberg, Örebro och på andra gymnasieorter endast är försäkrade under skoltid. Vid samtliga gymnasier lämnas information om skolförsäkringens omfattning. Kvällskurser Svenska etapp 1 och 2 Engelska etapp l, 2 och 3 Matematik etapp l, 2 och 3 Samhällskunskap etapp 2 Företagsekonomi Det är hög tid att anmäla sig till årets kvällskurser. Kurserna är givande och trevliga. De ger betyg, som har samma värde, som om de utfärdats av grundskola eller gymnasium. Kostnaden är låg! Du betalar endast Dina läroböcker. Välkommen snarast med anmälan eller förfrågan. Vi svarar så gärna på dina frågor. KOMVUX I KUMLA Tel , Det ekonomiska perspektivct har allt mer kommit att dominera samhällsarbetet på gott och ont. Det har också haft sin inverkan på de effekter som åsamkats miljön genom industrialismcn. Emellertid synes det som om miljöfrågorna får en allt större bctydelse i allt vidare kretsar. Det är många som "drar sitt strå till stacken". Mänga som handlar miljövänligarc i sin krets; i hemmet, på arbetsplatsen, i fritidssammanhang etc. allt för vårt eget och för nästa generations bästa. Förhoppningsvis skall gemensamma satsningar ge till resultat, att ekonomin inte behöver vara ch avgörande hinder i kommande gcnerationers samhällsbyggande. D Tänk globalt - handla lokalt Ett miljövårdsprogram för Kumla kommun A v miljö- och hälsoskyddschef Perer Eriksson För och emot - men nödvändigt program. Enligt Naturvårdsvcrkct skall el1 sådant program finnas i varje kommun. Vår länsstyrelse i Örebro har under många år frågat när ett sådant program kan läggas fram. Alla krafter har tidigare varit inriktade enbart på Kvarntorpsområdet, där stora miljöförbilttringar genomförts. Nu är dct dags för ett kommunprogram. Arbetet med programmet startade redan under hösten Under 1986 har ett 50-tal föreningar i Kumla kontaktats med ett upprop och en inbjudan att delta i arbetet med ett miljö- S

4 vårdsprogram för hela kommunen. Under den påföljande hösten och vintern arbetade företrädesvis den socialdemokratiska gruppen inom miljöoch hälsoskyddsnämnden tillsammans med föreningsfolk vid ett 3D-tal tillfällen. Då diskuteradcs miljöfrågor och ventilerades synpunkter om miljön i Kumla. Under det påföljande året bearbetades allt insamlat material. Många värdefulla synpunkter hade framkommit och m.lnga av dessa finns med i det slutgiltiga programmet. Två förslag i programmet är viirda lite extra uppmärksamhet. För det första startandet aven Naturskola i Kumla. Där skall barn och ungdomar i praktisk tillämpning utforska det ekologiska samspelet i naturen. Få saker är så viktiga som au den generation, som vi lånar vår jord av, får bästa möjliga insikter om naturens villkor och.~ Rösavi - gammal bygdcmijjö all bevara Grönskan tillbaka i centrum om miinniskornas möjligheter att överleva på naturens villkor. Det andra förslaget är att inräna ett miljönid i Kumla. Där skall miljöinlresserade föreningar få träffa ansvariga politiker och tjänstemän i kommunens förvaltning. Miljörådet bör bli öppet för alla och samlas en eller två gånger per år. Genom samarbete kan vi sedan hjälpas åt att göra miljön i Kumla bättre. Tidplanen är den, att miljövårdsprogrammet, som nu behandlas i nämnder och styrelser. skall antas av kommunfullmäktige vid sammanträde i november Därefter skall programmet revideras med jämna mellanrum. Nya förslag och ideer skall tillföras och antagas av fullmäktige. Allt i ett gemensamt arbete för invånarna i Kumla och för den miljö som vi lever i nu och som våra barn skall leva i efter oss. D Nya arbetsuppgifter för miljö- och hälsoskyddsnämnden Av miljö- och hälsoskyddschefpeter Eriksson Den l juli 1989 fick kommunerna, enligt den nya miljöskyddslagen - SFS 1989:364 - ett vidgat ansvar för miljön. Samtidigt ges kommunerna nya befogenheter för tillsynen av miljöstörande verksamhet. Vad kräver miljöskyddslagen Miljöskyddslagen är i första hand inte en brottslag. Lagens syfte är istället att förebygga miljöproblem genom att tala om hur man ska göra för att göra rätt, när man bedriver en miljöstörande verksamhet. Miljöskyddslagen kräver att verksamheten skall lokaliseras till en ur miljösynpunkt lämplig plats, där störningarna blir små, utan att kostnaderna därmed stiger oskäligt. Miljöskyddsåtgärder ska vidtagas, efter vad som är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Anmälningsplikt Vissa typer av anläggningar, som tidigare varit anmälningspliktiga till länsstyrelsen, har nu istället ijlivit anmälningspliktiga till kommunernas miljöoch hälsoskyddsnämnder. Anmälningsplikten innebär skyldighet för företaget atl informera miljö- och hälsoskyddsnämnden om planerad verksamhet i god tid innan verksamheten påbörjas. Nämnden har att pröva om verksamheten kan tillåtas och vilka skyldigheter och kontroller som i så fall erfordras. MOlorsportbanor, skjutbanor. asfalt- verk och krossverk är exempel på anmälningspliktiga verksamheter. Miljöoch hälsoskyddsnämndernas tillsynsplikt omfattar också företag, som inte är anmälningspliktiga. Detta gäller till exempel små verkstadsföretag, billackeringsanläggningar och mindre tryckerier. Decentraliserad miljötillsyn Avsikten med denna decentralisering av miljötillsynen är bland annat au få till stånd en bättre kontroll av mindre företag. Länsstyrelsen, som tidigare varit ansvariga för denna kontroll, har inte haft resurser att bedriva tillsynen tillfredsställande. God lokalkännedom och närhet till tillsynsobjekten gör miljö- och hälsoskyddsnämnderna väl lämpade att klara denna krävande uppgift. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna har dessutom redan tillsynen enligt hälsoskyddslagen, en lag som även omfattar företag, vars verksamhet förorsakar störningar för mäfmiskor. Ökade arbetsuppgifter Hur klarar Kumla kommun de ökade arbetsuppgifter som blir resultatet av ett vidgat ansvar? Före den I juli arbetade två handläggare och en kanslist vid miljö- och hälsoskyddskontoret. Beslut har fattats om att inrätta ytterligare en heltidstjänst som miljö- och hälsoskyddsinspektör. För denna nya tjänst beräknas att cirka halva tiden går åt för mil- ~ 6 7

5 Gränsvärdet för radon sänks!? A v mi/jö- och flälsoskyddsc1je[ Peter Eriksson Radon - vad är det? Radon bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radonet sönderfaller i sin tur i så kallade radondöttrar. Dessa avger joniserande strålning och ökar risken för lungcancer speciellt i kombination med rökning. Gråos\'ärden och hälsorisker Det framgår allt tydligare au radon i bostäder utgör ett allvarligt hälsoprohiern. Socialstyrelsen har därför i samråd med statens strålningsinslilut beslutat att inhämta regeringens medgivande att sänka gränsvärdet för radon i bostäder från nuvarande 400 Hg/kbm radondöttrar till 200 Bq/kbm. Gränsvärdet för nybyggda bostadshus är 70 Bqlkbm. Del är önskvärt att så få befintliga hus som möjligt har radonhalter överstigande 70 Bqlkhm. Vad finns att göra? För alt snabbt kunna spåra hus med 1_1oII1WIll1.w. kwlcbl 11lIllIIIIII jöskyddstillsyn, Resterande tid kommer att innebära cn förstärkning för all klara övriga tillsynsuppgiftcr - till exempel kontroll av Iivsmedelshante ton batterier! höga radonhalter har miljö- och hälsoskyddsnämnden köpt in en direktvisande radonmätare. Innan en mätning genomförs bör man dock se till att ventilationen är tillfredsställande. Därigenom minskar man risken för en rad andra problem. som fukt och mögel, formaldehyd, som kan ge astma och andra överkänslighetsreaktioner. Om radon läcker in från marken bör man täta sprickor och otätheter kring rörförgreningar, ledningar etc. Källarutrymmen bör ventileras separat. Därmed minskar risken rör att radongas dras upp i bostadsrummen. Krypgrunder skall vara väl ventilerade och ha täta bjälklag för att skydda mot radon från marken. I hus med mekanisk frånluftsventilation bör man se till all luft också kommer in i huset. Annars riskerar man att suga in luft från marken. Samma sak gäller för hus med självdragsvenrilation, särskilt om man har köksfläkt. D Sedan starten 1985 har över 10 ton ballerier samlats in i Kumla kommun. Därigenom har en avsevärd mängd kvicksilver och andra så kallade tungmetaller hindrats att sprida sig i miljön. Tack alla Ni Kumtabor, som gör det enda rätta - lämnar tillbaka förbrukade batterier! ring, spårning av så kallade "radonhus" m fl arbetsuppgifter. Kumla kommun satsar på miljön inom alla områden! D Översiktsplan - handlingsprogram för kommunal utveckling Av planeringssekreterare inger Lund;" och stadsarkitekt KI/rt Larsson Enligt den nya plan. och bygglagstiftningen skall samtliga kommuner i S"erige upprätta en önrsiklsplan, att fungera som handlingsprogram för uhecklingen i kommunen inom olika intresseområden och på längre sikt. Ett förslag till översiktsplan för Kumla kommun har utarbetats och sänts ut för samråd till företag. myndigheter. intresseorganisationer. liksom till kommunens egna styrelser och nämnder. Vi vm att så många som möjligt lar tillfället i akt att vara med och påverka planens slutliga utfonnning. Vi hoppas på många givande diskussioner om framtidsfrågorna för vår kommun och många inspirerande samlalom hur kommunen skau byggas ut och vilka värden vi vill slå vakt om. Indelning Översiktsplanen är indelad i avsnitt för vardera tätorterna Kumla, Hällabrottet, Åbytorp, Sannahed, Ekehy och Kvarmorp. Ett mindre avsnitt handlar om kommunens glesbygd. Bostäder För varje tätort redovisas utbyggnadsområden som skall räcka minst tio år. För Kumla tätort föreslås den fortsatta utbyggnaden - efter Kurnlaby/Korsta byar - att ske mot norr i områdena Norra Mos och Säbylund. Där bör minst cirka 800 lägenheler i villor, kedjehus och radhus kunna rymmas. Inom tätorten kan. utöver vad som redovisas i bostadsförsörjningsprogrammet, ytterligare cirka 600 lägen- Arlx:tSlll1fallc:n - c:n vlklig del l samhällsplane nogc:n heter kunna byggas genom förtätning och kompletteringr. För övriga tätorter reserveras mark för totalt eirka 500 lägenheter i småhus. Industriområden De stora utbyggnadsområdena för arbetsplatser är Södra Via och Kvarntorp. Mark för industriändamål reserveras också i Sörby, Norra Mos och nordöstra Hällabrottet. 9

6 N.nkeslattens öppna landskap med Hardemoåsen och Hardemo kyrka i bakgrunden Friluftsliv och naturvård Det blir allt viktigare att slå vakt om de tätortsnära strövområdena. Eftersom Kumla ligger i en ulpräglad jordbruksbygd. är del särskilt angeläget att bevara skogsområdena kring tälorlema och sköta dessa så att dc blir attraktiva för del rörliga friluftslivet. Planen föreslår också all andra områden av nalurvårdsinlressen bevaras, t ex drumlinområdel, Hardemoåsen, Steneskogen, Lekebacken ffi fl områden. ringar av jordbruket finns risk för igenbuskning". Miljö God miljö för oss som lever nu och för dem som kommer efter oss, är något vi alla vill ha! Men Vad är god miljö? och Hur hjälps vi åt atl värna om den? Miljöfrågor som diskuteras i översiktsplanen är vallen, avlopp, förorcningar i luft, buller- och skakningsprobjem vid vägar och järnväg, samt radon. Kan vi producera mindre mängd sopor i våra hushåll? Kan vi återvinna mer av våra sopor. Skall slam från reningsverkct spridas på åkrarna? Kollektivtrafik Vilka möjligheler har vi att påverka så all kollektivtrafiken blir ett verkligt alternativ? Motiveringar för en övergång till mer kollektivtrafik finns förvisso, bland annat bilarnas miljöproblem och kraven på en effcktivare markanvändning. Men för att kolleklivtrafiken ska bli auraktiv krävs att vi satsar på den. Vi kan till exelllpel. samtidigt som vi bygger nya bostäder, även satsa på kollektivtrafiken så att det inle i alla lägen upplevs mer fördelakligl au använda egen bil. ÅT 1900 förflyttade vi oss i genomsnitt 300 meter per dag. Är 1980 var vi uppe i 40 km per dag. Prognoser menar att vi år 2010 kommer att förflyua oss i genomsnill60 km per dag. Riksintressen Översiktsplancn skall redovisa vilka riksintressen som finns i kommunen oeh hur de skall säkerställas. När det gäller kultur och natur anses Hardemo. Rösavi, Hjortsberga och Kumlaby samt drumlinområdel, Mossby och Kvismaren vara av riksinitesse. I anslutning till avfallshantering och lill förekomsten av värdefulla ämnen! material i nalurcn diskuteras. huruvida SAKAB och alunskifferområdena kan vara av riksintresse. Frågan avgörs av centrala myndigheler. I övrigt anses Europa- och riksvägar samt järnvägar liksom större kraftledningar vara av riksintresse. Utställning Under september månad blir det en utställning i Stadshuset och huvudbiblioteket. där Du mer i detalj kan se vad översiktsplanens förslag kommer att innebära för Dig och för Ditt område. Om detta kommer vi att annonse ra i dagspressen. D Kulturminnesvård I Kumla finns en rad miljöcr och byggnader av kulturhistoriskt intresse. l överensstämmelse med kommunens bevarandeprogram föreslås i plancn alt dessa i möjligaste mån bevaras och all nybyggnader anpassas till miljöerna. KaraktäriSliskt för Kumla är också det öppna kuhurlandskapet. Med dagens nedläggningar och omstrukture- Avrall I Kumla samlas både vårt eget avfall och avfallet från Hallsbergs kommun. Hushållsavfall och brännbart avfall - i omfattning upp till ton per årforslas till Linköping för att brännas. Avfall, som inte går alt bränna, dcponeras i Kvarntorp. Östersättersbrottet bör räcka för yttcrligare tio års deponering. Kollektivtrafiken ~ något att räkna med 10 11

7 --,. --! -',-,- f""i'"'00 l, \ \ I \ 1K'x{.",b"k'~ I \ \\ ICk.I~' "''''[ ~agge ~~ ÖVersiktsplanens redovisning av tätorten Kumla "W" "... _L1 L.-l;..., ~<I,,--- I " " N MOS-HAGABY-SöRBY STöRRE UTBYGGNAOSOMRAOE FöR BOSTÄOER (N 800 LGH I FLERBOSTAOS- OCH SMAHUS INOUSTRI OCH REKREATION \ ~ VIKTIGT BEVAR~ OCH, I J SÄKERSTÄLLA NAR STRöVOMRAOEN Angatorp I I '>-t~. L!<rn, 'I ~:""r I ( /JJfi (', Sidke!Sla ", I.. ' t;, tn,ui- '" EV FRAMTI OA,,-fr,, -:. BOSTAOSIINOUSTRI-rc"";, OMRAOE I ' '",- \j FORTSATT SANERING, I KUMLA CENTRUM -S5...:-J- ''\.Jol, ENLIGT ANTAGET I l, el HANOLINGSPROGRAM ',I/ ~3 ~\.I ~/ "ctd::::- Jissberga..., o'!, I /, I ', Rösa i l,,, FlifJ""'''L.,Io( / I /N>i~"'t l't.\s/önäs /' i I\ALTERNATIVA RESERVAT l"~, FöR östra FöRBIFARTEN BYGG~TART MYC~ET ~ERV 'I ~"" i ~g~t~~~st~~b~~~~~ri- - ~\. - i'(.r"lieb.ck~n 53 ;;,.--- -, ~-j f4-1 J-J Nedre Vesta I,o",,'('~~ \, \ \ ~- BOSTÄDER INDUSTRI FRILUFTSLIV, Ma'g,elelund Jl! ~ " I~{S' 43,4 _ '"' - 5<. '~h'l:m 9~......iiP 'ji"'\' \ -' I I., +-/-o'p r """ KUMLAS FORTSATIA, - 1\ UTBYGGNAO (EFTER,I- F 'I, N MOS) SKER I," i l, BRANSTA - SANNERSTA e"~"~ (EFTER MINST 20 AR?' " RESTR IKTI VIlET MOT NYBYGGNAOER? MARKKöf,,.\I---p.Ha; und '. '. - " --.~~.~,./Sanna annahed Il"", I / "",... ro "oj.,, 11 -d i: I~/ö'''",~:F '"j I or ( I -'! - --' Ii - - Jod>!;,..,' 1''f;,,,,,,, GAMLA BYN BEVARAS ",' '.Ja SJ H b,nde 8yrSlaltl,p HrMift);,;g VIA INOUSTRIOMRAOE o' G" b (RIKSINTRESSE) ran y,,'ol',ibyggs urmot SöDER :,;_ "cc LÄMPLIGT FöR STöRRE X;.b~Jt!Ä5J42 ""l._'~i-- TERMINALER/LAGER MM I~I~ ii "" (SE S K FöROJUPAO ~ översiktsplan) J j k"'"',f 5..".. 1.0'"ort :~ ~Jf "'~"'~"" ;, Sö'gll,den r' 5"', 5'~ (~ONFLlKT BRUKNINGS-~;. ""'""0"' r'ii \~ " VARO AKERMARK). _, 52 ~- _._-,'--+=c " A \"_. ~. ~ ~ -.7" '\' 1 +'J-' ~y-rll-~, ", rjlö"!'\ I H.,'~t~,",,'O' _ "?"'-< -l--,)._~,. "~:rdj,r...,-." rllbacke ~!o" ',,/1\, illb,..,,, -~ \ _ ~ ~ Lugr kogah< I,_ ), -- allebacke ".. " ".1 \. Norrb~;'( '; anisala III1I FÖRÄNDR INOM 10 A EV FÖRÄNDR /'/// BEVARANDE KUMLA SKALA 1:50 000

8 Alla kommer i siu dagliga liv i kontakt med kommunen på ett eller annat sätt. Vi är beroende av den rör oss så självklara tekniska servicen med "allen, el, vägar osv. Alla får del av skolutbildningen. I olika skeden av livet behöver "j kommunens sociala omvårdnad, t ex dagis, hemtjänst m m. Kommunen gör sig också påmind genom att 15 kronor och 60 öre av varje hund ralapp vi tjänar går till alt betala den kommunala nrksamheten. Kommunens \'erksamhet kostar drka 390 miljoner kronor per år. För verksamheten disponeras anläggningstillgångar - byggnader etc - till ell bokfört "ärde av cirka 375 miljoner kronor och en personal bestående av drygt 1100 anställda. All denna verksamhet slyrs av kommuninvånarna, som vid allmänna val vart tredje år, ulser sina företrädare. Men hur fungerar beslutsprocessen i kommunen? För de kommuninvånare som,'iii veta mer om della kommer Kumlan all i några nummer under rubriken "Kommunskolan" ge en kortfattad beskrivning av beslutsprocessen ocb reglerna kring den. Författare är kanslichef Torild Hilmers son. Kommunfullmäktige r varje kommun finns eh fullmäktigc, vars ledamöter väljs i allmänna val för en treårsperiod, Antalet Icdamöter i fullmäktige bestämmer fullmäktige själv, men det finns ett lagstadgat min- sta antal. som inte får underskridas, J Kumla kommun består fullmäktige av 45 ledamöter. Det minsta antal som lagen medger för denna kommunstorlek är 41 ledamöter. I Vid senaste valet behövdes 263 röster för att få en plats i kommunfullmäktige i Kumla. I kommunalvalet finns inte, som i riksdagsvalet. någon spärr mot små partier, Fördelningen mellan partierna i fullmäktige i Kumla är 23 ledamöter för socialdemokraterna, 6 för centerpartiet, 5 för folkpartiet, 4 för moderaterna, 3 för kristdemokratiska samhällspartiet, 2 för vänsterpartiet kommunisterna och 2 för miljöpartiet de grölla, Fullmäktige är kommunens beslutande organ Kommunallagen säger att fullmäktige är kommunens beslutande organ, Det innebär inte att alla de tusentals ärenden, som måste avgöras under etl år, beslutas av fullmäktige. r själva verket är det endast eirka 100 ärenden per år som behandlas där. Det är de största och viktigaste besluten som avgörs i fullmäktige. Några exempel på sådana beslut är budget, taxor, reglementen, program och pla- Offentliga sammanträden Kommunfullmäktige i Kumla sammanträder som regel tio gånger per år. Fullmäktiges sammanträden är offentliga. Oftast finns det åhörare; några som regelbundet bcsöker fullmäktiges sammantriidcn för att följa de kommunala frågorna, ibland också åhörare som sällan eller aldrig brukar gå, men som vill följa ett ärende som på ett eller annat sätt engagerat dem. Dessutom är tidningarnas lokalredakner för olika verksamheter, större fastighetsköp och försäljningar m m, Det kommunala bcslutssystemel är inte reglerat i detalj utan förändras ständigt. För något eller några tiotal år sedan var fullmäktiges ärenden betydligt ncr och mer detaljerade, Man kunde då på fullmäktiges dagordning åtcrfinna ärenden som t ex tjänstetillsättningar, upphandling m m, vilka numera betraktas som ett naturligt led i den löpande verksamheten och inte hör hemma i fullmäktige, Presidiet i Kumla kommunfullmäktige innevafllnde mandatperiod: Ordförande Berndt Andersson (s), l:e vice ordförande Evy ErikSSon (s). 2:e vice ordförande Inga Davidsson (c) 14 Fem av fullmäktiges 45 ledamöter; Arne Larsson (c). Finn Haglund (m), Sven Elisson (fp). Sven Gunnar Persson (kds) och Alf Lundh (c). 15

9 törer alltid troget på plats vid pressens bord. Fullmäktiges sammanträden annonseras i lokalpressen. Avannonsen framgår också vilka ärenden som skall behandlas. Den som är intresserad av något ärende kan ta del av handlingarna som finns på kommunkansliet. Endast beredda ärenden får behandlas Fullmäktige kan endast. med några få undantag, behandla ärenden som är beredda. Beredningen innebär att den nämnd, där ärendet hör hemma, skall ha möjlighet att yttra sig och att kommunstyrelsen gett förslag till beslut. (Mer om kommunstyrelsen och nämnderna i kommande artikel.) Det innebär att det som regel tar 2-3 månader innan ett ärende kan avgöras genom beslut i fullmäktige. Ofta har då också själva beslutsprocessen föregåtts av utredning på tjänstemannanivå. Samtidigt med beredningen i nämnder och kommunstyrelsen diskuteras ärendena i de olika politiska partiernas fullmäktigegrupper. När ärendet väl når fullmäktige för beslut är det som regel noga genom~ diskuterat och ledamöterna vet hur de vill rösta. Fullmäktiges åhörare kan därför få bevittna hur t ex ärenden av stor ekonomisk betydelse klubbas igenom utan någon diskussion. Däremot kan debatten bli livlig om det i en frå ga finns klara skillnader mellan partierna, oeh som inte jämkats samman under beredningen. Vem kan få ett ärende behandlat i fullmäktige? Det är endast fullmäktiges ledamöter, kommunstyrelsen och övriga nämnder eller av fullmäktige särskilt tillsatt beredning saml i vissa fall statliga myndigheter som kan få ett ärende behandlat i fullmäktige. Vad gör då den enskilde kommuninvånaren, som vill föra fram ett förslag eller fä ett ärende prövat? Denne kan antingen kontakta en fullmäktigeledamot och försöka övertyga denne att ta upp frågan eller kontakta den kommunala förvaltning, där frågan hör hemma. l de allra flesta fall avser frågor oeh synpunkter frim allmänheten konkreta verksamhetsfrågor, som avgörs i en facknämnd eller i förvaltningen. Motion, interpellation och enkla frågor En enskild fullmäktigeledamot kan ta upp en ny fråga till behandling genom att framlägga en motion. Motionen skall vara skriftlig. Kommunallagen säger att en motion bör beredas så att den kan besvaras inom ett år från det att den framställdes. Fullmäktiges ledamöter har också möjlighet att få information om och följa upp olika frågor inom den kommunala verksamheten genom att ställa frågor till kommunstyrelsens ordförande eller någon av nämndernas ordförande. Är frågan mer omfattande och kräver viss förberedelse för att kunna besvaras benämns den interpellation. Interpellationen skall vara skriftlig och besvaras skriftligt vid följande sammanträde. Vid interpellation har alla ledamöter räll att delta i debatten. "Enkel fråga" är en fråga som kan besvaras omedelbart. Vid enkel fråga får bara den som frågar och den som svarar yttra sig. D Donation eller sponsring? A v kansficheftorild Hilmersson Niir vi talar om donationer och fonder, som kommunen mottagit, tänker vi i första hand på fonder för individuella ändamål som stipendiefonder oeh fonder för hjälpbehövande. Men det har även förekommit en del donationer som varit avsedda för samhällsbyggande oeh några av dem har direkt påverkat utformningen av Kumlas centrala delar. Hagcndahlska vägen Grosshandlare Carl Adolf Hagendahl såg med oblida ögon att lantbrukarna var tvungna att passera konkurrenten Fossclius affär vid Kyrkogatan för att komma till Hagendahls magasin, som låg vid Odengatan/Järnvägsstationen. Grosshandlare Hagendahl köpte därför av hemmansägarna i Kumla by en remsa mark från landsvägen (Kungsvägen) rakt ner till magasinet vid järnvägen och lät där anlägga en väg. Den 29 december 1885 beslöt kommunalstämman mottaga Hagendahls "skriftliga ärbjudande" att som gåva "överlämna den s k Hagendahlska vägen med samma rält som han densamma innehar, - ". Stämman beslöt "att då ifrågavarande väg numera är nästan oumbärlig oeh till stort gagn för allmänheten, kommunen åtager sig framtida underhållet af berörda väg " Hagendahlska vägen utgör nu den norra halvan av nuvarande Hagendalsvägen, som är en av huvudgatorna i det centrala Kumla. Länsmansskogen. Gångtunnel under stationsområdet Från Hagendalsvägen går den nuvarande gång- och cykeltunneln under spårområdet vid järnvägsstationen. Den har haft en föregångare i en gångtunnel som byggdes åren och användes till år Denna tidigare gångtunnel tjänstgör nu som ledningskulvert. Den första bebyggelsen i Kumla samhälle låg huvudsakligen öster om järnvägen. Så småningom ökade bebyggelsen också väster om järnvägen. I samband med planeringen för dubbelspår mellan Hallsberg och Örebro väcktes frågan om någon form av planskild korsning med järnvägen. Alternativen var gångtunnel eller gångbro. SJ ställde som villkor för det bättre och dyrare alternativet gångtunnel, att samhället skulle bidra med 20 ()()() kronor

10 informerar Sekdsklflesbild frin 1-I11gendalsvägcn sedd frin Kungs\-agen. Grosshandlare Erik Olsson skänkte på sin 5Q-årsdag 1917 en grundplåt om 5 (XX) kronor och genom smärre dona~ tioner tillkom ytterligare 9750 kronor. Resterande 5250 kronor anslogs av municipalsamhället och gångtunneln kunde därmed byggas. Kum1a varmbadhus Den tidigare nämnde grosshandlaren Erik Olsson donerade år 1923 tillsammans med direktörerna C A Jonsson och Carl ilsson kronor som en grundplåt för uppförande av eh varmbadhus. Med denna grundplåt och anslag från municipalsamhällct uppfördes varmbadhuset och stod färdigt i mars År 1935 byggdes varmbadhuset till bland annat med tanke på skolans behov. Det togs ur bruk årsskiftet när dcn nuvarande simhallen invigdes. Vid ombyggnadcn av åldcrdomshemmet Sol backa till servicehus anslöts varmbadhusct till Sol backa och gjordcs om lill aktivitclslokalcr. Länsmansskogen och Västra parken På sin 6O-årsdag år 1918 donerade direktör A G Andersson kronor till "samhällets förskönande". Municipalsamhället hade år 1914 köpt ett större markområde bestående av länsmansgårdens skogs- och ängsskiften. På denna mark uppfördes längst västerut brandstationen (1927). längst öster ut soptipp. reningsverk och förråd. Det var också på denna mark som det tidigare nämnda varmbadhuset uppfördes. A G Anderssons donation användes för att ställa iordning parkområden in till brandstationen, Västra parken. och vid varmbadhuset. Länsmanskogen. Inget nytt under solen När diskussionerna förs om lämplighetcn eller önskvärdheten av "sponsring" inom offentlig verksamhet kan vi konstatera all privata bidrag till den offentliga verksamheten i utbyte mot good-will inte är något nyll även om formerna och terminologin har ändrats. (J KUMLAHALLEN Tetefon: drirledare alUmisl.lIre kassa 88180, simhall 8818t, maskinist SIMHALLEN BadtKiet" måndag-torsdag tisdag onsdag. fredag lördag söndag Ö\Tig lid disjlolw'r"lis ". ~kolad_, ~ OBS! Kassan stänger JO minuter ro«badtidem;.slut. SlmundervisDing l Kumlahallen för barn och \ uxna stanar under scptember månad. Se "'lda re annons i orlspressen. lilla bassängen har...arje risddg klockan temperaturen höjd till 30 gradel. Småbarnsföräldrar uppmanas an la IIIIfälleli akl all bada tillsammans med sina barn. Klockan ar lilla bassängen tescf\ e lad för handikappade. Temperaturen är då höjd ull JJ grader. ISHAI.LEN Allmiinhetens åkning börjar l oktober. BelräJfande tider. sc annons i onspres.sen. Friskvård fritids_ OCH KVARTERSGÅRDAR fritklsglirden Malmen (Malmens skola) Oppet miindag - torsdag kl fredag kl söndag stängt. Caretena. bordtennis, lv. biljard, sällskaps. spel, hobby. diskotek och idroll. FritKisgirden Kumlaby skola Oppet måndag - torsdag kl t Bordtenms. biljard. OIfeteria. lv. hobby" erksam hel. Fritidsgirden Hillabrolkt (TalliingeRS skola) Oppet måndag. onsdag och torsdag kl Bordtenm~. biljard, TV. sällskapsspel. hobby. disko. SCf\ering m m. Kvartersgården Sannahed (Ceotrumhuset) Oppet tisdag "TIll in~ och torsdag kl Bordtennis. sällskapsspel. disko m m. FOr upplysning om fnlkts och kvanersgårdar kontakta frilidsgårdsföreståndare Lars Göran Karlsson. Id ELwusspAR Belysnmg i elljusspåren "id Viaskogen och DJu padalsparken flån mörkrets inbrott till kl Ring88210 för fritidsinformation Du hälsas...älkommen för konsultation och rådgivning, att träffa sköterska, kost- och häjsorådgivare, att lå konditionstest och indi...iduella råd för rygg- och nackbesvär. tobaksberoende etc. Vis sa öppetkvällar ä...en tillgång lillläkare. Öppet onsdagar Tidsbeställning och förtrågningar påteiolg A...gift: Hälsobesök 100 kronor, cykeltesl inkl motionsråd 50 kronor. Kom med i någon av frisk...årdscenlralens grupp...erksamheterl KUMLA FRISKVARDSCENTRAL 18 19

11 UPPSLAGET - ett par sidor tör konsumenten TJENA GUMMAN ~ HAA lco"'"er JA ME 1<1\1( Handla miljövänligt Har vi råd all handla miljövänligt? Måste vi dra in på något för att prioritera miljön? Vilka alternativ finns för att handla miljövänligt? Vem har det miljövänliga ansvaret i dci enskilda hushållet? Vi är säkert många. som skulle vilja handla och agera miljövänligare - om vi bara visste hur alternativen ser ut. Ett steg i taget Att leva och handla miljövänligt är inget vi börjar med i en handvändning. Ofla blir dct väl så. att man tar en sak i taget. Börjar lela efter baute tvättmedel, köper oblekt papper, blir mer konsekvent vid insamling a" papper, glas och batterier. Ingen är mer än människa. Alla har ont om tid och det tar tid alt leta efter miljövänliga alternativ i butikerna. Tar vi oss inte tid, frågar vi inte efter miljövänliga varor, så tar butikerna inte heller hem dem. Som konsumenter har vi stor makt. Bara vi förstår hur vi rätt ska använda den. Maten och förpackningen Diskussionen om matens kvalitet blir allt intensivare. Livsmedel av god kvalitet är inte bara bra för hälsan. De är - som rcgel- också bra för miljön. Kartonger, burkar. plast och bärkassar - förpackningar av alla sorter - har blivit en resursslöseri. Är det möjligt att välja miljövänligt i dagens förpackningsdjungel? H~EL"! '*Il I<Ot'1MER ""-LT DET HÄR FIlAN"..w;. AXADE JU 80UIA UTE talv86 f(r TV.l!...' Kom-ihåg-tips med tanke på miljön Undvik varor med onödigt påkostade eller tillkrånglade förpackningar. Välj varor med förpackningar som går att återvinna eller lätt kan soneras i en eventuell sopsoncring. Köp glasflaskor istället för plast. Släng aldrig gammal färg, lösningsmedel, febertermometrar, lysrör, bekämpningsmedel och dylikt i soporna. Sådana varor klassas som miljöfarliga och skall hanteras för sig. Hör med miljö- och hälsoskyddskontore{ hur vi gör i vår kommun. Häll inte ut flytande kemikalier, målarfärg, mediciner. bildvårdsmedel etc j avloppet. Även här gäller; Fråga miljö- och hälsovårdskontorct hur du kan göra dig av med med sådana varor på ett bra sätt. Bild och delar av text saxade ur Vardagshandbokjör bäun miljö, som finns an köpa hos konsument)'ägledningen, Kumla kommun. Förlängd garanti sparar bilpengar Det kan verkligen löna sig att jämföra garantivillkoren för olika bilar. Det visar en sammanställning av nybils- och vagnskadegarantier ffi m i Råd & Rön nr Utsträckt tid för nybilsgarantier är ett nytt konkurrensmedel på bilmarknaden, som dessutom är till nytta för konsumcnten. Främst givetvis för den konsument som noggrant läser garantivillkoren och som därtill kan tyda dem rän. vilket inte är så enkelt alla gånger. Men läsmödan kan löna sig. Förlängd nybilsgarami under tre år och fri service lika länge, kan spara drygt 3700 kronor enligt beräkningar som Konsumentverket gjort. Nybilsgarantin kan fungera olika. Ibland gäller den endast den förste ägaren av bilen. Men den kan också följa själva bilen. och det är naturligtvis det vettiga från konsumentens synpunkt sen, säger Dennis Norberg på Konsumentverket. Han påpekar också att beloppet för självrisk i vagnskadegarantin som regel borde omfatta även moms. Vidare vill han ha en förändring av de villkor som gäller när någon vill häva ett bilköp på grund av fel på bilen. Med de villkor som gäller nu blir det avdrag för varje kilometer som bilen gått från det att den levererats till köparen. Det betyder i de flesta fall att de pengar, som man får ut när köpet går tillbaka, inte räcker till en ny felfri bil som ersättning. Konsumentverket har haft en första överläggning med bilindustriföreningen om dessa frågor. Föreningen vill dock skjuta upp vidare förhandlingar i väntan på nya konsumentköplagen, som troligen träder i kraft RM & Rön nr Vill Du veta mer om att köpa bil? Kon takta kommunens konsumentvägled ning! Tel

12 Kulturnämndens program UTSTÄLLNINGAR Bibliotekets utställningshall 9-18 upt~m~, 8ruksroremål i.sltn~ Karlhcrben Danielsson 30 upl-19 ola Dragomir Rajkodt &ptessloi\lsltsk surrealism 21 Ok1- / novtmmr 1A~'a mrd bikter En utställning om bolaryd:arkonstcn och om boken som en del I mänmskans IiY. 3-30no,'em1Hr MarziUl DahIsII'Öm 1-21 d«em~r Martta Lundqvist NalUralisliska akvareller och oljor KONSTENS VECKA 1-8 oktober Lokal: B,b/lQltkets ulsldj/mngsh(l1/ om '/ annat angiv's. SOndag I okt kl 17.()(} Onlgomir Rajko."jcom arbtlt med offentlig ul$m)'ckning Inläsningstjänst för Dig som är synskadad eller har annat handikapp. Biblioteket hjälper till om Du behöver få något inläst på kaset!. Inläsare Ann Johansson träffas säkrast måndag - fredag kl 09, på telefon Ring Mdndag 2 okt kl/u)() KOllSlen i Nonien tunl ~elskiftel Gunilla Gunnarsson berällar Tisd 3 okt k och KWlmen, Fofkeuhus Film om ak\'llrellmilninl Torsd 5 okt kl Sbds."andring med Jcrk Alton och Rolf Krull Samlingsplats meddelas Knare Tond 5 okt kiib.j() Mitt kodslpmagogiska lir,,", bland barn Margita Dahlström Fred 6 okt kf 18.JO Olika IritDiku inom!iio.ulplurlhl Roland EckerwalJ beränar l.örd 70kl kl Kum/alQrg Keramiker Palrick B Radk-y demons(u'rar - Från kra till brand kruka. Eventuellt händer det änll" mera. Håll ögollen öppna! Kompletterande information kommer i/orm avannons och affischer. Inläsningstjänstens telefonsvarare ger måndag - fredag sammandrag av aktuell kommuninformation. FÖRELÄSNINGAR Arrangör: FöreHisningsföreningen. studicorjtll' nisatio",,' och kulturnämnden Torsd 21 Sl'pt, k//9.00 Kl/m/a bib/ioll'k Kan kmll'n kurera? Anna-Bdla Wrangd Tisd 3 ok!, kl Si'niCl'hwl'/ So/barka I mörkaste Småland ke Axelsson Tisd /Ook/, k/19.00 Senirehusel So/backa Med '~ren rrin ~'fl'nffmatill S\erige LelfLa~n Tisd 17 okt, k/19.00 Sl'n'ICl'hWel Sofbacka Kreta Kcntlarsson Tisd 14 okl, kl Senicehwet So/backa Min ~i USA Torbjörn Ande~n Tlsd 3/ okl, k//9.00 Sen la/rrdl'/ So/barka Kindla,området Björn Uhr nsd 7 "01', k//9.00 Sen'irehIlSl'f So/bad;a Skolplanschernas "arid Staffan Ekegren TlSd ' kl/9.00 Stn Icchwl'/ Sofbacka Amne ej faststalit Tisd 11 no.', kl Senicehusel He'a. Samrahtd Mua i len och lon Recllallon och sång: Ehsabeth Assarsson ActompanJemang: LoUIS Ljungberg Tisd 28 no. k//9.00 Sen/cehllsef He'a, Samrahtd Sanna hed - en öken i hjartat a,' ~erike BJorn Gerhard.s.son lud j d«kl /900 Si'n rcehllstlllt'a. Sal1nah~d Amne ej fasl.stiillt Bokbussens landsbygdsturer hösten 1989 E_y 1619, Hl/lO, 13/11,11/12 Brånsta 2519,23/10, 20111, HlI12 Byrsta 2/10.30/10, 27/11 S:a Ekeby' 11/9,9/10,6/11, 4/12 Ormesta 11/9,9/10,6/11, 4/12 Hjortsberga 3/10,31/10, Vallersta 1219,10110, 7/11,5/12 Ral. 1919,17/10, 14/11,12/12 ""'g. 2619,24/10, 21/ Brändåsen' 4/10,1/11,29/11 Oja 1519,13110, 10111,8112 Nynäs 5110,2/11,30/11 Ekeby by 14/9, 12/10, 9/11,1112 Ffommesla 21/9,19/10, 16/11, \4/12 Torsta 2819,26/10, 23111,21/12 Ekeby 14/9,2819, 12/10,26/ ,23/11, 7/12,21/12 Kvarntorp 2119,5110, 19/10,2111, 16/11, 30111, 14/12 Förmiddagstuf Mobiltel

13 Gruppkorsband Bokbussen kommer till Kumlaby varje onsdag! Besöken fördelas på fyra olika turer, Ditt lånetillfälle återkommer alltså med fyra veckors intervall. Du kan låna romaner av äldre och nyare författare - fackböcker av olika slag, som fiske, schack, vävning, hundar m m - spännande läsning för barn oeh ungdom roliga och fantasieggande bilderböcker för de allr:! minsta. Vi hjälper Dig gärna med bokvalct. Dina speciella önskemål löser vi genom att Du beställer önskad bok. Förhoppningsvis får Du den redan påföljande tur. Det är gratis att låna böcker på bokbussen, precis som på huvudbibliotek och filialer. Turlista hösten 1989 Tur nr l - 30/8, 27/9. 25/10, 22/11 Korstagatan - 3 hållplatser k//7.00-/8.30 Wallenslråfes vög - 6 hållplatser k// Tur nr 2-6/9,4/10, 1/11.29/11 Korsta byar - 9 hållplatser ki Tur nr 3-13/9, 11/1 O, S/ll, 6/12 Kjelfingatan - 2 hållplatser k//7.00-/8.30 Högergatall - 5 hållplatser k/ Tur nr 4-20/9,18/10, IS/Il, 13/12 ViIebacken - 3 hållplatser kl Ängabaeken - 3 hållplatser kl Skogsbacken - 4 hållplatser kf / Bokmagasinet finns på Hagendalsvägen 26. Där finns magasinerad äldre skön- och facklitteratur samt årsböcker och tidskrifter äldre än tio år. Bokmagasinet är öppet tisdagar kl Q onsdagar kl Telefon Skolförvaltningen Läsåret 1989/90 Höstterminen augusti - 23 december 18 augusti studiedag 21 augusti första undervisningsdag 3 november lov 22 december sista undervisningsdag Vårterminen januari - 7 juni 8 januari första undervisningsdag 19-23februari sportlov 9-12 april påsklov 30 april lov 25 maj lov 7 juni sista undervisningsdag