MORGONDAGENS ENERGIEFFEKTIVA SKOLOR & OFFENTLIGA LOKALER. Nina Jacobsson Stålheim Utvecklingsledare Energi & Miljö Göteborgs Stad Lokalförvaltningen

Transkript

1 MORGONDAGENS ENERGIEFFEKTIVA SKOLOR & OFFENTLIGA LOKALER Nina Jacobsson Stålheim Utvecklingsledare Energi & Miljö Göteborgs Stad Lokalförvaltningen 6 oktober 2011

2 KORT OM LOKALFÖRVALTNINGEN Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder, admininistrativa lokaler - drygt 3000 byggnader - 2,1 miljoner m 2 Bygger om och nytt: - omsätter ca 1,3 miljarder i projekt varje år - nybyggd yta utgör ca 1% av totalytan per år 6 oktober 2011

3 KORT OM LFs ENERGI Total energiförbrukning inkl verksamhetsenergi 170 kwh/m 2, år Minskat 14 % sedan 2001 Mål: minska 25% oktober 2011

4 KORT OM ENERGI I LFs NYPRODUKTION BBR kwh/ m 2, år (17) FK >200 m 2 <200 m 2 ENERGI ? (50 % nybyggd m 2 ) MYNDIGHETEN 2019 (100 % nybyggd m 2 ) % 20% % 30% oktober 2011

5 KORT OM LFs LÅGENERGI : 1 nollenergibyggnad : 1 plusenergibyggnad 6 oktober 2011

6 BROTTKÄRRSSKOLAN ASKIM Klar augusti 2011 Förskola & skola f-5, 300 elever, 3600 m 2 Beräknad specifik energianvändning: 15 kwh/m 2, år Bergvärme 6 oktober 2011

7 TYPISKT LF LÅGENERGI FTX Behovsstyrd ventilation (temperatur och CO 2 ) Behovsstyrd belysning (närvaro och dagsljus) Vindfång lågtempererade zoner vid entréer Färre entréer Allt oftare flera plan, kompaktare Allt oftare tung stomme Luftläckage < 0,2 l/s, m 2 6 oktober 2011

8 TAUBESKOLAN NORRA ÄLVSTRANDEN Klar hösten 2012 Förskola & skola f-9 Fjärrvärme 6 oktober 2011

9 BJURSLÄTT ÄLDREBOENDE Klar hösten lägenheter Fjärrvärme 6 oktober 2011

10 TORSLANDASKOLAN Klar våren elever, åk 4-9, 8500 m 2 Fjärrvärme Fasadintegrerade solceller 6 oktober 2011

11 TRANSISTORGATANS FÖRSKOLA Nollenergi under projektering (klart våren 2013) Förskola 1-5 år Fjärrvärme både till uppvärmning och vitvaror etc Solceller tak, fasad, solavskärmning ca 400 m 2 45 MWh Laddstolpe för elfordon Brukarsamverkan interaktiva pedagogiska hjälpmedel, visualisering 6 oktober 2011

12 NOLLENERGIBYGGNAD FRAMTIDEN FÖR LF? Vårt primära energifokus: optimal energieffektivisering & så låg klimatpåverkan som möjligt Systemanalys optimal systemgräns för lokalt producerad energi? total energianvändning inkl produktion vad är klimatbelastningen för den energi som används? 6 oktober 2011

13 KONTAKTA OSS GÄRNA! oktober 2011

14 Hur kan man optimera energianvändningen ur ett helhetsperspektiv? Magnus Brolin Dr Elektriska Energisystem SP Systemanalys

15 Helhetsperspektiv Hus och bebyggelse ingår i ett sammanhang som kopplar det till dess omgivning. Hur ser det ut utanför huset och hur påverkar det mig?

16 Miljö Staden Innovation Energisystemet Livscykeln Transport

17 Framtidens energisystem Bild: Vinnova

18 Smarta nät

19 Huset en del av energisystemet! Traditionell roll: Passiv förbrukare Förändrad roll: Aktiv förbrukare Producent Prosumers Bild: ETP SmartGrids

20 Förändringar i Norden Framtida förändringar i nordiska kraftsystemet: Mer förnybart, framför allt vindkraft. Mer elbilar. Större integration med Europa. Timvis mätning. Flexiblare konsumtion.

21 Vindkraft Vindkraften producerar när det blåser => Tillgången på energi varierar över dygnets timmar. Dessa variationer stämmer typiskt inte överens med hur behovet varierar.

22 Smarta nät ett paradigmskifte Konsumtionen varierar och produktionen anpassar sig Produktionen varierar och konsumtionen anpassar sig

23 Huset en del av energisystemet! Aktiv förbrukare: Förutsätter timmätning. Flexibilitet i förbrukning: Flytta laster & använda olika energislag. Konsumera då tillgången är stor (lågt pris). Kapa effekttoppar i systemet (högt pris). Bild: ETP SmartGrids

24 Priser på elmarknaden idag... Nordpool spotpriser Nordpool spotpriser (DK 2) Pris EUR/MWh Pris EUR/MWh Tid på dygnet Tid på dygnet

25

26 ... och i framtiden? Mer vindkraft => högre volatilitet Bild från: Effects of Large Scale Wind Capacities in Sweden, Elforsk rapport 09:102

27 Användarnas roll En mer aktiv roll i kraftsystemet förutspås. Stor tillit till användaren. Göra användaren mer aktiv. Vill att användaren är mer påläst. Ge automatisk support för att göra smarta val Demand Side Management!

28 DSM Demand Side Management ICT Beteendevetenskap Integritetsfrågor Styr och regler Användarfrågor DSM Marknader Incitament Kraftsystem

29 Projekt: SP DSM Projekt finansierat av SP. Mål: Att undersöka den tekniska potentialen för flexibilitet för hushåll. Att undersöka vilka investeringar som är ekonomiskt försvarbara.

30 Projekt: SP DSM Modellera en typisk villa med de förbrukare som finns däri. Viktiga enheter är de som har antingen i) hög energiförbrukning, och/eller ii) hög effekt. Fånga kopplingar mellan olika energislag: Fjärrvärme och el.

31 Projekt: SP DSM

32 Projekt: SP DSM Slutsatser från projektet: Man kan göra en hel del tekniskt... Svårt att investera med flexibilitet som enda argument,... men i kombination med energieffektivisering/nybyggnation är det idé att fundera över flexibilitet! 16,00 14,00 12,00 Priser SE EUR/MWh 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,

33 Direktiv 2010/31/EG 19 (maj 2010 ) om byggnaders energiprestanda (EPBD2) - Nära Nollenergibyggnader (NNE) Svein Ruud SP Energiteknik

34 En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en mycket hög energiprestanda [...] Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten... Efter ska alla nya offentliga byggnader vara NNE-byggnader och alla övriga nya byggnader från och med

35 Kommissionen ska senast den 30 juni 2011, fastställa en ram för jämförbara metoder för beräkning av kostnadsoptimala nivåer för minimikrav avseende energiprestanda för byggnader. (Har i oktober 2011ännu inte synts till!) Med kostnadsoptimala nivåer (som ska sättas nationellt) avses den energiprestandanivå som leder till den lägsta kostnaden under den beräknade ekonomiska livscykeln, där den lägsta kostnaden bestäms med beaktande av energirelaterade investeringskostnader, kostnader för underhåll och drift. Den kostnadsoptimala nivån kommer sannolikt att fastställas med hjälp av en LCC-kalkyl (troligen ett nuvärde) där kommissionen har bestämt vissa gemensamma indata (kalkylränta, energiprisutveckling, livscykel, ) Värden som nämnts är: Diskonteringsränta; 3% Livscykel; 30 år för bostäder 20 år för lokaler

36 NNE-byggnad Nollenergihus Definition av NNE-byggnader (i Sverige): Mycket bra energiprestanda Fokus på bra byggnad! - Mycket energieffektivt klimatskal Boverkets ansvar - Mycket energieffektiva installationer - Randvillkor: kostnadsoptimalt (LCC) Stor andel förnybar energi Fokus på energiförsörjning! - inklusive producerat på fastigheten Andra myndigheters ansvar (eller i dess närhet) och delvis Boverkets ansvar? NNE-byggnader borde därför snarare kallas: Low Energy Near Zero Emission Buildings... och är troligen en klokare strategi än att kräva att varje enskild byggnad skall vara ett plushus!

37 Föreslagna målnivåer för nya byggnader Som etappmål för den nationella strategin för NNE-byggnader förslås att 25 procent av alla nya byggnader ska klara de ovan nämnda nivåerna år För år 2015 föreslås som etappmål för offentliga byggnader att andelen nya och renoverade byggnader om uppfyller målnivån ska vara minst 50 procent.

38 Klimatzonerna i BBR16 Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III: Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län.

39 Boverket anser följande Att använda sig av benämningen eller termen nära-nollenergi i svensk lagstiftning vore olyckligt eftersom det för tankarna till att det till dessa byggnader nästan inte behövs tillföras någon, energi för värme, tappvarmvatten, kyla eller drift av tekniska installationer (fläktar, pumpar, hissar m.m.). I ett svenskt klimat är detta inte möjligt. och jag är benägen att hålla med, då benämningen nära-nollenergi inte stämmer med definitionen

40 Mina personliga kommentarer och förslag Orimligt hårda krav på icke elvärmda byggnader Använd en faktor 2 mellan icke-elvärmda och elvärmda byggnader Ställ hårdare krav på flerbostadshus än på småhus Klimatzonerna ger en för grov indelning. Vore bättre med krav som beror på årsmedeltemperaturen Förslag på NNE/BBR-krav 2021(kWh/m 2, år): Årsmedeltemperatur 0 C 3 C 6 C 9 C Flerbostadshus, icke-elvärmda Flerbostadshus, elvärmda En- och tvåbostadshus, icke-elvärmda En- och tvåbostadshus, elvärmda Även för lokaler bör en uppdelning mellan olika lokaltyper göras! Beloks A-nivå kan vara en utgångspunkt

41 Systemgräns i BBR 16 Hushållsel ingår ej i den specifika energianvändningen!

42 Systemgränsen Boverkets nuvarande systemgräns, d.v.s. att exkludera hushålls- och verksamhetsel/-energi kan behöva ses över. Spelar mindre roll vid beräkning och användning av schablonmässiga standardvärden för hushålls- och verksamhetsel/-energi Kan bli helt fel när man utvärderar verkliga byggnader med stora spridningar i hushålls- och verksamhetsel/-energi Stor risk att man silar mygg och sväljer kameler när andelen hushållsel blir större än all övrig energianvändning! Argumentet att inte inkludera hushålls-verksamhetselen därför att det är en beteendefråga håller inte då användningen av varmvatten som redan är minst lika beteenderelaterad. Att inkludera hushålls-verksamhetselen skulle också underlätta vid användning av solceller (mycket svårt att tillgodoräkna sig idag) + värmedrivna tvätt- och diskmaskiner

43 Energimyndighetens föreslagna process

44 Energimyndigheten planerar att starta demonstrationsplattformar för NNE-byggnader Planen är att stöda 500 demonstrationer under nybyggda lokalerbyggnader 100 renoverade lokalbyggnade 100 nybyggda flerbostadshus 100 renoverade flerbostadshus 100 nybyggda småhus/villor Syftet är att visa på vad som är möjligt både tekniskt och ekonomiskt

45 Förslag till tekniska kriterier för att kunna få stöd inom NNE-demonstrationsplattformen för småhus På uppdrag av Energimyndigheten håller SP för närvarande på att ta fram förslag på tekniska kravkriterier för samtliga byggnadstyper. I det följande presenteras preliminära förslag för småhus/villor (en- och tvåbostadshus) Kravkriterierna är uppbyggda enligt följande prioritetsordning: 1. Mycket energieffektivt klimatskal 2. Mycket energieffektiva installationer 3. Stor andel förnybar energi Fokus i kriterierna ligger på punkt 1-2 ovan.

46 Mycket energieffektivt klimatskal = Byggnadsfysikaliska kriterier Specifik transmissionsförlust per golvyta: < 0,5 W/(K m 2 A temp ) Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient: < 0,3 W/(K m 2 A om ) Specifikt luftläckage per golvyta: < 0,5 l/(s m 2 A temp ) vid ±50 Pa Genomsnittlig luftläckning: < 0,3 l/(s m 2 A om ) vid ±50 Pa Möjlighet till effektiv solavskärmning under sommarhalvåret

47 Mycket energieffektiva installationer = Installationstekniska kriterier Ventilation Specifik fläkteffekt (SFP) vid 0,35 l/(s m 2 A temp ): FTX: < 1,5 W/(l/s), FVP: 1,0 1,5 W/(l/s) Värmeåtervinning vid DVUT: > 70 % (jämfört med F-ventilation) (= minskning av värmeförlust på systemnivå, inte samma som temperaturverkningsgrad) Möjlighet till effektiv vädring under sommarhalvåret (frikyla om vädring är svårt, t.ex. p.g.a. externt buller) Varmvatten Specifik tomgångsförlust: Individuell mätning och debitering Energibesparande armaturer (värmeåtervinning) < 0,3 W/m 2 A temp inget krav, men ett plus

48 Forts. mycket energieffektiva installationer = Installationstekniska kriterier Värmedistribution Specifik pumpeffekt vid DVUT (SPP): motsvarande klass A Specifik eleffekt till cirk.pumpar vid DVUT: < 100 W/(l/s) < 0,2 W/ m 2 A temp Individuell mätning (och debitering) Värmepumpar (om sådana finns) Årsvärmefaktor (SCOP): > 3,5 Vitvaror Eleffektiva vitvaror: Minst klass A+ Belysning Eleffektiv fast belysning:

49 Stor andel förnybar energi = Svåra gränsdragningar Andel förnybar energi: > 50 % (inklusive hushållsel?) Värmepump: Ja, om > % från berg, mark, sjö, uteluft Inte frånluft, om den räknas som värmeåtervinning Fjärrvärme: Beror på lokala förutsättningar! Ja, om huvudsakligen biobränsle Elektricitet: Ja, om egen produktion >50 % av behov Hur hantera framtida förändringar? Hur hantera spillvärme, t.ex. från ett raffinaderi? Hur hantera sopeldning? Långsiktigt hållbart? Hur långsiktigt säkerställa extern leverans av grön el

50 Christian Kylin, Forskning och Utveckling A-hus/Derome

51 10 Gt

52 The challenge

53 One Tonne Life

54 Projektet

55 Familjen - Lindell

56 Huset designat av Gert Wingårdh Klimatskal Trähus Sollådor Farstukvist Lågenergigrund

57 Energisystemet Solceller FTX - Ventilation Solvärme

58 Energi från solen Solcellsteknik frånsoltecture CIGS Tunnfilmsteknologi Byggnadsintegrerad

59 Visualisering EnergyWatch Energi balans Energi coach

60 Resultaten

61 Resan mot ett ton kg Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Boende Mat och dryck Resor Övrigt Veckobudget 80 kg CO 2 (Genomsnittsfamilj 540 kg CO 2 ) Baseline Teknik Beteende Robinson

62 Resultaten - 62% - 79% - 84% - 95% - 58% - 51% Mat Huset Resor Övrigt Totalt

63 Viktiga punkter

64 Energy användande

65 Energibalans

66 Ekonomi

67 Impact on family economy + $ 425 each month One Tonne Life Old house/car** + average food cost Production cost*/ Purchase price* $ $ Boendekostnad* $ $ Bilkostnad** $ 615 $ 775 Matkostnad & Övrigt $ $ Total månadskostnad $ $ * Stockholm **Volvo C30

68 Informationsspridning

69 Tekniker för att nå plusenergihus eller nära nollenergihus Martin Persson SP Energiteknik Solvärme/Solel

70 Tekniker för att nå plusenergihus eller nära nollenergihus Byggnader står för ca 40% av totala energianvändningen i Sverige Nära nollenergihus (NNE hus) Plusenergihus

71 Tekniker för att nå plusenergihus eller nära nollenergihus Prioriteringsordning NNE hus enligt Energimyndigheten 1. Mycket energieffektivt klimatskal 2. Mycket energieffektiva installationer 3. En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar

72 Tekniker för att nå plusenergihus eller nära nollenergihus Vilken förnybar energikälla har störst potential att tillgodose vårt behov av energi under en lång tid framöver?

73 Tekniker för att nå plusenergihus eller nära noll energihus Idag är medeleffekten Ca 16 TW Vind 19 TW användbar 0,2 TW idag Sol 36,000 TW in till jordens landyta 50 TW användbar Beräknad ökning ~ 14 TW by 2050 ~ 33 TW by 2100 Biomassa 8 TW användbar Tidvatten/Vågkraft 2 TW brutto Geotermisk 16 TW användbar 0,13 TW idag Vattenkraft 1.6 TW användbar 0.6 TW installerad kapacitet

74 Tekniker för att nå plusenergihus eller nära noll energihus Den mängd energi som används av människan varje år levereras av solen till jorden på en timme

75 Tekniker för att nå plusenergihus eller nära noll energihus Prioriteringsordning NNE hus enligt Energimyndigheten 1. Mycket energieffektivt klimatskal 2. Mycket energieffektiva installationer 3. En stor andel av den energi som behövs ska vara förnybar Hur kan vi kombinera ett energieffektivt klimatskal med tillförsel av förnybar energi när vi bygger NNE hus?

76 Byggnadsintegrerade solfångare

77 Byggnadsintegrerade solfångare

78 Solfångarens lutning och orientering Orientering Söder Sydöst/sydväst Öst/väst Söder ± 45 Söder ± 90 Lutning 0-16% -16% -16% Lutning 15-6% -9% -17% Lutning 30-1% -6% -20% Lutning % -23% Lutning 60-4% -11% -29% Lutning 90-25% -30% -44% 10

79 Värmebehov v.s energiutbyte typisk solfångare Men även solen har fläckar. Uppvärmning Instrålning 15 m2 solfångare Uppvärmning i morgon Varmvatten 10 m2 solfångare

80 Solceller som byggnadsmaterial-bipv

81 Byggnadsapplicerade solceller

82 Något om teknik Polykristallina eller monokristallina celler (Kiselceller): 14-18% verkningsgrad Tunnfilmsceller: ca 8-10% Gräzelceller (dye-sensitized solar cells) Titandioxid/ Rutenium:10-12% Polymera solceller 3-5%

83 Något om prisutveckling 1 kw peak (ca 8m 2 ) nätanslutet ger ca kwh/år i Sverige á 5-7 kr/kwh (utan bidrag) Förväntad livslängd på moduler är ca 25 år Förväntad kostnadssänkning med faktor 5 till 2020

84 Bidrag för Solel Solel: Bidrag på 60% av investeringen men endast 50 Mkr/år 2011 Redan klart att bidraget kommer finnas kvar nästa år men det är ännu oklart om bidraget kommer bli 60% av investeringen. Förslag om nettomätning på månadsbasis kommer! Energimyndigheten ansvarar, Länsstyrelsen handlägger Anläggningsägaren får bidraget Inga egentliga kvalitetskrav

85 Tack för visat intresse! För mer info:

86 Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Thorbjörn Gustavsson, SP Energiteknik

87 ByggaF-L-E

88 Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU-Väst. Finansieras av: SBUF Lågan VGR SP ZEB

89 ByggaE metod för kvalitetssäkring av energieffektiva byggnader Metoden skall säkerställa att byggnaden uppfyller krav som definierats för: Effektiv energianvändning God innemiljö Beständighet Omfattar hela byggprocessen, så som: Programskede Projekteringsskede Produktionsskede

90 ByggaE - metoden Metoden bygger på: Tydlig kravformulering Identifiering av kritiska moment och konstruktioner Kontroll och uppföljning Kommunikation Dokumentation Hjälpmedlen (metodens verktyg) utgörs av: Rutiner Checklistor Kontrollanvisningar Metodens tillämpbarhet har hög prioritet.

91 Kritiska moment Kvalitetskritiska moment/områden kan delas in i: Byggnadstekniska Processtekniska

92 Kritiska moment/områden av Byggnadsteknisk karaktär, exempel: Klimatskal (isolerförmåga, lufttäthet, fönster, dörrar) Installationer (prestanda på komponenter/system mm) Kylbehov (solavskärmning, fönster mm) Tappvarmvatten (produktion, distribution) Hushållens/verksamhetens utrustning Inneklimat (termisk komfort, luftkvalitet, ljud, ljus) Fuktsäkerhet Beständighet (konstruktioner, system, produkter) Robusthet / brukarvänlighet Byggnaden som system (optimering)

93 Kritiska moment/områden av Processteknisk karaktär, exempel: Kravformulering Handlingar (ritningar, detaljritn.) Arbetsberedning Tidspress Kunskapsbrist Granskning, kontroll och uppföljning Kommunikation och överföring av information (t.ex. mellan byggprocessens olika steg) Dialog mellan arkitekt, konstruktör och entreprenör Slutbesiktning och funktionsprovning

94 Processkede Programskede Hjälpmedel Byggherrens rutiner/checklistor för beställning Ex; Krav-/ kontrollomr: Ambitionsnivå Statusinventering (befintlig byggnad) Kravformulering Projektörens rutiner/checklistor för projektering Byggherrens checklista för uppföljning Komunikation/utbildn. Checklista för proj. Kritiska arbetsmoment Detaljredovisning Projekteringsskede Produktionsskede Entreprenörens rutiner/checkl. för produktion Byggherrens checklista för uppföljning Komunikation/utbildn. Kontrollplan Överlämning och erfarenhetsåterföring

95 Programskedet Exempel på krav-/ kontrollmoment i Byggherrens rutiner/checklistor: Välj ambitionsnivå (byggnad, eget arbete). Vid ombyggnad genomför en inventering. Kravformulering (tekniska krav + krav på aktiviteter/processer). Upphandling och kontraktsgenomgång för att bekräfta att kraven uppfattats korrekt. Uppföljning av krav (utse ansvarig, ta fram plan). Vid behov: Initiera information/utbildning för upphandlade aktörer inför projektstart.

96 Projekteringsskedet Exempel på krav-/ kontrollmoment i Projektörens rutiner/checklistor: Utse en energisamordnare under projekteringsskedet. Genomgång av krav och avstämning med byggherren. Intern info/utbildning. Projektera och dokumentera med hjälp av checklista. Intern granskning. Identifiera, planera och dokumentera kritiska produktionsmoment i samverkan med entreprenör. Överlämning till entreprenör: Upprätta kontrollplan i samverkan med entreprenör. Sammanställ dokumentationen.

97 Projekteringsskedet Exempel på krav-/ kontrollmoment i Byggherrens rutiner/checklistor för uppföljning: Kontakt med ansvariga (energisamordnare) och avstämning av kommunikation av krav och informationsspridning/utbildning. Kontroll av dokumentation av produkter och lösningar. Få bekräftat att entreprenör granskat projekterade handlingar. Få bekräftat att projektör identifierat kritiska arbetsmoment i samråd med entreprenör och att kontrollplan för produktion upprättats.

98 Produktionsskedet Exempel på krav-/ kontrollmoment i Entreprenörens rutiner/checklistor: Utse ansvariga för viktiga moment på arbetsplatsen. Genomgång av kraven. Granskning av projekterade handlingar i samverkan med projektör med tanke på produktionskritiska moment/detaljer. Om metodändring visa att ändring uppfyller krav. Upprättande av kontrollplan i samråd med projektör. Intern information/utbildning som även omfattar underentreprenörer. Arbetsberedning (före varje nytt moment). Tidig/löpande funktionsprovning. Slutlig funktionsprovning. Återför erfarenheter till projektör.

99 Produktionsskedet Exempel på krav-/ kontrollmoment i Byggherrens rutiner/checklistor för uppföljning: Kontakt med ansvariga för viktiga moment och avstämning av intern kommunikation av krav och informationsspridning/utbildning. Begär dokumentation från egenkontroller enligt upprättad kontrollplan. Granska dokumentation från tidig/löpande provning och eventuellt ändringar. Få bekräftat/dokumentation från slutlig funktionsprovningar att kraven uppfyllts. Uppföljning av funktionskrav före garantitidens utgång

100 Arbetet genomförs i två steg: Steg 1: Metodutveckling (pågår nu) Steg 2: Testkörning och revidering Beräknas vara klart hösten 2012