Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad 2011-12-23"

Transkript

1 Conny Pettersson Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2012/7477/E daterad Remisslämnare Organisation Swedisol Kontaktperson Conny Pettersson E-postadress Adress Villagatan 17A, Trosa Telefon Innehåll Sammanfattning av synpunkter 2 Ställ konkreta krav 3 Höj ambitionsnivån 4 Nya jobb och exportmöjligheter 5 Besked och klara spelregler i god tid 6 Hur ser en framtida energimarknad ut? 6 Schablonmässiga kostnadsberäkningar 6 Om Swedisol 8 1

2 Sammanfattning av synpunkter från Swedisol på remiss Swedisol kan inte tillstyrka förslaget om hur Sverige skall möta kraven för nära nollenergibyggnader som framställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU daterat den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda(epbd2). Swedisol anser att det är mycket önskvärt att ett så viktigt remissförslag som detta tas fram i samverkan med byggbranschens olika aktörer innan det skickas på remiss. Vi anser att promemorian saknar förslag till åtgärder för att uppfylla direktivets artikel 9, nära-nollenergibyggnader (NNE) Vi anser att den förändring av energikraven för icke eluppvärmda byggnader som infördes den 1 januari 2012 är otillräcklig för att uppfylla direktivets artikel 9, nära-nollenergibyggnader (NNE). Dessutom var den justeringen som infördes i BBR 19 en följd av ett regleringsbrev från 2009 där man senast 2011 skulle skärpa kraven i enlighet med EG direktivet 2002/91/EG. Det har inte inför den revideringen på något sätt framgått att det var avsett som en åtgärd för att möta kraven i EPBD2. Swedisol vill se ett nytt förslag där behovet av energi ligger betydligt närmare noll än i remissförslaget. kraven på byggnadens energiprestanda ställs oberoende av uppvärmningssystem och energikälla. byggnaders energiprestanda styrs av en bra klimatskärm och kompletteras med krav på specifik energianvändning och effektbehov. ambitiösa krav införs på högsta tillåtna värmeförluster för klimatskärmens olika byggnadsdelar (U-värden). ambitiösa krav införs på byggnadens lufttäthet. ambitiösa krav införs på byggnadens installationssystem. byggbranschens aktörer snarast ges en tydlig och klar bild om kraven för nära-nollenergibyggnader år 2020(2018) och etappmål. 2

3 Ställ konkreta krav Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd har antagit detta direktiv, EPBD2, av huvudskälen att minska användningen av energi och att öka andelen förnybar energi inom bygg och fastighetssektorn samt att öka försörjningstryggheten. Byggnadens energieffektivitet (klimatskalet) bestäms för en tid av minst 50 år medan energiförsörjningssystemen förändras i en betydligt snabbare takt och är svåra att överblicka. Alla nya byggnader ska senast den 31 december 2020 (två år tidigare för offentliga byggnader) vara NNE byggnader och ett etappmål till 2015 ska uppställas. Detta kräver att Sverige redan nu ställer upp krav för en omställning som kan användas av branschen och vara helt utvärderad och säkerställd det datum när alla byggnader ska vara NNE byggnader. Det styrande kravet bör vara utformningen av byggnadens klimatskal. Det ska utformas lika oavsett vilken uppvärmningsform och energikälla som väljs initialt. 1) I första hand måste därför relevanta U-värdeskrav ställas på de i klimatskalet ingående byggnadsdelarna samt för byggnadens genomsnittliga U-värde. 2) För kravet på specifik energianvändning ansluter vi oss till Energimyndighetens rapport Nationell strategi för lågenergibyggnader. 3) Slutligen ska krav på byggnadens lufttäthet och installationssystem införas. Swedisol föreslår att följande nivåer ska vara krav för allt byggande 2020 och redovisade i regelverk snarast: Tabell 1: Krav på specifik energianvändning Icke elvärmda [kwh/m2, år] Byggnadskategori/geografisk zon Elvärmda [kwh/m2, år] I II III I II III Bostäder Lokaler, grundvärde Lokaler, högsta tillägg för hygienluftflöde Byggnadens energiprestanda mätt i beräknad eller faktisk energianvändning bör som tidigare delas upp i geografiska zoner för att möjliggöra en rationell och effektiv produktion hos olika aktörer i byggsektorn. 3

4 Tabell 2: U-värdes- och lufttäthetskrav Förslag till minimikrav i Byggregler 2020 U krav grund/golv [W/m² C] 0,10 U krav yttervägg [W/m² C] 0,10 U krav tak [W/m² C] 0,08 U krav fönster [W/m² C] 0,90 U krav dörr [W/m² C] 0,90 Um krav [W/m² C] 0,25 Lufttäthetskrav [l/s m2] 0,30 Byggnadselementens kravnivåer och lufttäthetskravet är gemensamma för alla byggnadskategorier Höj ambitionsnivån Vi anser att detta förslag tillsammans med det tidigare förslaget N2011/5600/E daterat inte har beaktat de skäl som finns som grund för direktivet och inte uppfyller flera av direktivets artiklar. När det gäller att den offentliga sektorn ska visa vägen när det gäller byggnaders energiprestanda finns det inga åtgärder vidtagna överhuvudtaget i detta förslag. Dessutom blir det svårare att uppfylla det av regering och riksdag fastlagda målet om en minskad energianvändning i byggnader med 20 procent till år 2020 och 50 procent till år Det förslag som nu finns är att energikraven i dagens byggregler, BBR 19, ska ge oss byggnader som är att betrakta som nära nollenergibyggnader. Med dagens krav bygger vi upp ett bestånd av småhus som klarar kravet på byggnadens specifika energianvändning till mycket stor del med hjälp av energikrävande installationer som värmepumpar. Vid en omställning till andra värmesystem och energikällor har vi byggnader med ett undermåligt klimatskal som får stor inverkan på energianvändningen. Med dagens krav kommer vi årligen att tillföra vårt byggnadsbestånd ett stort antal byggnader som får stora framtida kostnader för att förändra det som hade kunnat göras rätt från början. 4

5 Den tolkning som remissförslaget har av NNE byggnader skiljer sig väsentligt från den syn som till exempel Danmark har. Nedan följer en tabell över olika byggnadstyper och kravnivåer på den danska marknaden. Tabell 3: Energikrav i kwh/m² per år, olika byggnadstyper BR 08 BR m² enfamiljshus 84,7 63,5 36, m² flerfamiljshus 72,2 54, m² skolor 95,2 71,5 41, m² kontor 97,2 73, m² förskolor 102,3 76,8 44,3 25 Vid jämförelse av kravnivåer mellan olika länder bör man notera att skillnader finns i hur man mäter energi och area. Danmark använder primärenergi som tillförs byggnaden och bruttoarea medan Sverige använder köpt energi och nettoarea. Det är dock ställt utom allt tvivel att Danmark har en mycket mer ambitiös kravnivå för energiprestanda i byggnader. I danska Erhvervs- og Byggestyrelsens rapport Kartläggning av strategier för lågenergibyggnader inom EU redovisas medlemsstaternas nuvarande energikrav på byggnader. I den rapporten kan man se att det inte bara är Danmark som har en ambitiös inställning till att uppfylla kraven i EPBD2. Det gäller även Frankrike, Tyskland och England. Sveriges ambition borde vara att ligga på minst samma kravnivå som dessa länder. Nya jobb och exportmöjligheter Genom en långsiktig och klok energipolitik kan vi skapa bra förutsättningar för hela den svenska industrin med bra försörjningstrygghet av energi. Ökade krav driver utveckling av nya energieffektiva lösningar och vi ser nu hur unionens medlemsstater börjar införa direktivet om byggnaders energiprestanda in i nationella regelverk. På sikt kommer kunskap, produkter och tjänster att vara en stor affärsmöjlighet för företag som är med i denna utveckling. I förlängningen av detta så kommer höga klimatambitioner att förutom lägre kostnader för energi och mindre klimatpåverkan även att ge nya exportmöjligheter och jobb. Genom att driva energi- och klimatomställningen kan vi dra fördelarna av att vara ett föregångsland. Sektorn för energi- och miljöteknik är redan idag stor och kommer på sikt att växa ännu mer i takt med att andra länder kommer att införa NNE byggnader. 5

6 Sverige bör därför satsa på och ge bidrag till forskning och utveckling av nya material och nya tekniker som kan ge intäkter och arbetstillfällen för svenska företag på en växande marknad. Besked och klara spelregler i god tid Hur ska en utveckling av NNE-byggnader kunna ske utan riktlinjer från ansvariga myndigheter? Hur ska demonstrationsprojekt bli meningsfulla om inte anvisningar och riktlinjer finns för projektörer och entreprenörer som ska uppföra dessa projekt? Att skjuta på publicerandet av krav på NNE-byggnader innebär inte bara att man åsidosätter EPBD2. Man ger också industriella aktörer i byggbranschen mindre tid till en nödvändig omställning. För lågt ställda krav gör att olika initiativ från beställare, kommuner och entreprenörer kommer att växa fram. Vi riskerar därmed ökade kostnader för irrationell produktion. Beställare kommer att få ett byggnadsbestånd med alltför höga driftskostnader. Ett bestånd som dessutom kommer att medföra betydande merkostnader för att i efterhand konverteras till energieffektiva byggnader. Hur ser en framtida energimarknad ut? Sverige har en stor andel förnybara energikällor i förhållande till många andra länder. Energimarknaden är inte lokal utan kommer att få en starkt ökad konkurrens i takt med att efterfrågan på vattenkraft, vindkraft, solenergi och biomassor ökar. Samtidigt minskar tillgången på olja. Att tro att priser och tillgång på energikällor inte starkt kommer att påverkas av detta är att lura sig själv. Vi vet dessutom att priser på både el och fjärrvärme har utvecklats i snabbare takt än inflationen. Vi anser att man spekulerar om man räknar med att framtida energipriser ska öka endast i takt med inflationen. International Energy Agency (IEA) har i World Energy Outlook 2011 konstaterat att det kommer att finnas stor efterfrågan på våra globala energiresurser. Myndigheten räknar med att konsumenterna inom kort kan räkna med kraftigt stigande oljepriser. Det innebär ett ökat intresse för och efterfrågan på andra energikällor och förnybara resurser. Dessa får därmed högre priser. Att säkra ett lågt energibehov i byggnader bör därför ges hög prioritet. Schablonmässiga kostnadsberäkningar Remissens slutsats bygger bland annat på Boverkets rapport 2011:31, vilken visar två teoretiska byggnader, ett småhus och ett flerfamiljshus, fyra olika orter, två uppvärmningssystem. Tre olika energiprestandanivåer för varje 6

7 alternativ redovisas och där alternativ ett är den i remissen föreslagna NNE nivån. Alternativ två har ett förbättrat klimatskal inklusive ventilation med värmeåtervinning. Alternativ tre omfattar avloppsvärmeväxlare, solceller och solvärme. Kostnadsberäkningarna för de båda andra alternativen är mycket schablonmässigt och bristfälligt redovisade. Beträffande alternativ två så finns ingen redovisning av hur konstruktionen har förändrats mellan de två alternativen. Kostnaden för uppvärmningssystemen är på samma nivå trots de skilda effektbehoven och analysen tycks vara mycket schablonmässigt upprättad. Kostnaden för klimatskalsförbättringar beräknas i Boverkets analys ända upp till 10 procent av produktionskostnaden vilket med de erfarenheter som finns från genomförda projekt är alltför mycket. Hittills gjorda uppföljningar visar på att produktionskostnaderna normalt ökar med 1,5-6 procent. Detta utan att gemensamt regelverk eller gemensamma standarder kunnat ge rationaliseringseffekter. Energipriser har en mycket stor inverkan på lönsamhetsberäkningar. Ökande global efterfrågan på energi förväntas som tidigare nämnts leda till stigande energipriser. Swedisol är därför kritisk till antagandet att energipriserna i framtiden bara kommer att öka med inflationen. Det är sannolikt att ökad kompetens och nya lösningar kommer att göra produktionen av nära-nollenergibyggnader mer effektiv och till lägre kostnader. I detta sammanhang är det intressant att notera att de danska myndigheterna har en helt annan syn på den utvecklingen. De slutsatser som dras i den danska rapporten är att teknik, byggmetoder och energipriser kommer att utvecklas betydligt under de närmaste åren. Med den nya 2020 klassen kommer man i dagsläget att få ökade kostnader jämfört med dagens kostnader för standardhus. Man förväntar sig dock att det ska vara lönsamt redan innan Att bygga energieffektivt är inte en fråga som ska styras av kortsiktiga analyser och beslut på fastighetsmarknaden. Drivkraften måste istället vara att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle med liten klimatpåverkan och försörjningstrygghet. Detta kräver politisk styrning via våra myndigheter. 7

8 Om Swedisol Swedisol är branschorganisationen för Sveriges ledande isoleringsföretag. Medlemmarna marknadsför och säljer mineralullsisolering som skyddar mot värme, brand, kyla och ljud. Nyttan av produkterna är minskad energianvändning som i sin tur ger lägre kostnader för att värma upp byggnader och bromsa klimatförändringar. Den gemensamma synen på energiförbättrande åtgärder är att alltid börja med en genomgång av klimatskalet byggnadens tak, golv, väggar, fönster och dörrar. Klimatskalet ska vara välisolerat och tätt för att undvika onödiga värmeförluster. Swedisol är medlem av den europeiska branschorganisationen Eurima. Våra mål Arbeta för vederhäftig egenskapsredovisning, enhetliga provnings- och mätmetoder för olika egenskaper samt en ändamålsenlig lösning även av övriga för branschen gemensamma tekniska frågor. Verka för vederhäftighet i information, reklam och försäljning. Utåt företräda branschen och främja dess intressen i förhållanden till statliga och kommunala myndigheter, organisationer, företag och enskilda. Vid behov samarbeta med motsvarande sammanslutningar i andra länder. Remisslämnare Organisation Swedisol Kontaktperson Conny Pettersson E-postadress Adress Villagatan 17A, Trosa Telefon

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Svar mailas till registraturen@boverket.se Datum 2011-01-31 Remisslämnare Organisation Kontaktperson E-postadress Adress Telefon Swedisol Conny Pettersson

Läs mer

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Conny Pettersson 2015-08-31 Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader Swedisol tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på er remiss avseende svensk

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om energihushållning, avsnitt 9 i Boverkets byggregler.

Remissvar avseende Boverkets förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om energihushållning, avsnitt 9 i Boverkets byggregler. Trosa Swedisol AB 2014-09-05 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om energihushållning, avsnitt

Läs mer

Remissvar avseende lagpromemoria Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar

Remissvar avseende lagpromemoria Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar Trosa Swedisol AB 2013-11-19 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende lagpromemoria Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar Sammanfattning Swedisol

Läs mer

Remissvar avseende Byggkravsutredningens delbetänkande Ökat bostadsbyggande och samordnande miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler.

Remissvar avseende Byggkravsutredningens delbetänkande Ökat bostadsbyggande och samordnande miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler. Trosa Swedisol AB 2013-03-12 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Byggkravsutredningens delbetänkande Ökat bostadsbyggande och samordnande miljökrav genom

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11 Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Lågenergihus för attraktivt boende

Lågenergihus för attraktivt boende Lågenergihus för attraktivt boende 09:00 Inledning 09:15 Därför bygger vi lågenergihus 09:40 Vad är lågenergihus? 11:00 Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet 11:30 Byggprocessen och

Läs mer

Energimyndigheten. Främjande insatser visar vägen

Energimyndigheten. Främjande insatser visar vägen Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Tomas Berggren Energimyndigheten Avdelningen för främjande 2011-09-21 Främjande insatser visar vägen Energimyndigheten Direktiv och mål NNE-strategin. främjande

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader Svein Ruud, Energi och bioekonomi SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Direktiv 2010/31/EG 19 (maj 2010 ) om byggnaders energiprestanda

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman

Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm. 16 mars Stefan Norrman Skärpta energihushållningskrav regeringsuppdrag, nya BBR 22 mm 16 mars Stefan Norrman Boverkets byggregler, BBR Krav i form av föreskrifter enligt lag (PBL + PBF) 2015-03-19 Sida 2 Många frivilliga krav

Läs mer

Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden?

Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden? SAMVERKAN MELLAN EL- OCH VÄRMEMARKNADERNA, ENERGIKOMMISSIONEN, 24 MAJ 2016 Hur styr Boverkets byggregler idag? Hur bör de styra i framtiden? MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF, SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 1(5) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2017-02-17 Remisslämnare Organisation Swedisol Kontaktperson Mats Björs E-postadress

Läs mer

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Arstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor Svensk Ventilation Datum 2013-01-23 Svensk Ventilation Näringsdepartementet Arstaängsvägen 19 B och 100 74 Stockholm Energimyndigheten Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Läs mer

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik

Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem. Svein Ruud SP Energiteknik Förslag till kriterier för småhus som NNE-byggnader samt förväntat resultat för olika klimatskal och uppvärmningssystem Svein Ruud SP Energiteknik En NNE-byggnad är (artikel 2.2) en byggnad som har en

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus Martin Persson SP Projektinformation Projektstart: april 2012 Projektavslut: juni 2014 Finansierat av: Energimyndigheten, Effsys+ Trä och möbelföretagen

Läs mer

Är det dyrare att bygga energieffektivt?

Är det dyrare att bygga energieffektivt? Är det dyrare att bygga energieffektivt? Hus har oftast mycket lång brukstid i många fall mer än 100 år. Vid uppförandet av nya byggnader gäller det därför att tänka långsiktigt. En välbyggd klimatskärm

Läs mer

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut Sida 1 (6) 2015-07-13 Handläggare Ingmarie Ahlberg 08-508 264 54 Till Exploateringsnämnden 2015-08-20 Remiss om Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader. Svar på remiss

Läs mer

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett!

Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Energieffektivitet i monteringsfärdiga småhus viktigare än kakel och parkett! Hållbar utveckling Väst -regionalt energikontor för Västra Götaland Lisa Ossman, tf Verksamhetsledare lisa.ossman@hallbarutvecklingvast.se,

Läs mer

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa

2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Trosa Swedisol AB 2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017 Nära-nollenergiregler Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017 Tidplan och regler för 2017 och 2021 2012 2015 2017 2021 Återkoppling från

Läs mer

Fastighetsbranschens Energidag 2016

Fastighetsbranschens Energidag 2016 Fastighetsbranschens Energidag 2016 Skärpta energikrav skärps ytterligare Vad blir nästa steg 1 Mats Östlund AB Svensk Byggtjänst 2 Svensk Byggtjänst 1 Plan- och bygglagen, PBL Byggnadsverks tekniska egenskaper

Läs mer

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Andreas Hagnell Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se

Läs mer

Värmeförlusteffekt (FEBY12)

Värmeförlusteffekt (FEBY12) Resultatsammanfattning Värmeförlusttal (VFT) 21,5 W/m2 Atemp Tidskonstant: 10,4 dagar Klimatskal Um: 0,27 W/m2K Köpt energi: 66,6 kwh/m2 Atemp Summa viktad energi: 65,3 kwh/m2 Atemp -varav elenergi: 7,1

Läs mer

Näranollenergibyggnader. Energimyndigheten NNE främjande

Näranollenergibyggnader. Energimyndigheten NNE främjande Näranollenergibyggnader Energimyndigheten NNE främjande Sveriges och EU:s mål - som Byggruppen arbetar mot 2020 Sverige EU Förnybar energi 50 % 20 % E-eff 20 % 1) 20 % 2) CO2 40 % 20 % Effektivare energianvändning

Läs mer

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning

Läs mer

Effektivare energianvändning i byggnader

Effektivare energianvändning i byggnader Effektivare energianvändning i byggnader Tomas Berggren Energimyndigheten Avd för främjande Enheten för industri och byggnader tomas.berggren@energimyndigheten.se Tel. 016-544 2046 Energimyndighetens instruktion

Läs mer

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader 2015-08- 31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser- energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Läs mer

BBR, NNE, BEN, SVEBY,... - HUR HÄNGER ALLT IHOP?

BBR, NNE, BEN, SVEBY,... - HUR HÄNGER ALLT IHOP? BBR, NNE, BEN, SVEBY,... - HUR HÄNGER ALLT IHOP? Svein Ruud Juni 2017 Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI Tre blir ett - RISE Innventia, SP och Swedish ICT har gått

Läs mer

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/4-2017 VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD Att hänvisa till BBR BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2016:13 dvs BBR 18 t o m BBR 24 grundförfattning BFS 2011:6

Läs mer

Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader ER 2010:39

Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader ER 2010:39 Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader ER 2010:39 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017 Webbsändning om nära-nollenergibyggnader Stockholm 12 januari 2017 Information om nya regler för nära-nollenergibyggnader Robert Johannesson Tf. Enhetschef Energi och Samhällsekonomi Befolkningsökning

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Energikrav i planprocessen Rapporter SKL- rapport: Att bygga skolor och förskolor som passivhus Rapporter finns på: www.aton.se Rådgivning åt kommuner som ställer Energikrav:

Läs mer

SKL:s rekommendation och läget

SKL:s rekommendation och läget Kommunala energikrav på byggande - hinder eller drivkraft? SKL:s rekommendation och läget andreas.hagnell@skl.se www.skl.se/byggkrav Förbud mot kommunala tekniska egenskapskrav i PBL föreslås Prop. 2013/12:126

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets

Läs mer

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...

Läs mer

Boverkets arbete med PBL och BBR

Boverkets arbete med PBL och BBR Boverkets arbete med PBL och BBR Martin Storm martin.a.storm@boverket.se Hur mycket byggs det? Bostadsbyggandet har återhämtat sig, men det byggs fortfarande för lite Jämn fördelning mellan hyresrätt

Läs mer

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013

SKL energikrav på kommunal mark. 14 mars 2013 SKL energikrav på kommunal mark 14 mars 2013 andreas.hagnell@skl.se Samordnade energikrav - SKL uppdrag Utveckla modell för kommuner att ställa långtgående krav på energieffektiva byggnader vid nybyggnation

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

Göteborg Energis synpunkter på Boverkets Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader, Rapport 2015:26

Göteborg Energis synpunkter på Boverkets Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader, Rapport 2015:26 Diarienr 10-2015-0719 Vårt datum/our date 2015-08-31 Vår referens/our reference Lars Holmquist Ert datum/your date Miljö- och Energidepartementet 103 33 Stockholm Boverketm.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Heby Risänge 1:6. Risänge 130. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Heby Risänge 1:6 Byggnadens adress Risänge 130 74047 Harbo Datum 2016-07-07 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration har

Läs mer

Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm

Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm Per e-post till: erik.thornstrom@svenskfjarrvarme.se Stockholm, den 10 december 2014 Ärende: 25382113

Läs mer

Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland

Jämförelse mellan energiregler i de nordiska länderna och Tyskland Datum 2012-01-16 Diarienummer 1271-5280/2011 PM I denna PM redovisas en jämförelse mellan aktuella energiregler för nya byggnader i de Nordiska länderna och Tyskland. I Sverige återfinns energireglerna

Läs mer

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser 1 Detta dokument är avsett som ett underlag för diskussioner om systemgränser som kan ligga till grund för formulering av energikrav

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader

Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader Avdelningen för Energieffektivisering Enheten för resurseffektiva byggnader Energiting Sydost 2015-11-12 Carin Råberger Bakgrund

Läs mer

Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017

Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017 Kommenterad dagordning rådet 2017-06-15 Miljö- och energidepartementet Rådets möte i TTE energi den 26 juni 2017 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Icke lagstiftande verksamhet 2. A-punkter

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 1(6) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2017-02-24 Remisslämnare Svensk Ventilation Organisation Svensk Ventilation

Läs mer

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av NNE-byggnader

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av NNE-byggnader 2015-08-31 M2015/2507/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Remissvar Förslag till svensk tillämpning av NNE-byggnader Undertecknad

Läs mer

Byggnadstypologier Sverige

Byggnadstypologier Sverige Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets byggregler

Remissvar avseende Boverkets byggregler Borlänge 14 Jan 2011 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets byggregler Revidering av avsnitt 9 Energihushållning och Regler om ändring av byggnad Inom projektet SWX-Energi har

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration parhus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala- Svartbäcken 8:31. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration parhus Fastighetsbeteckning Uppsala- Svartbäcken 8:31 Byggnadens adress Ingvarsgatan 71 75334 Uppsala Datum 2016-01-29 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:6 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Energioptimering av kommersiell byggnad

Energioptimering av kommersiell byggnad Tillhör examensarbete TVIT-5057 Ida Åkesson Installationsteknik Energioptimering av kommersiell byggnad Genom lagstiftning blir kraven på byggnaders energiprestanda allt hårdare och intresset för passivhus

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader ER 2010:39

Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader ER 2010:39 Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggnader ER 2010:39 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11

BRF BJÖRKVIKEN ENERGIBALANSRAPPORT TUVE BYGG. Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11. Antal sidor: 8. Göteborg 2014-03-11 TUVE BYGG BRF BJÖRKVIKEN Nybyggnad bostäder Del av Hultet 1:11 ENERGIBALANSRAPPORT Antal sidor: 8 Göteborg 2014-03-11 Töpelsgatan 5b, 416 55 Göteborg Tel 031-350 70 00, fax 031-350 70 10 liljewall-arkitekter.se

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-21 Remisslämnare

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 1(10) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22

Läs mer

Dalastrategi för Lågenergibyggande

Dalastrategi för Lågenergibyggande Dalastrategi för Lågenergibyggande Bakgrund Enligt EU direktiv 2010/31/EG kallat EPBD2 ska alla nya offentliga byggnader senast 2019 och övriga 2021 vara sk Nära Noll Energibyggnader. Enligt regeringens

Läs mer

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017 Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet Mikael Näslund 25 januari 2017 Mot energieffektivare byggnader EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) Plan- och bygglagen

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

Energideklarationen tre steg mot vinst

Energideklarationen tre steg mot vinst Energideklarationen tre steg mot vinst Varför energideklaration? Varför är energideklarationen bra för dig som byggnadsägare? Det övergripande syftet med en energideklaration av byggnader är att hushålla

Läs mer

Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Till: Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader (Boverket rapport 2015:26) SABOs synpunkter Allmänt Idag är det brist på

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8. Byggnadens adress. Datum 2015-09-08. Utetemperatur 15. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 52:8 Byggnadens adress Geijersgatan 35A 75231 Uppsala Datum 2015-09-08 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

VILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter

VILLA SOLGLÄNTAN. Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter VILLA SOLGLÄNTAN Ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter VILLA SOLGLÄNTAN Villa Solgläntan är ett vanligt hus med ovanliga lösningar och många möjligheter. Huset är ett traditionellt

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Uppföljning av strategi för minskad energianvändning 2014 samt förslag till reviderade mål

Uppföljning av strategi för minskad energianvändning 2014 samt förslag till reviderade mål 2015-03-11 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2010/460-409 Kommunstyrelsen Uppföljning av strategi för minskad energianvändning 2014 samt förslag till reviderade mål Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala - Årsta 52:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala - Årsta 52:5 Byggnadens adress Sellerigatan 7 754 49 Uppsala Datum 2016-08-22 Energiexpert Peter Sundmark, Cert nr 5546 Sammanfattning

Läs mer

Föredragande borgarrådet Regina Kevius anför följande.

Föredragande borgarrådet Regina Kevius anför följande. PM 2014:124 RIII (Dnr 319-942/2014) Boverkets förslag till ändring av föreskrifter och allmänna råd om energihushållning, avsnitt 9 i Boverkets byggregler, BBR Remiss från Boverket Remisstid den 5 september

Läs mer

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) 2015-08-28 1.1.2-2015/2151 Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee) Forskargruppen vid MDH föreslår: Rapportens förslag om att använda begreppet

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Kedjehus. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Energiexpert. Uppsala Fålhagen 32:5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Kedjehus Fastighetsbeteckning Uppsala Fålhagen 32:5 Byggnadens adress Liljegatan 20B 75324 Uppsala Datum 2016-07-18 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Energideklaration

Läs mer

Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande

Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande Diarienr 2013-005779 Programbeskrivning för programmet Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande 2014-06-18 2017-06-30 Beslutsdatum 2014-06-16 2 (22) Innehåll T 1 Sammanfattning 4 2 Bakgrund

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.11.2016 SWD(2016) 406 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen

Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och Erik Thornström 1 Innehåll Genomförandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv Översyn av Boverkets byggregler Budgetpropositionen

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

Tilläggsutbildning. Energi- och Klimatrådgivare 2012

Tilläggsutbildning. Energi- och Klimatrådgivare 2012 Tilläggsutbildning Energi- och Klimatrådgivare 2012 Upplägg 1,5 h genomgång av vad som är nytt i EUdirektiven om förnybar energi och byggnaders energiprestanda och på vad sätt det förändrar uppdraget för

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Frillesås passivhusen blir vardagliga Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer