Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Utbildning och kultur Fastställd av kommunstyrelsen

2

3 INNEHÅLL 2 POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL 2 BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE MED PILAR 2 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 3 SAMMANSTÄLLNING AV MÅLUPPFYLLELSE 4 DRIFTREDOVISNING, SEKTORN TOTALT 6 RESULTATRÄKNING, SEKTORN TOTALT 6 INVESTERINGSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT 7 FRAMTIDEN 7 LEDNING 8 BESKRIVNING 8 EKONOMI 8 FÖRSKOLA 9 UPPDRAG 9 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 9 INFORMATIONSMÅTT 9 EKONOMI 10 MÅLUPPFYLLELSE 11 GRUNDSKOLA 13 UPPDRAG 13 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 13 INFORMATIONSMÅTT 14 EKONOMI 14 MÅLUPPFYLLELSE 15 GYMNASIUM 19 UPPDRAG 19 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 19 INFORMATIONSMÅTT 19 EKONOMI 20 MÅLUPPFYLLELSE 21 VUXENUTBILDNING 24 UPPDRAG 24 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 24 INFORMATIONSMÅTT 24 EKONOMI 24 MÅLUPPFYLLELSE 25 KULTUR 27 UPPDRAG 27 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 27 INFORMATIONSMÅTT 27 EKONOMI 27 MÅLUPPFYLLELSE 28 FRITID 30 UPPDRAG 30 SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE 30 INFORMATIONSMÅTT 30 EKONOMI 30 MÅLUPPFYLLELSE 31 BILAGA 1: INVESTERINGSREDOVISNING PER PROJEKT

4 Sektorschef Kicki Nordberg Administration Ingibjörg Pálsdóttir Kommunal förskola och Annan pedagogisk verksamhet Kommunal grundskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Skolbarnsomsorg Utvecklings- och stödenhet Externa utbildningsanordnare/ planering Externa platser Tillsyn Placering/skolval Skoljuridik Prognoser Lokalresursplan IT Gymnasium Hulebäcksgymnasiet Köpta platser Gymnasiesär Uppföljningsansvar Vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Särvux SFI Regional yrkesutbildning Uppdragsutbildning Yrkeshögskola Kultur Konst och program Bibliotek Kulturskola Fritid Fritidskontor Fritid Ungdom Fritid Förening Folkhälsoenheten PÅängen Verksamhetsservice Verksamhetschef Annika Gry Verksamhetschef Annika Hellström Verksamhetschef Olof Olsson Verksamhetschef Jan Östgärd Verksamhetschef Staffan Uddenberg Verksamhetschef Berit van Lokhorst Verksamhetschef Hans Ljungberg POLITISKT FASTSTÄLLDA MÅL Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasium, vuxenutbildning, yrkeshögskola, fritid och kultur. Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål för samtliga verksamheter i sektorn. Verksamheterna regleras av internationella, nationella, kommunala och lokala måldokument. För utbildningsverksamheterna anges målen i nationella läroplaner och i de lokala politiska målen. För samtliga verksamheter gäller FN:s konvention om barns rättigheter och Salamancadeklarationen. BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE MED PILAR Bedömningen av måluppfyllelse symboliseras av pilar med nedanstående innebörd. Det är verksamhetsmålet som bedöms. Symbolisering av pilar används även för bedömning av de finansiella målen. = Målet är uppnått = Målet har inte uppnåtts = Målet är delvis uppnått VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 2 -

5 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen anges att det för verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Målen för god ekonomisk hushållning i Härryda kommun skall medverka till att varje generation tar ansvar för sin konsumtion av kommunal verksamhet och efterlämnar miljömässiga, sociala och ekonomiska förutsättningar som är minst lika goda som vid övertagandet. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Indikator Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, % Andel elever behöriga till gymnasiets nationella program, % Andel grundskoleelever åk 9 med betyg i alla ämnen % Andel förvärvsarbetande elever från Hulebäcksgymnasiet (riket 61%)* Avvikelse Andel som påbörjat högskolestudier Hulebäcksgymnasiets elever (riket 45%)** *Elever i förvärvsarbete som slutförde gymnasieskolan läsåret 2007/2008 till 2009/2010 (SCB-statistik A2) **Elever som slutförde läsåret 2008/2009 samt påbörjat högskolestudier t.o.m. / (SCB-statistik Ö1) Förskoleverksamheten arbetar i enlighet med de strategier som beskrivs i verksamhetsplanen. Kommunen kommer att klara full behovstäckning och andelen föräldrar som får förstahandsvalet är högt. Målet bedöms uppfyllt under år Slutbetyg från gymnasiet är en avgörande faktor för eleverna och innebär tillträde till arbetsmarknaden och till fortsatta studier. Andelen elever som får slutbetyg på Hulebäcksgymnasiet är högre än för elever som är folkbokförda i Härryda kommun som studerar på en gymnasieskola utanför kommunen. Kommunen har ett informationsansvar för de elever som avslutar gymnasiet utan slutbetyg eller avbryter sina gymnasiestudier till och med att de är 20 år. Härryda kommun arbetar aktivt tillsammans med Arbetsförmedlingen för att finna individuella lösningar så att dessa ungdomar får möjlighet att praktisera och komma in på arbetsmarknaden. Grunden för att lyckas med sina studier läggs tidigt i elevernas utbildning såväl inom förskola som grundskola. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan efter genomgången grundskola har minskat något, men ligger på en fortsatt hög nivå i relation till riket. Nedgången kan delvis förklaras med nya behörighetsregler för att läsa på nationella program. Tidigare räckte det att ha godkänt i tre ämnen; engelska, matematik och svenska för att komma in på alla nationella program. I den nya gymnasieskolan krävs godkända betyg i åtta till tolv ämnen beroende på vilket program eleven väljer att söka. Kunskapskraven i de nya kursplanerna har ökat vilket innebär en större arbetsinsats och nya arbetsformer för elever och pedagoger för att nå högre måluppfyllelse. Grundskolan har förberett sig för införandet av betyg i årskurs 6. I jämförelse med riket ligger kommunens resultat för behörighet till gymnasiet betydligt över rikssnittet. Så länge andelen elever med slutbetyg inte når 100 procent eller så länge de ungdomar som avbryter sina gymnasiestudier inte har tillräcklig kompetens för fortsatta studier eller inte får tillträde till arbetsmarknaden bedöms målet endast delvis uppfyllt. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 3 -

6 SAMMANSTÄLLNING AV MÅLUPPFYLLELSE Vuxenutbildning Gymnasium Grundskola Förskola Verksamheten utvecklar formerna för samverkan och stöd för vårdnadshavarna. Förskolan och den pedagogiska omsorgens utformning och innehåll anpassas efter varje barns förutsättningar och behov. I alla åtgärdsplaner för barns utveckling och lärande är barn och föräldrar delaktiga. Modersmålsstödet i förskolan utformas efter varje barns specifika behov. Eleven är delaktig i och har inflytande över alla processer som berör den. Dokumentation utvecklas för att bättre synliggöra elevens lärande och utveckling. Undervisningens utformning och innehåll anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. I alla åtgärdsplaner för elevens utveckling och lärande är elev och föräldrar delaktiga. Samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan utvecklas med betoning på lärande. Tillgången till IKT (information och kommunikationsteknik) som pedagogiskt verktyg ökar. Antal skolor som ingår i någon form av certifiering för Hållbar utveckling ökar. Skolan arbetar för att motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Verksamheten ger aktivt och medvetet utrymme för eleven att pröva och utveckla förmåga och intresse oberoende av könstillhörighet. Elevernas höga nöjdhet på Hulebäcksgymnasiet bibehålls. Antalet elever som lämnar Hulebäcksgymnasiet utan fullständiga betyg minimeras. Den goda kvalitet som leder till att Hulebäcksgymnasiet fortsätter att vara ett gymnasium med högt antal sökande från kommunen och regionen bibehålls. Pedagogiskt utvecklingsarbete stimuleras. Elevens inflytande både övergripande och direkt i utbildningen genomsyrar verksamheten. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö finns för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Undervisningens utformning och innehåll på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Tillgången till IT ökar på Hulebäcksgymnasiet. Metoder för att utvärdera skolgången för kommunens elever både på Hulebäcksgymnasiet och i andra gymnasieskolor tas fram och utvecklas. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbilningsområden och utbildningsnivåer. Vuxenutbildningen öppnar nya vägar till arbetsmarknaden och fortsatta studier för individen. Genom samverkan inom Göteborgsregionen får kommuninvånarna tillgång till ett vidgat utbildningsutbud framför allt inom yrkesutbildningar. Undervisningsformer och tider ska möjliggöra det livslånga lärandet genom anpassning till de studerandes behov och möjligheter. Vuxenutbildningen ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 4 -

7 Kultur Fritid Vuxenutbildning erbjuds löpande under hela året. Kulturverksamheten erbjuder kulturprogram, utställningar och aktiviteter. Kulturverksamheten prioriterar barn och unga t o m 20 år. Kulturhuset och biblioteken är attraktiva genom god tillgänglighet. Ny teknik används för att tillgängliggöra kulturarvet. Kön till kulturskolan ska minska. Kulturskolan arbetar aktivt genom projekt, korta kurser och lovaktiviteter för att nå nya grupper i hela kommunen. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Fritid samverkar med föreningslivet så att alla ungdomsföreningar har en policy avseende hälsa och livsstil. Tidfördelningen inom föreningslivet i lokaler och anläggningar ska vara jämställd mellan könen. Ungdomar prioriteras på s.k. attraktiva tider, dvs. i huvudsak mellan vardagskvällar. Breddidrott/vardagsverksamhet prioriteras vid tidfördelning i lokaler och anläggningar. Hänsyn tas till elitverksamhetens behov och förutsättningar. Ungdomar ges möjligheter att genomföra sina idéer med stöd av Fritids personal. Kommunens omklädningsrum ska ha en godtagbar standard avseende tillgänglighet, städning och finish. Kommunens lokaler och anläggningar för idrott ska tillsammans med föreningslivet svara mot önskemål och behov från idrotten. Totalt sett har sektorn en god måluppfyllelse där 93 procent av alla mål är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Av sektorns 42 verksamhetsmål beräknas 72 procent bli uppfyllda, 21 procent delvis uppfyllda och 7 procent ej uppfyllda. Av de ej uppfyllda målen hör ett mål till vuxenutbildningen och två mål till fritidsverksamheten. När det gäller målet Vuxenutbildning erbjuds löpande under hela året har verksamheten genomfört en ny arbetsorganisation för lärarna. Detta innebär att de efter sommaren övergått till semestertjänst. Syftet är att skapa förutsättningar för att erbjuda vuxenutbildning kontinuerligt under året och förbättra tillgängligheten och därmed nå målet. Detta blir möjligt kommande år. Gällande målet fritid samverkar med föreningslivet så att alla ungdomsföreningar har en policy avseende hälsa och livsstil har Fritid som målsättning att minst fem föreningar ska ha en policy. Under har verksamheten påbörjat processen med fem föreningar men ingen av dessa har idag en färdig policy. Slutligen för målet tidfördelningen inom föreningslivet i lokaler och anläggningar ska vara jämställt mellan könen har glappet i tidsfördelningen mellan flickor och pojkar ökat i stället för att närma sig likvärdig fördelning. Anledningen till detta är att pojkar i högre omfattning än flickor deltar i de aktiviteter som rör aktivitet i hallar och anläggningar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 5 -

8 DRIFTREDOVISNING, SEKTORN TOTALT Avvikelse 2013 Verksamhet, tkr Ledning Förskola Grundskola Gymnasiet Vuxenutbildning Kultur Fritid Nettokostnad Sektorns budgetavvikelse uppgår till 3,6 mkr och det motsvarar 0,4 procent av sektorns budgeterade anslag. De verksamheter som visar underskott är lednings- och gymnasieverksamheterna. Ledningens underskott beror bland annat på köpta utredningar i avsikt att genomlysa organisationsoch administrationsstrukturer inom såväl gymnasiet som vuxenutbildningen. Gymnasiets underskott beror på fler elever i verksamheten än budgeterat och ökade kostnader för köpta gymnasiesärskoleplatser. Kommunens eget gymnasium Hulebäcksgymnasiet, har trots fler elever på skolan än budgeterat en ekonomi i balans och visar ett litet överskott. Förskolan visar, trots fler barn i verksamheten än budgeterat, ett överskott. Det är ett resultat av verksamheten förtätat något och att kostnader för köpta platser inte ökat så mycket som tidigare budgeterats. Grundskolans överskott beror på färre antal barn i både grundskola och grundsärskola samt lägre kostnader för köpta platser. Yrkeshögskolan inom vuxenutbildningen har minskat i volym vilket betyder minskade bidragsintäkter. Även statsbidrag för yrkesvux har minskat men vuxenutbildningen visar trots detta ett överskott vilket beror på lägre kostnader för köpta platser. Inför fick kulturskolan ett ökat anslag om en miljon kronor för att korta kulturskoleköerna. Inför 2013 är detta anslag minskat till hälften och därför har verksamheten inte rekryterat fullt under i avsikt att undvika övertalighet under kommande år. Fritidsverksamhetens överskott hänför sig till vakanser inom fritid ungdom och vaktmästarservice. RESULTATRÄKNING, SEKTORN TOTALT 2010 Belopp i tkr Taxor och avgifter Hyror och arrende Bidrag Fsg av verksamhet Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Köp av verks, bidrag o övr tjänster Lokalkostnader Avskrivn, internränta Övriga kostnader Summa kostnader Nettokostnader ram Avvikelse Jämfört med års bokslut är kostnaderna 3 procent högre medan intäkterna är oförändrade mellan åren. Av den totala kostnadsökningen om 36 mkr svarar ökade personalkostnader för 31 mkr. Till största delen beror detta på löneökningar men även på att både förskolan och grundskolan växer. Även andra kostnadsslag påverkas som lokalkostnader och köpta utbildningsplatser. Då intäkterna totalt sett varken ökar eller minskar jämfört med förra året finns det ökningar och minskningar inom intäktsslaget. Under året har Yrkeshögskoleutbildningen inom vuxen- VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 6 -

9 utbildningen minskat i volym och det betyder minskade bidragsintäkter och samtidigt minskar också statliga bidragsintäkter för gymnasiala yrkesvux. Intäkter för sålda platser ökar inom samtliga utbildningsverksamheter vilket både beror på prisökningar men också fler sålda platser. Särskilt kan nämnas gymnasiet som trots vikande elevtal regionalt ändå säljer nästan lika många platser som förra året. INVESTERINGSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT Avvikelse 2013 tkr Sektor för UTK Nettoutgift Investeringsbudgeten för uppgår till 31,7 mkr och nettoinvesteringarna till 31,8 mkr vilket medför en negativ budgetavvikelse om 0,1 mkr. Alla verksamheter inom sektorn visar överskott utom fritid. Fritids underskott beror på att en bollplan i Landvetter blivit dyrare än budgeterat. Till detta kommer utgifter för att iordningställa en parkeringsplats till Landvetter fotbollsanläggning om en miljon kronor. För- och grundskolans överskott förklaras av att vissa åtgärder som genomförts under året, med anledning av lokalomflyttningar, har belastat fastighets budget. Därför lämnar för- och grundskolan motsvarande överskott. Kulturs överskott beror på att arbetet med att utrusta bibliotekets lokaler i nya Rävlandaskolan ännu inte är klart. Övriga verksamheter lämnar mindre överskott. FRAMTIDEN Kommunen växer med inflyttning och fler barn. Den stora utmaningen är att bibehålla god kvalitet och goda resultat i kommunal verksamhet. Förskolan och de tidigare åren i grundskolan kommer att öka volymmässigt under planperioden. Fler förskoleavdelningar planeras och i Landvetter kommer Önnerödskolan att byggas ut och ytterligare en grundskola i Östra Backa att byggas. Elevunderlaget i gymnasiet kommer fortsatt att minska för att vända Med en överetablering av platser både inom kommunala och fristående gymnasier innebär detta att Hulebäcksgymnasiet fortsatt måste vara en attraktiv och högkvalitativ skola i konkurrensen om eleverna. Yrkeshögskolans volym minskar då Härryda kommun tyvärr inte fick några nya utbildningar beviljade inför ht Detta påverkar tillgängligheten till eftergymnasiala utbildningar i kommunen. Lärarlegitimation kommer att gälla för alla förskollärare och lärare från Nya karriärtjänster, som förstelärare och lektor, införs inom grundskola, gymnasium och vuxenutbildning från höstterminen Kulturhus i Landvetter planeras stå färdigt för invigning 2014, med bibliotek, kulturskola, samlingslokaler, fritids- och föreningslokaler. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 7 -

10 Ledning LEDNING BESKRIVNING I sektorschefens ledningsgrupp ingår samtliga verksamhetschefer, administrativ chef och planeringsledare. Sektorsledningens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt bistår med övriga utredningar till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbeten, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-behov, information och gemensam kompetensförsörjning. Övrig administration består av post, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelse- och delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. EKONOMI Avvikelse 2013 Ledning Intäkt Kostnad Netto avvikelser Ledningen visar totalt ett underskott om 0,2 mkr men det finns både över som underskott inom verksamheten. Under året har sektorn genomfört en rad utredningar som till exempel översyn av organisation och administrationsstrukturer inom såväl gymnasiet som vuxenutbildningen. Till följd av att lärarlyftet 1 avslutas under året genereras ett överskott. Jämförelse med föregående år Jämfört med har både kostnader och intäkter minskat avsevärt. Detta beror främst på att lärarlyftet 1 avslutats under året. Nettokostnaderna har däremot ökat med 0,6 mkr. Den största ökningen återfinns inom utredningsanslaget och beror bland annat på ovan nämnda utredningar inom gymnasiet och vuxenutbildningen. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 8 -

11 Förskola FÖRSKOLA UPPDRAG Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem) och öppen förskola. Styrdokument för förskoleverksamhet är skollagen och de kommunala politiska målen för verksamheten. För förskolan gäller Lpfö 2010, läroplan för förskolan. För pedagogisk omsorg är läroplanen endast vägledande. Förskoleverksamhet ska erbjudas alla barn 1 5 år då föräldrarna förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för äldre syskon eller studerar samt för barn som omfattas av skollagen kap Förskola eller annan pedagogisk omsorg ska erbjudas utan oskäligt dröjsmål, vilket idag innebär inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I den nya skollagen, giltig från , är förskolan en egen skolform. Detta innebär bl.a. att om föräldrar önskar förskola så ska kommunen erbjuda förskola och inte pedagogisk omsorg vilket hittills har varit möjligt. Önskar föräldrar pedagogisk omsorg så är det ingen skyldighet för kommunen att erbjuda pedagogisk omsorg, men en strävan. Öppna förskolan är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. I varje öppen förskola finns personal som organiserar och finns till hands men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Mölnlycke och i Landvetter ingår öppna förskolan som en del i en familjecentral. I Hindås finns det idag en öppen förskola, i Rävlanda kommer en öppen förskola att öppnas under våren 2013 och år 2014 planeras en familjecentral att starta i de östra delarna. Vårdnadsbidrag finns för barn i åldern 1 3 år som inte nyttjar plats i förskola eller i pedagogisk omsorg. Under startade sektorn Välkomsten ett introduktionscenter för nyanlända i samverkan med socialtjänsten. SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE Förskolan uppfyller alla uppsatta verksamhetsmål. Resultaten i kvalitetsmätningen visar att vårdnadshavarnas nöjdhetsgrad med verksamheten fortsatt är hög. I den årliga kvalitetsmätningen framgår också att vårdnadshavarna upplever en hög grad av delaktighet och inflytande. En digital lärplattform för kommunikation har introducerats under hösten. INFORMATIONSMÅTT 2010 Invånare i kommunen, 1 5 år Förskola Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad per inskrivet barn i tkr Pedagogisk omsorg Inskrivna barn, egen regi Bruttokostnad per inskrivet barn i tkr Köpta platser Enskilda och kommunala platser Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN - 9 -

12 Förskola EKONOMI Avvikelse 2013 Förskola Intäkt Kostnad Netto avvikelser Verksamheten visar en positiv nettoavvikelse på en miljon kronor vilket motsvarar 0,4 procent av totalt budgeterat anslag, detta en ökad volym till trots. Avvikelsen kan härledas till en förtätning med ett ökat antal barn per vuxen, 0,1 fler barn per vuxen i förskolan och 0,4 barn på familjedaghem. Kalkylerad effekt av förtätningen är ett plus på 4,8 miljoner kronor i förhållande till budget. Ökade kostnader för volymökningen gentemot budget är cirka 1,9 miljoner. I resultatet finns också personalkostnader av engångskaraktär på 1,7 miljoner utöver budget. Förtätningen har därmed inneburit att verksamheten kan visa ett överskott trots att det varit fler barn i verksamheten. Detta kan ses som ett led i att förbereda organisationen inför kommande besparingar men beror också på svårigheter med rekrytering av utbildade pedagoger. På både intäkt- och kostnadssidan finns avvikelser som kan förklaras av en ökad efterfrågan totalt, och även en större efterfrågan på platser i förskola utförd i kommunal regi. Den största procentuella avvikelsen är på intäktssidan och är försäljning av verksamhet till andra kommuner, ökade statliga bidrag och avgiftsintäkter på totalt 4,8 miljoner kronor till följd av ökad efterfrågan på verksamhet utförd i kommunal regi. Avvikelse på kostnadssidan är inte lika stor och hade varit större med avseende på volymökningen om ovan nämnd förtätning inte gjorts. Jämförelse med föregående år Nettoutfallet har ökat med 7,3 procent mot års utfall. Ökningen beror på fler barn i verksamheten samt årets lönerevision för förskolelärare. Total efterfrågan har ökat och motsvarar cirka 110 barn, en ökning på 4,3 procent. Den absolut största ökningen är kostnader för pedagogisk personal, som har ökat med 4,9 procent jämfört mot totalt utfall. I och med ökad efterfrågan ökar intäkterna för föräldraavgifter och statsbidrag med cirka 1,5 mkr. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN

13 Förskola MÅLUPPFYLLELSE Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Verksamheten Föräldrars upplevda utvecklar formerna delaktighet och 88 för samverkan och inflytande, förskola/pedagogisk stöd för vårdnadshavarna. 94 omsorg % Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Alla barn uppmärksammas och de med särskilda behov får pedagogiskt och socialt stöd. Alla barn som har särskilda behov för sin språkutveckling får modersmålsstöd. Förskolan och den pedagogiska omsorgens utformning och innehåll anpassas efter varje barns förutsättningar och behov. I alla åtgärdsplaner för barns utveckling och lärande är barn och föräldrar delaktiga. Modersmålsstödet i förskolan utformas efter varje barns specifika behov. Antal besök/dag på samtliga öppna förskolor/familjecentraler Behörighetsgrad förskolelärare, i % Antal barn i grupperna, förskolan Antal barn i grupperna, pedagogisk omsorg Antal barn/vuxen i förskolan Antal barn/vuxen i pedagogisk omsorg Datortäthet per avd, IT-baserat lärande och dokumentation Föräldrarnas upplevelse av tillgång till information, förskola/pedagogisk omsorg % Andel barn som får modersmålsstöd % Avvikelse ,7 17,6 0,1 17,8 4,4 4,0 0,4 4,4 5,3 5, ,3 4,4 4,0 0,4 4, Verksamheten har utvecklat formerna för samverkan och stöd och resultatet av brukarenkäten visar att brukarna är mycket nöjda med kvalitén och samverkan med verksamheten. En digital lärplattform för kommunikation och ett digitalt närvarosystem har introducerats under hösten. Ett visionsarbete för framtagande av en gemensam målbild Rötter och Vingar som för - och grundskola under har arbetat med inåt i organisationen har lett till en större samverkan och uppdragsmedvetenhet i ett 1-16 års perspektiv. Förskolan och den pedagogiska omsorgens utformning och innehåll anpassas efter varje barns förutsättningar och behov. Kompetensutvecklingssatsningar för personalen utifrån det nya uppdraget med ny skollag och ny reviderad läroplan har genomförts under året. Fokus har varit pedagogisk dokumentation och pedagogiska lärmiljöer. Detta har lett till en kvalitetshöjning i verksamheten och en ökad uppdragsmedvetenhet hos personalen. Behörighetsgraden är högre än förra året men vi har inte nått målet på grund av att antalet avdelningar förskola utökats, samtidigt som det har varit svårt att rekrytera högskoleutbildade pedagoger. ESF-projektet, omstrukturering av arbetskraft i förskolan har bidragit till en kvalitetshöjning i hela verksamheten samt till att ett flertal barnsskötare har läst behörighetsgivande kurser på vuxenutbildningen i kommunen. Tio barnskötare har påbörjat utbildningen till förskollärare Flexibel utbildning för yrkesverksamma barnsskötare- vid Borås högskola. I alla åtgärdsplaner för barns utveckling och lärande är barn och vårdnadshavare delaktiga. Alla vårdnadshavare kan nu digitalt följa både dokumentation av verksamhetens arbete och sitt eget barns utveckling och lärandeprocesser. Pedagogerna använder lärplattformen för att dela och lära av varandra på enheten genom pedagogisk dokumentation i form av filmer, bilder och reflektionstexter. Ett flertal IKT projekt med fokus på barn i behov av stöd har genomförts och satsningen på TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation) har fortsatt. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN

14 Förskola Omorganiseringen av stödenheten har lett till ett flertal organisatoriska och pedagogiska förändringar t ex indelningen av för - och grundskola i geografiska pedagogiska områden och bildandet av en utvecklings - och stödenhet. Även målet med modersmålsstöd bedöms som uppfyllt då verksamheten har arbetar, dels med olika IKT verktyg för säkerställa språkförståelse och språkträning för barn med annat modersmål, dels med att utbilda personalen i förståelsen för interkulturella språkmiljöer. Sektorn har också startat Välkomsten ett introduktionscenter för nyanlända barn. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN

15 Grundskola GRUNDSKOLA UPPDRAG Styrdokument för grundskola, förskoleklass, fritidshemmet och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och LGR 11 (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ). För grundskolan och grundsärskola gäller också kursplaner. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. Från den 1 juli styrs verksamheten av ny skollag, ny läroplan och nya kursplaner. I Härryda kommun finns totalt 18 skolenheter. Skolorna är olika organiserade utifrån åldersstruktur. De skolor som har elever ifrån förskoleklass t.o.m. årskurs 6 ansvarar också för skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen organiseras som fritidshem där barnen är inskrivna och betalar avgift, upp till skolår 3. Från skolår 4 till skolår 6 erbjuds plats i en öppen verksamhet, s.k. fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Fritidsklubbar finns på varje skola för elever i åldrarna 6-12 år. Under året har en ny verksamhet startar för mottagandet av nyanlända elever Välkomsten. Välkomsten har uppdraget att under en kort period förbereda skolintroduktionen för nyanlända så att man snabbt kan ingå i ordinarie verksamhet. Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. I och med den nya skollagens genomförande 1 juli blev grundsärskolan 9-årig istället för 10-årig som den varit tidigare. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Elever över 12 år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS-lagen (korttidstillsyn). SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE Verksamheten har lyckats bibehålla en hög måluppfyllelse, trots anpassning till förändrade elevtal, omstrukturering av lokaler samt fortsatt implementering av nya styrdokument från. Inga mål bedöms som ej uppfyllda. Andelen elever som lämnar grundskolan med fullständiga betyg ligger på en fortsatt hög nivå och andelen som har betyg i alla ämnen har förändrats något på grund av nya behörighetsregler till gymnasiet. Den ökade tillgången till IKT verktyg har inneburit att verksamheten utvecklas och utmanas. Kvalitetsmätningar genomförda under året tyder på att elever och föräldrar generellt sett är nöjda med grundskoleverksamheten. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN

16 Grundskola INFORMATIONSMÅTT 2010 Invånare i kommunen, 6 15 år varav 6 år varav 7 11 år, tidigaredel varav år, senaredel Nettokostnad i tkr/inv (6 15 år) Fritidshem Antal barn i fritidshem, kommunal regi Sålda platser Köpta platser Förskoleklass Antal barn i förskoleklass, kommunal regi Sålda platser 6, Köpta platser 45, Grundskola Antal barn i kommunal regi Sålda platser Köpta platser 542, Antal lärare per 100 elever 7,4 7,6 7,5 7,6 Grundsärskola Totalt antal elever i obligatoriska särskolan (träning)+grundsärskola+individintegrerade) 45 54, ,5 Antal elever i grundsärskola Antal elever i träningsskola 9, Antal individintegrerade elever 4,5 6,5 7,5 6,5 EKONOMI Avvikelse 2013 Grundskola Intäkt Kostnad Netto avvikelser Grundskolan har en positiv avvikelse mot budget med 4,8 mkr. Överskottet beror till stor del på att det varit färre elever än budgeterat. Andelen elever som varit i egen regi har dessutom varit större vilket ytterligare ökar överskottet. Grundskolorna visar totalt sett ett underskott på en miljon. Enheterna visar dock både överskott och underskott. Med tanke på de effektiviseringar som planeras de närmaste åren kan det ses som oroväckande att enheterna redan nu har svårt att klara sig inom budgeterade medel. Centralt är det överskott bland annat för skolskjuts samt högre intäkter för fritidshemsavgifter. Även särskolans överskott beror på färre barn i verksamheten, enheterna har dock haft svårt att klara sig med tilldelad elevpeng något som är justerat framöver. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN

17 Grundskola Jämförelse med föregående år Kostnaderna har ökat med 16,4 mkr och intäkterna har ökat med 2,1 mkr jämfört med. Kostnadsökningen beror främst på fler elever, både i den egna verksamheten och köpta platser, samt årets lönerevision. Den årliga löneökningen ökar kostnaden både i egen regi och i extern regi. Den nya skolan i Rävlanda har medfört högre hyreskostnader. Intäkterna har ökat på grund fler barn på fritids, sålda platser i särskolan samt vissa interna omföringar som medför både ökade kostnader och ökade intäkter. MÅLUPPFYLLELSE Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Eleven är delaktig i Delaktighet och och har inflytande inflytande % över alla processer som berör den. Alla som lämnar grundskolan har godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå och har en god grund för ett livslångt lärande. Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utveckla sin begåvning. Dokumentation utvecklas för att bättre synliggöra elevens lärande och utveckling. Undervisningens utformning och innehåll anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. I alla åtgärdsprogram för elevens utveckling och lärande är elev och föräldrar delaktiga. Samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan utvecklas med betoning på lärande. Tillgången till IKT (information och kommunikationsteknik) som pedagogiskt verktyg ökar. Avvikelse Elever åk VH åk Elever åk VH åk Elever åk VH år Kunskap och lärande % Elever åk VH åk Elever åk VH åk Elever åk VH åk Andel elever behöriga till gymnasiets nationella program 93, % Andel elever med betyg i alla ämnen 85,9 89 3,1 89 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Inflytande % Elever åk VH åk Elever åk VH åk Elever åk VH åk Andel särskoleelever som är individintegrerade i grundskolan % Brukarundersökning % Elever år Elever år Datortäthet (elever/ dator) VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN

18 Grundskola Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Alla elever har goda kunskaper om och erfarenheter av miljö- och hälsofrämjande åtgärder. Antalet skolor som ingår i någon form av certifiering för Hållbar utveckling ökar. Skolan arbetar för att motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Verksamheten ger aktivt och medvetet utrymme för eleven att pröva och utveckla förmåga och intresse oberoende av könstillhörighet Andel skolor som arbetar för eller ingår i någon sorts miljöcertifiering % Brukarenkät % Avvikelse Elever åk Elever åk Brukarenkät % VH Åk VH åk Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan efter genomgången grundskola har minskat något, men ligger på en fortsatt hög nivå i relation till riket. Nedgången kan delvis förklaras med nya behörighetsregler för att läsa på nationella program. Kunskapskraven i de nya kursplanerna har ökat vilket innebär en större arbetsinsats och nya arbetsformer för elever och lärare för att nå högre måluppfyllelse. Lärarna behöver i allt större utsträckning gemensam tid för kollegialt lärande och sambedömning av elevernas kunskaper för att garantera en likvärdig utbildning för alla elever. Nationella mätningar visar att elevernas läsförmåga minskat sett utifrån en längre period. Det bör uppmärksammas på verksamhets och enhetsnivå. Verksamheten har förberett sig för införandet av betyg i årskurs 6 och befarar att flera elever riskerar att slås ut tidigare i den obligatoriska grundskolan. Risken är att elever tappar motivation och lust att lära vilket är grunden för att lärande och utveckling ska kunna ske. I jämförelse med riket ligger kommunen resultat för behörighet till gymnasiet betydligt över rikssnittet. Verksamheten har utarbetat en ny resursfördelningsmodell som i ökad grad tar hänsyn till vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund och etnicitet. I den årliga enkätundersökningen som görs för elever i åk 2,5 och 8 uppger de yngre eleverna att lärarna tar hänsyn till deras åsikter och att de kan påverka hur arbetet ska genomföras. De äldre eleverna uppger att påverkan och delaktighet har minskat. Verksamheten gör bedömningen att elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande över sitt eget lärande har minskat i samband med nya styrdokument. Lärarna arbetar med att förstå och tolka läroplan, kursplaner, kunskapskrav och betygskriterier. När lärarna är tryggare och säkrare i det arbetet kommer möjligheterna till delaktighet och inflytande för elever och vårdnadshavare öka. Den formella delen av elevinflytande rörande olika representativa råd på skolorna bedöms som uppfylld. Eleverna ingår även i allt större del i de trygghetsskapande råden, miljöråd, biblioteksråd etc. Att synliggöra elevens lärande är en viktig framgång för elevens fortsatta utveckling. I samband med förordningen om skriftliga omdömen i alla ämnen och i alla årskurser har en digitaliserad individuell utvecklingsplan (IUP) med tillhörande skriftliga omdömen tagits fram i verksamheten. Det har ökat tillgängligheten till dokumentationen för alla elever. Utmaningen i det arbetet är att utifrån det professionella språk som ska nyttjas i dokumentationen, kunna konkretisera, exemplifiera och förklara hur elevens utveckling och lärande ser ut i relation till de krav som styrdokumenten anger så att det blir begripligt för berörda. Elever och vårdnadshavare anger i hög grad att arbetet med IUP och dokumentation fungerar bra. De äldre eleverna är inte fullt så tillfredsställda med det arbetet. Det kan ha sin orsak i att ett nytt betygssystem har börjar gälla under perioden. Statens skolverk har gett ut Allmänna råd om IUP, skriftliga omdömen och utvecklingssamtalen som bearbetats på varje skola för att nå högre kvalitet i arbetet med att synliggöra elevens lärande. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN

19 Grundskola Undervisningens utformning och innehåll har under året påverkats i positiv riktning trots att det inte ännu avspeglar sig i elevernas måluppfyllelse. Alla enheter har arbetat intensivt med att utforma noggranna pedagogiska planeringar utifrån de allmänna råd som Skolverket givit ut. Planeringarna har inneburit en kvalitetshöjning av innehållet i undervisningen, bedömningen av elevens lärande samt utvärdering av den egna undervisningen. Lärarens professionella språk och didaktiska kunskaper utvecklas till hög grad i arbetet med pedagogiska planeringar. Skollagen anger att undervisningen ska hålla så hög kvalité och variation att elever ska få såväl stöd för att nå kraven, som stimulans att nå högre måluppfyllelse i den ordinarie undervisningen. De pedagogiska planeringarna i sin nuvarande utformning kan vara ett stöd för det arbetet. Andelen elever som läser modersmål och som blir beviljade studiestöd ökar vilket är positivt och kommer sannolikt att påverka den elevgruppens möjligheter till ökad måluppfyllelse. Kulturrådets satsning Skapande skola har varit uppskattat av de årskurser som har ingått. De skapande lärandeprocesserna som professionella kulturutövare iscensatt i skolan har inneburit att undervisningen har utvecklats. Verksamheten har bearbetat det nya begreppet från läroplanen - entreprenöriellt lärande - för att stimulera elevens lust, kreativitet och nyfikenhet. Då måste skolan arrangera goda pedagogiska lärmiljöer och en undervisning där dessa förmågor kan tränas och utvecklas. Anledningen till att måluppfyllelsen går ner något för elever årskurs 9 kan förklaras med ett nytt system för behörighet till gymnasiet samt en naturlig variation mellan elevkullar. Elevernas och vårdnadshavares delaktighet i åtgärdsprogram kan fastställas som uppfyllt. Den nya skollagen anger som tidigare förklarats att stödet ska ges, i större omfattning än tidigare, inom ordinarie verksamhet. Det har inneburit att rektor har fattat färre beslut om att upprätta åtgärdsprogram. I de fall där rektor beslutar om utredning och upprättande av åtgärdsprogram är elevens delaktighet en viktig del för att åstadkomma motivation för skolarbetet. Elever och vårdnadshavare ska vara delaktiga i utformandet av åtgärdsprogram enligt skollagen. Samverkan mellan grundsärskolan och grundskolan med fokus på lärandeuppdraget har ökat under året. I samband med nya styrdokument och införandet av betyg i grundsärskolan har arbetet med bedömning av elevens lärande och utveckling och likvärdig betygssättning fått större utrymme i samarbetet. Det finns fler elever som numera läser utifrån båda verksamheternas kursplaner och får därmed omdömen och betyg inom båda särskolan och grundskolan. Det uppfattas som stimulerande och utvecklande för elevgruppen. Det har möjliggjort genom ett tätare samarbete mellan verksamheterna. Indikatorn är något trubbig för att mäta måluppfyllelsen beträffande samverkan mellan skolformerna. Den nya behörighetsförordningen kommer sannolikt innebär att andelen individintegrerade elever kommer att minska. Under året har alla elever i årskurs 7-9 utrustats med ett individuellt IKT verktyg. I årskurs F-6 finns nu ett IKT verktyg per två elever. Grundskolan har utökat med ytterligare en verksamhetsutvecklare med fokus på IKT. Lärarlag och rektorer behöver stöd och stimulans för att utveckla undervisningen så att de digitala verktygen kan nyttjas till nya sätt att utforma pedagogiska lärmiljöer och omdefiniera lärandet till nya nivåer. Skolor med elever i årskurs 6-9 har utrustats med ett klassrum vardera där en tredimensionell lärmiljö som kan användas för att stimulera och fördjupa lärandet. Tillgången till individuella verktyg har inneburit att arbetet med dokumentation av elevens lärande och möjligheter till insyn för vårdnadshavare har ökat markant. Den digitala lärplattformen som alla grundskolor är anslutna till kan nyttjas till många olika funktioner tack vare de digitala verktygen. De tre perspektiven (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) på hållbar utveckling har belysts på olika sätt beroende på elevens ålder. Inom de ordinarie naturvetenskapliga och samhällsorientarende ämnena ingår det i kursplanerna att arbeta med hållbar utveckling. De flesta skolorna för elever åk F-5 har certifierats med Grön Flagg via stiftelsen Håll Sverige rent, andra enheter har valt att arbeta utifrån Skolverkets certifiering Skola för hållbar utveckling. I brukarenkäten anger både elever och vårdnadshavare i hög grad att man lär sig om hållbar utveckling i skolan. Genom utevistelse utvecklas både fysiska färdigheter och sociala förmågor. Hösten beviljades tre grundskolor projektmedel inom ramen för den fond som sektorn för utbildning och kultur har skapat tillsammans med sektorn för samhällsbyggnad. Elevgrupper, miljöråd eller elevråd söker medel hos fonden för projekt inom Hållbar Utveckling. Under året har verksamheten haft fokus på eventuell differentiering i bedömning av flickor och pojkars utveckling och lärande. Senareskolorna har analyserat resultat och utvärderat undervis- VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN

20 Grundskola ningen i relation till kön. Likabehandlingsplanerna har uppmärksammat flickor och pojkars olika behov av förebyggande insatser och konflikthanteringsmetoder. På fritidshemmen har man arbetar med att utveckla lärmiljöerna att bli mer könsneutrala genom en tydligare pedagogisk planering, uttalade ansvarsområden för fritidspedagogerna och en medvetenhet i inköp av material och läromedel. En reflektion är att målet kan utvidgas och omfatta fler perspektiv inom mångfaldsbegreppet. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN

21 Gymnasium GYMNASIUM UPPDRAG Kommunen ansvarar enligt skollagen för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan omfattar; oavsett om dessa erbjuds i egen regi eller ej. Till detta kommer en rad utbildningar med av regeringen bestämt riksintag samt det samverkansavtal kommunen tecknat inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund). Gymnasieskolan regleras av skollagen, gymnasieförordningen, läroplan för frivilliga skolformer samt de ämnesplaner och kursplaner som gäller för respektive program. I och med att den nya gymnasieformen genomförs höstterminen kommer Hulebäcksgymnasiet att erbjuda följande gymnasieprogram: Barn- och fritidsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Eloch energiprogrammet, Estetiska programmet med inriktningarna bild, estetisk media, dans, musik och teater, Fordon- och transportprogrammet, Handel- och administrationsprogrammet, Humanistiska programmet, Samhällsprogrammet samt Teknikprogrammet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds programmet Handel och Service. För de elever som inte är behöriga till gymnasiet erbjuds introduktionsprogrammen: Individuellt alternativ, preparandutbildning, språkintroduktion och individbaserad yrkesintroduktion samt programinriktat individuellt alternativ. SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE Hulebäcksgymnasiet har välutbildad personal samt ändamålsenliga lokaler och utrustning vilket sammantaget skapar en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Samtliga elever i år 1 följs upp avseende läs och skrivfärdigheter samt matematikkunskaper, stödbehovet har ökat och mer resurser har lagts på stödundervisning och elevhälsoteam. I jämförelse med riket så har Hulebäcksgymnasiet färre avhopp, högre slutbetyg och fler elever som går vidare till högskolestudier. Elevernas trivsel är fortsatt mycket hög och söktrycket är bra trots att konkurrensen ökar och antalet elever i regionen minskar. Elevinflytandet behöver förbättras för att uppnå mål som satts upp i budget men är som genomsnittet i GR-kommunerna. Hulebäcksgymnasiet har en ekonomi i balans. Metoder för att utvärdera skolgången för gymnasieelever från Härryda som inte går på Hulebäcksgymnasiet måste fortsätta att utvecklas. INFORMATIONSMÅTT 2010 Antal elever på Hulebäcksgymnasiet Antal ungdomar år, Härryda kommun Andel förvärvsarbetande elever från Hulebäcksgymnasiet (riket 61 %)* Andel som påbörjat högskolestudier Hulebäcksgymnasiets elever (riket 45 %)** *Elever i förvärvsarbete som slutförde gymnasieskolan läsåret 2007/2008 till 2009/2010 (SCB-statistikA2) **Elever som slutförde läsåret 2008/2009 samt påbörjat högskolestudier t.o.m. / (SCB-statistik Ö1) VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN

22 Gymnasium EKONOMI Avvikelse 2013 Gymnasiet Intäkt Kostnad Netto avvikelser Gymnasiet visar en negativ avvikelse om 3,2 mkr. Både gymnasiet och gymnasiesärskolan visar underskott. Gymnasiet, exklusive gymnasiesär, har under året haft 40 stycken fler elever än budgeterat. Det innebär en ökad kostnad till följd av volymökning jämfört med budget om ca 3,4 mkr vilket också väl motsvarar gymnasiets underskott av köpta/sålda utbildningsplatser. Tack vare att Hulebäcksgymnasiet tagit in fler elever än budgeterat inom befintlig ram har underskottet reducerats med 1 mkr. Kommunens eget gymnasium Hulebäck är, trots minskat antal ungdomar i gymnasieålder, fortfarande ett fullt gymnasium och det är en viktig faktor för en ekonomi i balans. Gymnasiesärskolan visar också ett underskott och det beror främst på högre kostnad per köpt utbildningsplats och ökade kostnader för korttidstillsyn. Detta underskott kvarstår till Jämförelse med föregående år Intäkterna ökar med 4,4 mkr och är kopplat till sålda interkommunala platser och utvecklingsbidrag. Kostnaderna ökar med 4,9 mkr trots att antalet elever i gymnasieverksamhet är färre än förra året. Detta förklaras till största delen av löne- och prisökningar men även av högre kostnader för köpta gymnasiesärskoleplatser. VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN

23 Gymnasium MÅLUPPFYLLELSE Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator Elevernas höga nöjdhet på Hulebäcksgymnasiet bibehålls. Alla har möjlighet att utveckla sin förmåga och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst i en gymnasieskola som blandar teoretiska och praktiska kunskaper. Alla har lika möjligheter till en trygg och god skolmiljö med lärandet i centrum och med utgångspunkt i sin personliga lärstil. Kommunen tar det fulla ansvaret för alla kommunens ungdomars skolgång, personliga utveckling och hälsa oberoende om de studerar på kommunens egen gymnasieskola eller har valt en annan skola. Antalet elever som lämnar Hulebäcksgymnasiet utan fullständiga betyg minimeras. Den goda kvalitet som leder till att Hulebäcksgymnasiet fortsätter att vara ett gymnasium med högt antal sökande från kommunen och regionen bibehålls. Pedagogiskt utvecklingsarbete stimule- Avvikelse Trivsel/ trygghet % enligt ny enkät Andel elever med slutbetyg efter 4 år exklusive IVprogrammet Betygsnitt samtliga program Antal förstahandssökande per plats Antal lediga platser % vid definitivantagningen ras. Resurser för pedagogiskt utvecklingsarbete tkr Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen % Elevens inflytande både övergripande och direkt i utbildningen genomsyrar verksamheten. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö finns för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Undervisningens utformning och innehåll på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov ,0 14,8 0,2 14,7 1,02 1 0,02 1,04 2,6 0 2,6 1, Delaktighet/inflytande %, enligt enkät Skolmiljö %, enligt enkät Bemötande %, enligt enkät Kunskap och lärande %, enligt enkät Resurser för stödundervisning, antal tjänster Andel program med högre genomströmning än riksgenomsnitt Tillgången till IT Antal elever per ökar på Hulebäcksgymnasiet. dator Antal tekniska klassrum Andel elever som avbrutit gymnasiestudierna %, Härryda kommun ej Hulebäck Metoder för att utvärdera skolgången för kommunens elever både på Hulebäcksgymnasiet och i andra gymnasieskolor tas fram och utvecklas. Andel elever som avbrutit gymnasiestudierna %, Hulebäcksgymnasiet ,11 3,75 0,36 4 Statistik saknas 88 för (8 av 9) 88 /12 1 1,1 0,1 1, ,4 1,6 1 0,6 1,5 Andelen som trivs och är nöjda med sina studier på Hulebäcksgymnasiet är fortsatt hög. Mycket arbete har lagts ner för att skapa en så bra miljö som möjligt, såväl fysiskt som psykiskt. Hulebäck har under lång tid arbetat med bemötande och för att stärka vikänslan läggs också vikt vid att upprätthålla gemensamma aktiviteter som Luciafirande, välkomnande våren vid Valborg, firande av dagen för mänskliga rättigheter. Resultatet från den årliga elevenkäten visar att målet uppfyllts. För att minimera antalet elever som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg och anpassa undervisningen efter varje elevs behov testas alla elever i åk 1 med avseende på av läs- och skrivfärdigheter samt matematikkunskaper. Varje program har resurser för att ge stöd till de elever som i ovanstående test visar behov av extra undervisning. Det stora överskottet av gymnasieplatser i re- VERKSAMHETSBERÄTTELSE HÄRRYDA KOMMUN