Yttrande över Skogsstyrelsens rapport Skogens ekosystemtjänster status och påverkan

Transkript

1 Er ref/dnr: 2016/3288 Vårt dnr: 2017/0042 Skogsstyrelsen Registrator Stockholm 16 november 2017 Yttrande över Skogsstyrelsens rapport Skogens ekosystemtjänster status och påverkan Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter. Naturskyddsföreningen vill till att böra med att påpeka den oacceptabelt korta remisstid som Skogsstyrelsen angett för denna rapport. Även om myndigheten har aviserat den korta remisstiden i förväg så ändrar det inte det faktum att rapporten är mycket omfattande. Vill myndigheten på allvar ha in väl genomarbetade remissyttranden från samhället behöver myndigheten också ge remissinstanserna en bättre tidsrymd än 11 dagar att läsa igenom och begrunda materialet. Naturskyddsföreningen har påtalat dessa brister i myndighetens remissförfaranden vid flera tillfällen. Det är en mycket stor brist att Skogsstyrelsen i denna rapport inte med ett ord definierar, eller hänvisar till, behovet av ett hållbart skogsbruk för att bibehålla skogens resiliens och möjligheter till att tillhandahålla ekosystemtjänster, nu och i framtiden. Det saknas framtåblickande ansatser under varje ekosystemtjänst. Åtgärder som kan främja respektive ekosystemtjänst behöver integreras under samtliga beskrivningar. Nu återfinns detta endast under några av de beskrivna ekosystemtjänsterna. Det är även mycket anmärkningsvärt att myndigheten överhuvudtaget inte ens nämner hyggesfritt skogsbruk som åtgärd under de ekosystemtjänster där ett sådant oundvikligen skulle innebära positiva effekter. Naturskyddsföreningen anser det mycket anmärkningsvärt att Skogsstyrelsen utpekar åtgärder för biologisk mångfald samt naturreservat som ett hot mot biobaserade kemikalier, timmer och massaved samt biobränslen. Inte minst sett i skenet att endast ca 4 procent av den produktiva skogen utgörs av naturreservat samt att den biologiska mångfalden är grunden för ett fungerande ekosystem som kan fortsätta leverera samtliga av skogens ekosystemtjänster. Det är en stor brist att Skogsstyrelsen ensidigt lyfter dagens skogsbruk med kalavverkning, markberedning, plantering, röjning och gallring vid hänvisningar till skogsbruksåtgärder. Naturskyddsföreningen hade gärna sett att myndigheten var mer framåtsyftande i rapporten och även jämförde hyggesfria och dess effekter på de olika ekosystemtjänsterna med dagens trakthyggesbruk.

2 2/10 Riksföreningen har tagit del av rubricerad remiss och vill lämna följande synpunkter. Specifika synpunkter Nedan ges specifika synpunkter på Skogsstyrelsens beskrivning av respektive ekosystemtjänst 3.1 Timmer och massaved Betydelse Skogsstyrelsen anger att skogsbruket på många håll är avgörande för att det ska finnas något näringsliv överhuvudtaget i landsbygd och glesbygd. Detta var med största sannolikhet en sanning som gällde för runt 70 år sedan, men det är högst tveksamt om det är skogsbruket som idag står för ett levande näringsliv i alla glesbygdskommuner i landet, vilket Skogsstyrelsen verkar vilja göra gällande. Naturskyddsföreningen anser istället att det är en föråldrad och onyanserad beskrivning av verkligheten som myndigheten ger. Dels har andelen anställda inom själva skogsbruket sjunkit kraftigt sedan slutet av 50-talet då skogsbruket stod för 10 % av landets BNP, 50 % av landets export samt årsarbeten 1. Dessutom är mindre än 3 % av arbetstillfällena i skogsnäringen belagda i glesbygden. De flesta arbetstillfällena finns istället i kustnära skogsindustrier, företrädesvid nära större kuststäder. Samtidigt pågår sedan länge en avfolkning i många glesbygdskommuner, inte minst i det skogsrika inlandet i Norrland. SCB:s framtidsprognoser beträffande sysselsättning i skogsbruket styrker också det vi anför ovan. Skogsbruket kommer att sysselsätta färre människor i framtiden, inte fler Mänsklig påverkan Konkurrens om råvaran Naturskyddsföreningen delar Skogsstyrelsens beskrivning i detta stycke, och menar att intressekonflikten är mycket problematisk. För att inte ställa ett samhällsmål mot ett annat, eller en ekosystemtjänst mot en annan behöver stycket därför utvecklas med en beskrivning av behovet av minskad resursförbrukning och en ökad hushållning och effektivisering Statusbedömning Skogsstyrelsen hänvisar till en idag god tillväxt, att avverkningen ligger under nettotillväxten samt att trenden är en ökad avverkningsnivå som fortfarande ligger under skogstillväxten. Dock behöver Skogstyrelsen ta hänsyn till att åldersklassfördelningen i skogen redan idag är mycket ojämn och domineras av låga åldersklasser. Detta medför stora risker för en virkessvacka och sammantaget kommer troligen inte avverkningspotentialen att kunna öka de närmaste decennierna. Samtidigt ökar anspråken på skogen från naturvårdens och kulturmiljövårdens sida, vilket inkluderar människors behov av skog för rekreation och friluftsliv. Därtill ska läggas en allt större efterfrågan på biobränsle. Skogsstyrelsen behöver i sin bedömning ta hänsyn till detta. Även om det inte innebär att statusbedömningen nödvändigtvis förändras så behöver denna problematik åtminstone adresseras då den inte går att bortse från. 1 SOU 1956:36

3 3/10 I skenet av ovanstående resonemang så behöver stycket kompletteras. Sjätte stycket Naturskyddsföreningen delar Skogsstyrelsens bedömning att produktion av timmer och massavad har en stor inverkan de flesta andra ekosystemtjänster. Ofta är denna inverkan negativ. Omvandlingen av landskapet från olikåldriga, variationsrika, gamla och artrika skogar till homogena planteringar som domineras av trädslag av samma art och ålder är ett stort hot mot inte bara de flesta övriga ekosystemtjänster, utan även mot skogens resiliens. Givet detta faktum finner Naturskyddsföreningen det därför anmärkningsvärt att myndigheten väljer att särskilt belysa det omfattande skogsbilvägsnätet som positivt, utan att överhuvudtaget nämna de negativa effekter som vägnätet har i form av fortsatt fragmentering och omvandling av naturvårdsvärdefulla skogar. 3.2 Biobränsle Mänsklig påverkan Det är mycket bra att Skogsstyrelsen belyser sambandet mellan skogsindustrins ökade energibehov och uttag av restprodukter. Naturskyddsföreningen finner det anmärkningsvärt att Skogsstyrelsen särskilt belyser att avsättning av skog till reservat blir på motsvarande sätt negativt för tillgången på biobränsle utan att reflektera över hur annan användning av skogen påverkar tillgången på biobränsle. Naturskyddsföreningen vill påminna myndigheten om att endast drygt 4 procent av den produktiva skogen idag utgörs av reservat. Att därför hänvisa till fler reservat som ett stort hot mot biobränsletillgången är märkligt samtidigt som skogsindustrins fokus ligger på kortlivade produkter som papper och kartong. Om till exempel papperskonsumtionen istället minskar kan en större del av det klenare virket användas till biobränsle. Detta skulle dessutom ha positiv effekt i dubbel bemärkelse då tillverkning och användning av papper generellt är negativt ur klimatsynpunkt Vilt Statusbedömning Stycket behöver utvecklas med ett resonemang kring behovet av ståndortsanpassning vid skogsbruksåtgärder. Vidare finner Naturskyddsföreningen det anmärkningsvärt att alternativa avverkningsmetoder och variationsrika skogar inte nämns som potential i detta avsnitt. Detta skulle kunna främja skogsbruket genom att trycket på plantorna inte skulle bli så högt som på nyplanterade hyggen. 3.4 Betesdjur och foder Mänsklig påverkan Det är bra att Skogstyrelsen belyser att skogsbrukets storskaliga påverkan på skogsarealen har en stor negativ påverkan på renskötseln. För att tydliggöra landskapsperspektivet, som är avgörande för renskötseln, behöver även tilläggas att Sedan 1950-talet har förutsättningarna 2 40 Olsson, R Hugga eller skydda, och där angivna källor. Utgiven av Naturskyddsföreningen och WWF i samarbete med AirClim.

4 4/10 för renskötseln förändrats drastiskt då betesområden har minskat och betesmarker har fragmenterats. 3 Vidare behöver Skogsstyrelsen även framhålla att samtliga samebyar har nolltolerans mot contorta. 4 Stycket behöver kompletteras med ett resonemang om vad som krävs för att hänsynen ska göra någon verklig skillnad. Det handlar om att 1) den hänsyn som tas är tillräckligt stor. En mindre trädgrupp med hänglavar som omges av en tät ungskog kommer knappast gynna renskötseln. 2) den hänsyn som sparas måste kunna behålla hänglavsskiktet tills omgivande skog är tillräckligt uppvuxen, och 3) att omloppstiderna inte sänks i landskapet eftersom detta ger ännu mer störning i landskapet, vilket i längden är ett starkt hot mot renskötseln Statusbedömning Naturskyddsföreningen delar inte Skogsstyrelsens bedömning om att statusen skulle vara måttlig. Statusen bör ändras till otillräcklig (se vidare nästa stycke). Det är mycket anmärkningsvärt att Skogsstyrelsen motiverar bedömningen måttlig till att det tycks bli vanligare med utfodring av renar för att överleva vintern. Detta motiv är fullständigt irrelevant. Avsnittet handlar om skogsekosystemets förmåga att leverera ekosystemtjänsten foder, vilket det uppenbarligen inte kan göra i tillräckligt god omfattning av anledningar såsom t.ex. klimatförändringar och skogsbrukets påverkan. Renskötseln är själv generellt mot stödutfodring som generell åtgärd och ser detta endast som en nödåtgärd och inget som renskötseln strävar efter. Utöver att vidta åtgärder som begränsar effekterna av klimatförändringarna behöver även läggas till åtgärder som bibehåller och säkerställer gott om hänglavsrika skogar i renskötselområdet Skogsbär Betydelse Naturskyddsföreningen finner det mycket märkligt att Skogsstyrelsen refererar till att iakttagelser bland bärinköpare indikerar att produktionen av lingon och blåbär skulle vara minskande i södra Sverige. Vi har mycket svårt att förstå myndighetens motiv bakom att referera till bärinköpare och indikationer när det finns forskning som tydligt pekar åt detta håll. Denna forskning har kommit fram till att bärriset minskar i södra Sverige. Den har även kommit fram till att Särskilt om en ökad tillväxt leder till fullslutna bestånd på ståndorter som hittills förblivit mer öppna kan det leda till stora förändringar i markvegetationen 5, något som är mycket tydligt i södra Sverige idag med den granifiering som skett under lång tid. Det är också en utveckling som enligt Skogsstyrelsens konsekvensanalyser SKA-15 förväntas fortsätta i framtiden. 3 Berg, A Reindeer Herding and Modern Forestry the historical impact of Two Main Land Users in Northern Sweden. Doctoral Thesis. SLU. 2010: Brunet, J. & Hedwall, P.-O. Floraförändringar och deras orsaker i Sveriges skogar under de senaste 20 åren. Manuskript till Fakta Skog, SLU

5 5/ Mänsklig påverkan Avsnittet behöver kompletteras med ett resonemang kring det hot som förtätningen utgör för bärriset i relation till de scenarier som beskrivs i SKA Svampar Avsnittet behöver kompletteras med mykhorrizans betydelse för kolinlagringen och dess koppling till klimatpusslet Statusbedömning Naturskyddsföreningen delar Skogsstyrelsens skrivningar under bedömningen, men anser att argumentationen inte håller för att motivera en god status. Att ett hyggesfritt skogsbruk gynnar svampfloran framför ett hyggesbruk är ett märkligt argument för en god status när det är ett faktum att hyggesfritt skogsbruk inte tillämpas i någon större skala. Snarare så är det hyggen som tas upp vid den absoluta majoriteten av skogsbruksåtgärder, vilket tydligt missgynnar svampfloran. Vidare anger Skogsstyrelsen själv under avsnittet mänsklig påverkan att Dagens industriskogsbruk med slutavverkningar (trakthyggen), maskinell markberedning (exempelvis harvning), trädplanteringar och senare även skogsmarksgödsling medför en mycket radikal och negativ förändring av skogsmarkens svampsamhällen. Naturskyddsföreningen menar därför att statusen antingen behöver förändras till måttlig, eller att ett förtydligande under statusbedömningen görs i linje med om ingen storskalig förändring av skogsbruksmetoder sker så riskerar statusen att förändras till måttlig eller otillräcklig inom en viss framtid. 3.7 Dricksvatten Statusbedömning Skogsstyrelsen pekar mycket tydligt på bristande kunskap, behov av ytterligare studier samt behov av flera åtgärder. Mot bakgrund av detta samt den metodbeskrivning som Skogsstyrelsen angett för statusbedömningen god status, det tillstånd för skogliga ekosystemtjänster där de produceras och används utifrån sina inneboende förutsättningar på en nivå som är hållbar och så att möjligheten till användning för nuvarande och framtida generationer tryggas, anser Naturskyddsföreningen att denna statusbedömning bör ändras till måttlig. 3.9 Övriga försörjande ekosystemtjänster Mänsklig påverkan Naturskyddsföreningen finner det mycket anmärkningsvärt att Skogsstyrelsen även i detta stycke särskilt framhåller åtgärder för biologisk mångfald som ett hot mot biobaserade kemikalier (samt timmer och massaved). En rik biologisk mångfald är grunden för ett väl fungerande ekosystem som kan leverera ekosystemtjänster. Att genomföra åtgärder för att främja den biologiska mångfalden är därför helt nödvändigt för att kunna ta ut råvara till förmån för t.ex. biobaserade kemikalier, timmer och massaved. 4.1 Klimatreglering Betydelse Stora mängder kol finns bundna i träden, och ännu mer i marken. Om man avverkar eller minskar virkesförrådet på annat sätt släpper man ut kol i atmosfären, ibland med en viss fördröjning. Att inte ta upp även dessa faktorer i detta stycke, där Skogsstyrelsen samtidigt anger att avverkning av skog kan bidra till substitution, ger en inkomplett bild av skogens

6 6/10 betydelse för klimatet. Vidare saknas helt ett resonemang om tidsperspektivet vad gällande avverkning, utsläpp och upptag av växthusgaser Mänsklig påverkan Stycket behöver, i syfte att nyanseras, förtydligas med att ökningen av lövskog har skett från en mycket låg nivå. Skogsstyrelsen framhåller skogen som kolsänka med motivet att virkesförrådet vuxit sedan 1920-talet. Stycket behöver förtydligas med att gamla skogar, med sin virkesvolym och stora mängder kol bundet i marken, utmärker sig som särskilt stora och viktiga kolsänkor. Dessa skogar bidrar även med en långt större mängd ekosystemtjänster än planterade ungskogar av samma art och ålder. Femte stycket Skogsstyrelsen framhåller framgångsrika dikningar som viktiga för ett större kolupptag genom tillväxt av biomassa som kompenserar utsläppen av lustgas. Detta stycke är mycket anmärkningsvärt, och myndigheten har inte heller här beaktat tidsperspektivet. Dikning dikesrensning eller skyddsdikning på organogena jordar ger dessutom ett kraftigt utsläpp av växthusgaser från nedbrytning av torv i marken Förebyggande av stormskador och andra väderrelaterade skador Mänsklig påverkan samt Statusbedömning Under dessa stycken tar Skogsstyrelsen upp olika åtgärder som kan minska risken för stormskador. Naturskyddsföreningen finner det anmärkningsvärt att myndigheten utgår från trakthyggesbruk samt i princip förespråkar förkortade omloppstider. Myndigheten nämner inte någonstans detta avsnitt vikten av variationsrika skogar, resilienta skogsekosystem eller hur en ökad användning av hyggesfria metoder skulle kunna förebygga stormskador samtidigt som fler ekosystemtjänster skulle främjas av detta. Naturskyddsföreningen anser att avsaknaden av ett sådant resonemang är en allvarlig brist i detta avsnitt Vattenreglering Mänsklig påverkan Stycket behöver kompletteras med markberedningens och körskadornas negativa effekter på ekosystemtjänsten Statusbedömning Skogsbruket omfattar ett flertal olika aktiviteter som utgör en negativ påverkan på vattenregleringen. Givet vad Skogsstyrelsen anger i stycket om mänsklig påverkan, samt att skogsbruket är den areellt sett mest omfattande näringen i landet så är Naturskyddsföreningen tveksam till statusbedömningen. 4.7 Luftrening Statusbedömning 6 Kasimir Klemedtsson Å, Skog och jordbruk på dikade våtmarker avger stora mängder växthusgaser. BeCC Policy Brief

7 7/10 Skogsstyrelsen hänvisar till att många kommuner har med parametern trädens luftrenande betydelse i sin planering. Hur många är många? Om det bara rör sig om 3 av landets 290 kommuner, vilket Skogsstyrelsen hänvisar till så anser Naturskyddsföreningen att grunderna för bedömningen är mycket svajig. Om det är så att kunskapsläge saknas bör bedömningen vara måttlig enligt den bedömningsmetod som Skogsstyrelsen använt i denna rapport Habitat och livsmiljöer Betydelse Sista meningen bör kompletteras: Därtill spelar skogens brukningshistorik roll för om arten finns i området, både i det aktuella området men även i det omgivande landskapet, samt om den bedöms kunna fortleva i landskapet Mänsklig påverkan Stycket behöver kompletteras med att dagens skogsbruksmetoder helt fokuserar på kalhyggen med återplantering, samt att åldersklassfördelningen i skogen är mycket ojämn och domineras av låga åldersklasser. Detta har en mycket stor negativ inverkan på ekosystemtjänsten. Första meningen behöver kompletteras: Ett likartat skogsbruk som inriktas på ett fåtal trädslag, med hög volym och med likartad ålder i det enskilda området, vilket är fallet idag, leder till färre olika slags habitat och förlust av livsmiljöer. Stycket behöver även kompletteras med en beskrivning av effekterna av användandet av främmande trädslag Biologisk mångfald och genetiska resurser Mänsklig påverkan Stycket behöver kompletteras med en beskrivning av effekterna av användandet av främmande trädslag på landskapsnivå. Andra meningen behöver kompletteras: Avverkning av skogar med höga naturvärden, fragmentering,. Naturskyddsföreningen delar Skogsstyrelsens bedömning om att en god miljöhänsyn delvis kan motverka negativa effekter. Detta gäller framförallt i det redan hårt brukade skogslandskapet. Därför behöver det tilläggas i anslutning till detta att kalavverkning av naturvårdsvärdefulla skogar alltid innebär en negativ effekt. 5.7 Stabilitet och resiliens Mänsklig påverkan Användandet av främmande trädslag behöver adresseras i detta stycke. Den stora spridningspotentialen hos contorta, både den inneboende och den realiserade i andra delar av världen i kombination med att vi nu allt oftare observerar självspridning i Sverige gör att spridningsrisken bedöms vara hög. 7 Givet att contortaplanteringarna är extremt homogena och att deras spridningspotential bedöms vara hög riskerar detta även påverka ekosystemtjänsten resiliens och stabilitet negativt. 7

8 8/ Statusbedömning Stycket om rödlistade arter behöver kompletteras med att de största hoten mot de rödlistade skogslevande arterna är avverkning och igenväxning. 6.1 Vardagsrekreation och träningsaktiviteter Mänsklig påverkan Naturskyddsföreningen finner det mycket anmärkningsvärt att Skogsstyrelsen under detta avsnitt inte nämner hyggesfria skogsbruksmetoder. Skogsstyrelsen behöver exemplifiera vilka små förändringar av skogsbruket som krävs för att främja denna ekosystemtjänst. Annars blir detta hängande i luften. Femte stycket Skogsstyrelsen menar att turism inte påverkas i lika hög grad som ekosystemtjänsten vardagsrekreation och träningsaktiviteter av var i landskapet tillgång till en attraktiv skog finns. Naturskyddsföreningen menar att myndigheten behöver ange en källa för detta påstående. Naturturism finns beläget i många mindre och större orter, även denna näring är därför självklart beroende av att det finns tillgänglig natur och skog av god kvalitet för denna näring, i närheten av verksamheten Statusbedömning Naturskyddsföreningen ställer sig tveksamt till statusbedömingen. Vi vet redan att grönytorna i tätorterna minskar i areal 8. Forskning visar även att människor ofta reagerar negativt när skogen förändras dramatiskt, samt att man i skogar med sociala värden bör undvika alla inslag som upplevs som onaturliga, tillexempel kalhyggen, markberedning, planteringar i tydliga rader, monokulturer, raka och tvära skogsbryn. 9 Därtill kan tilläggas att lagstiftningen idag inte säkerställer ekosystemtjänsten vardagsrekreation och träningsaktiviteter då den saknar tydliga regler om vilken hänsyn som ska tas till denna. 6.2 Skog för natur och upplevelseturism Naturskyddsföreningen finner det mycket anmärkningsvärt att Skogsstyrelsen under detta avsnitt inte nämner hyggesfria skogsbruksmetoder. Vidare anser Naturskyddsföreningen att det är märkligt att myndigheten har klassificerat denna ekosystemtjänst kulturell då turismen är en näring Mänsklig påverkan Som nämnts under ovanstående avsnitt så anser Naturskyddföreningen, tvärtemot Skogsstyrelsen, att det är viktigt att det finns tillgänglig natur och skog i närheten av turismverksamheten. Att, som myndigheten, mena att det inte nödvändigtvis skulle vara negativt för näringen att hänvisas till reservat menar vi är rent felaktigt. Detta skulle på sikt riskera att utarma många mindre entreprenörer som är livsviktiga för en levande landsbygd. Det skulle även innebära ett ökat tryck på reservaten och riskera att sänka attraktiviteten hos flera delar av turismnäringen som erbjuder vildmarksupplevelser, tystnad och djurskådning. 8 Statistiska centralbyrån 2010: Förändring av grönytor/grönområden i och omkring tätorter , Statistiska meddelanden, MI 12 SM Rydberg, D. m fl 2004: Vår tätortsnära natur en bok om förvaltning och skötsel. Skogsstyrelsen

9 9/ Statusbedömning Givet vad Skogsstyrelsen anger, inte minst i relation till scenarierna i SKA 15, om framtida skogstillstånd och kanalisering av naturturismen så menar Naturskyddsföreningen att Skogsstyrelsen behöver komplettera bedömningen med att det finns stora risker för en försämring. 6.3 Mental och fysisk hälsa Naturskyddsföreningen finner det mycket anmärkningsvärt att Skogsstyrelsen under detta avsnitt inte nämner hyggesfria skogsbruksmetoder Statusbedömning Skogsstyrelsen anger att skogen kan för enskilda individer spela stor roll men för de flesta är andra faktorer mycket viktigare. Vilka faktorer avses, samt vilken källa till dessa finns? Genom att väga in vilka skogar som är viktigast för friluftslivet och de sociala värdena kan man göra en analys av förekomsten av tillgänglig skog för samtliga dessa ekosystemtjänster, inklusive mental och fysisk hälsa. Därigenom kan myndigheten få en bättre fingervisning om statusen är otillräcklig eller måttlig. 6.4 Miljö och estetik Naturskyddsföreningen finner det mycket anmärkningsvärt att Skogsstyrelsen under detta avsnitt inte nämner hyggesfria skogsbruksmetoder. 6.5 Kunskap och information Betydelse Stycket behöver kompletteras med ett resonemang om behovet av kunskap om att nyttjandet skogen inom de samlade näringarna och andra verksamheter måste ske på ett sådant sätt att de ekonomiska, miljömässiga och den socio-kulturella dimensionen uppnås och upprätthålls Mänsklig påverkan Skogsstyrelsen anger att organisationen och stödet till verksamheten kanske [är] en viktigare faktor för skolskogarna än tillgången på skog. I fotnoten hänvisar Skogsstyrelsen till Skogen i Skolan. Naturskyddsföreningen finner det mycket anmärkningsvärt att Skogsstyrelsen helt bortser från andra skolverksamheter i skogen, inklusive löpande undervisning, där närheten till skog är helt avgörande. Naturskyddsföreningen menar vidare att det är viktigare att barnen har möjlighet att dagligen vistas i skogen under rasterna eller undervisning än stödet till verksamheten Skogen i Skolan. 8 Slutsats och rekommendationer Naturskyddsföreningen delar inte Skogsstyrelsens bedömning i alla delar och menar att vissa behöver förändras (se ovan). Fjärde och femte stycket Beskrivningarna av de ekosystemtjänster som har en tillfredsställande status och de som har en otillfredsställande status hänger inte ihop. Styckena behöver kopplas till varandra och ett tydligt resonemang behöver föras om kopplingen mellan de reglerande och stödjande tjänsternas vikt för de försörjande tjänsternas upprätthållande.

10 10/10 Nionde stycket, tredje punkten Naturskyddsföreningen anser det anmärkningsvärt att Skogsstyrelsen under denna punkt menar att det behövs fördjupande analyser för att kunna utreda åtgärder för förbättring av statusen de ekosystemtjänster som har en otillräcklig sådan. Självfallet är ökad kunskap bra och mycket viktig. Samtidigt finns det idag oerhört mycket naturvårdskunskap kring vad som krävs för att förbättra tillståndet för biologisk mångfald i skogen, dvs. vidta åtgärder i detta syfte redan idag. Det är av yttersta vikt att denna kunskap också omsätts i verkligheten. Det är en stor brist att Skogsstyrelsen inte framhåller detta. Detta remissvar har utarbetats av Malin Sahlin, sakkunnig skogsfrågor vid rikskansliet för Naturskyddsföreningen. För Naturskyddsföreningen Stockholm dag som ovan Johanna Sandahl ordförande Jan Terstad chef för Skog- och naturvårdsavdelningen