Avsiktsförklaring gällande nationellt diagnostiskt nätverk inom patologi Version: 1.0

Transkript

1 1 Avsiktsförklaring Nationellt diagnostiskt nätverk

2 2 Inledning Den här avsiktsförklaringen beskriver det arbete som Inera önskar påbörja under 2019 med syfte att skapa en infrastruktur som stöd för ett nationellt nätverk för digital patologi inom diagnostik där alla regioner ingår på sikt. Avsiktsförklaringen bygger på den förstudierapport avseende ett nationellt nätverk för digital patologi inom diagnostik som Inera genomförde maj dec Samtliga verksamhetschefer bjöds in att agera referensgrupp för förstudien och har löpande kunnat kommentera utkast av förstudierapporten. Kontaktuppgifter till verksamhetscheferna finns i bilaga 1. till avsiktsförklaringen Förstudiens slutsatser och rekommendationer Förstudiens slutsatser avseende behov och nytta med ett nationellt patologinätverk är: Patologin är central för svensk sjukvård idag för stora sjukdomsgrupper, men har utmaningar bland annat med tillgång till och återväxten av nya patologer Det finns ett relativt stort behov redan idag av att samarbeta och ta hjälp mellan patologiverksamheter som sannolikt kommer att öka i framtiden Det finns tydliga nyttor, även om de är svåra att kvantifiera, med ett nationellt nätverk inom diagnostik för patologiverksamheter, sjukvården och patienten. Det finns redan idag ett behov av att kunna samverka digitalt och detta kommer att öka kraftigt de närmaste åren i takt med att patologiverksamheterna digitaliseras Om ett gemensamt nätverk inte etableras finns det risk att lokala och regionala lösningar växer fram som medför ökade kostnader och att antalet möjliga samarbeten begränsas av de tekniska förutsättningarna. Detta leder sannolikt till att de identifierade nyttorna inte kan realiseras till fullo. För att ett nationellt nätverk med primärt syfte att stödja diagnostiken ska kunna etableras och identifierade nyttor realiseras förutsätts: 1. En gemensam infrastruktur som stödjer processerna i nätverket och där patologiverksamheterna kan ansluta sig och dela information om patientfallen på ett säkert och enkelt sätt 2. En berednings- och arbetsgrupp som består av representanter från patologiverksamheterna som står för nödvändig verksamhets- och medicinsk kompetens för att arbeta fram de gemensamma regelverk och riktlinjer som ett nätverk behöver. 3. Att en stor andel av patologiverksamheterna väljer att delta i nätverket och ansluta sig till den gemensamma infrastrukturen Förstudiens slutsatser avseende en gemensam infrastruktur är: Uppdraget är inom Ineras kärnkompetens och strategiska inriktning

3 3 Infrastrukturen bör baseras på Tjänsteplattformen med informationsutbyte mellan existerande patologisystem då det ger flera fördelar: 1. Användarna arbetar i de verktyg de är vana med 2. Samverkan blir en naturlig och integrerad del av patologiverksamheternas lokala arbetsflöde 3. Investeringar i lokala IT-system kan återanvändas och kostnaden för gemensam infrastruktur kan hållas nere Inera har idag, tillsammans med regionernas E-klientplattform, de tekniska komponenter och Tjänster som behövs för att möta patologinätverkets behov avseende infrastruktur Tjänsteplattformen behöver kompletteras med en bilagetjänst för att kunna hantera de mängder och storlekar på bildmaterial patologinätverket kräver. Denna bilagetjänst kan göras generisk och därmed användas av andra projekt och Inera-tjänster. Befintliga tjänstekontrakt behöver utvidgas och anpassas utifrån patologinätverkets krav på information och statushantering Det finns goda förutsättningar för att tjänsteplattformen stödjer de för patologin specifika krav avseende hantering av morfologi- och topologikoder. Regionerna behöver, med sina lokala IT-leverantörer, anpassa lokala IT-system till det gemensamma tjänstekontraktet Ineras roll blir att sköta drift, underhåll och teknisk support av den tekniska infrastrukturen samt stödja patologiverksamheterna vid teknisk anslutning av lokala ITsystem Då det i hög grad går att återanvända de tekniska komponenter och Inera-tjänster som finns är utvecklings- och förvaltningskostnaderna relativt låga. Den föreslagna tekniska lösningen kan utvecklas inom flera områden i framtiden i takt med att behov uppstår: 1. Ansluta flera patologitjänster som har nytta av att kunna överföra patientinformation. Exempel på kända tjänster är utbildningsdatabas, nationella patologikonferenser, extern kvalitetsgranskning, kvalitetsregister och forskning 2. Stödja andra diagnostiska områden baserad på nätverkslogik så som radiolog och cytologi samt även andra områden. 3. Stödja artificiell intelligens/bildanalys med central plattform Förstudiens slutsatser avseende etableringsplanen är: Målsättningen är att göra den gemensamma infrastrukturen tillgänglig så snart det går för att möta det behov som finns. Därför är den initiala omfattningen de av patologiverksamheterna mest prioriterade tillämpningarna: 1. Konsultation 2. Resursstöd 3. Överföring av patientfall 4. Stöd för konferens 5. ST-handledning

4 4 Ineras tekniker behöver från början ha tillgång till representanter från verksamheten för att säkerställa att informationsbehov och hantering av bland annat morfologi- och topografikoder möter verksamhetens behov Det är väsentligt att tidigt involvera IT-leverantörer av labbsystem i arbetet med att specificera och genomföra anslutningar till tjänsteplattformen via det gemensamma tjänstekontraktet Två-tre patologiverksamheter behöver delta för att validera tekniken innan fler patologiverksamheter ansluts. Det är möjligt att under en övergångsperiod, för en snabbare etablering av nätverket, att ansluta en moln-tjänst till Tjänsteplattformen för analys och svar av patientfall. Det är regionernas beslut att upphandla en sådan eventuell tjänst då det inte är inom Ineras uppdrag att tillhandahålla tillfälliga lösningar. Behov av ett nationellt nätverk Det finns ett tydligt behov och önskemål att hitta vägen fram för ett nationellt nätverk då det stödjer patologiverksamheternas behov av att: 1. Fortsätta och utöka samarbete under och efter digitaliseringsprocessen 2. Möta ökade krav på specialisering 3. Effektivare nyttja befintliga kompetenser och resurser 4. Förstärka kommunikationen bland de utövande patologerna Patologin är i en ansträngd situation idag med strukturella problem som inte kan lösas enbart med lokala initiativ. Det kommer att krävas gemensamma lösningar inom flera områden och ett nationellt nätverk är en sådan möjlig lösning. Givet utvecklingen med högre grad av specialisering, ökade volymer och högre patientrörlighet kommer samarbetsbehovet att fortsätta och med stor sannolikhet att öka. Idag finns flera infrastrukturer som används för att överföra prover och svar mellan regioner exempelvis telenät (fax), e-post och traditionell post. I takt med att patologiverksamheterna digitaliseras kommer inte dessa infrastrukturer att vara ändamålsenliga. För att få full effekt av digitaliseringen bör man åstadkomma ett nationellt nätverk. Det behövs en infrastruktur för att säkert överföra informationen digitalt, inklusive digitaliserade vävnadsprover. Utöver att möjliggöra en bättre diagnostik, och därmed medföra nyttoeffekter för hela vårdkedjan, finns ett större perspektiv. En gemensam infrastruktur och nätverksstruktur för patologin kan vidareutvecklas till att stödja, avgörande långsiktiga mål inom utbildning, forskning och utveckling samt även stötta andra vårdprocesser på liknande sätt. Målgrupp Målgruppen för det nationella nätverket är patologiverksamheter i Sverige, både offentligt drivna och privata verksamheter som har avtal med offentlig sektor. Primära användare är patologer och administratörer som är anställda i patologiverksamheterna.

5 5 Sekundära användare är kliniker som har behov av att diskutera resultaten från patologiverksamheten med patologer. Nyttor för patologiverksamheterna Målsättningen med ett nationellt nätverk är att patologiverksamhet ska kunna få tillgång till eller erbjuda specifika kompetenser och resurser på ett enkelt och säkert sätt. Detta medför potentiella nyttor som skapar bättre förutsättningar för en patologiverksamhet att klara sitt uppdrag, behålla patologer och uppfylla de krav som ställs. Värt att nämna är att inom ExDIN-nätverket har man gjort en analys avseende effekten på ledtiden. Exemplet visar på ca 15 dagar kortare ledtid i jämförelse med glas skickade per post. Tidsvinsten består inte i att patologen analyserar provet snabbare digitalt utan att onödiga manuella steg har eliminerats. Tidsvinsten visade sig vara än större i de fall när kompletterande analyser eller information begärdes. Utöver ovanstående så kan tillgång till extra patologer vid resursbrist också ha potential att ge stor effekt på ledtider då man undviker att prover ligger obesvarade under lång tid. Att i högre grad nyttja subspecialistkompetens från andra verksamheter har potential att öka den diagnostiska kvalitén. Det finns studier som visar på tydliga samband mellan diagnostisk kvalitet och erfarenheten hos specialisten som ska utföra analysen. Bristen på patologer kommer inte att på kort sikt kunna lösas, men befintliga kompetenser och resurser kommer att nyttjas på ett bättre sätt med ett etablerat nationellt nätverk. Det har potentiella långsiktiga effekter för patologiverksamheter som är mycket svårbedömda, men kan vara avsevärda. Det kan medföra bättre förutsättningar för utbildning, kvalitets- och metodutveckling samt skapa större intresse för patologi som verksamhetsområde. Nyttor för sjukvård och patienter Patologin har en central roll i sjukvården för stora sjukdomsgrupper och snabbare samt högre kvalitativt svar kan ge stora nyttor för sjukvården som helhet:

6 6

7 7 Nätverket För de patologiverksamheter som vill delta och samarbeta med varandra föreslås att de bildar ett nätverk, vilket är en organisatorisk samarbetsform som är lösare och föränderlig över tiden. Nätverket definieras utifrån dess syfte, medverkande verksamheter och deras relationer (samarbeten). Figur Ett nätverk där de blåa cirklarna symboliserar verksamheter För att ett nätverk ska fungera behövs en gemensam beskrivning samt verksamhetsregler för hur de ingående verksamheterna ska samarbeta. Verksamhetsreglerna avser exempelvis gemensamma standarder, benämningar och processbeskrivningar som ska följas samt krav som ska uppfyllas för att få delta. Dessa regler och riktlinjer benämns här som nätverksmodell. De verksamheter som deltar behöver komma överens om hur man utövar sitt inflytande och på ett effektivt sätt löpande kan utveckla och ta beslut om nätverksmodellen samt hur nätverket ska finansieras. Detta benämns här som nätverkets styrmodell. Figur 2 Nödvändiga komponenter för ett fungerande nätverk

8 8 Förslag till organisation för berednings- och arbetsgrupp Beredningsgruppen bör bestå av representanter från verksamheterna och de bör träffas i storleksordningen en gång per kvartal. Tid, resor och omkostnader för dessa mötet står respektive verksamhet för. Arbetsgruppen bör bestå av personer som finansieras av de medverkande verksamheterna. En uppskattning av arbetsgruppens resursbehov är: En koordinator som planerar, koordinerar och leder arbetsgruppens arbete på ca 25% En sakkunnig patolog som samordnar och driver frågor avseende diagnostiska standarder och krav i nätverket på ca 25% En funktionssamordnare som samordnar och driver frågor avseende behov av nya funktioner/tjänster i infrastrukturen på ca 50% Verksamheterna beslutar själva hur dessa kostnader ska fördelas mellan sig. Figur 3 Organisation för berednings och arbetsgrupp Nätverkets relation till Inera Ineras roll blir att tillhandahålla nödvändig infrastruktur till de patologiverksamheter som deltar i nätverket:

9 9 Figur 4 Ineras relation till nätverket Tjänster och processer Översiktligt önskar verksamheterna ha stöd för följande tjänster i nätverket, vilket därmed ställer motsvarande krav på infrastrukturen: Verksamheternas prioritering För att bättre förstå patologiverksamheternas behov genomfördes hösten 2018 en enkätundersökning inom ramen för förstudien som skickades ut till alla verksamhetschefer inom patologi. I enkäten fick verksamhetscheferna rangordna prioriteten av ovanstående tjänster på en skala 1 9 där 9 avser högst prioritet. Resultatet blev: Figur 5 Patologverksamheternas prioritet av olika tillämpningar där 9 är högst. Målbild för infrastruktur Teknisk infrastruktur är en förutsättning för utbyte av digital information på ett effektivt sätt. Den gemensamma infrastrukturen består av den tekniska lösning som gör det möjligt för patologiverksamheterna att dela patientinformation och bilder för olika syften. Den behöver uppfylla verksamheternas krav på funktionalitet, säkerhet och tillgänglighet. Ineras analys har visat att följande befintliga tjänster som Inera har är lämpliga att återanvända eller vidareutveckla:

10 10 Tjänsteplattformen Elektronisk remiss Utbudstjänsten Identifieringstjänst SITHS Video- och distansmötestjänsten E-klient Sjunet Baserat på ovanstående analys föreslår Inera följande tekniska lösning: Figur 5 Översiktlig beskrivning av teknisk lösning. Detta innebär att de patologiverksamheter som är anslutna kommer att arbeta i sina lokala ITsystem (labbsystem, bildlager och bildvisare), vilket medför flera fördelar: Användarna arbetar i de verktyg de är vana med Samverkan blir en naturlig och integrerad del av patologiverksamheternas lokala arbetsflöde Investeringar i lokala IT-system kan återanvändas och kostnaden för gemensam infrastruktur kan hållas nere Inera har analyserat hur de lokala IT-systemen ska kommunicera med nationella tjänsteplattformen och detaljerade specifikationer behöver tas fram ifall denna lösning ska realiseras. I det arbetet kommer Inera att begära in synpunkter från de vanligast förekommande IT-leverantörerna. Förstudiens bedömning är att de n speciella krav avseende hantering av morfologi- och topografikoder kommer att kunna hanteras med nationella tjänsteplattformen. En patologiverksamhet kan välja om man önskar ansluta via Sjunet eller Internet.

11 11 Översiktligt kan arbetsflödet beskrivas på följande sätt: 1. Parterna som vill samarbeta registrerar det i Ineras utbudstjänst. 2. Beställarens system autentiserar sig med SITHS 3. Beställaren skickar in patientfallet (med bilder och eventuell historisk information) från sina lokala system till Ineras Tjänsteplattform genom ett definierat Tjänstekontrakt. Mottagaren väljs från utbudstjänsten. 4. Tjänsteplattformen överför patientfallet till utförarens lokala system. 5. Utföraren granskar bilder och skriver svar, inklusive tillämpliga koder. Svaret med koder överförs till Tjänsteplattformen när det är signerat av utföraren. Utföraren har även möjlighet att avvisa fallet eller begära efterbeställningar i detta skede. 6. Tjänsteplattformen återför svaret med koder till beställarens lokala system. 7. När en användare önskar dela skärm med ett annan användare görs det via regionernas E-klientplattform alternativt med Ineras Video- och distansmötestjänst. Ineras leverans Om man delar in önskemålen om olika typer av tjänster i nätverket utifrån patologiverksamheternas behov och överensstämmande med nätverkets syfte framträder följande bild: Figur 1 De olika tjänsternas prioritering och överensstämmande med nätverkets syfte Resultatet är att det är hög korrelation mellan vad som prioriteras och vilka behov nätverket är tänkt att primärt tillgodose. Förstudien har gjort en intern analys av i vilken grad existerande Tjänsteplattform och tjänster samt regionernas befintliga IT-lösningar kan återanvändas för de olika tillämpningarna.

12 12 Följande matris visar graden av återanvändbarhet i kombination av patologiverksamheternas prioritet: Figur 2 Prioritering av vad en nationell infrastruktur för samarbete inom digital patologi ska stödja. Följande tjänster lämpar sig väl för nationella tjänsteplattformen då de grundar sig på en remissbaserad logik och informationsöverföring: Konsultation Resursstöd Överföring av patientfall Dessa kommer därför att ingå i Ineras leverans. Följande tjänster kan erbjudas genom att nyttja regionernas E-klientplattform (eller Ineras tjänst för video- och distansmöte) där det bland annat finns möjlighet till skärmdelning: Konferens ST-handledning Utveckling För att möta patologinätverkets krav på funktionalitet, information och arbetsflöde behöver Inera genomföra följande utvecklingsinsatser: Utveckla en bilagetjänst som har förmåga att hantera de mängder och storlekar på bilder som krävs. Ineras bedömning är att denna bilagetjänst kan vara generisk och därmed användas i andra tjänster där det krävs hantering av stora bilagor så som bildmaterial. Anpassa nuvarande tjänstekontrakt för att omfatta de krav på information och statusar som nätverket ställer.

13 13 Anpassa utbudstjänsten vid behov för att omfatta de krav på information man önskar registrera om medverkande patologiverksamheter i nätverket. Stegvis införande av infrastruktur för ett patologinätverk Figur 8 Översiktlig etableringsplan. ETABLERINGSFAS Första halvåret 2019 etapp 2 (finansiering från SKL) Inera specificerar tjänstekontrakten. Inera skapar nationella kundgrupper genom att involvera kunder och leverantörer för att hitta lösningar som uppfyller kraven och samtidigt är enklast möjligt att implementera. Därefter kan regionerna påbörja det lokala anpassningsarbetet med sina IT-leverantörer. Inera definierar och förankrar förslag på ramverk och bemanning för beredningsoch arbetsgrupp enligt styr och nätverksmodellen. Inera specificerar och tar fram upphandlingsunderlag (RFI, RFP) för utveckling av en bilagetjänst som har förmåga att hantera de mängder och storlekar på bilder som krävs. Ineras bedömning är att denna bilagetjänst kan vara generisk och därmed användas i andra tjänster där det krävs hantering av stora bilagor så som bildmaterial. Andra halvåret 2019 och 2020 etapp 3 (finansiering från anslutna regioner) Inera anpassar tjänstekontrakten för Elektronisk remiss för att omfatta de krav på information och status som nätverket ställer. Inera anpassar tjänstekontrakten för Utbudstjänsten för att omfatta de krav på information man önskar registrera om medverkande patologiverksamheter i nätverket. Inera implementerar Bilagetjänsten Inera tar fram anslutningsavtal

14 14 Inera etablerar förvaltningsorganisation Regionerna anpassar sina lokala IT-system Inera och utvalda regioner genomför test och pilotdrift UPPBYGGNADSFAS Vid start av denna fas kommer infrastrukturen att vara tillgänglig för regioner att ansluta sig till för att kunna skicka och ta emot patientfall. Målsättningen är att det ska vara möjligt för patologiverksamheterna att använda infrastrukturen för att genomföra konsultationer, få resursstöd, genomföra ST-handledning, överföra patientfall och ha stöd för patologen i konferenser vid denna tidpunkt. Arbetet med att anpassa lokala IT-system och ansluta dem till infrastrukturen fortsätter tills alla som ska delta i nätverket är anslutna. FÖRVALTNINGSFAS När alla är anslutna övergår arbetet i förvaltning där Inera fortsätter att ansvara för att: Uppfylla infrastrukturens krav på funktionalitet, tillgänglighet och säkerhet Upprätthålla drift, underhåll och teknisk support av infrastruktur Under denna fas är det möjligt för regioner att ta beslut om eventuell utbyggnad med fler tillämpningar. Vad behöver regionerna göra För att driva arbetet i det nationella nätverket behöver verksamheterna utse representanter till berednings- och arbetsgrupp. Respektive region behöver också upphandla och bekosta anpassnings- och anslutningskostnader för sitt lokala IT-system till sin valda leverantör. Respektive region får begära denna prisuppgift från sin leverantör då det inte möjligt för Inera att uppskatta Pris för etapp 3 I tabellen nedan ser ni priset för er organisation, per år under tjänstens första fyra år. Priset inkluderar utveckling, implementation och förvaltning av infrastrukturen. Priset för tjänsten beror på hur många som tackar ja till avsiktsförklaringen. I kolumnen 60% finns det högsta pris som kan bli aktuellt. Priset bygger på att de regioner som i avsiktsförklaring tackar ja till tjänsten, sammantaget har ett befolkningsunderlag som motsvarar 60% av Sveriges befolkning. Om antalet ja understiger 60% kommer Inera inte gå vidare med utveckling av denna tjänst. I kolumnen 100% visas det pris som blir aktuellt om alla regioner tackar ja till avsiktsförklaringen. Priset för er organisation kommer att hamna mellan angivna belopp. Fakturering sker tidigast kvartal

15 15 Pris per region Vid frågor, kontakta Jan-Olov Strandberg Projektchef eller Pär Holm Projektledare

16 16 Avsiktsförklaring Vi lämnar härmed en avsiktsförklaring för medfinansiering av etapp 3 av ett nationellt diagnostiskt nätverk såsom beskrivet i avsiktsförklaringen. Vi är inte längre intresserade. Region: Underskrift Namnteckning: Namnförtydligande Titel: Telefonnummer: E-post: Underskriftsdatum: Ifylld och undertecknad avsiktsförklaring scannas och skickas till Ineras kansli via e- postadress: kansli@inera.se senast

17 17 Bilaga 1. Kontaktpersoner: Verksamhetschefer Mail Förnamn Efternamn Telefonnummer Laboratorium Tibor Tot Falun Åsa Fred Halmstad Maria Kullman Jönköping Fredrik Enlund Kalmar Sanda Beglerbegovic Växjö Per-Ove Sandberg Aleris Markus Håkansson Borås Magnus Hansson Göteborg Peter Brodin Trollhättan Christina Olsson Göteborg Charlotta Gestblom Karlstad Per Bjellerup Västerås Åsa Bergström Örebro Region Anna Bodén Östergötland Ingela Pirttilä Sundsvall Christer Svensson Landstinget Blekinge Johansson- Gävle Tova Marknell Kerstin Silfver Östersund Kerstin Stenberg , Boden-Luleå Unilabs Lena Norlund Sunderbyn Unilabs Jonas Thörnkvist Gunilla Bodelsson Skåne Mikael Björnstedt KUL Caroline Ferbe St Göran Unilabs Charlotte Bjelkenkrantz Eskilstuna Unilabs Helena Olofsson Uppsala Erica Pettersson Skövde Unilabs Ewa Lassén Umeå Åsa Björkenor Unilabs Christer Kjellström Unilabs medicinsk chef