Förbättrad ljudisolering i modulbyggda konstruktioner Del 3

Transkript

1 Förbättrad ljudisolering i modulbyggda konstruktioner Del 3 Slutrapport Luleå tekniska universitet

2 Organisation: TräCentrum Norr Dokumenttyp: Rapport Författare: Filnamn: Slutrapport del doc Datum Utgåva: 1 Sida: 2 (10) Sammanfattning Intresset för träbyggnader har ökat på senare år. Lättbyggnadsteknik hat trots givna fördelar fortfarande svårighet med att uppnå lika bra ljudegenskaper som hus byggda i betong, inte minst för låga frekvenser. Rapporterat projekt är en direkt fortsättning på föregående Förbättrad ljudisolering i modulbyggda konstruktioner, del 2 med målsättning att öka kunskapsnivån inom området och möjliggöra att ljudklass B, om möjligt även klass A, kan garanteras för två behandlade byggnadssystem. Arbetet i projektet har präglats av omfattande experimentella mätningar, både i laboratorium och i fält. För volymbyggnadskonceptet har fokus varit på att undersöka hur egenskaperna påverkas då byggandshöjden ökar från fyra till sex våningar. För det massivträbaserade systemet har aktuella fältmätningar studerats för att därefter i utföra experiment i lab för att undersöka potentialen i olika bjälklagsmodifieringar. För att på sikt uppnå målet om att kostnadseffektivt kunna garantera ljudklass B, krävs fortsatt utveckling av systemen då variationen, mellan lika projekt, i nuläget är för stor.

3 Organisation: TräCentrum Norr Dokumenttyp: Rapport Författare: Filnamn: Slutrapport del doc Datum Utgåva: 1 Sida: 3 (10) Förord Denna rapport avser rapportering av projekt Förbättrad ljudisolering av modulbyggda konstruktioner, del 3. Arbetet har bedrivits av avdelningen för Ljud och vibrationer, Luleå tekniska universitet i industrisamverkan med medlemsföretag inom TräCentrum Norr under tiden juli 09 december 10. Luleå

4 Organisation: TräCentrum Norr Dokumenttyp: Rapport Författare: Filnamn: Slutrapport del doc Datum Utgåva: 1 Sida: 4 (10) Innehåll Inledning 5 Problembeskrivning 5 Syfte och mål 6 Ljudisolering aktuella krav 6 Översiktliga resultat 7 Slutsatser och fortsatt arbete 8 Publikationer och akademisk meritering 8 Samarbete med andra projekt 9 Bilagor - arbetsrapporter 11. Ljudmätningar, Älvsbacka strand, etapp Ljudmätningar, Kårhuset, Trillan 1, Skellefteå 13. Ljud- och vibrationsmätningar, Brunnby Park, Upplands Väsby 14. Ljud- och vibrationsmätningar, Martinsons bjälklag, LTU s laboratorium 15. Limtester 2

5 Organisation: TräCentrum Norr Dokumenttyp: Rapport Författare: Filnamn: Slutrapport del doc Datum Utgåva: 1 Sida: 5 (10) Inledning Aktuellt projekt är en direkt fortsättning på projekten Förbättrad ljudisolering i modulbyggda konstruktioner, del 1&2. Fokus ligger i att förbättra kännedomen om hur modulbaserade träkonstruktioner fungerar akustiskt. Det finns en stark trend inom modern lättbyggnadsteknik i trä i riktning mot industriellt prefabricerade enheter med allt högre färdigställandegrad från fabrik. Den stora fördelen är att byggnaden till största del görs färdig i inomhusmiljö, i fabrik med optimerad tillverkningsteknik, vilket leder till fördelar såsom minimerad risk för fuktproblem under byggandet, bättre arbetsmiljö, hög måttnoggrannhet samt förkortad produktionstid vid slutlig uppförandeplats. Med prefabricering finns även potential till bättre produktionsekonomi både i form av insparad arbetstid och i form av minskat materialspill. I förlängningen leder detta till lägre kostnad för nyproducerade bostäder. En betydande nackdel för lättviktsbyggande jämfört med tyngre byggnadstekniker (t ex i betong) har länge varit otillräcklig ljudisolering. Ljudegenskaperna är därför en mycket viktig parameter att utveckla för att klara konkurrensen på en marknad där både beställare och entreprenörer upplever en stigande efterfrågan på krav om god ljudkomfort. I aktuellt projekt har forskning och utveckling skett med utgångspunkt från två byggnadssystem, Lindbäcks och Martinsons. Lindbäcks använder ett traditionellt regelsystem med kompletterande skivmaterial och producerar färdiga byggnadsvolymer i fabrik. Matinsons levererar korslaminerade väggar och bjälklag, s k massivträ, för montering på byggarbetsplatsen. Problembeskrivning Att bygga flervånings bostadshus i trä är inte lika etablerat och accepterat som traditionella byggnationsmetoder med betong. Tekniken har flera nackdelar i form av ofta otillfredsställande ljud- och vibrationsegenskaper, speciellt vid låga frekvenser. En annan betydande nackdel, jämfört med tunga konstruktioner, är att det inte finns några pålitliga beräkningsmetoder att tillgå för att kunna prediktera den akustiska prestandan i form av stegljudsisolering och flanktransmission. Det betyder att produktutveckling och försök till förbättringar i konstruktionen i huvudsak måste ske i form av empiriska observationer kombinerat med akustik-ingenjörers erfarenhet. På grund av byggsystemets komplexitet är ofta en kombination av laboratorie- och fältmätningar nödvändig för att få mer detaljerad kunskap om hur ändringar i en konstruktion påverkar dess akustiska egenskaper. Ett arbetssätt som tenderar att vara både tids- och kostnadskrävande relativt fallet om relevanta verktyg för datormodellering vore tillgängliga.

6 Organisation: TräCentrum Norr Dokumenttyp: Rapport Författare: Filnamn: Slutrapport del doc Datum Utgåva: 1 Sida: 6 (10) Syfte och mål Projektets huvudsakliga målsättningar, på lång sikt är, och har varit: a) Industritillämpning att modifiera befintliga och/eller ta fram nya innovativa kostnadseffektiva konstruktionslösningar som ska möjliggöra en garanterad ljudisolering enligt både klass B och C för samtliga plan i ett 4-5-våningshus, även med de nya ljudkraven, eventuellt även klass A b) Kunskapsbyggnad (för att uppnå ovanstående) att utifrån hittills uppmätta data, litteraturstudie, nya mätningar och beräkningar uppnå en fördjupad kunskapsnivå över hur modulsystemet fungerar akustiskt och vibrationsmässigt. Projektets kortsiktiga målsättning för delprojekt 3: a) Att studera akustiska lösningar för massivträbaserade konstruktioner som Älvsbacka Strand och liknande kommande projekt. b) Att utveckla fungerande akustiska lösningar för att expandera volymbyggandet till sex våningar. c) Att skapa ett samlärande mellan olika byggsystem om ljudisolering i träkonstruktioner. Ljudisolering aktuella krav I Boverkets Byggregler BBR hänvisas till svensk standard SS (utgåva 3) för högsta tillåten normaliserad stegljudsnivå i olika klasser enligt Tabell 1, och lägsta tillåtna luftljudsisolering enligt Tabell 2. Klass A har det högsta kravet följt av klass B, C och D. Klass C anger den miniminivå som uppfyller Boverkets föreskrifter och ger tillfredställande ljudförhållanden för en majoritet av de boende. Klass A och B kan väljas om särskilt goda ljudförhållanden önskas där klass B motsvarar betydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C medan klass A motsvarar mycket goda ljudförhållanden. Klass D avser bl.a. äldre byggnader. Tabell 1. Högsta tillåtna värden för vägd stegljudsnivå, L n,w och L n,w + C -, i bostadsrum från utrymme utanför lägenhet. Klass A Klass B Klass C Klass D Högsta tillåtna stegljudsnivå L n,w och L n,w + C - (db) Tabell 2. Lägsta tillåtna värden för vägd luftljudsnivå, R w + C -31 (Klass D: R,w ), i bostadsrum från utrymme utanför lägenhet. Klass A Klass B Klass C Klass D Lägsta tillåtna luftljudsisolering R w + C -31 (db)

7 Organisation: TräCentrum Norr Dokumenttyp: Rapport Författare: Filnamn: Slutrapport del doc Datum Utgåva: 1 Sida: 7 (10) Översiktliga resultat Resultat från utfört arbete redovisas här kortfattat och översiktligt. Fullständig dokumentation finns i de bilagda arbetsrapporterna. Ljudmätningar Älvsbacka strand, etapp 2 (Rapport 11) Syftet var att få en orientering om konceptets, som utgör en mix av Lindbäcks och Martinsons system, ljudprestanda samt att se om påtalade förbättringar i utförandet jämfört mot etapp 1 hade haft någon effekt. Generellt klarades ljudklass B för stegljud och ljudklass C för luftljud där förbättringar om ca 4 db för steg- och ca 2 db för luftljud uppnåddes i etapp 2 jämfört med etapp 1. Konstruktionen uppvisade inom frekvensområdet ca 1-0 Hz sämre egenskaper i relation till aktuell referenskurva, särskilt påtaglig för stegljudet. Ljudmätningar Kårhuset, Trillan 1, Skellefteå (Rapport 12) Ljudmätningar genomfördes på Kårhuset, Trillan 1, Skellefteå, i samarbete med SP Trätek s projekt Förstudie Introduktion av det japanska byggsystemet Big Frame i Sverige. Stegljudsnivån (L n,w +C I,- ) uppmättes till db, och luftljudsnivån (R w +C -31 ) till db. Den stora variationen är kopplat till användandet av olika väggkonstruktioner, från oisolerade väggar mellan kontor till mer påkostade väggar med dubbel regelstomme mot musikstudio. Konstruktionen klarar väl de krav som ställs på luft- och stegljudsisolering i kontorsmiljö men för användning till bostadslägenheter krävs ljudförbättrande åtgärder. Ljud- och vibrationsmätningar, Brunnby park, Upplands Väsby (Rapport 13) Mätningar avseende Lindbäcks projekt med byggnad i sex våningar. Mätningar utfördes i enlighet med mätmall från AkuLite. Stegljudsnivån uppmättes till db, och luftljudsnivån till db. Resultaten motsvarar i ljudklassning en blandning av klass B och C. Skillnaderna i ljudisolering mellan olika våningsplan var liten. Jämfört med tidigare objekt Brf. Läktaren (Rapport 8), var stegljudet i paritet med mätningar där utförda medan luftljudsisoleringen visade något sämre resultat. Ljud- och vibrationsmätningar, Martinsons bjälklag, LTU s laboratorium (Rapport 14) Martinsons standardbjälklag testades här med olika modifieringar, totalt sju varianter: fem avseende olika mellanlägg under parkett och två avseende extra golvgips med olika monteringssätt. Mellanläggen påverkade sammanfattningsvärdena för stegljudsnivå och luftljud med som högst 1 db medan extra golvgips gav 2 db förbättring i stegljud. Inga signifikant skillnad i stomvibrationer för det för sammanfattningsvärdena viktiga frekvensområdet upp till 0 Hz kunde noteras med olika mellanlägg medan extra golvgips ledde till lägre vibrationsnivåer vid bjälklagstommens ränder, vilket kan leda till reducerad flanktransmission i fält.

8 Organisation: TräCentrum Norr Dokumenttyp: Rapport Författare: Filnamn: Slutrapport del doc Datum Utgåva: 1 Sida: 8 (10) Limtester 2 (Rapport 15) Sex olika limmers dämpande egenskaper har, med start i juni 09 följt av kontinuerliga uppdateringar, testats genom att limma ihop provbitar bestående av golvgips och spånskiva. Syftet är att studera hur egenskaperna förändras under lång tid. De testade limmerna uppvisade variationer gällande styvhet och dämpningsförmåga. Initialt hade det bäst dämpade limmet en dämpkvot om ca 10% medan det minst dämpade limmet hade ca 2%. 1½ år senare är motsvarande siffror ca 7% respektive ca 0.5% - dock inte för samma limmer. I huvudsak små förändringar kunde ses i tiden från sex månader och framåt. Slutsatser och fortsatt arbete Projektet har visat på den inneboende komplexitet, med avseende på ljudegenskaper, som finns i de behandlade byggnadssystemen. Trots kontinuerlig kartläggning av många konstruktionsdetaljer, och påföljande produktutveckling, är ibland spridningen i resultat mellan olika objekt byggd med samma teknik alltjämt otillfredsställande stor. För att generellt kunna uppfylla ljudklass B krävs då stora marginaler, vilket i nuläget inte finns. Det är därför riskfullt att garantera nämnda ljudklass Fortsättningsvis finns det, vilket också konstaterades i projektets del 2, behov av att förfina och förbättra ljudisolering i aktuella konstruktioner. Anledningarna till detta är flera. 1. Koncepten växer allt mer i användningsområde bl a beträffande antal våningar. Det är inte självklart att lösningar som visat sig fungera bra för ett 4-vånings volym-hus fungerar bra i ett 6-våningshus. Ökad last på de lägre våningarna leder till andra materialval och dimensioner vilket även påverkar akustiken. 2. Marknaden efterfrågar alltmer bostäder med bra ljudisolering. För att kunna vara konkurrenskraftig krävs bra tekniska lösningar med pålitliga egenskaper. 3. Fortfarande är lätta byggnadsteknikens käpphäst dålig akustik vid låga frekvenser inte löst. Omfattande forskning krävs dels för att kartlägga störningsgraden av dessa på ett mer exakt sätt än vad som är känt idag och dels för att utveckla tekniska lösningar med bättre funktion. 4. En för teknikerna gemensam nyckelparameter är de elastiska mellanläggen som ska förhindra vibrationsövergångar mellan olika våningar. I projektets del 4 kommer omfattande arbeten, bl a med stöd av finita element-modellering (LTH via AkuLite), att utföras. Publikationer och akademisk meritering Delresultat från projektet har presenterats (eller kommer att presenteras) vid två konferenser. En vetenskaplig artikel är accepterad för publicering i internationell tidskrift (Mestadels baserad på arbete från del 2). Ytterligare en artikel är planerad att skickas in under våren 11.

9 Organisation: TräCentrum Norr Dokumenttyp: Rapport Författare: Filnamn: Slutrapport del doc Datum Utgåva: 1 Sida: 9 (10) Konferenser 1. Sound insulation in a six-storey volume based timber building equipped with elastic layers ICSV, International Congress on Sound and Vibration, Kairo, juli Long term effects of elastic glue in lightweight timber constructions Forum Acusticum, Ålborg, juni 11 Vetenskapliga artiklar 1. Potential solutions to improved sound performance of lightweight multi-storey timber buildings. Applied Acoustics (72) Using elastic layers to reduce flanking transmission in lightweight buildings, prel. Title. Planerad till våren 11. Samarbete med andra projekt AkuLite Vinnova-Formas gemensamma projekt AkuLite startades upp i december 09. Projektet innefattar flertalet av de byggnadsakustiker som är verksamma vid svenska universitet/högskolor. Därtill är många producenter, konsulter och branschorgan anslutna och såväl Ljud och vibrationer, LTU som Lindbäcks och Martinsons deltar. Utbytte av resultat och erfarenheter sker kontinuerligt mellan AkuLite och aktuellt TCN-projekt. Variationer i ljudisolering Formas satsning på variationer i ljudisolering har drivits av avd. Ljud och vibrationer som ett doktorandprojekt Resultat därifrån har direkt kommit slutrapporterande projekt till godo, bland annat mätningar och analyser utförda på Martinsons projekt i Östervåla samt mätningar och analyser i olika steg - i fabrik och i fält - med Lindbäcks konstruktion. Resultaten återfinns i Rikard Ökvists lic.avhandling Variations in sound insulation in lightweight timber constructions, LTU 10.

10 Om TräCentrum Norr TräCentrum Norr finansieras av de deltagande parterna tillsammans med medel från Europeiska Utvecklingsfonden (Mål 2) och Länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län. Deltagande parter i TräCentrum Norr är: Holmen Skog, Lindbäcks Bygg AB, Luleå tekniska universitet, Martinsons Group AB, Norra Skogsägarna, Finndomo AB, SCA Forest Products AB, Setra Group AB, Skellefteå kommun, Sveaskog AB, SÅGAB, Sågverken Mellansverige och SP Trätek. Mer information om TräCentrum Norr finns på:

11 ARBETSRAPPORT Nr 11 Ljudmätningar Älvsbacka strand, etapp 2 Ingår i TräCetrum Norr:s projekt: Förbättrad ljudisolering i modulbyggda konstruktioner Avd. för ljud och vibrationer Luleå tekniska universitet Luleå Tel: , Fax: E-post: fredrik.ljunggren@ltu.se

12 Sammanfattning Rapporten omfattar ljudmätningar genomförda på Martinson s - Lindbäcks objekt Älvsbacka strand, etapp 2, Skellefteå. Syftet har varit att få en orientering om kombinationens ljudprestanda samt att se om påtalade förbättringar i utförandet jämfört mot etapp 1 har haft någon effekt. Totalt har 7 mätningar utförts vardera för steg- och luftljud. Stegljudsnivån uppmättes till db, där samtliga lägenheter klarade ljudklass B förutom en, som hamnar i klass C. För luftljudsisoleringen är motsvarande db, där ca hälften av lägenheterna uppnår ljudklass B, resterande klass C. Två rumsstorlekar var aktuella vid mättillfället, där det större vardagsrummet ( m 2 ) gav bättre ljudisolering än det mindre sovrummet (11 m 2 ). Generellt uppnåddes något bättre ljudvärden (luft- och stegljud) jämfört med etapp1.

13 Förutsättningar Rapporten redovisar resultat av ljudsmätningar i fält utförda på Martinson s och Lindbäcks gemensamma objekt Älvsbacka strand, etapp 2, Skellefteå, juli 09. Objektet är ett sjuvåningshus med tre lägenheter på vardera plan 1-6, Figur 1. Plan 7 utgörs av etagevåningar till gavellägenheterna samt förråd och gemensamhetsutrymmen. Sov Mellan Gavel 1 Gavel 2 Figur 1. Planritning. Syfte Syftet har varit att få en orientering om ljudegenskaperna för kombinationen av två delvis annorlunda byggmetoder som Martinson s och Lindbäcks system representerar. Därtill att få en jämförelse över ljudmätningar från etapp 1 och se om sedan dess introducerade förbättringar i utförandet har haft någon effekt. Genomförande Luft- och stegljudmätningar har gjorts i vertikalled, i enlighet med SS-EN ISO 1-4 resp Resultaten har utvärderats enligt SS-EN ISO resp Resultaten har bedömts enligt gällande krav i SS (3). Mätningar har utförts i samtliga sex våningar för den mellanliggande lägenhetens sovrum samt för våningar 3-5 i gavellägenhet 2, vardagsrum. Aktuella gränsvärden Nedan redovisas gällande ljudkrav för olika ljudklasser beträffande stegljud (Tab. 1) och luftljudisolering (Tab. 2), allt enligt SS (3). Tabell 1. Högsta tillåtna värden för vägd stegljudsnivå, L n,w och L n,w + C I,-, i bostadsrum från lägenhet ovanför. Klass A Klass B Klass C Högsta tillåtna stegljudsnivå L n,w och L n,w + C I,- (db)

14 Tabell 2. Lägsta tillåtna värden för vägt reduktionstal, R w + C -31, i bostadsrum från lägenhet ovanför. Klass A Klass B Klass C Lägsta tillåtna reduktionstal R w och R w + C -31 (db) Resultat Samtliga stegljudsmätningar, förutom sovrum plan 2, uppfyller ljudklass B. Luftljudsisoleringen presterar något sämre, två av de fem sovrummen samt bägge gavellägenheterna klarar klass B, resterande klass C. Erhållna mätvärden enligt Tab. 3. Det framgår av de individuella mätdiagrammen (se bilagor) att stegljudsnivån har ett tydligt ogynnsamt frekvensområde ca 1-0 Hz. Liknande tendenser, om än med större variation, går att se beträffande luftljudet. Tabell 3. Stegljudsnivåer (L) och reduktionstal (R), ljudklass inom parantes. Lgh Plan L n,w C I,- L n,w + C I,- R w C - 31 R w + C (B) (B) (C) (C) (B) (B) (B) (C) (B) (C) Gavel (B) (B) Gavel (B) (B) Jämförelse med tidiga mätningar Vissa förbättringar kan ses för ljudmätningar i etapp 2 jämfört med etapp 1. Inför etapp 2 vidtogs följande åtgärder: - Utförligare beskrivning hur hårt ljudbeslagen ska dras åt - Förtydligande mot installatörerna och alla andra inblandande hur viktigt det är att undvika ljudkortslutning - Bättre kontroll på att rätt vibrationsdämpning ligger på rätt ställe Tabell 3. Etapp 1; stegljudsnivåer (L) och reduktionstal (R), ljudklass inom parantes. Lgh Rum Plan L n,w C I,- L n,w + C I,- R w C - 31 R w + C V-rum 1 51 (B) 54 (C) 7-4 Sov (X) 55 (C) 7-4 Sov (C) 7-4 Sov (C) 10-7 Kök (C) 10-7 Sov (B) 57 (C) 10-7 Sov (C) 53 (B)

15 Slutsatser Generellt klaras ljudklass B för stegljud och ljudklass C för luftljud. Förbättringar om ca 4 db för steg- och ca 2 db för luftljud har uppnåtts i etapp två jämfört med etapp 1. Det senare baserat på ett begränsat antal mätvärden dock. Konstruktionen uppvisar inom frekvensområdet ca 1-0 Hz sämre egenskaper i relation till aktuell referenskurva, särskilt påtaglig för stegljudet. Bilagor Protokoll av ljudmätningar.

16 Normaliserad stegljudsnivå enligt ISO 1-7 Mätning av stegljudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 27.8 m 3 Anm: Våning 1 F (Hz) L n (db) 53, , , , ,9 1 55,7 0 58,9 2 57, ,2 0 52,2 0 48,6 6 45, , , , , ,8 29, ,3 Normaliserad stegljudsnivå (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO L n,w (C i ) = 49 db C i,- = 1 L n,w + C i,- = db Testrapport: Datum: Sign:

17 Normaliserad stegljudsnivå enligt ISO 1-7 Mätning av stegljudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Mätoperatör: Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 27.8 m 3 Anm: Våning 2 F (Hz) L n (db) 62, , , , ,3 1 56,2 0 57,9 2 59, ,1 0 55,3 0 49,2 6 45,0 800, , , , ,3, ,1 Normaliserad stegljudsnivå (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO L n,w (C i ) = 51 db C i,- = 2 L n,w + C i,- = 53 db Testrapport: Datum: Sign:

18 Normaliserad stegljudsnivå enligt ISO 1-7 Mätning av stegljudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Mätoperatör: Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 27.8 m 3 Anm: Våning 3 F (Hz) L n (db) 57, , ,8 100,0 125,0 1 55,0 0 56,6 2 58, ,0 0 54,7 0 47,5 6 42,0 800, , , , ,9 23, ,5 Normaliserad stegljudsnivå (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO L n,w (C i ) = 49 db C i,- = 1 L n,w + C i,- = db Testrapport: Datum: Sign:

19 Normaliserad stegljudsnivå enligt ISO 1-7 Mätning av stegljudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Mätoperatör: Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 27.8 m 3 Anm: Våning 4 F (Hz) L n (db) 55, , , , ,8 1 56,3 0 55,6 2 56, ,0 0 52,0 0 47,4 6 43,2 800,9 1000, , , ,8 28, ,5 Normaliserad stegljudsnivå (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO L n,w (C i ) = 48 db C i,- = 2 L n,w + C i,- = db Testrapport: Datum: Sign:

20 Normaliserad stegljudsnivå enligt ISO 1-7 Mätning av stegljudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Mätoperatör: Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 27.8 m 3 Anm: Våning 5 F (Hz) L n (db) 58, , , , ,5 1 55,7 0 57,7 2 59, ,2 0 51,6 0 48,8 6 44, , , , , ,3 28,1 31,8 Normaliserad stegljudsnivå (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO L n,w (C i ) = 49 db C i,- = 3 L n,w + C i,- = 52 db Testrapport: Datum: Sign:

21 Normaliserad stegljudsnivå enligt ISO 1-7 Mätning av stegljudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Mätoperatör: Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 31 m 3 (74 m 3 ) Anm: Gavel Våning 3 F (Hz) L n (db) 54, , , , ,3 1 54,4 0 55,3 2 56, ,5 0 51,1 0 47,0 6 43, , , ,2 10, ,6 24, ,8 Normaliserad stegljudsnivå (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO L n,w (C i ) = 48 db C i,- = 1 L n,w + C i,- = 49 db Testrapport: Datum: Sign:

22 Normaliserad stegljudsnivå enligt ISO 1-7 Mätning av stegljudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Mätoperatör: Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 31 m 3 (74 m 3 ) Anm: Gavel Våning 4 F (Hz) L n (db) 52,0 63, , ,4 125,1 1 54,6 0 57,0 2 57, ,1 0 51,6 0 47,2 6 44,0 800, , , , ,5 21, ,8 Normaliserad stegljudsnivå (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO L n,w (C i ) = 49 db C i,- = 0 L n,w + C i,- = 49 db Testrapport: Datum: Sign:

23 Reduktionstal enligt ISO 1-4 Fältmätning av luftjudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Mätoperatör: Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 27.8 m 3 Skiljearea: 11.1 m 2 Anm: Våning 1 F (Hz) R (db) 46, , , , ,7 1 45,5 0 48,2 2 48, ,2 0 54,8 0 56,1 6 59, , , , , ,2 61, ,7 Fältreduktionstal Rw (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO R w = db C -31 = -2 R w + C -31 = 58 db Testrapport: Datum: Sign:

24 Reduktionstal enligt ISO 1-4 Fältmätning av luftjudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Mätoperatör: Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 27.8 m 3 Skiljearea: 11.1 m 2 Anm: Våning 2 F (Hz) R (db) 38, , , , ,5 1 44,3 0 41,8 2 46, ,9 0 51,6 0 54,4 6 55, , , , , ,0 58, ,5 Fältreduktionstal Rw (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO R w = 56 db C -31 = -2 R w + C -31 = 54 db Testrapport: Datum: Sign:

25 Reduktionstal enligt ISO 1-4 Fältmätning av luftjudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Mätoperatör: Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 27.8 m 3 Skiljearea: 11.1 m 2 Anm: Våning 3 F (Hz) R (db) 43, , , , ,8 1 45,5 0 42,1 2 49, ,7 0 54,1 0 57,7 6 59, , , , , ,4 71, ,0 Fältreduktionstal Rw (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO R w = db C -31 = -3 R w + C -31 = 57 db Testrapport: Datum: Sign:

26 Reduktionstal enligt ISO 1-4 Fältmätning av luftjudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Mätoperatör: Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 27.8 m 3 Skiljearea: 11.1 m 2 Anm: Våning 4 F (Hz) R (db) 39, , , , ,5 1 45,4 0 46,5 2 47, ,8 0 52,4 0 54,1 6 55, , , , , ,4, ,5 Fältreduktionstal Rw (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO R w = 56 db C -31 = -1 R w + C -31 = 55 db Testrapport: Datum: Sign:

27 Reduktionstal enligt ISO 1-4 Fältmätning av luftjudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Mätoperatör: Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 27.8 m 3 Skiljearea: 11.1 m 2 Anm: Våning 5 F (Hz) R (db) 42, , , , ,3 1 45,4 0 46,3 2 45, ,5 0 54,1 0 54,9 6 55, ,1 1000, ,8 10,6 00,0 59, ,2 Fältreduktionstal Rw (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO R w = 58 db C -31 = -2 R w + C -31 = 56 db Testrapport: Datum: Sign:

28 Reduktionstal enligt ISO 1-4 Fältmätning av luftjudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Mätoperatör: Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 74 m 3 Skiljearea: 29.6 m 2 Anm: Gavel Våning 3 F (Hz) R (db) 35, , , , ,1 1 48,6 0 47,1 2 48, ,3 0 52,7 0 57,3 6 61, , ,4 12, , ,7 74, ,4 Fältreduktionstal Rw (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO R w = 61 db C -31 = -2 R w + C -31 = 59 db Testrapport: Datum: Sign:

29 Reduktionstal enligt ISO 1-4 Fältmätning av luftjudsisolering Mätobjekt: Älvsbacka strand, etapp 2 Mätoperatör: Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 74 m 3 Skiljearea: 29.6 m 2 Anm: Gavel Våning 4 F (Hz) R (db) 36, , , , ,1 1,4 0 46,8 2 49, ,2 0 53,8 0 58,8 6 61, , , , , ,4 71, ,5 Fältreduktionstal Rw (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO R w = 61 db C -31 = -2 R w + C -31 = 59 db Testrapport: Datum: Sign:

30 ARBETSRAPPORT Nr 12 Ljudmätningar Kårhuset, Trillan 1, Skellefteå Ingår i TräCetrum Norr:s projekt: Förbättrad ljudisolering i modulbyggda konstruktioner Avd. för ljud och vibrationer Luleå tekniska universitet Luleå Tel: , Fax: E-post: fredrik.ljunggren@ltu.se

31 Sammanfattning Rapporten omfattar ljudmätningar genomförda på Kårhuset, Trillan 1, Skellefteå. Byggnaden i två våningar är uppförd enligt det s.k. Big Frame -konceptet, ett balk-pelar-system i trä, härstammande från Japan. Kårhuset innehåller ett flertal kontorsrum men även en musikstudio på nedre plan. Totalt har fem mätningar utförts för stegljud och sex mätningar för luftljud. Stegljudsnivån (L n,w +C I,- ) uppmättes till db, och luftljudsnivån (R w +C -31 ) till db. I samtliga fall, utom ett, uppnås ljudklass A med avseende på kontorsrum men förbättringar krävs om lägenhetsskiljande konstruktion i bostäder avsetts. Förklaringen till den stora spridningen av ljudisoleringen är den stora variationen i typ av väggkonstruktion, från oisolerade väggar mellan kontor till mer påkostade väggar med dubbel regelstomme mot musikstudio.

32 Förutsättningar Rapporten redovisar resultat av ljudmätningar i fält utförda på nya Kårhuset i Skellefteå, december 09. Objektet är ett tvåvåningshus med ej fullständig överbyggnad. Planritningar enligt Figur 1 och vägg- och bjälklagsd:o enligt Figur 2. Övre plan Nedre plan Figur 1. Planritningar.

33 Figur 2. Vägg mellan kontor (V1), vägg mot musikstudio (V5) samt bjälklag, kontor. Syfte Syftet har varit att få en orientering om ljudegenskaperna i Big Frame -konceptet, ett ursprungligt japanskt balk-pelar-system i trä. Aktuellt projekt utgör den första uppförda bygganden i Sverige med nämnd teknik. Genomförande Luftljudsisolering har mätts vertikalt och horisontellt i enlighet med SS-EN ISO 1-4 och stegljudsnivå har mätts enligt standard 1-7. Resultaten har utvärderats enligt SS-EN ISO resp Resultaten har bedömts enligt gällande krav i första hand med SS med avseedne på kontorsutrymmen men även enligt SS (3) för jämförelse om konstruktionen hade använts som lägenhetsskiljande konstruktion. Totalt har elva mätningar genomförts, sex för luft- och fem för stegljud. Aktuella gränsvärden Nedan redovisas gällande ljudkrav i kontorsrum för olika ljudklasser beträffande stegljud (Tab. 1) och luftljudisolering (Tab. 2). Tabell 1. Högsta tillåtna värden för standardiserad stegljudsnivå, L nt,w i kontor, ej från utrymme med hög stegljudsbelastning. Klass A Klass B Klass C Högsta tillåtna stegljudsnivå L nt,w (db) Tabell 2. Lägsta tillåtna värden för vägt reduktionstal, R w i kontor från annat utrymme än korridor. Klass A Klass B Klass C Lägsta tillåtna reduktionstal R w (db) 35 35

34 Det är också intressant att studera hur den aktuella konstruktionen klarar sig vid nyttjande för bostäder. Dessa krav redovisas i Tab. 3 och Tab. 4. För bostäder tas hänsyn till låga frekvenser (-100 Hz) genom termen för lågfrekvenskorrektion, C, vilket inte görs för kontorsutrymmen. En annan skillnad är att för stegljud så avses i bostäder L n,w medan motsvarande för kontor är L nt,w. Skillnaden är att den senare normeras med avseende på rummets efterklangstid T medan L n,w normeras med rummets totala absorption A. Den numeriska skillnaden mellan de två termerna är oftast liten. Tabell 3. Högsta tillåtna värden för vägd stegljudsnivå, L n,w och L n,w + C I,-, i bostadsrum från lägenhet ovanför. Klass A Klass B Klass C Högsta tillåtna stegljudsnivå L n,w och L n,w + C I,- (db) Tabell 4. Lägsta tillåtna värden för vägt reduktionstal, R w + C -31, i bostadsrum från lägenhet ovanför. Klass A Klass B Klass C Lägsta tillåtna reduktionstal R w och R w + C -31 (db) Resultat I nästan samtliga fall uppnås ljudklass A då resultaten utvärderas i enlighet med kraven för kontorsrum. Enda undantaget är luftljudet i rum 210 (från 9) som med knapp marginal hamnar i ljudklass B. Om mätresultaten i stället utvärderas för bostäder, uppfyller endast musikstudion kraven för luftljudsisolering mellan lägenheter. Beträffande stegljudsnivåer uppfylls ljudklass C i ungefär hälften av fallen. De stora skillnaderna i uppmätt ljudisolering beror främst på att den avvikande konstruktionen mot musikstudion uppvisar betydligt bättre värden än övriga. Mätresultat enligt Tab. 5, stegljud, och Tab. 6, luftljud. Tabell 5. Stegljudsnivåer, ljudklass inom parantes. Rum Volym mot.rum Riktning L n,w C I,- L n,w +C I,- (bostad) L nt,w (kontor) Vertikal (X) 63 (A) ** (149) Vertikal (C) 53 (A) 118* ** (181) Horisontell (A) 38 (A) ** (42.7) Horisontell 63-3 (X) 63 (A) ** (42.7) Horisontell (X) 57 (A) * Musikstudio **Begränsning enl SS 25267

35 Tabell 6. Luftljudsisolering, ljudklass inom parantes. Rum Volym mot.rum Skiljearea Riktning R w (kontor) C -31 R w +C -31 (bostad) Vertikal 51dB (A) -2 db 49dB (X) 118* ** (181) 18.9 Horisontell 57 (A) (C) 118* Vertikal (A) (B) Vertikal 54 (A) (X) Horisontell 39 (B) (X) Horisontell (A) (X) * Musikstudio **Begränsning enl SS Slutsatser Konstruktionen klarar väl de krav som ställs på luft- och stegljudsisolering i kontorsmiljö. Om samma konstruktion är tänkt att användas för bostadslägenheter krävs ljudförbättrande åtgärder. Bilagor Protokoll av ljudmätningar.

36 Normaliserad stegljudsnivå enligt ISO 1-7 Mätning av stegljudsisolering Mätobjekt: Trillan 1, Kårhuset Datum för mätning: Mätoperatör: Niklas Jakobsson Volym, mottagarrum: 22.4 m 3 Anm: Rum , vertikalt F (Hz) L n (db) 62, , , , ,4 1,2 0 68,0 2 67, ,4 0 62,4 0 61,4 6 56, , , , , ,1 38, ,8 Normaliserad stegljudsnivå (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO L n,w (C i ) = 61 db C i,- = 1 L n,w + C i,- = 62 db Testrapport: Datum: Sign:

37 Normaliserad stegljudsnivå enligt ISO 1-7 Mätning av stegljudsisolering Mätobjekt: Trillan 1, Kårhuset Datum för mätning: Mätoperatör: Niklas Jakobsson Volym, mottagarrum: Begränsad till 31 m 3 (149m 3 ) Anm: Rum 9 109, vertikalt F (Hz) L n (db), , , ,1 125,6 1 62,4 0 59,4 2, ,1 0 53,4 0,3 6 45,1 800, , , , ,4 26, ,5 Normaliserad stegljudsnivå (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO L n,w (C i ) = 53 db C i,- = 2 L n,w + C i,- = 55 db Testrapport: Datum: Sign:

38 Normaliserad stegljudsnivå enligt ISO 1-7 Mätning av stegljudsisolering Mätobjekt: Trillan 1, Kårhuset Datum för mätning: Mätoperatör: Niklas Jakobsson Volym, mottagarrum: Begränsad till 31 m 3 (181 m 3 ) Anm: Rum , horisontellt F (Hz) L n (db) 32, , , ,9 125,3 1 43,4 0 45,5 2 43, ,7 0 43,7 0 42,1 6 37, , , , , ,3 15, ,9 Normaliserad stegljudsnivå (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO L n,w (C i ) = 38 db C i,- = 0 L n,w + C i,- = 38 db Testrapport: Datum: Sign:

39 Normaliserad stegljudsnivå enligt ISO 1-7 Mätning av stegljudsisolering Mätobjekt: Trillan 1, Kårhuset Datum för mätning: Mätoperatör: Niklas Jakobsson Volym, mottagarrum: Begränsad till 31 m 3 (42.7 m 3 ) Anm: Rum 9 210, horisontellt F (Hz) L n (db) 49, , , , ,5 1 64,4 0 66,0 2 65, ,9 0 67,9 0 65,0 6 63, , , , , ,8 52, ,8 Normaliserad stegljudsnivå (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO L n,w (C i ) = 63 db C i,- = -3 L n,w + C i,- = db Testrapport: Datum: Sign:

40 Normaliserad stegljudsnivå enligt ISO 1-7 Mätning av stegljudsisolering Mätobjekt: Trillan 1, Kårhuset Datum för mätning: Mätoperatör: Niklas Jakobsson Volym, mottagarrum: Begränsad till 31 m 3 (42.7 m 3 ) Anm: Rum , horisontellt F (Hz) L n (db) 46, , , ,2 125,0 1 63,0 0 61,2 2,8 315,0 0 58,9 0 57,8 6 55, , , , , ,9 47, ,6 Normaliserad stegljudsnivå (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO L n,w (C i ) = 57 db C i,- = -2 L n,w + C i,- = 55 db Testrapport: Datum: Sign:

41 Reduktionstal enligt ISO 1-4 Fältmätning av luftjudsisolering Mätobjekt: Trillan 1, Kårhuset Mätoperatör: Niklas Jakobsson Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 17.9m 3 Skiljearea: 7.0 m 2 Anm: Rum , vertikalt F (Hz) R (db) 25, , , ,1 125,8 1 35,8 0 42,0 2 42, ,2 0 46,5 0 48,3 6 48, , , , , ,9 59, ,5 Fältreduktionstal Rw (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO R w = 51 db C -31 = -2 R w + C -31 = 49 db Testrapport: Datum: Sign:

42 Reduktionstal enligt ISO 1-4 Fältmätning av luftjudsisolering Mätobjekt: Trillan 1, Kårhuset Mätoperatör: Niklas Jakobsson Datum för mätning: Volym, mottagarrum: Begränsad till 3.1 S (129 m 3 ) Skiljearea: 18.9 m 2 Anm: Rum , horisontellt F (Hz) R (db), , , , ,4 1 46,3 0 48,3 2, ,4 0 51,6 0,2 6 51, , ,2 12, , ,8 66, ,6 Fältreduktionstal Rw (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO R w = 57 db C -31 = -3 R w + C -31 = 54 db Testrapport: Datum: Sign:

43 Reduktionstal enligt ISO 1-4 Fältmätning av luftjudsisolering Mätobjekt: Trillan 1, Kårhuset Mätoperatör: Niklas Jakobsson Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 17.3 m 3 Skiljearea: 10.0 m 2 Anm: Rum 118 2, vertikalt F (Hz) R (db) 27, , , , ,4 1 45,5 0,9 2 53, ,7 0 56,8 0 57,7 6 55, , , , , ,1 68,5 31,5 Fältreduktionstal Rw (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO R w = db C -31 = -3 R w + C -31 = 57dB Testrapport: Datum: Sign:

44 Reduktionstal enligt ISO 1-4 Fältmätning av luftjudsisolering Mätobjekt: Trillan 1, Kårhuset Mätoperatör: Niklas Jakobsson Datum för mätning: Volym, mottagarrum:.1 m 3 Skiljearea: 19.7 m 2 Anm: Rum 109 9, vertikalt F (Hz) R (db) 29, , , , ,9 1 36,0 0 41,8 2 44, ,3 0 48,0 0 51,6 6 54,2 800, , , , ,1 65, ,7 Fältreduktionstal Rw (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO R w = 54dB C -31 = -2 R w + C -31 = 52dB Testrapport: Datum: Sign:

45 Reduktionstal enligt ISO 1-4 Fältmätning av luftjudsisolering Mätobjekt: Trillan 1, Kårhuset Mätoperatör: Niklas Jakobsson Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 42.7 m 3 Skiljearea: 13.9 m 2 Anm: Rum 9 210, horisontellt F (Hz) R (db) 27, , , , ,6 1 22,4 0,6 2 31, ,4 0 37,1 0 37,6 6 36,8 800, , , , ,1 37, ,2 Fältreduktionstal Rw (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO R w = 39 db C -31 = -2 R w + C -31 = 37 db Testrapport: Datum: Sign:

46 Reduktionstal enligt ISO 1-4 Fältmätning av luftjudsisolering Mätobjekt: Trillan 1, Kårhuset Mätoperatör: Niklas Jakobsson Datum för mätning: Volym, mottagarrum: 42.7 m 3 Skiljearea: 13.9 m 2 Anm: Rum , horisontellt F (Hz) R (db) 32, , , , ,0 1 26,1 0 31,1 2 35, ,8 0 35,7 0 35,6 6 36, , , , , ,6 43, ,3 Fältreduktionstal Rw (db) Utvärdering enligt SS-EN ISO R w = db C -31 = -2 R w + C -31 = 38 db Testrapport: Datum: Sign:

47 ARBETSRAPPORT Nr 13 Ljud- och vibrationsmätningar Brunnby Park, Upplands Väsby Ingår i TräCetrum Norr:s projekt: Förbättrad ljudisolering i modulbyggda konstruktioner Avd. för ljud och vibrationer Luleå tekniska universitet Luleå Tel: , Fax: E-post: fredrik.ljunggren@ltu.se

48 Sammanfattning Rapporten omfattar ljudmätningar genomförda på Lindbäcks projekt Brunnby Park, Upplands Väsby. Byggnaden i sex våningar är den hittills högsta uppförd för företagets byggnadskonceptet. Totalt har tio mätningar utförts för stegljud och åtta mätningar för luftljud. Därtill har ett antal övriga ljud- och vibrationsmätningar utförts. Stegljudsnivån (L n,w +C I,- ) uppmättes till db, och luftljudsnivån (R w +C -31 ) till db. Resultaten motsvarar i ljudklassning en blandning av klass B och C. Skillnaderna i ljudisolering mellan olika våningsplan är liten. Jämfört med tidigare objekt Brf. Läktaren, är stegljudet i paritet med mätningar där utförda medan luftljudsisoleringen visar något sämre resultat på Brunnby Park.

49 Förutsättningar Rapporten redovisar resultat av ljud- och vibrationsmätningar i fält utförda på Lindbäcks projekt Brunnby Park i Upplands Väsby, mars 10. Objektet är ett sexvåningshus med planritning enligt Figur 1. Mellan våningsplan används punktvis vibrationsisolering av typen Sylodyn/Sylomer. X001 X004 Figur 1. Planritning. Lägenhetsgränser Mätrum Syfte Syftet har varit att kartlägga ljudegenskaperna i det, för Lindbäcks Bygg, hittills högst uppförda flerbostadshuset. Genomförande Luftljudsisolering har mätts vertikalt i enlighet med SS-EN ISO 1-4 och stegljudsnivå har mätts enligt standard 1-7. Resultaten har utvärderats enligt SS-EN ISO resp Resultaten har bedömts enligt gällande krav i SS (3). Totalt har arton sådana mätningar genomförts, tio för luft- och åtta för stegljud, för två olika rum på olika våningsplan. Alla uppmätta rum har parkett som golvbeläggning.

50 Resultat Uppmätta stegljudsnivåer och reduktionstal för luftljud sammanfattas i Tab. 1. Tabell 1. Stegljudsnivåer (L) och reduktionstal (R), ljudklass inom parantes. Lgh Plan Rum L n,w C I,- L n,w + C I,- R w C - 31 R w + C Kök-vard (B) (C) 01 2 Kök-vard (B) (C) 01 3 Kök-vard (B) (C) 01 4 Kök-vard (B) (B) 01 5 Kök-vard (A) (B) Sov (C) (B) 04 2 Sov (C) Sov (C) Sov 2 52 (B) (B) 04 5 Sov (C) (B) Diskussion och jämförelse med tidigare mätningar Stegljud Samtliga kök-vardagsrum uppnår minst ljudklass B medan två sovrum når klass B och tre sovrum hamnar i klass C. Värdena för respektive rumstyp är tämligen konstanta med en liten tendens till bättre värden på översta planet. Kök-vardagsrummet ger betydligt lägre stegljudsnivå än sovrummet vilket framförallt beror på att detta rum är ca dubbelt så stor volymmässigt, hallen ej inräknad (m 3 vs 33m 3 ). Enligt SS begränsas emellertid volymen till 31m 3 vid bestämning av L n varvid stora rum gynnas. En mindre del av skillnaden mellan rumstyperna kan ev. bero på annorlunda mikrofonplacering. I strävan att uppfölja ISO s rekommendationer för mätning av låga frekvenser placerades i kök-vardagsrummet mikrofonerna långt ifrån intilliggande ytor (1.2m där möjligt), en strategi som omöjliggjordes i det mindre sovrummet. Mätförfarandet kan ha gynnat resultat för de lägsta frekvenserna men påverkar inte medel- och höga frekvenser. I Figur 2 visas medelvärdesbildade stegljudskurvor inklusive tidigare mätningar från Brf. Läktaren (Arb rapport 8). Läktaren gav särskilt bättre resultat mellan ca 1-2 Hz i jämförelse med Brunnby kök-vard. Å andra sidan visar Brunnby bättre värden för de allra lägsta frekvenserna -63 Hz samt även från 0Hz och uppåt, där det senare dock inte har någon inverkan på sammanfattningsvärdet L n,w. I form av index, L n,w +C I,-, mätte Läktaren i genomsnitt, för aktuell konfiguration (Sylodyn + G46), 48.3 db medan motsvarande för Brunnby kök-vard är 48.6 db. Läktaren visar markant bättre resultat jämfört med Brunnby, sovrum. På grund av nämnda volymskillnad går det emellertid inte att göra en rättvis jämförelse med sovrummet. Kökvardagsrummet och Läktaren har däremot jämförbar volym.

51 Normaliserad stegljudsnivå (db) Läktaren Brunnby, Kök-vard Brunnby, sovrum Figur 2. Jämförande stegljud. Medelvärdesbildning över vardera fem (Brunnby Park) respektive tre (Läktaren) mätningar. Luftljud Som helhet uppvisar både steg- och luftljudsisolering blandade resultat av ljudklass B och C. Sovrummet klarar klass B i samtliga tre fall medan kök-vardagsrummet når klass B i två- och klass C i tre fall. Av de tre senare saknar två fall 1 db till klass B och ett fall saknar 2 db till klass B. Läktaren gav däremot entydigt minst klass B då Sylodyn använts, varför här erhållna resultat är något sämre än väntat. I Figur 3 visas medelvärdesbildade luftljudskurvor. Läktaren gav märkbart bättre luftljudsisolering upp till ca 0 Hz. I form av index R w +C -31 mätte Läktaren i genomsnitt, för aktuell konfiguration,.7 db medan motsvarande för Brunnby sovrum är 58.0 db och för kök-vard 56.4 db.

52 80 Läktaren Brunnby, Kök-vard Brunnby, sovrum Fältreduktionstal Rw (db) Figur 3. Jämförande stegljud. Medelvärdesbildning över vardera fem (Brunnby Park, kökvard) respektive tre (Brunnby Park, sovrum och Läktaren) mätningar. Slutsatser Stegljud Stegljudsnivån är i paritet med förväntningar och med tidigare mätningar på Brf. Läktaren. Skillnaden mellan våningarna är liten. Konstruktionen klarar ljudklass B för större rum (ex. vardagsrum) men inte för mindre (ex sovrum) där det på Brunnby saknas ca 2 db. Enligt gällande svensk norm (SS 25267) får medelvärdesbildning med andra (horisontellt) intilliggande lägenheter tillämpas. Det är möjligt att ljudklass B på Brunnby kan uppnås med den metodiken. Luftljud Luftljudsisoleringen var något sämre än förväntat baserat på mätningarna från Läktaren med motsvarande vibrationsisolering. Skillnaden mellan våningarna är liten. Brunnby Park uppvisar resultatmässigt en blandning av ljudklass B och C, där de C- klassade rummen i två fall av tre ligger nära klass B, 1 db. Det är möjligt att medelvärdesbildning från horisontell grannlägenhet gör att klass B klaras normmässigt.

53 BILAGOR Ljud- och vibrationsmätningar A. Ljud och vibrationer från impulsboll B. Flankvibrationer C. Utbredning av golvvibrationer, stegljudsapparat och impulsboll D. Statisk nedböjning Mätprotokoll, steg- och luftljud

54 LJUD OCH VIBRATIONSMÄTNINGAR Samtliga mätningar är utförda i huvudrapportens Figur 1 markerat kök-vardagsrum, 3.6x7.8m 2, på ett flertal våningar beträffande A) ljud och vibrationer från impulsboll och våningsplan fem (lgh 01) och sex (lgh 01) för resterande mätningar B, C och D, d v s flankvibrationer, utbredning av golvvibrationer samt statisk nedböjning. I fallet A) ljud och vibrationer från impulsboll, har mätningar även utförts i sovrum, 3.7x3.6m 2. Se även Figur 1. Bärriktning Tvärriktning Bärriktning Tvärriktning Figur 1. Rum med markerade riktningar. A. Ljud och vibrationer från impulsboll Ljud En s k japanboll, Figur 2, släpps från en meters höjd i centrum av rummet. Ljud spelas in i motsvarande rum på våningen nedanför i två positioner, bägge på en meters höjd; 1) I centrum av rummet och 2) i ett av rummets hörn. L max, maximal ljudtrycksnivå (125 ms, fast), beräknas totalt och i tersband. Resultat enligt Tabell 1-3.

55 Figur 2. Japanboll. Tabell 1. Totala L max (db) -0 Hz och A max (mm/s 2 rms), 1-0 Hz. Lgh Plan Rum L max cent db L max cent db(a) L max hörn db L max hörn db(a) A max bärr. m/s 2 A max tvärs m/s Kök-vard 94,1 51, , Kök-vard 94,0 52, , Kök-vard 94,4 52, ,1 7,86 6, Kök-vard 95,4 52, ,7 9, 6, Kök-vard 94,0 52, ,7 7,62 5, Kök-vard Sov ,6 101, Sov , 6, Sov Sov 99,1 54,5 99,5 57, Sov 99,2 56,0 99,7 61,2 8,65 5, Sov 7,55 7,03 Tabell 2. Bolljud, centrum, L max (db). f Lgh ,2 80,2 76,1 75,6 71,5 57,7 58,3 58,8 52,1 57,5 57,7 52,5 44,6 42,0 36, ,0 79,8 78,4 74,1 73,0 54,2 57,3 62,3 58,6 59,4 54,3,2 44,8 38,0 32, ,1 84,1 81,3 76,2 72,8 55,9 56,6 61,7 55,9,0 53,5 49,3 42,7 38,3 32, ,1 85,4 80,3 73,6 74,5 53,9 56,9 64,1 55,9 58,2,6 47,3 44,3 43,3 38, ,3 83,8 81,0 74,5 71,7 51,8 58,1 63,9 54,1 55,7 55,0 46,5 41,0,0 38, ,5 93,6 88,0 77,6 66,5 57,7 58,2 64,2 54,4 53,8 54,1 49,1 49,6 47,3 43, ,9 94,2 86,6 73,7 58,6 55,7,6 63,0 52,6 52,1 54,9 49,8 49,3 49,6 37, ,7 93,7 86,5 73,2 62,1 61,7 65,3 67,9,4 59,2,9 57,9 53,7 47,6 42,3 Tabell 3. Bolljud, hörn, L max (db). f Lgh ,1 91,7 90,1 77,7 75,0 63,9 63,9 65,0,2 63,5 61,8 57,0,4 46,0, ,7 90,3 86,3 78,4 77,5 63,9 65,9 72,9,1 62,3 59,3 57,5 51,8 45,3 37,3

56 ,0 88,1 79,5 77,8 61,3 63,7,8 62,6 67,4 57,3 55,9 47,4 43,9 37, ,2 87,8 77,8 81,8 64,3 63,1,9 62,5 63,1 57,4 54,2 46,7 47,0 39, ,1 90,6 90,2 79,1 78,9,2 62,7 69,9 59,5,1 55,2 55,1 43,8 42,4, ,7 94,0 85,7 88,4 82,1 67,5 67,9 68,8 59,4 58,8 56,8 55,3 54,9 52,5 46, ,7 94,2 86,0 85,5 73,3 63,7 68,0 68,0 61,3 59,4 58,5 56,8 53,5 49,4 43, ,6 94,2 87,4 85,3 73,8 76,2 69,9 71,0 67,2 64,7 69,0 59,0 55,5 54,0 48,5 Vibrationer En japanboll släpps från en meters höjd i centrum av rummet. Accelerationen mäts i två punkter cm från centrum, i bjälklagets bär- resp. tvärriktning. Figur 3 och 4 visar impulsförloppet i tidsdomän för två rum och motsvarande i frekvensdomän (FFTtransformering under 1.6s) i Figur 5 och 6. Ur de senare kan bjälklagets egenfrekvenser uppskattas. Vid 29 Hz syns en tydlig resonanstopp. Mindre toppar kring och 38 Hz märks för det större rummet. I Tabell 4 och 5 återfinns maximal acceleration (125 ms, fast) i tersband. Total maximal acceleration enligt Tabell bärriktning kök/vard Acceleration (m/s2) Tid (s) 01 tvärriktning kök/vard Acceleration (m/s2) Tid (s) Figur 3. Impulsförlopp kök/vardagsrum.

57 80 04 bärriktning sovrum Acceleration (m/s2) Tid (s) tvärriktning sovrum Acceleration (m/s2) Tid (s) Figur 4. Impulsförlopp sovrum.

58 Acceleration (m/s2 rms) Figur 5. Impulsförlopp i frekvensdomän, kök/vardagsrum 01 (mätt i bärriktning) Acceleration (m/s2 rms) Figur 6. Impulsförlopp i frekvensdomän, sovrum 04 (mätt i bärriktning). Tabell 4-1. Lågfrekvent acceleration, bärriktning, A max (mm/s 2 rms). f Lgh 01 0,07 0,10 3,01 3,75 3,94 6,96 8,65 8,27 24,4 45, ,00 0,00 0,02 0,03 0,03 1,57 2,72 4,66 24,4 46, ,00 0,00 0,05 0,06 0,07 1,71 3,39 7,24 23,6 45,1 98, ,62 0,92 26,9 33,8 35,7 67,3 69,4 68,1 65,2 65, ,00 0,00 0,17 0, 0,13 1,54 3,54 6,46 24,5 51, ,00 0,00 0,09 0,09 0,08 1,68 4,59 8,13 26,9 51,1 97, ,09 0,14 4,05 5,04 5,29 10,2 10,2 9,92 28,3 58,