Boverket Byggkostnadsforum. Bostäder och nya ljudkrav
|
|
- Birgit Håkansson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Boverket Byggkostnadsforum Bostäder och nya ljudkrav
2
3 Bostäder och nya ljudkrav Boverket september 2007
4 Titel: Bostäder och nya ljudkrav. Utgivare: Boverket september 2007 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN: Sökord: Bostäder, nybyggnation, ljudisolering, ljudmiljö, BBR, Boverkets byggregler, fältstudier, fallstudier, exempel, mätningar, undersökningsresultat. Diarienummer: /2004 Omslag: Robert Ekegren/SCANPIX Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: eller Fax: E-post: Webbplats: Denna skrift kan på begäran beställas i alternativa format. Boverket 2007
5 Sammanfattning Förord I takt med förtätningen av våra stadskärnor ökar diskussionen om bullerproblem för de boende. I en byggprocess kämpar de inblandade för att undvika fördyrande åtgärder, men många gånger är det ett kortsiktigt tänkande som används. Buller är ett av de inslag som kan innebära problem för projektören, arkitekten och framför allt den boende. Konsultföretaget WSP pekar istället på att ljudisoleringen och hur ansvaret för ljudfrågorna fördelas mellan projektets parter kan bidra till att byggkostnaderna kan minskas och kvaliteten i färdiga byggnader ökas. Det har hänt mycket inom ljudområdet de senaste 15 åren. Kraven har förfinats och detaljeringsgraden har ökat. Nya beräkningsmetoder, Europa- och ISO-standarder, har gjort det möjligt att bestämma ljudisoleringen i färdiga byggnader redan på planeringsstadiet, förutsatt att produktleverantörer tillhandahåller användbara underlag för ljudet. WSP har undersökt om ett nytt standardiserat sätt att mäta och verifiera ljudisolering kan bidra till en bättre ekonomi och en bättre kvalitet för de boende. WSP medverkade tidigare i arbetet kring omarbetningen av Boverkets Byggregler BBR, avsnitt 7 Bullerskydd och har använt erfarenheter därifrån. Utgångspunkten var att titta närmare på effekter av de nya byggreglerna efter att de infördes 1 juli 2006 och hur de nya reglerna bör användas. Denna rapport och den studie den bygger på kan ge branschen en ökad kunskap om hur de reviderade bygglagarna påverkar kostnader och kvalitet vid byggnaders dimensionering och uppförande med hänsyn till buller. Rapporten visar att det varit möjligt att fastställa bra marginaler vid dimensionering för att kraven ska uppfyllas utifrån Boverkets nya byggregler. Krav som också upplevs som godtagbara för en majoritet av de boende. För innehåll och sammanställning av rapporten svarar Klas Hagberg från WSP. Expertmedverkande är Christian Simmons, simmons akustik & utveckling AB. Ansvariga för mätningarna har Tomas Jerson och Emma Gruvin varit. Karlskrona september 2007 Ulf Troedson Överdirektör Boverket
6 Bostäder och nya ljudkrav
7 Sammanfattning Innehåll Sammanfattning...7 Introduktion...11 Väsentliga ändringar i standarden...11 Förstudier...12 Fältstudie...12 Begränsningar...13 Effekter av regeländringarna...15 Förstudie statistik från nya flerbostadshus...15 Fältstudie kontrollmätningar...16 Resultat medelförändringar...16 Byggnadsobjektens ljudklassning...17 Utvärdering av respektive byggnadsobjekt...18 Marginaler vid projektering...25 Förstudie säkerhetsmarginal...25 Fältstudie marginal till krav...27 Tillämpning av BBR...31 Boendeundersökning...35 Rekommendationer för fortsatt arbete...39 Referenser...41 Bilaga 1 Marginal vid dimensionering med SS-EN Bilaga 2 Verkan av nya regler i SS 25267:2004 jämfört med SS : Bilaga 3 Inter-Noise
8 6 Bostäder och nya ljudkrav
9 Sammanfattning 7 Sammanfattning I denna rapport redovisas effekter av att BBR:s ljudkrav på bostadsbyggnader har reviderats. Ljudkraven i BBR anges dels med en allmänt formulerad föreskrift och dels med ett allmänt råd som hänvisar till ljudklass C i svensk standard för ljudklassning av bostäder. Ljudklasser har utvärderats i sju objekt med hjälp av beräkningar och mätningar, dels enligt den tidigare utgåvan av SS (1998, utgåva 2) och dels mot den gällande SS (2004, utgåva 3). De väsentligaste ändringarna i standarden redovisas och diskuteras i introduktionsavsnittet. Analys av statistik över nya hyresbostäder samt fältmätningar i sju bostadsbyggnader visar att den nya utgåvan 3 skulle ge lättnader mot utgåva 2, med i medeltal 2 db för luftljudsisoleringen 2 4 db för stegljudsisoleringen 0 db för stegljudsisoleringen, med en föreslagen precisering Den föreslagna preciseringen av standarden är att man skall utvärdera stegljudsisolering horisontellt och vertikalt separat, och båda skall uppfylla kraven. Med dagens formulering får man medelvärdesbilda resultaten, oavsett mätriktning. Resulterande ljudklass för respektive byggnad i denna undersökning förblir dock oförändrad även efter introduktionen av utgåva 3, sånär som på ett objekt. I detta objekt sker en uppgradering från ljudklass C till ljudklass B och det är luftljudsisoleringen som gör att ljudklassen ändras. Samtliga byggnaders ljudklasser enligt respektive utgåva redovisas i nedanstående tabell. Ljudklassning av respektive byggnadsobjekt, enl. utgåva 2 och 3 Luftljudsisolering Stegljudsisolering 1 Totalt Objekt 01 (btg) utgåva 2 C B C utgåva 3 C A (B) C Objekt 02 (btg) utgåva 2 C B C utgåva 3 C A (B) C Objekt 03 (btg) utgåva 2 C B C utgåva 3 C A (B) C Objekt 04 (btg) utgåva 2 C B C utgåva 3 B B (B) B Objekt 05 (btg) utgåva 2 C B C utgåva 3 C B (B) C Objekt 06 (trä) utgåva 2 B C C utgåva 3 B C (C) C Objekt 07 (trä) utgåva 2 B C C utgåva 3 A C (C) C 1 Värden inom parentes avser ljudklass då stegljud har medelvärdesbildats separat för vertikala och horisontella mätningar.
10 8 Bostäder och nya ljudkrav Mät- och beräkningsresultat har också analyserats för att få fram vilken säkerhetsmarginal som bör tillämpas vid dimensionering (projektering). Sammanfattningsvis kan mätningarna i de utvalda hyresbostäderna tolkas så, att man med utgåva 3 och med föreslagen ändring (se not 1 i ovanstående tabell) skulle kunna minska konstruktionernas luftljudsisolering med 2,1 db stegljudsisolering med 0,1 db Dessa värden har beräknats med förutsättningen, att det blir cirka 10 procent risk för underkännande vid en kontrollmätning mot krav i ljudklass C. För att uppnå ljudklass B med säkerhet måste de aktuella konstruktionernas ljudisolering ökas. Jämförelser mellan beräkningar och mätningar av ljudisolering i byggnad visar att de säkerhetsmarginaler för dimensionering som har tagits fram i tidigare jämförelsestudier fortfarande kan tillämpas. Några observationer inom denna studie som är av praktiskt intresse kan dock tillfogas: 1 db marginal bör tillämpas vid dimensionering med beräkning mot krav enligt utgåva 3, både för luft- och stegljudsisolering. Vid beräkningen skall ljudisoleringen för alla byggnadsdelar vara noggrant dokumenterade. Vid utförandet skall byggdelarna sammanfogas på det sätt som förutsatts vid dimensioneringen. Angiven marginal räcker inte för att ta hänsyn till fel och brister i utförandet utan är endast avsedd att kompensera för oundvikliga smärre variationer i byggdelarnas egenskaper och mätosäkerheter. En boendeundersökning har genomförts i de sju bostadshus som har studerats. Utifrån betygen kan följande intressanta samband konstateras: Stegljudsisoleringen ger generellt något lägre betyg än luftljudsisoleringen oavsett stomkonstruktion, det vill säga stegljudsisoleringen upplevs som sämre. Mätvärdena antyder dock motsatsen, det vill säga att luftljudsisoleringen skulle upplevas sämst, förutsatt att klassgränserna motsvarar samma andel störda för respektive egenskap. Detta vet vi idag inte tillräckligt mycket om för att säkert kunna avgöra. Stegljudsisoleringen värderas över normal minimistandard för samtliga stomkonstruktioner i de sju objekt som ingår i detta arbete. Dock är andelen låga betyg väsentligt fler för de två lätta stomkonstruktionerna än för betongkonstruktionerna. Motsvarande som i punkten ovan indikeras inte för luftljudsisoleringen.
11 Sammanfattning 9 Resultaten från denna undersökning visar att de förändringar i utvärderingen som infördes i utgåva 3 inte har kompenserats fullt ut med förändrade kravnivåer. Emellertid visar boendeundersökningen att det kanske var rätt att införa en viss lättnad av luftljudskravet, eftersom de boende överlag värderar luftljudsisoleringen bättre än stegljudsisoleringen, med viss variation beroende på stomsystem. Några rekommendationer för fortsatt analys ges sist i rapporten.
12 10 Bostäder och nya ljudkrav
13 Introduktion 11 Introduktion Författarna har under åren medverkat i en genomgripande förändring av den svenska standarden för ljudklassning av bostäder 1, och även skrivit ett förslag till ny lydelse i Boverkets Byggregler BBR, avsnitt 7 Bullerskydd. Ljudklassningsstandarden har i praktiken uppfattats som ett krav, på grund av följande: När BBR reviderades 1999 infördes ett allmänt råd som hänvisade till utgåva 2 av standarden SS (nedan benämnd utgåva 2 ). Under 2004 ersattes denna av utgåva 3 (nedan benämnd utgåva 3 ). I den BBR som gällde fram till (med övergångsbestämmelser till ) fanns dock hänvisningen till utgåva 2 kvar, vilket naturligtvis skapade en viss osäkerhet kring vilken utgåva som skulle tillämpas. Boverket uttalade då, att båda utgåvorna borde kunna godtas som likvärdiga sätt att uppfylla det allmänt formulerade funktionskravet i BBR. En ny BBR trädde i kraft den 1 juli 2006 och därmed bör endast utgåva 3 tillämpas. Från och med 1 juli 2007 gäller bara utgåva 3. Det finns en rad faktorer som skiljer sig mellan utgåvorna och som påverkar vilka krav som skall tillämpas. Ljudkravet blir ofta dimensionerande för byggnadskonstruktionerna. Detta gör att definitionen av ljudkravet påverkar byggnadens utformning och därmed även byggkostnaderna. Det fanns därför ett behov av att göra jämförelser av hur regelförändringarna slår igenom i praktiken. Väsentliga ändringar i standarden SS (utgåva 2) och SS (utgåva 3) skiljer sig åt beträffande ljudisolering på nedanstående punkter (det finns även andra förändringar som inte berörs i denna rapport): 1. Begränsningsregler: Utvärdering av luftljudsisolering och stegljudsnivå med hänsyn till rumsstorlekar. I utgåva 3 infördes begränsningsregler för mottagarrumsvolym och skiljearea vid bestämning 1 SS 25267:2004, utgåva 3: Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder. Utgåva 2 från 1998 littereras SS Vid revideringar tar SIS sedan en tid bort alla inledande nollor och mellanrum i litterering, av datatekniska skäl. Numret har alltså inte ändrats, men ser annorlunda ut.
14 12 Bostäder och nya ljudkrav av luftljudsisolering (R w) och stegljudsnivå (L n,w ). I praktiken blir dessa sammanfattningsvärden i stora rum lika med de mått som redan används i europeisk och internationell standard, D nt,w (standardiserad A-vägd ljudtrycksnivåskillnad) och L nt,w (standardiserad stegljudsnivå). Dessa mått har redan införts i Tyskland, Österrike, Holland och England. Begränsningsreglerna gör att kraven på byggnadskonstruktionerna inte ökar med utrymmenas volym såsom tidigare varit fallet. 2. Medelvärdesbildning: Vid verifiering med mätningar skall kravet i utgåva 3 jämföras med ett medelvärde från flera olika mätningar, inom ett och samma objekt. Enstaka avvikelser från kravvärdet på maximalt 2 db godtas om medelvärdet innehåller kravet. Tidigare gällde att samtliga krav skall vara uppfyllda, inga avvikelser godtogs. 3. Kravnivåerna har skärpts med 2 db för stegljudsnivå och 1 db för luftljudsisolering. 4. Verifiering med beräkning godtas enligt utgåva 3. Detta ger stöd för ett industriellt, kvalitetsstyrt byggsätt. Den beräkningsmetod som anvisas, är framtagen av CEN på uppdrag av EU-kommissionen för att underlätta upphandling och ökad konkurrens mellan byggmaterialleverantörerna. Det blir väsentligt lättare för nya leverantörer och produkter att komma in på marknaden, när provningar och beräkningar enligt standardiserade metoder godtas som ett sätt att styrka att ett kravvärde kommer att klaras i färdig byggnad med de föreslagna produkterna. 5. Säkerhetsmarginal vid dimensionering skall väljas med hänsyn till kända osäkerheter. Marginalerna är olika för olika typer av stomsystem. Förstudier I en inledande förstudie (se bilaga 2) gjordes en beräkning som baserades på statistik från Boverket och Statistiska centralbyrån, SCB, för nyproduktion av hyreshus Syftet med förstudien var att få en skattning av effekten av regeländringarna på basis av ett brett underlag, för att sedan kunna jämföra resultaten med fältstudierna. Eftersom fältstudierna baseras på ett begränsat urval av byggobjekt var det väsentligt att göra en oberoende beräkning för att kvalitetssäkra resultaten av fältstudien. I en annan förstudie om stegljudsnivåer har värden uppmätta i ett antal finska bostadshus jämförts med beräkningar för att undersöka om de marginaler som tillämpas i praxis är tillräckliga. Fältstudie En detaljerad analys har gjorts i sju nybyggda bostadshus i landet, varav följande objekt är utvecklingsprojekt inom Boverkets Byggkostnadsforum: Kv. Adlersten i Karlskrona (platsgjuten betongstomme). Kv. Hinseblick i Karlshamn (prefabricerade betongelement). Inre Hamnen i Sundsvall (prefabricerade massivträelement). Kv. Bifrost i Mölndal (platsgjuten betongstomme).
15 Introduktion 13 Ytterligare tre objekt har lagts till för att få ett bredare underlag för studien: Eyrafältet i Örebro (prefabricerade betongelement). Kv. Malmcronan i Stockholm (prefabricerade betongelement). S:a Råtorp i Karlstad (prefabricerade volymelement i trä). Resultaten från fältundersökningar avseende ljudisoleringen i ovanstående objekt sammanställs nedan. Det är inte möjligt att identifiera vilka resultat som kommer från vilket objekt. Ordningsföljden ovan stämmer inte med den som redovisas senare i rapporten. Detta sätt att redovisa har valts eftersom denna studie fokuserar på att kartlägga skillnader mellan utgåva 2 och utgåva 3 i allmänhet och inte specifikt ange slutresultatet för varje enskilt objekt. Begränsningar Som framgår av föregående avsnitt så har vi haft ett begränsat urval med byggnadsobjekt. I dessa har vi emellertid gjort detaljerade analyser för att se hur förväntad ljudisolering stämmer med slutresultatet i projekten. Urvalet av byggnader är gjort i samråd med Boverkets Byggkostnadsforum och representerar i huvudsak typiska innerstadsprojekt uppförda med hyresrätt som upplåtelseform och för egen förvaltning. Bostädernas storlek varierar lite men kan generellt betraktas som ganska normala för en liten familj. Därmed är det självklart så att resultaten inte direkt går att översätta till andra typer av bostäder, exempelvis små bostäder för äldre och studenter, eller stora lägenheter med mer exklusiv design.
16 14 Bostäder och nya ljudkrav
17 Effekter av regeländringarna 15 Effekter av regeländringarna Förstudie statistik från nya flerbostadshus Tillgänglig statistik för landets bostadsproduktion hämtades in från Boverket och Statistiska centralbyrån, SCB, avseende nyproduktion av bostadshus med hyresrätt Från byggd bruttoarea per lägenhetstyp (antal rum/lgh) gjordes schablonmässiga fördelningar av rumsstorlekar i lägenheter med angiven medelarea. Såväl den schablonmässiga fördelningen som urvalet av byggobjekt påverkar resultatet väsentligt, därför att olika typer av bostäder har producerats under olika perioder. Skulle exempelvis produktion från ytterligare fem år bakåt i tiden ha tagits med, med mycket stora och påkostade bostadsrätter, hade resultatet troligen förändrats avsevärt. Det är därför komplicerat att få fram resultat som kan sägas vara helt allmängiltiga. Underlaget användes för att bedöma förväntad lättnad av kravnivåerna med hänsyn till de dimensioneringsprinciper som gäller enligt utgåva 3, jämfört med om dimensionering hade gjorts mot krav i utgåva 2. Beräkningarna i förstudien (se bilaga 2) indikerade att den nya utgåvan 3 skulle ge lättnader mot utgåva 2, med i medeltal 2,3 db för reduktionstalet R w +C och 2,4 db för stegljudsnivån L nw +C I, där R w +C är det mått på luftljudsisolering som idag används i Sverige. L nw +C I, är det mått på stegljudsisolering (stegljudsnivå) som idag används i Sverige. Detta mått skall dock kombineras med enbart L nw, det vill säga både L nw och L nw +C I, skall uppfyllas db betyder decibel och är styrkan på ett ljud eller när man talar om isolering, förmågan att dämpa ljudet. Denna uppskattade förändring baseras dock på några antaganden som påverkar utfallet. Vid beräkningen har alla rum med lägenhetsskiljande ytor tagits med i medelvärdet, vilket för större lägenheter med många
18 16 Bostäder och nya ljudkrav små rum innebär att medelvärdet av ljudisolering ökar i medeltal, jämfört med mätningar där man ofta bara provar i ett sovrum och ett vardagsrum. Hade beräkningen gjorts på det senare sättet, så skulle de ovan angivna skillnaderna (lättnaderna) bli cirka 1 db mindre. Med de nya reglerna har man i princip rätt att göra provningar i flera rum och tillgodoräkna sig ett något högre medelvärde, så ovanstående värden ger ändå en rättvisande bild av hur stor skillnad som kan uppstå. Ytterligare en faktor som påverkar resultatet är att dimensionering har gjorts med samma säkerhetsmarginal mot krav i respektive utgåva (10 procent risk för underkänt vid kontrollmätning). Av erfarenhet finns skäl att tro att i praktiken har inte erforderliga säkerhetsmarginaler tillämpats vid projektering (mot krav i utgåva 2). I praktiken har enstaka avvikelser från kravet ofta godtagits. Sammantaget kan därför bedömas, att skillnaden mellan utgåvorna i praktiken snarare blir i storleksordningen 0 1 db (se bilaga 2). Fältstudie kontrollmätningar I detta avsnitt redovisas resultat efter genomförda kontrollmätningar i de sju objekt som ingår i denna undersökning. Vi har gjort ett begränsat urval av lägenheter i respektive objekt och jämfört med uppsatta mål för objektet. Vi studerar då effekten av de olika förändringarna som beskrevs i introduktionskapitlet: 1. Begränsningsregler 2. Medelvärdesbildning vid kontrollmätning 3. Förändrade kravnivåer Resultaten redovisas i nedanstående sammanställning av medelförändringar och uppnådda ljudklasser enligt utgåva 2 respektive utgåva 3. Resultat medelförändringar Resultat från fältmätningarna visar att den nya utgåvan 3 skulle ge lättnader mot utgåva 2, med i medeltal 2,2 db för reduktionstalet R w +C och 4,4 db för stegljudsnivån L nw +C I, Detta resultat skiljer sig från förstudien med 0,1 db för luftljudsisoleringen, och med 2,0 db för stegljudsnivån. Resultaten är samstämmiga när det gäller luftljudsisolering, men skillnaden är påtaglig när det gäller stegljudsnivå. Det finns dock en rimlig förklaring till att denna skillnad uppstår. Volymbegränsningsregeln slår olika beroende på hur många små rum som inkluderas vid utvärderingen. Se vidare ovan, angående diskussionen kring resultaten från förstudien. En effekt som inte var avsedd, var emellertid att horisontella stegljudsmätningar kan bidra till ett lågt medelvärde och därmed förhöjd stegljudsstandard utan att upplevd standard är bättre än den som verkar vertikalt. Skälet är att knutpunkten mellan vägg och bjälklag dämpar stegljudsutbredningen effektivt. Nuvarande regler kan utnyttjas på ett olyckligt sätt
19 Effekter av regeländringarna 17 och därför borde medelvärdesbildningen göras separat för vertikala och horisontella mätningar. Då bör man få en bättre värdering av subjektivt upplevd stegljudsnivå i en lägenhet. Om detta tillägg till reglerna appliceras på resultaten, så blir lättnaden i kraven mellan de båda utgåvorna av standarden istället: 2,2 db för reduktionstalet R w +C och 0,5 db för stegljudsnivån L nw +C I, Om samma tilläggsregel tillämpas på objekten i förstudien, och man antar att ett större rum och ett mindre rum ingår i respektive mätning, så blir motsvarande lättnad på stegljudskravet -0,5 db istället för angiven lättnad 2,4 db, dvs. man har i praktiken fått en liten skärpning av kravet mellan utgåvorna. Resultaten från förstudien och fältmätningarna ger likartade resultat. Byggnadsobjektens ljudklassning Tabell 1. Ljudklassning av respektive byggnadsobjekt, enligt utgåva 2 och 3. Luftljudsisolering Stegljudsisolering 1 Totalt Objekt 01 (btg) utgåva 2 C B C utgåva 3 C A (B) C Objekt 02 (btg) utgåva 2 C B C utgåva 3 C A (B) C Objekt 03 (btg) utgåva 2 C B C utgåva 3 C A (B) C Objekt 04 (btg) utgåva 2 C B C utgåva 3 B B (B) B Objekt 05 (btg) utgåva 2 C B C utgåva 3 C B (B) C Objekt 06 (trä) utgåva 2 B C C utgåva 3 B C (C) C Objekt 07 (trä) utgåva 2 B C C utgåva 3 A C (C) C 1 Värden inom parentes avser ljudklass då stegljud har medelvärdesbildats separat för vertikala och horisontella mätningar. Endast i två objekt förändras ljudklassningen, och då endast av luftljudsisoleringskravet. Stegljudet får samma klassning i utgåva 2 och utgåva 3.
20 18 Bostäder och nya ljudkrav Utvärdering av respektive byggnadsobjekt I detta avsnitt redovisas och diskuteras uppmätt ljudisolering i respektive byggnadsobjekt. Objekt 01 Ambitionen har varit att klara ljudklass B enligt utgåva 3. Medelvärdet av genomförda stegljudsmätningar blir: 45 db L n,w + C L n,w I, db Detta ger ljudklass A eftersom övre gränsen för klass A går vid 48 db enligt utgåva 3. Inga enstaka mätvärden avviker mer än 2 db från kravet. Medelvärdesbildning över enbart vertikala mätningar ger: 50 db L n,w + C L n,w I, db Detta ger ljudklass B eftersom övre gränsen för klass B går vid 52 db enligt utgåva 3. Enligt utgåva 2 är stegljudsnivån L n,w + C I, db som högst. Därmed uppfyller man ljudklass B även enligt utgåva 2 eftersom gränsen för ljudklass B går vid 54 db. Medelvärdet för genomförda luftljudsisoleringsmätningar blir: R w + C db Detta ger ljudklass C eftersom nedre gränsen för klass C går vid 53 db enligt utgåva 3. Inga enstaka mätvärden avviker mer än 2 db från kravet. Enligt utgåva 2 är luftljudsisoleringen R w + C db som lägst. Därmed uppfylls ljudklass C enligt utgåva 2 eftersom gränsen går vid 52 db. Objekt 01 Ljudklass utgåva 2 Ljudklass utgåva 3 Stegljud B A Stegljud mv. vert. B Luftljud C C Totalt C C
21 Effekter av regeländringarna 19 Objekt 02 Ambitionen har varit att klara ljudklass B enligt utgåva 3. Medelvärdet av genomförda stegljudsmätningar blir: 39 db L n,w + C L n,w I, db Detta ger ljudklass A eftersom övre gränsen för klass A går vid 48 db enligt utgåva 3. Ett enstaka mätvärde tangerar avvikelsen 2 db från kravet. Den stora skillnaden mellan de båda värdena ovan antyder att konstruktionen är sådan att det ger höga ljudnivåer i de låga frekvenserna. Medelvärdesbildning över enbart vertikala mätningar ger: L n,w 43 db L n,w + C I, db Detta ger ljudklass B eftersom övre gränsen för klass B går vid 52 db enligt utgåva 3. Enligt utgåva 2 är stegljudsnivån L n,w + C I, db som högst. Därmed uppfylls, med 1 db marginal, ljudklass B enligt utgåva 2 eftersom gränsen för ljudklass B går vid 54 db. Medelvärdet för genomförda luftljudsisoleringsmätningar blir: R w + C db Detta ger ljudklass C eftersom nedre gränsen för klass C går vid 53 db enligt utgåva 3. Inga enstaka mätvärden avviker mer än 2 db från detta krav. Enligt utgåva 2 är luftljudsisoleringen R w + C db som lägst. Därmed uppfylls ljudklass C enligt utgåva 2 eftersom gränsen går vid 52 db. Objekt 02 Ljudklass utgåva 2 Ljudklass utgåva 3 Stegljud B A Stegljud mv. vert. B Luftljud C C Totalt C C
22 20 Bostäder och nya ljudkrav Objekt 03 Ambitionen har varit att klara ljudklass B enligt utgåva 3. Medelvärdet av genomförda stegljudsmätningar blir: 44 db L n,w + C L n,w I, db Detta ger ljudklass A eftersom övre gränsen för klass A går vid 48 db enligt utgåva 3. Ett enstaka mätvärde tangerar avvikelsen 2 db från kravet. Medelvärdesbildning över enbart vertikala mätningar ger: 50 db L n,w + C L n,w I, db Detta ger ljudklass B eftersom övre gränsen för klass B går vid 52 db enligt utgåva 3. Enligt utgåva 2 är stegljudsnivån L n,w + C I, db som högst. Därmed uppfylls, med 0 db marginal, ljudklass B enligt utgåva 2 eftersom gränsen för ljudklass B går vid 54 db. Medelvärdet för genomförda luftljudsisoleringsmätningar blir: R w + C B vilket svarar mot ljudklass B eftersom nedre gränsen för klass B går vid 57 db enligt utgåva 3. I detta fall finns dock en enstaka avvikelse som är större än 2 db (R w + C db) från kravet vid klass B. Därmed uppfylls endast ljudklass C eftersom nedre gränsen för klass C går vid 53 db enligt utgåva 3. Enligt utgåva 2 är luftljudsisoleringen R w + C db som lägst. Därmed uppfylls ljudklass C enligt utgåva 2 eftersom gränsen går vid 52 db. Objekt 03 Ljudklass utgåva 2 Ljudklass utgåva 3 Stegljud B A Stegljud mv. vert. B Luftljud C C Totalt C C
23 Effekter av regeländringarna 21 Objekt 04 Ambitionen har varit att klara ljudklass B enligt utgåva 3. Medelvärdet av genomförda stegljudsmätningar blir: 46 db L n,w + C L n,w I, db Detta skulle ge ljudklass A eftersom övre gränsen för klass A går vid 48 db enligt utgåva 3, dock avviker ett enstaka mätvärde med 3 db från kravet. Därmed uppfylls enbart klass B. Medelvärdesbildning över enbart vertikala mätningar ger: 49 db L n,w + C L n,w I, db Detta ger ljudklass B eftersom övre gränsen för klass B går vid 52 db enligt utgåva 3. Enligt utgåva 2 är stegljudsnivån L n,w + C I, db som högst. Därmed uppfylls ljudklass B med 2 db marginal eftersom gränsen för ljudklass B går vid 54 db. Medelvärdet för genomförda luftljudsisoleringsmätningar blir: R w + C db vilket svarar mot ljudklass B. Enstaka mätvärden underskrider aktuellt kravvärde i ljudklass B med 1 db, alltså gäller att inga avvikelser är större än 2 db. Därmed uppfylls ljudklass B eftersom nedre gränsen för klass B går vid 57 db enligt utgåva 3. Enligt utgåva 2 är luftljudsisoleringen R w + C db som lägst. Därmed uppfylls ljudklass C enligt utgåva 2 eftersom gränsen går vid 52 db. Objekt 04 Ljudklass utgåva 2 Ljudklass utgåva 3 Stegljud B B Stegljud mv. vert. B Luftljud C B Totalt C B
24 22 Bostäder och nya ljudkrav Objekt 05 Ambitionen har varit att klara ljudklass B enligt utgåva 3. Medelvärdet av genomförda stegljudsmätningar blir: 50 db L n,w + C L n,w I, db Detta ger ljudklass B eftersom övre gränsen för klass B går vid 52 db enligt utgåva 3. Dessa två mätvärden är båda hämtade från vertikala mätningar och därför är detta den slutliga ljudklassen. Enligt utgåva 2 är stegljudsnivån L n,w + C I, db som högst. Därmed uppfylls, med 3 db marginal, ljudklass B enligt utgåva 2 eftersom gränsen för ljudklass B går vid 54 db. Medelvärdet för genomförda luftljudsisoleringsmätningar blir: R w + C db Därmed uppfylls ljudklass C eftersom nedre gränsen för klass C går vid 53 db enligt utgåva 3. Enligt utgåva 2 är luftljudsisoleringen R w + C db som lägst. Därmed uppfylls ljudklass C enligt utgåva 2 eftersom gränsen går vid 52 db. Objekt 05 Ljudklass utgåva 2 Ljudklass utgåva 3 Stegljud B B Stegljud mv. vert. B Luftljud C C Totalt C C
25 Effekter av regeländringarna 23 Objekt 06 Ambitionen har varit att klara ljudklass B enligt utgåva 3. Medelvärdet av genomförda stegljudsmätningar blir: 47 db L n,w + C L n,w I, db Detta ger ljudklass A som medelvärde eftersom övre gränsen för klass A går vid 48 db enligt utgåva 3. Dock är avvikelserna i enskilda mätningar alltför stora vilket gör att slutresultatet landar på ljudklass C. Ett enstaka mätvärde tangerar gränsen för ljudklass C. Medelvärdesbildning över enbart vertikala mätningar ger: L n,w 54 db L n,w + C I, db L NY.. db Detta ger ljudklass C eftersom övre gränsen för klass B går vid 56 db enligt utgåva 3. Enligt utgåva 2 är stegljudsnivån L n,w 56 db som högst. Därmed uppfyller man ljudklass C med 1 db marginal enligt utgåva 2 eftersom gränsen för ljudklass C går vid 58 db. Medelvärdet för genomförda luftljudsisoleringsmätningar blir: R w + C db vilket svarar mot ljudklass A. I detta fall finns enstaka avvikelser som överstiger 2 db (R w + C db) från kravet vid klass A. Därmed uppfylls ljudklass B eftersom nedre gränsen för klass B går vid 57 db enligt utgåva 3. Enligt utgåva 2 är luftljudsisoleringen R w + C db som lägst. Därmed uppfylls ljudklass B enligt utgåva 2 eftersom gränsen går vid 56 db. Objekt 06 Ljudklass utgåva 2 Ljudklass utgåva 3 Stegljud C C Stegljud mv. vert. C Luftljud B B Totalt C C
26 24 Bostäder och nya ljudkrav Objekt 07 Ambitionen har varit att klara ljudklass C enligt utgåva 2. Medelvärdet av genomförda stegljudsmätningar blir: 48 db L n,w + C L n,w I, db Detta ger ljudklass C eftersom övre gränsen för klass C går vid 56 db enligt utgåva 3. Ett mätvärde överstiger funktionskravet med 1 db. Medelvärdesbildning över enbart vertikala mätningar ger: L n,w 51 db L n,w + C I, db Detta ger ljudklass C eftersom övre gränsen för klass C går vid 56 db enligt utgåva 3. Enligt utgåva 2 är stegljudsnivån L n,w + C I, db som högst. Därmed uppfyller man precis ljudklass C enligt utgåva 2 eftersom gränsen för ljudklass C går vid 58 db. Medelvärdet för genomförda luftljudsisoleringsmätningar blir: R w + C db vilket svarar mot ljudklass A. I detta fall finns enstaka avvikelser som tangerar 2 db (R w + C db) från kravet vid klass A. Därmed uppfylls ljudklass A eftersom nedre gränsen för klass B går vid 61 db enligt utgåva 3. Enligt utgåva 2 är luftljudsisoleringen R w + C db som lägst. Därmed uppfylls ljudklass B enligt utgåva 2 eftersom gränsen går vid 56 db. Objekt 07 Ljudklass utgåva 2 Ljudklass utgåva 3 Stegljud C C Stegljud mv. vert. C Luftljud B A Totalt C C
27 Marginaler vid projektering 25 Marginaler vid projektering Förstudie säkerhetsmarginal Tidigare studier (se bilaga 1) vad avser osäkerheter av beräknade nivåer jämfört med mätta nivåer (i fält) indikerar att 3 db är en lämplig marginal vid beräkningar i bostadsbyggnader med betongstomme med hänsyn till krav i enskilda lägenheter och rum (så som i utgåva 2) medan 1 db skulle vara tillräckligt enligt utgåva 3. För byggnader uppförda med lätta stomsystem måste dock större marginaler tillämpas. I bilaga 1 redovisas resultat från en jämförelse mellan beräkningar och mätningar i 40 olika finska bostadshus med tunga bjälklag och ytterväggar. I nedanstående figur 1 redovisas osäkerhet vid beräkning i tredjedels oktavband samt som vägda värden. Osäkerheten definieras som en 10 procent risk att man vid en kontrollmätning inte når det beräknade värdet. Vid låga frekvenser är marginalen till kravet större (mindre risk), men vid höga frekvenser har man avvikelser på osäkra sidan. Skillnaderna förklaras av att golvbeläggningar med tunna elastiska skikt åldras och den ljuddämpande funktion avtar. Vid beräkningar har indata för nya produkter tillämpats. För vägda tal visar figur 1 att det skulle räcka att iaktta en säkerhetsmarginal om 2 db. Av olika skäl har vi ändå valt att bibehålla rekommendationen om att tillämpa 3 db marginal, se bilaga 1.
Ny ljudklassningsstandard SS 25267
Ny ljudklassningsstandard SS 25267 SIS Workshop om ljudklassning 2015-04-08 Bo Gärdhagen, Gärdhagen Akustik AB Gärdhagen Akustik AB Specialister inom byggakustik och omgivningsbuller Vi bryr oss! Bo Gärdhagen
Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons
Buller - Skydd av bostäder och lokaler, enligt BBR, avsnitt 7 Visby 2015-05-06 FSB-seminarium Christian Simmons ab, Chalmers Teknikpark, 412 88 Göteborg, Tel: 031 27 66 00, info@simmons.se,, www.simmons.se
Leca installationsbjälklag, Alingsås
RAPPORT 1 (6) Datum Uppdragsnr 572693 Handläggare Erik Backman Tel +46105055245 Mobil +46702713584 erik.backman@afconsult.com Uppdragsgivare Weber Saint-Gobain Byggprodukter AB Jonas Fransson Partihandelsgatan
Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17)
7 Bullerskydd BFS 1998:38 7:1 Allmänt 7 Bullerskydd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 :1 Allmänt Byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till
7 Bullerskydd. 7:1 Allmänt. 7:11 har upphävts genom (BFS 2013:14). 7:12 Definitioner
Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om ikraftträdande och övergångsbestämmelser och samtliga fotnoter; se respektive
Standarder, termer & begrepp
Bilaga 2 Standarder, termer & begrepp Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning...
ÅF Ljud och Vibrationer Akustik
ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Tillsynsträff 2012-10-10. Buller i och kring flerbostadshus Anna Berglöw Maikel Rofail Tel +46 (0)10 505 60 62 Tel +46 (0)10 505 60 28 anna.berglow@afconsult.com maikel.rofail@afconsult.com
Byggnadsakustik. ÅF-Ingemansson. ÅF-Ingemansson Akustik Buller Vibrationer
Klas Hagberg 010 505 84 25 Klas.hagberg@afconsult.com www.soundandvibration.se ÅF-Ingemansson ÅF-Ingemansson Akustik Buller Vibrationer Umeå Örnsköldsvik Uppsala Oslo Stockholm Södertälje Borås Trollhättan
Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnad
Teknisk rapport Utgåva 1 November 2001 Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnad Acoustics Measurement of Sound Insulation in Buildings ICS 91.120.20 Språk: svenska Copyright SIS. Reproduction in
Frågor och svar kring användning av. SS 25267 Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder, utgåva 3
2005-05-27 sida 1(10) Handläggare, tfn' Eva Lind-Båth, 08-555 520 89 E-post eva.lind-bath@sis.se Frågor och svar kring användning av SS 25267 Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder,
Projektering av fasadåtgärder
Bilaga 12 Projektering av fasadåtgärder Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning Inledning...
PROJEKTERINGSRÅD. Buller i bostaden I denna broschyr får du tips om produkter som reducerar ljudnivån
Installationsexempel Ljudreducerande Freshprodukter Typ Fresh Produkt Produktbeteckning Ljudnivåskillnad Luftkapacitet * l/s vid p Pa Dn,e,w C;C tr ) db) Fresh 0, håltagning Ø mm Väggvenatil db,0 l/s 0;-)
Rydsgatan, Borås. Rambeskrivning ljud BYGGHANDLING
Rydsgatan, Borås Rydsgatan, Borås Beställare: AB Bostäder i Borås Box 328 737 26 Fagersta Beställarens representant: Glenn Claesson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg
Frågor och svar kring användning av:
sida 1(10) Anna-Carin Nilsson, 08-555 520 89 anna-carin nilsson@sis.se Frågor och svar kring användning av: SS 25267 Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder SS 25268 Byggakustik Ljudklassning
Stöd vid avrop av ljudabsorberande bords-, och golvskärmar
Sid 1 (6) Stefan Persson stefan.persson@kammarkollegiet.se 2015-09-16 Dnr 96-75-2014 Stöd vid avrop av ljudabsorberande bords-, och golvskärmar En skärm kan ha följande akustiska egenskaper: Ljudabsorberande,
ÅF Ljud och Vibrationer Akustik. Anna Berglöw Tel +46 (0)10 505 60 62 anna.berglow@afconsult.com
ÅF Ljud och Vibrationer Akustik 1 Anna Berglöw Tel +46 (0)10 505 60 62 anna.berglow@afconsult.com Akustik Buller Vibrationer Göteborg Köpenhamn Malmö Stockholm Umeå Örnsköldsvik Ca 75 personer 2 Våra arbetsfält
Hur stoppar vi ljudet?
F11 Ljudisolering 1 Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Ljudisolering Luftljudisolering mätning och beräkning av reduktionstal
Akustisk dimensionering
Akustisk dimensionering 1 Eva Sjödahl, Akustiker, Tyréns AB, Malmö Byggprojektens olika skeden Program-/ Ramhandling Systemhandling / huvudhandling Bygghandlingar / förfrågningsunderlag Byggskedet Färdig
F11 Ljudisolering 1. Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Hur stoppar vi ljudet? Isolering. Absorption
F11 Ljudisolering 1 Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust 1 Ljudisolering Luftljudisolering
Avsnitt 7. Bullerskydd vid byggande
Avsnitt 7. Bullerskydd vid byggande Innehållsförteckning 7 Bullerskydd... 1 7:1 Allmänt... 1 7:11 Upphävd... 1 7:12 Definitioner... 1 7:2 Ljudförhållanden... 2 7:21 Bostäder... 2 7:22 Lokaler... 5 7:3
Sept 2001. Ljud. Vet du vilken dörr du ska använda i en B-klassad lägenhet med öppen planlösning? Bara lugn.vi vet.
Ljud Sept 2001 Vet du vilken dörr du ska använda i en B-klassad lägenhet med öppen planlösning? Bara lugn.vi vet. Tystnaden som konkurrensmedel Sedan 1999 gäller en ny ljudstandard som minimikrav för
Frågor och svar kring användning av. SS 25267 Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder, utgåva 4 2006-05-16
2005-05-27 sida 1(11) Handläggare, tfn' Eva Lind-Båth, 08-555 520 89 E-post eva.lind-bath@sis.se Frågor och svar kring användning av SS 25267 Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder,
Hemgårdsmuren, Nyköping Trafikbullerutredning för detaljplan
RAPPORT 16086 A 1 (8) Kund HemFastigheter i Nyköping AB Datum Uppdragsnummer 16086 2016-05-23 Rapport A Hemgårdsmuren, Nyköping Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01-A03 Rapport 16086 A Hemgårdsmuren,
Byggnad. Ljud & Vibrationer
Byggnad Ljud & Vibrationer Idag ställs allt högre krav på bra ljudkvalitet. Trafiken och industrin ska generera så lite buller som möjligt. Samtidigt ökar insikten om att tysta bostäder och arbetsplatser
4.1. 458 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Byggnadsakustik. Ljud. A- och C-vägning. Decibel. Luftljud och luftljudsisolering. 4.1.
.1 Begrepp I detta avsnitt finns förklaringar till de viktigaste begreppen inom byggnadsakustiken. Ljud Ljud, så som vi normalt uppfattar det, är små fluktuationer hos lufttrycket. Buller är ett uttryck
Ljudisolering. Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090
Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090 Ljudisolering 1 Ljudisolering vs. Ljudabsorption Luftljudisolering mätning och beräkning av reduktionstal Stomljud mätning och beräkning
RAPPORT B 1 (8)
RAPPORT 14181 B 1 (8) Kund Tyresö kommun Sara Kopparberg 135 81 Tyresö Datum Uppdragsnummer 14181 Bilagor B01, B02 2015-11-11 Rapport B Fornuddsvägen, Tyresö. Trafikbullerutredning för äldreboende Rapport
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. Rosvalla Nyköping Nybyggnad av sporthall. Ljudkravdokument 2011-11-09. Uppdragsnummer: 230743 Rapportnummer: 230743-R01
1(9) FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Rosvalla Nyköping Nybyggnad av sporthall Ljudkravdokument 2011-11-09 Uppdragsnummer: 230743 Rapportnummer: 230743-R01 Uppdragsgivare: Aros Arkitekter AB gm Jörgen Winnberg Handläggare
Sandstugan - Äldreboende, Botkyrka Trafikbullerutredning för ändrad detaljplan
16099 RAPPORT C 1 (6) Kund ANOVA arkitekter ab Datum Uppdragsnummer1 16099 Bilagor 2016-06-01 Rapport C Sandstugan, Botkyrka Tillbyggnad av äldreboende - Trafikbuller Rapport 16099 C Sandstugan - Äldreboende,
Kv. Munksundet 29:2-3
Datum: 2014-05-06 Projekt: Kungsgatan/Idrottsallén, Enköping Peab AB Trafikbullerberäkning HANDLÄGGARE: Johan Odemalm Melisa Jiménez KVALITETSKONTROLL: Ingemar Ohlsson ADL KONSULT AB KATARINAVÄGEN 22 116
Massivträhusens akilleshäl på väg att botas SP 2015-04-15. Klas Hagberg Klas.hagberg@sp.se Klas.hagberg@wspgroup.se 2014-07-09
Massivträhusens akilleshäl på väg att botas SP 2015-04-15 Klas Hagberg Klas.hagberg@sp.se Klas.hagberg@wspgroup.se 2014-07-09 Inledning Har ni tänkt på: Akustiken dimensionerar alltid ett bjälklag (och
RAPPORT R Kv. Understenen i Kärrtorp. Trafikbuller, yttre bullerkällor och ljudkrav enligt BBR 21. Antal sidor: 15
RAPPORT R2016432-1 Beställare: Primula Byggnads AB, Sveavägen 33, Stockholm Fakturaadress: Antal sidor: 15 Datum: 2016-07-04 Att: Johan Borglund tel: mail: johan.borglund@primula.se Uppdragsnummer: 2016432
711632 RAPPORT B 1 (7)
711632 RAPPORT B 1 (7) Handläggare Johanna Åström Tel +46 (0) 10 505 46 139 Mobil +46 (0)70 661 50 21 Fax +46 10 505 00 10 Johanna.astrom@afconsult.com Datum 2015-10-30 Håbo kommun Emma Zetterman Centrumleden
Kv Kantorn etapp 2. Trafikbullerutredning. www.bjerking.se. Sammanfattning. Uppdrag nr. 14U25633
Kv Kantorn etapp 2 Trafikbullerutredning Sammanfattning Det finns goda förutsättningar att uppföra bostäder som uppfyller gällande riktvärden för trafikbuller. www.bjerking.se Sida 1 (13) Trafikbullerutredning
120508_mätrapport_FL MÄTRAPPORT. Kv. Glasäpplet, Varberg
1208_mätrapport_FL MÄTRAPPORT Kv. Glasäpplet, Varberg Objektsbeskrivning Samtliga mätningar är genomförda i enlighet med Akulite s Gemensam mätmall för mätningar i fält. Rapporten omfattar ljudmätningar
RAPPORT 14223 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9)
RAPPORT 14223 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Kund Signalisten Solna Erik Lindfors Datum Uppdragsnummer Bilagor 2014-12-04 14223 Rapport A (Förhandskopia) Palsternackan, Jungfrudansen, Solna Trafikbullerutredning
RAPPORT 15085 A FÖRHANDKOPIA 1 (11)
RAPPORT 15085 A FÖRHANDKOPIA 1 (11) Kund ABACUS BoCenter Datum Uppdragsnummer 2015-05-07 15085 Rapport A (Förhandskopia) Södergården, Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor A01-A02 Rapport
Trafikbullerutredning
C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:
Förenklad projektering
Bilaga 14 A Förenklad projektering av fasadåtgärder Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1
NKB Utskotts- och arbetsrapporter
NKB Utskotts- och arbetsrapporter 1996:02 Nordiska kommittén för byggbestämmelser, NKB Arbetsgruppen för akustik 2 Nordiska kommittén för byggbestämmelser, NKB, är ett samarbetsorgan för de fem nordiska
Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i
Maj 2005. Ljud. Vetduvilken dörr du ska välja för att minska störande ljud från trapphuset? Bara lugn.vi vet. Dörrar för höga krav.
Ljud Maj 2005 Vetduvilken dörr du ska välja för att minska störande ljud från trapphuset? Bara lugn.vi vet. Dörrar för höga krav. En ljudisolerad dörr ökar friheten Byggföreskrifterna, BBR, hänvisar till
Moelven ByggmodulAB, Torsby Handläggare Kvalitetsgranskning
(24) Moelven ByggmodulAB, Torsby Kontrollmätning av luft- och stegljudisolering, installationsbuller, efterklangstid samt fasadisolering mellan byggmoduler i fabrik PM0 205-02-20 Uppdragsnummer: 26037
Dr. Westrings gata Mätning av avloppsbuller
Handläggare Erik Backman RAPPORT 1 (6) Datum Rev 2011-09-29 Tel +46105055245 Uppdragsgivare Mobil +46702713584 REHAU AB erik.backman@afconsult.com Tony Berggren Rapport 552504 Uppdragsnr 552504 Dr. Westrings
RAPPORT 15048 C 1 (9) Uppdrag Genomgång, för bygglov, av förutsättningarna, med avseende på trafikbuller, för bostäder på Lyckebo i Håbo kommun.
RAPPORT 15048 C 1 (9) Kund 746 Entreprenad Bygg & El AB Anders Hedlund Västerängsvägen 16 746 34 Bålsta Datum Uppdragsnummer 15048 2015-09-29 Rapport C Lyckebo, Håbo kommun Trafikbullerutredning för bygglov
Akustisk forskning för hållbar utveckling
Akustisk forskning för hållbar utveckling Klas Hagberg Industriellt byggande och trämanufaktur 27 oktober 2011 Klas.hagberg@sp.se Klas.hagberg@wspgroup.se Akustisk forskning för en hållbar utveckling Det
Vilka nivåer är möjliga att nå
Bilaga 11 Vilka nivåer är möjliga att nå Bilga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Peter Petterson, ÅF-Infrastructure, Ljud & Vibrationer 2015-02-18 Yta
Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning
Rapport nummer: 2012-066 r01 Datum: 2012-06-20 Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning L:\2012\2012-066 SS Lokomobilvägen, Nacka kommun, Nacka kommun\rapporter\2012-066 r01.docx Beställare: Nacka
RAPPORT. Fenix - Komplettering KLARA ARKITEKTBYRÅ AB UPPDRAGSNUMMER 1150982000 2015-07-16 SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INFRASTRUKTUR
RAPPORT KLARA ARKITEKTBYRÅ AB Fenix - Komplettering UPPDRAGSNUMMER 1150982000 SWECO ENVIRONMENT MILJÖ INFRASTRUKTUR MATHIEU BOUÉ RICARDO OCAMPO DAZA Uppdragsledare, Akustiker Handläggare, Akustiker repo001.docx
Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning
Projekt: 31-03978 Rapport: 31-03978-C Datum: 2007-10-08 Antal sidor: 9 Bilagor: 31-03978-C01 Kv Rovan, Huvudsta Centrum Trafikbullerutredning Uppdragsgivare: Fabege AB Birthe Ehrling Projekt och utveckling
MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl
MILJÖBYGGPROGRAM SYD Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl Kärnområden Miljöbyggprogram Syd version 2 innehåller följande kärnområden 1. Energi 2. Fuktsäkerhet 3. Innemiljö 4. Urban biologisk mångfald
Datum 2015-10-02. Genomgång, med avseende på trafikbuller för nyproduktion av ett vårdboende/boende och tre bostadshus.
709578 RAPPORT A 1 (8) Handläggare Samuel Tuvenlund Tel +46 (0) 10 505 52 13 Mobil +46 (0)70 184 74 85 Fax +46 10 505 00 10 samuel.tuvenlund@afconsult.com Datum 2015-10-02 Skanska Stefan Canderyd Vår referens
Kv Willan 7, Ängelholm Trafikbuller vid planerat bostadshus
1 (6) Kv Willan 7, Ängelholm vid planerat bostadshus Uppdragsgivare Ängelholms kommun Ref: Ralph Blomqvist Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat bostadshus på kv Willan 7 i Ängelholm..
Bullerskydd i bostäder och lokaler
Boverket Handbok Bullerskydd i bostäder och lokaler Bullerskydd i bostäder och lokaler Bullerskydd i bostäder och lokaler Boverket november 2008 1 Bullerskydd i bostäder och lokaler Titel: Bullerskydd
1 (16) PM 4166.01 2013-11-20 Rev C. Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER
1 (16) PM 41.01 20 Rev C Arkitektgruppen i Malmö AB Niklas Olsson KV SANDHAMMAREN 2, KÄVLINGE BULLER FRÅN VÄGTRAFIK LJUDKRAV PÅ FÖNSTER I denna PM redovisas beräknade trafikbullernivåer utomhus baserat
Lokstallet 6, Stockholm Trafikbuller- och vibrationsutredning för ändrad detaljplan.
13012 RAPPORT A (FÖRHANDSKOPIA) 1 (5) Kund Bonnier Fastigheter AB Thomas Tranberg Box 3167 103 63 Stockholm Datum Uppdragsnummer 2013-02-15 13012 Rapport A(Förhandskopia) Lokstallet 6, Stockholm Trafikbuller
RAPPORT A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Rapport A (Förhandskopia) Tibbleängen, Kungsängen, Upplands-Bro Bullerutredning för detaljplan
RAPPORT 16024 A FÖRHANDSKOPIA 1 (9) Kund Ikano Real Estate Box 1304 172 26 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2016-03-10 16024 Rapport A (Förhandskopia) Tibbleängen, Kungsängen, Upplands-Bro Bullerutredning
RAPPORT 15048 A 1 (13) Uppdrag Genomgång, för detaljplan, av förutsättningarna, med avseende på trafikbuller, för bostäder på Lyckebo i Håbo kommun.
RAPPORT 15048 A 1 (13) Kund 746 Entreprenad Bygg & El AB Anders Hedlund Västerängsvägen 16 746 34 Bålsta Datum Uppdragsnummer 15048 2015-04-21 Rapport A Lyckebo, Håbo kommun Trafikbullerutredning för bygglov
KV LAXEN, LULEÅ TRAFIKBULLER
RAPPORT KV LAXEN, LULEÅ TRAFIKBULLER SLUTRAPPORT 2014-06-12 Uppdrag: 253483, Laxen, Luleå Titel på rapport: Kv Laxen - Trafikbuller Status: Datum: 2014-06-12 Medverkande Beställare: Kontaktperson: HSB
Trafikbullerutredning
Trafikbullerutredning www.bjerking.se Sida 2 (8) Trafikbullerutredning Uppdragsnamn Kv Kantorn Uppsala kommun Trafikbuller Rikshem AB Krister Karlsson Box 3034 750 03 Uppsala Uppdragsgivare Rikshem AB
Trygghetsboende vid Björkbacken i Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan
Uppdrag: 543020 Rapport: 543020 A Datum: 2009-03-06 Antal sidor: 7 Bilagor: A01 Trygghetsboende vid Björkbacken i Tyresö Trafikbullerutredning för detaljplan Uppdragsgivare: Tyresö kommun Sophia Norrman
RAPPORT 15001 B FÖRHANDKOPIA 1 (11) Rapport 15001 B (Förhandskopia) Tingstorget, Alby, Botkyrka Trafikbuller- och vibrationsutredning för detaljplan
RAPPORT 15001 B FÖRHANDKOPIA 1 (11) Kund Titania Bygg & VVS AB Ernst Ahlgrens väg 1-3 112 55 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01-A06 2015-04-30 15001 Rapport B (Förhandskopia) Tingstorget, Alby,
KV EMBLA, UMEÅ TRAFIKBULLER
KV EMBLA, UMEÅ TRAFIKBULLER SLUTRAPPORT 2015-05-29 Uppdrag: 253489, Kv Embla, Umeå Titel på rapport: Trafikbuller Status: Datum: 2015-05-29 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Korskykan Jan Kollberg
Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - Trafikbuller vid planerad nybyggnad
1 (7) Del av kv Åkarp 7:58, Burlövs kommun Södervångskolan - vid planerad nybyggnad Uppdragsgivare Riksbyggen, Bonumbostaden, Malmö Ref: Jon Ossler Uppdrag Beräkning av vägtrafikbullernivåer vid planerat
RAPPORT 15229 1 (10)
RAPPORT 15229 1 (10) Kund Upplands Väsby kommun Datum Uppdragsnummer 15229 2015-10-09 Rapport A Fyrklövern, Upplands Väsby Trafikbullerutredning hus 4-8 Bilagor A01 Rapport 15229 A Fyrklövern, Upplands
Björknäs Talluddsvägen, Nacka kommun
L:\2015\2015-189 ÅSN 10_Detaljplaner Nacka kommun, Nacka kommun\rapporter\5. bilagor\2015-189-5 r01 rev01.docx Rapport nummer: 2015-189-5 r01 rev 01 Datum: 2016-02-22 Revideringsdatum: 2016-06-17 Utredning
Mätningar enligt AkuLite Mätmall. BoKlok, Skogskullegatan Alingsås. Pontus Thorsson
Sid 1 av 24 Mätningar enligt AkuLite Mätmall BoKlok, Skogskullegatan Alingsås Pontus Thorsson 2012-11-16 Sid 2 av 24 1. OBJEKTSBESKRIVNING Mätningar enligt AkuLites mätmall daterad 2010-05-26 har utförts
2012-03-28. Västerbottens läns Landsting Projekteringsanvisning ljud
1 2012-03-28 Västerbottens läns Landsting Projekteringsanvisning ljud 2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Ljudkrav... 3 Luftljudsisolering... 3 Stegljudsisolering... 4 Efterklangstid... 4 Buller från
121128_mätrapport_LGS MÄTRAPPORT. Kv. Portvakten, Växjö
121128_mätrapport_LGS MÄTRAPPORT Kv. Portvakten, Växjö Innehållsförteckning Objektsbeskrivning... 3 Konstruktion... 3 Byggnadsår... 5 Övrigt... 5 Massmätningar... 5 Stegljudsnivå... 5 Luftljudsisolering...
Forum Nacka, Palatinen, Nacka
Projektrapport Forum Nacka, Palatinen, Nacka Ljudmätningar Projekt: Rapport Antal sidor: 551922 551922-A 7 Uppdragsansvarig Stockholm Boris Lukic 2010-02-04 AF-Ingemansson SE-169 99 Stockholm, Sweden Phone
Beställare: Senectus Omsorgsfastigheter genom Urban Thorén Antal sidor: 8. Handläggare: Lennart Nilsson och Johanna Hallberg Datum: 2011-03-11
Rapport R105001-2 Beställare: Senectus Omsorgsfastigheter genom Urban Thorén Antal sidor: 8 Projekt: 105001 Handläggare: Lennart Nilsson och Johanna Hallberg Datum: 2011-03-11 Valla Gränd, Haninge Beräkning
Hur ska man dimensionera ljudabsorptionen i lokaler?
Hur ska man dimensionera ljudabsorptionen i lokaler? I den första (indragna) utgåvan av ljudklassningsstandarden för lokaler (SS 02 52 68) fanns tabeller, som angav vilken täckningsgrad och ljudabsorptionsklass
LJUDMILJÖÅTGÄRDER KI CAMPUS, SOLNA
RAPPORT LJUDMILJÖÅTGÄRDER KI CAMPUS, SOLNA GRANSKNINGSHANDLING 2013-10-17 Uppdrag: Titel på rapport: Status: 241662, Bullerutredning för forskarbostäder campus solna Ljudmiljöåtgärder KI campus, Solna
Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft
Handläggare Peter Arbinge Tel +46105051442 Mobil +46725626467 peter.arbinge@afconsult.com PM01 1 (6) Datum 2012-12-18 Green Extreme Claes Lund Östra Larmgatan 13 411 07 Göteborg Uppdragsnr 577269 Gustavstorp
PM SADELMAKAREN 17 - TRAFIKBULLER
Mall: Fel! Okänt namn på ver Fel! Okänt namn på Uppdragsnr: 102272411 (5) PM 10227241.01 SADELMAKAREN 17 - TRAFIKBULLER Beställare: Strömstad Etablering AB Konsult: WSP Akustik WSP Sv erige AB Box 13033
Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag
Nyheter i Byggreglerna (BBR) om fuktsäkerhet Fuktcentrums informationsdag olle.aberg@boverket.se Vad är Boverkets byggregler BBR BBR innehåller myndighetsregler till Plan och bygglagen samt Plan- och byggförordningen.
Abrahamsberg, Stockholm Trafikbullerutredning för detaljplan
Handläggare RAPPORT C 1 (6) Datum Uppdragsnr 560618 Leif Åkerlöf 2011-04-05 Tel 010-5056058 Bilagor: C01-C08 Mobil 070-1845758 ABACUS Fax 010-5051183 c/o Joliark leif.akerlof@afconsult.com Rapport 560618
TOBIAS ENGQVIST, JESSICA ERIKSSON
Ljudisolering i prefabricerade betongstommar En fältmätning av luft- och stegljudsisolering Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör TOBIAS ENGQVIST, JESSICA ERIKSSON Institutionen för
Norrtälje hamn, kvarter 5, Norrtälje
15087 RAPPORT E 1 (9) Kund Index Living AB Jonas Davidsson Box 7744 103 95 Stockholm Datum Uppdragsnummer 15087 2016-05-19 Rapport E Norrtälje hamn kvarter 5, Norrtälje Bullerutredning för detaljplan Bilagor
RAPPORT E 1 (10)
RAPPORT 14035 E 1 (10) Kund Coop Fastigheter AB Datum Uppdragsnummer 14035 Bilagor E01-E07 2016-06-30 Rapport E Tegelhagen, Upplands Bro Trafikbullerutredning för detaljplan Rapport 14035 E Tegelhagen,
Uppdrag nr. 15U Kv Motorn 10. Samrådshandling. Trafikbullerutredning.
Uppdrag nr. 15U28243 Kv Motorn 10 Samrådshandling Trafikbullerutredning Uppdrag nr. 15U28243 Sida 1 (6) Samrådshandling Uppdragsnamn Kv Motorn 10 Stad Kv Motorn 10 JM AB Gustav III:s boulevard 64 169 Uppdragsgivare
Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar
Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar Magdalena Norén, Johan Patriksson Inledning Eurokoderna är tänkta att vara den gemensamma standarden för konstruktion av byggnader och anläggningar
RAPPORT F 1 (9)
RAPPORT 11026 F 1 (9) Kund Veidekke Bostad AB Region Mälardalen Box 1503 172 29 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer 11026 2016-12-07 Rapport F Viveln, Skarpäng, Täby Trafikbullerutredning för detaljplan Bilagor
Nol 2:288 mfl Trafikbullerutredning
Uppdragsnr: 10200402 1 (5) PM 10200402.1 Denna PM har reviderats 2014-10-08 med nya trafiksiffror för vägarna, samt en ny husplacering. Nytillkommet jämfört med förra versionen markeras med ett vertikalt
Projektrapport. Balkonger. Reduktionstalmätning på balkonger. mmo03426-01112800. Malmö 2001-11-28
Projektrapport Balkonger Projekt Reduktionstalmätning på balkonger mmo03426-01112800 Uppdragsansvarig Torbjörn Wahlström Malmö 2001-11-28 Projekt: MMO03426 : mmo03426-01112800 Datum: 2001-11-28 Antal sidor:
Utvärdering av lågfrekvent ljud vid den planerade vindkraftparken Gubbaberget. Författare: Andrew Birchby Datum: 21 Januari 2016 Ref:
Utvärdering av lågfrekvent ljud vid den planerade vindkraftparken Gubbaberget Författare: Andrew Birchby Datum: 21 Januari 2016 Ref: 03518-000089 Revisionshistoria Utgåva Datum Författare Ändring 01 21
RAPPORT A 1 (10)
RAPPORT 14037 A 1 (10) Kund Seniorgården AB Datum Uppdragsnummer 14037 2014-02-25 Rapport A Prosten, Bromma. Stockholm Bullerutredning för detaljplan Bilagor A01 Rapport 14037 A Prosten, Bromma. Stockholm
Bålsta 50:2, Håbo kommun
701300 RAPPORT B 1 (7) Handläggare Johanna Åström Tel +46 (0) 10 505 46 19 Mobil +46 (0)70 661 50 21 Fax +46 10 505 00 10 Johanna.astrom@afconsult.com Datum 2015-10-06 Håbo Kommun Domagoj Lovas Vår referens
LSS-Boende, Sollentuna kommun Trafikbullerutredning
RAPPORT A 1 (7) Handläggare Lars Lindström Tel +46 (0)10 505 60 71 Mobil +46 (0)70 184 57 71 lars.e.lindstrom@afconsult.com Datum 2014-05-23 Maxarkitekter Lotta Åberg Tyska brinken 19, 2 tr 111 27 Stockholm
Bullerutredning för detaljplan
RAPPORT 15077 B 1 (10) Kund AB SigtunaHem Stationsgatan 6A 195 25 Märsta Datum Uppdragsnummer 15077 2016-04-08 Rapport B Kulturtorget, Märsta, Sigtuna Bullerutredning för detaljplan Bilagor B01 B05 Rapport
Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region
BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt
TRAFIKBULLERUTREDNING DP KUNGSÄNGENS-TIBBLE 1:331 M.FL.
KOMPLETTERANDE PM TILL TRAFIKBULLERUTREDNING DP KUNGSÄNGENS-TIBBLE 1:331 M.FL. RAPPORT 2014-03-20 Uppdrag: 244238, Detaljplan för handelsplats Brunna i Upplands-Bro kommun Titel på rapport: Kompletterande
Vilunda 18:1. Trafikbullerutredning. Planerade bostäder uppfyller riktvärden för trafikbuller utomhus.
15U28486 Trafikbullerutredning Sammanfattning Planerade bostäder uppfyller riktvärden för trafikbuller utomhus. Bjerking AB Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel 010-211 80 00. bjerking.se
BERÄKNINGSSTANDARD FÖR LJUDISOLERING
BERÄKNINGSSTANDARD FÖR LJUDISOLERING MARGOT HANSSON Engineering Acoustics Master s Dissertation Department of Construction Sciences Engineering Acoustics ISRN LUTVDG/TVBA--06/5036--SE (1-105) ISSN 081-8477
RAPPORT. Bullerutredning, Krutviken SVENSK BOSTADSUTVECKLING AB UPPDRAGSNUMMER SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA
SVENSK BOSTADSUTVECKLING AB Bullerutredning, Krutviken UPPDRAGSNUMMER 2175423000 SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA ANDREAS PERSSON NICKLAS BERGKVIST Uppdragsledare, Akustiker Granskare, Akustiker repo001.docx
Kv Cirkusängen 6, Sundbyberg Trafikbuller- och vibrationsutredning för detaljplan
563875 RAPPORT B 1 (6) Handläggare Datum Uppdragsnr 563875 Leif Åkerlöf 2011-06-16 Tel 010-5056058 Bilagor: B01-B03 Mobil 070-1845758 Fax 010-5051183 leif.akerlof@afconsult.com Rapport 563875 B Humlegården
Konsekvensutredning BED 9. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader
Konsekvensutredning BED 9 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader Konsekvensutredning BED 9 s föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter
Kv Freden större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning för detaljplan
Kund Rissneleden 6 i Sundbyberg AB c/o BGC Marcus Leander 106 42 Stockholm Datum Uppdragsnummer Bilagor A01 2012-01-18 11124 Rapport A (Förhandskopia) Kv Freden Större 11, Sundbyberg Trafikbullerutredning
Beräknade trafikbullernivåer
12009 PM D 1 (7) Kund Täby kommun Datum Uppdragsnummer 12009 Bilagor: D01-D03 2016-09-12 PM D Västra Roslags-Näsby, Täby Trafikbullerunderlag för fortsatt planering. I denna PM redovisas ekvivalenta och
FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING
FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING Golvbeläggningar och ytkonstruktioner på golv Typgodkännanderegler 2006 Miljöministeriets förordning om typgodkännande av golvbeläggningar och ytkonstruktioner på golv Given