Förenklad projektering

Transkript

1 Bilaga 14 A Förenklad projektering av fasadåtgärder Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Beräkningsmodellen Beräkningarna utförs för ett standardrum Sex valbara fasadtyper där programmet sätter ljudreduktion Två valbara typer av befintliga fönster Glasåtgärd ger en fast ljudnivåförbättring av befintliga Ljudreduktion på nytt fönster vid fönsterbyte ej valbar Ljudreduktion på friskluftsventiler ej valbar Möjlighet till väggåtgärd saknas Beräkningsmetodik Ange planeringsfall Ange bullerkälla Ange ekvivalent och maximal ljudnivå vid fasad Ange väggens uppbyggnad Ange fönstertyp (befintlig) Beräknad innenivå med befintlig fasad Utvärdering av resultat Säkerhetsmarginaler Inledning Denna PM beskriver utvecklingsprojektets syn på hur förenklad beräkning av en fasads totala ljudnivåskillnad mot buller utomhus ska utföras. Denna metod är framtagen för Trafikverkets egna handläggare och skall inte spridas utanför verket. En ingenjörsmässig metod redovisas i separat PM. Syftet med denna redovisning är att säkerställa att projektering utförs enligt en samordnad metodik, oberoende av utförare, vilket skapar förutsägbarhet i processen och höjer kvaliteten i de bullerskyddsåtgärder som utförs inom Trafikverket. 2 Beräkningsmodellen Ljudnivån inomhus styrs av ljudnivån utomhus, spektrum på ljudet utomhus samt fasadens totala ljudisolering. Fasadens totala ljudisolering är summan av ljudisoleringen för vägg, fönster och eventuella friskluftsventiler samt, i förekommande fall, tak och takfot m.m. Det betyder att man måste ta hänsyn till ljudets samtliga transmissionsvägar in och summera effekten av dessa. Om en konstruktion, exempelvis fönstret, är mycket akustiskt svagare än övriga byggnadsdelar kommer denna att bestämma ljudnivån inomhus. Bilaga 14 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 2(5)

3 Beräkning av ljudnivåskillnad enligt denna metod utförs i enlighet med svensk och europeisk standard SS-EN Byggakustik Bestämning av akustiska egenskaper hos byggnader utgående från egenskaper hos byggnadselement Del 3: Luftljudsisolering mot utomhusljud med följande förenklingar: 2.1 Beräkningarna utförs för ett standardrum Rummets och fönstrens dimensioner går inte att ändra. I realiteten styrs ljudnivån i rummet av rummets volym, fasadens yta och fönstrens antal och storlek. Det betyder även att bidrag från tak, samt sidoväggar i hörnrum, inte kan beräknas. 2.2 Sex valbara fasadtyper där programmet sätter ljudreduktion Programmet sätter ljudreduktion utifrån vilken fasadtyp som väljs. Enkel trävägg Medelbra trävägg Bra trävägg Lättbetong Tegelvägg Tung vägg av betong Se separat PM gällande ljudreduktion i väggar för mer detaljer. 2.3 Två valbara typer av befintliga fönster Kopplade fönster med 1+1 glasning respektive fönster med enkelbåge och 3-glas isolerruta. Programmet sätter ljudreduktion i befintliga fönster utifrån vilken fönstertyp som väljs. Bilaga 14 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 3(5)

4 2.4 Glasåtgärd ger en fast ljudreduktionsförbättring av befintliga fönster Om åtgärdsbehov är så pass begränsat att målvärden inomhus uppfylls med en glasåtgärd föreslås detta. Endast en nivå på förbättring av fönstrets ljudreduktion finns. Den valda nivån har styrts av vad som anges i det ramavtal gällande glasåtgärds som råder i nuläget (december 2014). Glasåtgärd föreslås bara om ljudkällan är vägbuller. 2.5 Ljudreduktion på nytt fönster vid fönsterbyte ej valbar Om målvärde inte innehålls med befintliga fönster, och glasåtgärd inte är tillräckligt/tillämpligt, föreslås fönsterbyte. Ett fixt värde på bytta fönster används i beräkningen och kan inte ändras. 2.6 Ljudreduktion på friskluftsventiler ej valbar I de fall friskluftsventiler ska anordnas går det att välja mellan väggventil och fönsterventil. Ljudreduktionstal för de respektive ventiltyperna är fixa och går inte att ändra. 2.7 Möjlighet till väggåtgärd saknas Väggåtgärder, dvs effekten av att förbättra väggens ljudisolering, kan inte studeras i programmet. 3 Beräkningsmetodik 3.1 Ange planeringsfall Nybyggnad/Väsentlig ombyggnad eller Befintlig miljö. Detta val styr målvärden för inomhusnivå. 3.2 Ange bullerkälla Järnvägstrafik, Vägtrafik >80 km/tim eller Vägtrafik 80 km/tim. Olika bullerkällor har olika sammansättning av höga och låga frekvenser; spektrum. Fasaderna dämpar buller med olika spektrum olika mycket. 3.3 Ange ekvivalent och maximal ljudnivå vid fasad Värdet ska vara frifältsvärden och kan erhållas ur beräkningar eller mätningar. 3.4 Ange väggens uppbyggnad Se avsnitt Ange fönstertyp (befintlig) Se avsnitt 2.3 Bilaga 14 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 4(5)

5 3.6 Beräknad ljudnivå inomhus med befintlig fasad Programmet redovisar nu beräknad ekvivalent och maximal ljudnivå inomhus. Om målvärden inomhus överskrids kontrollerar programmet först om glasåtgärd är tillämplig och föreslår i sådant fall denna åtgärd samt redovisar beräknad ekvivalent och maximal ljudnivå inomhus med glasåtgärd utförd. Om inte föreslår programmet fönsterbyte och redovisar beräknad ekvivalent och maximal ljudnivå inomhus med fönsterbyte utförd. 3.7 Ange eventuell friskluftsventil I de fall friskluftsventil ska anordnas väljs vägg- alternativt fönsterventil. Programmet redovisar nu beräknad ekvivalent och maximal ljudnivå inomhus med fönsterbyte/glasåtgärd samt montage av ventil utförd. 3.8 Utvärdering av resultat Om otillräcklig ljudnivåskillnad beräknats, dvs att ljudnivåerna inomhus fortfarande överskrider målvärdet trots att åtgärder vidtagits, bör objektet lämnas vidare till specialist med akustisk kompetens för mer detaljerad projektering. Detsamma gäller i de fall som programmet inte levererar ett resultat på grund av de ingångsvärden som angetts. 4 Säkerhetsmarginaler Vedertagen säkerhetsmarginal är 3 db för fönster. Den marginalen är i huvudsak till för att ta hänsyn till att montage i fält inte alltid blir lika bra som i lab. Detta leder till rekommendationen att ange krav på R w +C (alternativt R w +C tr ) som är 3 db högre än det som beräkningen ger. Dock saknas fast vetenskaplig grund för denna marginal. Bilaga 14 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 5(5)