Mätningar enligt AkuLite Mätmall. BoKlok, Skogskullegatan Alingsås. Pontus Thorsson

Transkript

1 Sid 1 av 24 Mätningar enligt AkuLite Mätmall BoKlok, Skogskullegatan Alingsås Pontus Thorsson

2 Sid 2 av OBJEKTSBESKRIVNING Mätningar enligt AkuLites mätmall daterad har utförts mellan två lägenheter i BoKlokområdet i Stadsskogen, Alingsås. Det aktuella BoKlok-området var beläget längs Skogskullegatan (gatnummer var ej känt vid rapportskrivning) och består av flertalet mindre flerbostadshus; varje hus innehöll två våningsplan om två bostäder vardera. Sammanlagt fanns alltså fyra bostäder i varje hus. Planlösningen för övervåningen visas schematiskt i den övre skissen i Figur 1. Den undre skissen är bygglovsritningen för övervåningen det aktuella huset, men det faktiska huset blev spegelvänt relativt ritningen (finns också angivet på ritningsmaterialet). Det rum som användes som mätrum i båda planen var ett sovrum, och det är blåmarkerat i figuren. Planlösningen i de två planen var nästan identisk; den enda skillnaden var att det rum som är angivet som Sov 3 på bygglovsritningen fanns inte i bottenvåningen. Det aktuella området fanns vid rapportskrivning ej med på någon karta som undertecknad hade tillgänglighet till. Det enda som kunde hittas var ett flygfoto där delar av området fanns med, se Figur 2. Huset där mätningarna genomfördes var det tredje huset från norr på västra sidan om Skogskullegatan, och detta hus finns ej med på flygbilden. Figur 1: Planskisser för båda våningsplanen i huset där mätningarna genomfördes.

3 Sid 3 av 24 Figur 2: Flygfoto över området. Skogskullegatan är gatan mitt i bilden som går i nord-sydlig riktning. 2. BYGGNADSKONSTRUKTION Byggnaderna är utförda med prefabricerade volymelement. Den uppmätta lägenheten består av två moduler, se figur 3. Figur 3: Moduluppställning för den aktuella lägenheten.

4 Sid 4 av 24 Modulskiljande väggar är bärande och utförda av fullisolerad (mineralull) 45 x 95 mm dubbel träregelstomme (en halva i varje modul) med 13 mm GN (inre lager) och 15 mm GF (synligt lager). Lägenhetsskiljande väggar är identiskt uppbyggda, men med 2 lager 13 mm GN som ytskikt, d v s den synliga 15 mm GF som finns i en bärande innervägg är utbytt mot en 13 mm GN. Ytterväggar är utförda med följande lager (utifrån och in): 22 x 45 Lockläkt 22 x 145 Panelbräda 28 x Liggande spikläkt 13 Glasroc GHU 220 stenull mellan lättreglar c600 0,2 plastfolie 15 GF (bottenvåning) alternativt 13 GN (övervåning) Övriga innerväggar är uppförda med 13 mm GN på båda sidor om 45 x träregelstomme, ingen mineralull i väggen. Bjälklagskonstruktionen och sammanfogningsmetoden av modulerna finns redovisad genom ritningar i Bilaga 1: Ritningar, och principen redovisas här (se ritningar i bilagan för detaljer). Lagerföljden i bjälklagen är i princip som följer (uppifrån och ner): Golvbeläggning (14 mm parkett) Parkettunderlag (typ ej känd) 22 spontad spånskiva 45 x 220 golvreglar c600 med 220 mineralull mellan reglarna 100 mm luftspalt (Sylomerupplag vid ytterväggar och bärande innervägar) 45 x 145 reglar c1200 med 95 mineralull mellan reglarna 28 x glespanel c GF 12 Takskiva Tak-ess Förändringar i denna princip finns lokalt vid ytterväggar, bärande innerväggar samt vid upplag. Figur 4 visar upplagsdetaljer där Sylomerupplagen tydligt kan ses. Det är inte känt om Sylomeren är applicerad i klossar eller remsor, men då ingen uppgift om delningsmått finns är det troligt att det rör sig om remsor. Typ av Sylomer är dock ej känt.

5 Sid 5 av 24 Figur 4: Upplagsdetaljer vid ytterväggar (vänster) och bärande innerväggar (höger). Bärriktningen för golvreglar är tvärs modulerna, vilket innebär att golvreglarna ligger längs mätrummets korta riktning. Mätrummen på övre och undre våning var identiskt utformade och inredda och hade golvytan 4,19 x 3,60 m och takhöjden 2,40 m. Rummen var ej möblerade vid mätning. 3. MÄTRESULTAT MASSMÄTNING 3.1 Stegljudsnivå (A) Mätning utfördes helt enligt mätmall, resultat enligt figur 5 och tabell 1. De sammanfattande nivåerna var L' n,w = 56 db, L' n,w + C I, = 57 db, vilket ligger precis på gränsen till Ljudklass C. A: Utvärderad stegljudsnivå 60 Stegljudsnivå (db) Mätning Referens , k 2k 4k Figur 5: Normailserad stegljudsnivå mellan mätrummen.

6 Sid 6 av 24 f (Hz) L'n (db) 20 75, ,8 31,5 64, , , ,6 59, , , , , , , , , ,9 0 31, , , , , , , , ,6 Tabell 1: Normaliserade stegljudsnivåer i tersband. 3.2 Luftljudsisolering (B) Mätning utfördes helt enligt mätmall, resultat enligt figur 6 och tabell 2. De sammanfattande nivåerna var R' w = 65 db och R' w + C = 63 db, vilket uppfyller Ljudklass A. 90 Mätning Referens B: Utvärderad luftljudsisolering Reduktionstal (db) , k 2k 4k Figur 6: Uppmätt luftljudsisolering mellan rummen.

7 Sid 7 av 24 f (Hz) R' (db) 20 20, ,1 31,5 28, , , ,8 42, , , , , , , , , ,9 0 68, , ,8 1600, , , , , ,2 Tabell 2: Uppmätt luftljudsisolering i tersband. 3.3 Ljud från impulsboll (C) Mätningarna har gjorts helt enligt mätmallen. Tre släpp av bollen har gjorts och de rapporterade mätvärdena är ekvivalentvärden för de tre exciteringarna. De sammanfattande maximala nivåerna presenteras i tabell 3 och 4 samt i figur 7. Mätning Centrum, linjärt Centrum, A-vägt Hörn, linjärt Hörn, A-vägt LFmax (db) 100,5 65,1 101,6 68,9 Tabell 3: Sammanfattande maximalnivåer för impulsbollen f (Hz) , LFmaxC 91,9 98,0 92,1 85,4 81,6 76,2 74,5 74,1 67,5 63,0 65,1 66,9 62,6 59,1 55,4 LFmaxH 93,2 97,8 93,2 88,4 87,9 81,2 83,1 81,6 72,3 67,1 66,5 69,8 64,3 55,9 53,2 Tabell 4: Maximala tersbandsnivåer (db) för impulsbollen

8 Sid 8 av C: L AFmax för impulsboll Centrum Hörn Ljudnivå (db) , Figur 7: Tersbandsnivåerna från tabell 4 visade grafiskt. 3.4 Ytvibrationer (D) Då endast en skiljande konstruktion uppmättes gjordes även precisionsmätningen för samma rum. Denna del redovisas således i avsnitt Efterklangstid Den uppmätta efterklangstiden visas i Figur 8, både för högfrekvenskällan, för lågfrekvenskällan och den som använts vid utvärderingarna. I figuren är det tydligt att hög- och lågfrekvenskällan ger inte exakt samma efterklangstid i de tersband som överlappar. Utvärderingen av de båda har gjorts på exakt samma sätt i Matlab med full kontroll över signalerna, och orsaken är inte helt känd. Efterklangstiderna har mätts med två källpositioner och två mikrofonpositioner (som var olika för varje källposition) samt 5 brusexciteringar i varje kombination. Lågfrekvenskällan stod på golvet precis nedanför högfrekvenskällan.

9 Sid 9 av 24 2 Högfrekvensmätning Lågfrekvensmätning Använd vid utvärdering Efterklangstider i mätrummet 1.5 Efterklangstid (s) , k 2k 4k Figur 8: Uppmätta efterklangstider i det nedre mätrummet. 4. MÄTRESULTAT PRECISIONSMÄTNING 4.1 Flankvibrationer (E) Mätningarna utfördes helt enligt mätmallen. Resultaten redovisas i tabell 5 och figur 9 (tersband) och figur 10 (smalband) för hammarapparaten vid flankerande vägg som står tvärs golvreglarnas bärriktning samt i tabell 6, figur 11 och figur 12 på samma sätt för flankerande vägg som står längs golvreglarnas bärriktning. Väggen tvärs bärriktningen är en bärande innervägg och väggen längs bärriktningen är en icke bärande innervägg. Den totala accelerationen för impulsbollen visas i tabell 7. Tersbandsnivåer visas i tabell 8 och figur 13 för flankerande vägg tvärs bärriktning och tabell 9 och figur 14 för flankerande vägg längs bärriktning.

10 Sid 10 av 24 f (Hz) Golv Tak Vägg 10 75,1 75,4 56,2 12,5 66,7 83,6 52, ,4 77,3 56, ,0 89,9 74, ,6 86,3 69,8 31,5 87,0 81,5, ,2 83,8 68, ,2 83,9 67, ,3 86,7 74,9 107,4 89,0 78, ,5 92,2 82, ,1 90,0 86, ,5 91,4 92, ,0 94,7 97, ,0 97,6 100, ,4 95,1 100, ,1 88,3 93, ,3 79,0 83, ,2 77,6 78, ,3 75,7 75, ,4 72,9 73, ,0 69,3 65, ,7 64,4 63, ,5 63,3 61, ,7 66,5 59, ,8 65,4 59,9 Tabell 5: Accelerationsnivåer i tersband, db re 10-6 m/s2, för hammarapparaten. Flankerande vägg står tvärs bärriktning. 130 E: Flank 1, hammarapparat, medelaccelerationer 120 Tak Vägg Golv Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) , k 2k 4k Figur 9: Accelerationsnivåer enligt tabell 5 redovisade grafiskt.

11 Sid 11 av E: Flank 1, hammarapparat, medelaccelerationer Tak Vägg Golv Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) , k 2k 4k Figur 10: Accelerationsnivåer i smalband för hammarapparaten. Flankerande vägg står tvärs bärriktning. f (Hz) Golv Tak Vägg 10 63,6 64,9 61,3 12,5 58,0 63,9 52, ,6 71,0 65, ,8 96,7 83, ,6 94,9 73,3 31,5 92,1 89,3 71, ,0 86,5 77, ,6 83,4, ,5 81,4 78,7 105,8 83,0 77, ,7 88,3 81, ,1 88,5 82, ,0 91,3 87, ,8 95,2 91, ,3 96,1 93, ,9 92,3 93, ,7 86,7 90, ,1 78,4 76, ,4 74,5 69, ,3 67,4, ,4 65,6 69, ,8 61,3 61, ,1 58,7 59, ,5 59,0 60, ,3 59,6 60, ,6 60,1 60,7 Tabell 6: Accelerationsnivåer i tersband, db re 10-6 m/s2, för hammarapparaten. Flankerande vägg står längs bärriktning.

12 Sid 12 av E: Flank 2, hammarapparat, medelaccelerationer 120 Tak Vägg Golv Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) , k 2k 4k Figur 11: Accelerationsnivåer enligt tabell 6 redovisade grafiskt E: Flank 2, hammarapparat, medelaccelerationer Tak Vägg Golv 90 Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) , k 2k 4k Figur 12: Accelerationsnivåer i smalband för hammarapparaten. Flankerande vägg står längs bärriktning.

13 Sid 13 av 24 Vägg/bärriktning Golv Tak Vägg Tvärs 9,7 0,82 0,25 Längs 5,0 1,22 0,27 Tabell 7: Total maximal acceleration (m/s 2 ) för impulsbollen i de olika flankerna. f (Hz) Golv Tak Vägg 10 0,035 0,020 0,004 12,5 0,0 0,045 0, ,151 0,118 0, ,288 0,125 0, ,520 0,184 0,043 31,5 0,713 0,194 0, ,097 0,485 0, ,386 0,337 0, ,007 0,271 0,073 3,383 0,273 0, ,518 0,257 0, ,150 0,113 0, ,685 0,062 0, ,381 0,050 0, ,777 0,074 0, ,345 0,073 0, ,767 0,055 0, ,163 0,068 0,032 Tabell 8: Maximala accelerationer (m/s 2 ) i tersband för impulsboll, vägg står tvärs bärriktning. 4 E: Flank 1, impulsboll, medelaccelerationer 3.5 Tak Vägg Golv 3 Acceleration (m/s 2 ) , Figur 13: Accelerationsnivåer enligt tabell 8 redovisade grafiskt.

14 Sid 14 av 24 f (Hz) Golv Tak Vägg 10 0,018 0,015 0,006 12,5 0,035 0,036 0, ,079 0,116 0, ,213 0,387 0, ,3 0,784 0,054 31,5 1,407 0,598 0, ,018 0,350 0, ,196 0,230 0, ,884 0,1 0,117 2,106 0,182 0, ,421 0,146 0, ,593 0,102 0, ,425 0,082 0, ,342 0,072 0, ,455 0,076 0, ,335 0,062 0, ,312 0,040 0, ,179 0,033 0,041 Tabell 9: Maximala accelerationer (m/s 2 ) i tersband för impulsboll, vägg står längs bärriktning E: Flank 2, impulsboll, medelaccelerationer Tak Vägg Golv Acceleration (m/s 2 ) , Figur 14: Accelerationsnivåer enligt tabell 9 redovisade grafiskt. 4.2 Ytvibrationer (F) Mätningar utfördes helt enligt mätmallen. Mätresultaten redovisas i figur 15 till 17 samt tabell 10 till 12 för ytvibrationer parallellt golvbjälkarna och i figur 18 till 20 samt tabell 13 till 15 för ytvibrationer tvärs golvbjälkarna.

15 Sid 15 av F: Parallellt bärning, hammarapparat 130 Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) ,5 m 0,8 m 1,1 m 1,4 m 1,6 m , k 2k 4k Figur 15: Accelerationsnivåer i tersband på golvytan för hammarapparaten, parallellt med golvbjälkarna. f (Hz) 0,5 m 0,8 m 1,1 m 1,4 m 1,6 m 10 92,2 90,1 87,9 85,2 81,1 12,5 86,7 83,8 81,6 78,6 72, ,1 93,4 91,5 88,5 82, ,4 110,7 108,6 105,7 101, ,7 102,3 100,3 97,3 95,0 31,5 105,2 104,0 102,2 99,4 91, ,5 108,3 106,5 103,5 94, ,1 110,9 109,5 106,9 100, ,2 113,1 112,4 110,2 105,9 118,3 118,9 120,3 119,4 113, ,7 120,7 121,2 123,3 119, ,3 128,4 122,8 126,5 125, ,4 127,6 130,7 125,9 131, ,8 132,1 132,0 130,9 133, ,1 131,3 130,3 135,1 130, ,2 135,0 136,9 134,0 132, ,8 132,4 131,1 129,4 130, ,8 126,7 125,4 122,8 116, ,7 127,3 122,4 118,7 119, ,3 121,2 117,5 113,5 112, ,3 126,7 122,2 119,7 112, ,8 131,2 127,4 124,1 122, ,6 134,1 131,2 128,0 130, ,5 135,6 132,2 131,7 128, ,2 137,8 134,7 130,2 135, ,9 135,7 134,1 130,9 132,9 Tabell 10: Accelerationsnivåer, db re 10-6 m/s2, på golvytan för hammarapparaten, parallellt med golvbjälkarna (figur 15).

16 Sid 16 av F: Parallellt bärning, hammarapparat Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) ,5 m 0,8 m 50 1,1 m 1,4 m 1,6 m , k 2k 4k Figur 16: Accelerationsnivåer i smalband på golvytan för hammarapparaten, parallellt med golvbjälkarna ,5 m 0,8 m 1,1 m 1,4 m 1,6 m F: Parallellt bärning, impulsboll Acceleration (m/s 2 ) , Figur 17: Maximal acceleration i tersband på golvytan för impulsbollen, parallellt med golvbjälkarna.

17 Sid 17 av 24 f (Hz) 0,5 m 0,8 m 1,1 m 1,4 m 1,6 m 10 0,26 0,21 0,16 0,12 0,07 12,5 0,55 0,45 0,35 0,25 0, ,14 0,93 0,73 0,53 0, ,00 1,64 1,30 0,94 0, ,58 2,97 2,38 1,72 1,03 31,5 4,51 3,82 3,09 2,24 1, ,51 5,69 4,63 3,36 1, ,97 6,63 5,66 4,25 2, ,86 9,28 8,66 6,92 4,08 12,06 11,58 12,77 11,64 7, ,53 8,91 7,45 9,36 7, ,89 7,15 3,06 6,41 6, ,48 2,14 3,48 3,90 5, ,28 2,49 3,74 5,14 4, ,23 5,86 4,86 8,58 3, ,22 7,37 9,64 7,74 6, ,52 6,62 6,12 5,85 6, ,19 4,20 4,30 3,07 2,33 Tabell 11: Maximal acceleration (m/s 2 ) för impulsbollen parallellt golvbjälkarna (figur 17). Position 0,5 m 0,8 m 1,1 m 1,4 m 1,6 m Amax 41,7 30,7 26,9 24,8 19,9 Tabell 12: Maximal sammanlagd acceleration (m/s 2 ) på golvytan för impulsbollen, parallellt med golvbjälkarna. 140 F: Tvärs bärning, hammarapparat Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) ,5 m 0,85 m 60 1,2 m 1,55 m 1,9 m , k 2k 4k Figur 18: Accelerationsnivåer i tersband på golvytan för hammarapparaten, tvärs mot golvbjälkarna.

18 Sid 18 av 24 f (Hz) 0,5 m 0,85 m 1,2 m 1,55 m 1,9 m 10 87,9,9 72,8 68,7 63,2 12,5 83,0 75,2 62,7 60,3 57, ,6,6 74,7 73,2 67, ,3 105,0 98,1 97,8 91, ,4 98,5 99,6 100,5 93,0 31,5 107,6 102,3 97,0 101,6 94, ,6 104,5 94,8 103,1 99, ,2 107,7 103,7 102,6 103, ,0 106,0 110,1 100,3 106,5 109,9 109,6 111,7 103,3 109, ,8 108,7 110,1 110,5 108, ,1 113,7 106,3 109,5 107, ,9 118,7 110,8 112,0 111, ,4 124,3 112,8 111,5 107, ,8 125,4 122,1 120,9 108, ,5 125,6 122,8 124,8 106, ,5 122,4 114,6 120,6 104, ,8 113,3 103,4 108,3 95, ,1 114,9 107,3 108,1 104, ,0 113,4 105,2 107,4 104, ,3 118,1 109,0 105,1 102, ,2 124,4 117,9 112,2 105, ,6 122,8 117,7 113,1 105, ,4 130,2 121,7 122,8 118, ,0 130,5 124,6 120,6 116, ,2 134,3 129,1 126,2 124,2 Tabell 13: Accelerationsnivåer, db re 10-6 m/s2, på golvytan för hammarapparaten, parallellt med golvbjälkarna (figur 18). 120 F: Tvärs bärning, hammarapparat Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) ,5 m 0,85 m 40 1,2 m 1,55 m 1,9 m , k 2k 4k Figur 19: Accelerationsnivåer i smalband på golvytan för hammarapparaten, tvärs mot golvbjälkarna.

19 Sid 19 av ,5 m 0,85 m 1,2 m 1,55 m 1,9 m F: Tvärs bärning, impulsboll 4 Acceleration (m/s 2 ) , Figur 20: Maximal acceleration i tersband på golvytan för impulsbollen, tvärs mot golvbjälkarna. f (Hz) 0,5 m 0,85 m 1,2 m 1,55 m 1,9 m 10 0,14 0,06 0,03 0,04 0,02 12,5 0,32 0,15 0,07 0,08 0, ,77 0,39 0,19 0,20 0, ,67 0,94 0,57 0,58 0, ,55 1,88 1,45 1,88 0,94 31,5 5,29 3,47 1,59 3,28 1, ,23 5,47 1,90 3,88 2, 50 5,01 4, 3,30 3,11 3, ,76 2,38 3,83 1,33 2,64 4,14 2,58 4,04 2,11 3, ,47 1,22 2,33 2,46 2, ,57 1,42 0,87 0,93 0, ,26 1,42 0,51 0,48 0, ,51 2,51 0,69 0,57 0, ,14 2,83 2,27 2,01 0, ,48 2,37 1,87 2,23 0, ,75 2,04 0,97 1,75 0, ,26 1,68 0,51 0,88 0,15 Tabell 14: Maximal acceleration (m/s 2 ) för impulsbollen tvärs mot golvbjälkarna (figur 20). Position 0,5 m 0,85 m 1,2 m 1,55 m 1,9 m Amax 19,8 12,3 8,9 8,4 6,8 Tabell 15: Maximal sammanlagd acceleration (m/s 2 ) på golvytan för impulsbollen, tvärs mot golvbjälkarna.

20 Sid 20 av Responsmätning i vägg (G) Mätningen utfördes enligt mätmallen. Slagresponsen som frekvensspektrum kan ses för vägg tvärs bjälkarnas bärriktning i figur 21, och för vägg längs bjälkarnas bärriktning i figur 22. Ur figurerna kan de lägsta egenfrekvenserna läsas till 24 Hz (bärande innervägg) respektive 19 Hz (ej bärande innervägg) G: Vägg 1 Slag 1 Slag 2 Slag 3 Slag 4 Slag 5 Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) , k 2k 4k Figur 21: Väggrespons för vägg stående tvärs golvreglarnas bärriktning (bärande innervägg) G: Vägg 2 Slag 1 Slag 2 Slag 3 Slag 4 Slag 5 Accelerationsnivå (db re 10 6 m/s 2 ) , k 2k 4k Figur 22: Väggrespons för vägg stående längs golvreglarnas bärriktning (ej bärande innervägg).

21 Sid 21 av Svikt (H) Nedböjningen för 1,0 kn statisk last mättes till 0,7 ± 0,05 mm.

22 Sid 22 av 24 BILAGA 1: RITNINGAR

23 Sid 23 av 24

24 Sid 24 av 24