RÄKNA FRILUFTS- LIVET. en vägledning i användningen av elektronisk radioräknare Radio Beam

Transkript

1 RÄKNA FRILUFTS- LIVET en vägledning i användningen av elektronisk radioräknare Radio Beam

2 Räkna friluftslivet en vägledning i användningen av elektronisk radioräknare Radio Beam Naturvårdsverket

3 2 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T Naturvårdsverket och författaren BESTÄLLNINGAR: Ordertelefon: Orderfax: E-post: natur@cm.se Postadress: CM-gruppen Box , Bromma Internet: NATURVÅRDSVERKET Tel: (växel) Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm ISBN Projektledare: Per Wallsten Text: Ingemar Ahlström Illustrationer: Kjell Ström Omslagsfoto (stora bilden): Lars Wallsten Övriga foton: Lars Wallsten och Ingemar Ahlström Grafisk form: IdéoLuck AB Tryck: Printfabriken 2005 Upplaga: 1500 ex

4 3 Förord Friluftslivet lyfts fram av regeringen som en av naturvårdens hörnstenar och medvetenheten ökar om dess betydelse för människors välbefinnande. Kunskap om besök och besökare är viktiga underlag för att planera och förvalta naturområden. År 1999 inledde därför Naturvårdsverket ett projekt om besöksräkning i naturen, med bland annat tester av elektronisk räkneutrustning. Arbetet är också ett led i Naturvårdsverkets program Värna Vårda Visa, för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden. Boken redovisar översiktligt principer för olika typer av utrustning för besöksräkning. I huvudsak innehåller boken en handledning för användning av räknaren Radio Beam Counter, grundad på de tester och erfarenheter som kommit fram under projektets gång. Innehållet är i stora delar också giltigt för besöksräkning i natur i mer generell bemärkelse. Boken har skrivits av Ingemar Ahlström som även genomfört projektarbetet. Projektledare på Naturvårdsverket har varit Per Wallsten. Det är Naturvårdsverkets förhoppning att boken ska leda till bättre underlag i arbetet med landets naturområden, i såväl avlägsna nationalparker som tätortsnära friluftsmarker. Naturvårdsverket, juni Björn Risinger Direktör, Naturresursavdelningen

5 4 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T Innehåll Förord Innehåll Sammanfattning Summary Begrepp och förklaringar Inledning I. Besöksräkning i natur. Allmänt om teknisk utrustning...13 Varför ska man räkna besökare i naturen? Teknisk utrustning för besöksräkning i natur II. Radioräknaren Radio Beam. Funktion och användning..19 Produktbeskrivning Programmera för räkning Installera räknaren Hämta och spara data Behandla data Testa räknarens tillförlitlighet Om något verkar fel Tips från användare Referenser

6 5 Sammanfattning Bakgrund Kunskap om besöksmönster utgör en viktig grund för planering och förvaltning av naturområden, inte minst när det gäller skyddad natur som natureservat och nationalparker. Den nya naturvårdspolitiken med tydligare markering av friluftslivets betydelse i naturvården ökar behovet av bra planeringsunderlag. Ett exempel är besöksstudien i Fulufjällets nationalpark som genomfördes 2001 av turismforskningsinstitutet Etour på Naturvårdsverkets uppdrag. Intresset för besöksräkning i natur har ökat inte bara här hemma utan också internationellt, och ett par internationella konferenser på temat har hållits under de senaste åren. Sedan slutet på 1990-talet har Naturvårdsverket bedrivit projektet Räkna friluftslivet. Projektet har innefattat en kartläggning av marknaden för utrustning, tester av utrustning och försök med räknaren Radio Beam Counter. Principer för räkning Det finns olika slag av teknisk utrustning för besöksräkning i natur och som fungerar enligt olika principer. I grunden består de av en strömkälla, en sensor som känner av när någon passerar och ett räkneverk. De kan också kopplas till en logger (datasamlare) som registrerar, lagrar och sorterar data. De sensorer som kan användas för besöksräkning i natur är av följande slag: En grupp som fungera enligt principen att en stråle bryts eller reflekteras när någon passerar: Optiska sesorer för infrarött osynligt ljus eller laserljus. Ultraljud som arbetar med högfrekvent ljud. Radiosändare som skickar ut radiovågor till en mottagare. Dessutom finns seismiska sensorer som reagerar på tryck, exempelvis s.k. trafikräknare och trampräknare. Induktiva sensorer fungerar genom magnetfält som reagerar på metall, och kan användas för att t.ex. räkna snöskotrar.

7 6 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T Radioräknaren Radio Beam Counter Räknaren består av en sändare och mottagare som kan placeras upp till 15 meter ifrån varandra. När någon passerar bryts radiosignalen mellan enheterna, och passagen registreras i en datalogger. Radiovågorna går igenom material som exempelvis plast och tunnare trä, vilket gör att räknarna är lätta att kamouflera. De kan t.ex. placeras i lådor eller bakom en tunn vägg. Dataloggern programmeras för starttid och räkneintervall, t.ex. passager per timme, dygn eller vad man nu väljer. Loggern kan tömmas på data till en bärbar dator på plats eller tas med hem för tömning i stationär dator. Data redovisas i linjediagram och i tabellform och kan zoomas in för avläsning i valfri räkneperiod. Datafilerna kan kopieras till Excel för bearbetnng och redovisning i andra former. Val av mätplats Val av mätplats och noggrannhet vid installation av räknarna har avgörande betydelse för resultatet av besöksräkningar. Om möjligt bör räknarna sättas upp på platser där besökarna inte passerar i bredd eller klungor. Det ska också finnas bra möjligheter att montera och dölja räknarna. Man får räkna med att det arbetet alltid tar längre tid än man tror. Rekognoscering i förväg och en bra uppsättning verktyg och bra att ha grejor underlättar. Med hjälp av ett enkelt testformulär kan man testa räknarnas tillförlitlighet och kontrollera inställning och funktion. En väderdagbok är bra som underlag vid utvärderingen av resultaten. Då kan man t.ex. få förklaringen till att det var så få besökare på Naturens Dag trots trevliga arrangemang.

8 7 Summary Background Knowledge of visiting patterns is an important basis for the planning and management of natural areas, not least with regard to protected areas such as nature reserves and national parks. Sweden s new nature conservation policy, which places increased emphasis on outdoor recreation, increases the need for good planning data. One example is provided by a study of visits to Fulufjället National Park which was conducted in 2001 by Etour, a tourism research institute, on behalf of the Swedish Environmental Protection Agency. Interest in counting visits to natural areas has increased in Sweden and in other countries, and there have been two international conferences on the subject in recent years. The Swedish Environmental Protection Agency has been conducting a project known as Counting Outdoor Recreation since the late 1990s. It has included studying the various types of equipment on the market, and testing equipment such as the Radio Beam Counter. Counting principles For counting visits t o natural areas, there are various kinds of equipment which operate according to different principles. Basically, they all consist of an electric current, a sensor which detects passing visitors, and a counting mechanism. They can also be connected to a logger which records, stores and sorts the data. One category of sensors involves the use of an electromagnetic beam which is interrupted or reflected when someone passes through it. These include: optical sensors based on invisible infrared or laser beams ultra-sound sensors radio-wave transmitters and receivers. There are also seismic sensors which react to the pressure of car tyres, footsteps, etc. In addition, there are inductive sensors which create a magnetic field that reacts to the presence of metal; these can be used to count snowmobiles, for example.

9 8 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T Radio Beam Counter The Radio Beam Counter consists of a transmitter and a receiver which can be separated by a distance of up to fifteen metres. When someone passes through the radio beam, the interruption is recorded in a data logger which can be programmed to summarize counts within various time intervals (hours, days, etc.). Since the radio waves can pass through materials such as plastic and thin wood, the equipment is easy to camouflage. It can be placed in boxes or behind thin walls, for example. The starting time and the time interval are programmed, and the data can be transferred on site to a portable computer, or the logger can be taken to a stationary computer for data transfer. The data are summarized in the form of both line diagrams and tables, and it is possible to zoom in on selected counting periods. The data files can be converted to Excel documents for processing and display in other formats. Site selection The selection of counting sites and care in setting up equipment are of decisive importance for the validity of results. If possible, counters should be set up at locations where visitors are likely to pass by in single file. There should also be good conditions for setting up and concealing the equipment. One may assume that preparations will always take longer than expected. The work can be facilitated with preliminary inspections, good set-up tools and useful gizmos. Simple routines can be used to test the equipment s proper function and reliability. A weather log can be useful for evaluating the results; it can help to explain, for example, why relatively few visitors turned up on days when special events were arranged.

10 9 Begrepp och förklaringar Räknare: Mekanisk eller elektronisk utrustning för räkning/registrering av passerande människor, djur eller fordon. Räknaren kan bestå av flera enheter, ofta sändare och mottagare/reflektor. Uttrycket räknaren används i det följande som ett samlande begrepp för mottagare och sändare tillsammans, om inget annat anges. Logger: Sv. Datasamlare. Datoriserad enhet i vilken data för räkningen programmeras och lagras. I rapporten används Logger, som i det här sammanhanget är en vanlig beteckning. Sensor: Sv. Avkännare. Enhet i räknaren som känner av signaler som aktiverar räknaren. Display: Sv. Teckenruta. Fönster för avläsning av mekaniskt eller digitalt räkneverk. I rapporten används Display, eftersom det numera är vanligt förekommande och även upptaget i Svenska Akademiens Ordlista.

11 10 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T Inledning Den nya naturvårdspolitiken med tydligare markering av friluftslivets betydelse ställer stora krav på planering och förvaltning. Att ta fram underlag i form av besöksantal och besöksmönster är en viktig del i arbetet. En fullständig kartläggning av besöksmönstret i exempelvis ett friluftsområde eller en nationalpark är ett omfattande arbete. Då räcker det inte att bara räkna besökarna. Det är också nödvändigt att ta reda på vilka besökarna är, varifrån de kommer, hur de kommer, när de kommer, varför de kommer, vad de tycker och hur de rör sig i området. Ett forskningsprojektet med den inriktningen genomfördes i Fulufjällets nationalpark år 2000 av turistforskningsinstitutet Etour på uppdrag av Naturvårdsverket. Intresset för besöksräkning i natur har ökat, inte bara i Sverige utan också internationellt. Finland stod år 2004 som värd för den andra internationella konferenser om besöksräkning i skyddad natur. I samband med konferensen arrangerade Nordiska Ministerrådet en nordiskt-baltiskt workshop om besöksräkning. Besöksräkning med teknisk utrustning har gjorts tidigare i Sverige, men något mer systematiskt arbete för att utveckla metoder och testa utrustning har inte gjorts. I samarbete med bland annat Upplandstiftelsen och stiftelsen för Tyresta nationalpark påbörjade Naturvårdsverket 1997 projektet Räkna Friluftslivet med en genomgång av marknaden för teknisk utrustning lämplig för besöksräkning i natur. Några färdiga utrustningar fanns inte på den svenska marknaden. I Storbritannien och USA har man sedan länge arbetat med besöksräkningar i exempelvis nationalparker, och flera tillverkare finns för bland annat utrustningar som arbetar med infrarött ljus. Mätutrustning av det här slaget som ska användas i Sverige måste vara CE-märkt och uppfylla EMC-direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet. Det försvårar import av amerikanska räknare som då måste genomgå en procedur med tillverkardeklarationer och CE-märkning. I den här rapporten redovisas översiktligt funktionen för olika tekniska utrustningar för att räkna besökare i naturen. Därefter redogörs för funktion och användning av räknaren Radio Beam Counter. Det är den räknare som Naturvårdsverket har funnit vara bäst lämpad för användning under olika betingelser ute i naturen.

12 Räknaren har testats under projektets gång i flera år under olika förutsättningar. Den har även använts av bland annat kommuner, länsstyrelser och organisationer. Intervjuer med användarna ligger också till grund för redovisningen av erfarenheter. Även om handboken grundas på erfarenheter av räknaren Radio Beam Counter är mycket av det som tas upp tillämpbart också vid användning av andra typer av räknare, t.ex. sådana med infrarött ljus. Det gäller exempelvis val av mätplats, installation, tillsyn, test av tillförlitlighet m.m. 11

13 12 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T

14 I. Besöksräkning i natur. Allmänt om teknisk utrustning 13

15 14 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T Varför ska man räkna besökare i naturen? Friluftslivet har under senare år alltmer kommit att ses som viktig del i naturvården. I Regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik betonas särskilt den tätortsnära naturens betydelse för friluftslivet och dess värde som en resurs i folkhälsoarbetet. Ett led i den nya naturvårdspolitiken är också att göra naturreservat och nationalparker mer tillgängliga för besökare, en utveckling som har stor betydelse för bland annat den turistnäring som i hög grad bygger på natur och naturupplevelser. Då krävs bra underlag för planering och förvaltning, inte minst i fråga om besöksmönster och antal besökare. Besöksräkning är en viktig del i det underlaget. Men för att kunna ta vara på möjligheterna och fördelarna med besökräkning är det nödvändigt att tillräcklig tid avsätts för planering och genomförande av räkningen, liksom för bearbetning och uppföljning av mätresultaten. Det finns flera skäl att räkna besökare i naturen: Kartläggning av besöksfrekvens över tiden och på olika platser behövs som underlag för åtgärder för att förebygga naturslitage och konflikter mellan olika intressen i ett område. Kunskap om besöksmönster behövs som underlag för underhåll och dimensionering av anordningar och anläggningar. Kunskap om besöksmönster är ett viktigt underlag för prioriteringar, både i fråga om ekonomi och åtgärder för anläggning, drift och underhåll. Uppgifter om besöksfrekvens och besöksmönster är viktigt för utvärdering av information och marknadsföring, arrangemang, kampanjer eller andra insatser för naturvård, friluftsliv och turism. Faktauppgifter om besöksfrekvens har även betydelse som underlag för politiska beslut, till exempel i fråga om fysisk planering och om resurser till turism, friluftsliv och naturvård.

16 B E S Ö K S R Ä K N I N G I N A T U R. A L L M Ä N T O M T E K N I S K U T R U S T N I N G 15 Teknisk utrustning för besöksräkning i natur Funktion Ett tekniskt system för besöksräkning i naturen består i grunden av tre delar: Strömkälla i form av batteri. En sensor som känner av när någon passerar räknaren och ger en impuls till ett räkneverk. Ett räkneverk som registrerar antalet passager. Räkneverken kan vara av olika slag; mekaniskt rullräkneverk med siffror som tickar fram ett steg för varje impuls, eller digitalt räkneverk med eller utan display. Ett fullständigt system för besöksräkning innehåller dessutom: En logger som programmeras för räkning och registrerar, lagrar och sorterar mätdata från räkneverket. Insamlade data kan läsas av på räkneverk, tas ut på kort eller överföras till stationär eller bärbar dator för vidare bearbetning. Programvara för loggern. Programvara och dator för bearbetning och presentation av mätresultat. Sensorer Sensorer som används i räkneutrustningar kan vara av olika slag. De sensorer som används i system med infrarött ljus, laser, ultraljud och radiosignaler är oftast från början kalibrerade för att undvika registrering av löv, fåglar, svängande kvistar och liknande som snabbt passerar räknaren. Optiska sensorer. Optiska sensorer består av en sändare och en mottagare för ljus. När ljusstrålen mellan sändaren och mottagaren bryts, eller reflekteras mot den som passerar går en impuls till räkneverket. För alla system med optisk sensor finns risk för att sensorns lins kan bli smutsig, immig eller snötäckt, vilket kan påverka funktionen och därmed resultatens tillförlitlighet. Funktionen kan också påverkas vid snöfall och kraftigt regn eftersom ljusstrålen då får svårare att tränga igenom.

17 16 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T Besökaren registreras när den infraröda ljusstrålen mellan räknaren och reflektorn bryts. Optiska sensorer fungerar enligt tre olika principer: Direktavkännande envägs ljus. Sändare och mottagare sitter i samma enhet med separata linsöppningar. Ljusstrålen från sändaren reflekteras på mätobjektet tillbaka till mottagaren. Används vanligtvis för korta mätavstånd upp till 5 meter. Spegelreflekterande ljus (retro-reflektivt). Också här sitter sändare och mottagare i samma enhet. Ljusstrålen från sändaren skickas tillbaka till mottagaren från en motstående reflektor. Tillåter mätavstånd på upp till 35 meter. Långa mätavstånd kräver stor precision i inställningen. En del räknare är därför utrustade med ett sikte som underlättar inställningen. Sändare och mottagare i separata enheter. Ljusstrålen från sändaren går till en motstående mottagare. Systemet tillåter långa mätavstånd men kräver liksom för spegelreflekterande ljus stor precision i inställningen. Systemet behöver separata batterier för sändare och mottagare eller kabelförbindelse mellan enheterna. Optiska sensorer arbetar med olika slags ljus: Vitt synligt ljus: Det vita synliga ljuset är känsligt för störningar och kan påverkas av dimma, snöfall och regn. Det används därför vanligen inomhus, till exempel vid dörrpassager. Infrarött ljus (IR): De flesta ljussensorer som finns i färdiga utrustningar avsedda för besöksräkning i natur arbetar med infrarött ljus. Infrarött ljus är något svårare att ställa in mot reflektorer och mottagare än vitt synligt ljus. Det infraröda ljuset är osynligt och används i räknare enligt två olika principer. Vid aktivt infrarött ljus skickar sändaren ut en ljusstråle mot en reflektor som skickar tillbaka strålen till mottagarens sensor. Sändare och mottagare

18 B E S Ö K S R Ä K N I N G I N A T U R. A L L M Ä N T O M T E K N I S K U T R U S T N I N G 17 sitter i samma enhet. När ljusstrålen bryts aktiveras mottagaren och registrerar en passage. Det finns också utrustningar med aktivt infrarött ljus som fungerar på motsvarande sätt, men med en ljusstråle som går mellan en sändare och mottagare istället för att reflekteras tillbaka till mottagaren. I utrustningar med Passivt infrarött ljus (PIR) skickar sändaren ut en ljusstråle som reflekteras till mottagaren från de föremål som passerar, så kallad direktavkänning. Passivt infrarött ljus kan också reagera på att passerande föremål har en temperatur som avviker från omgivningens. En utrustning med passivt infrarött ljus är liten och förhållandevis lätt att installera eftersom ljusstrålen inte behöver ställas in mot reflektor eller mottagare. Direktavkänning har i allmänhet lägre precision i mätningarna än övriga metoder, bland annat genom att det återspeglade ljuset till mottagaren blir svagare. Utrustning med passivt infrarött ljus lämpar sig bäst där man är beroende av en liten utrustning som går snabbt att installera och där kraven på exakthet i mätningarna inte är så stora. Laser: Sändare med laserljus har mycket lång räckvidd och den tunna laserstrålen tränger bättre än infrarött ljus igenom smuts och imma på sensorns lins, liksom genom snö, regn och dimma. Laser finns både med osynligt och synligt rött ljus. Det synliga laserljuset ger en skarp röd prick på den som passerar. Eftersom laserljus kan uppfattas som obehagligt är det mindre lämpligt att använda för besöksräkning. Det kan också vara skadligt för ögonen att titta direkt in i sändarens lins. Lasersändare med mottagare kräver mycket hög precision i inställningen. Ultraljud Räknare med ultraljud fungerar enligt samma princip som system med infrarött ljus. Sändaren skickar ut en högfrekvent ljudkägla, antingen direktavkännande eller till en separat mottagare. Räknaren aktiveras när ljudkäglan reflekteras mot en passerande, respektive bryts. Räknare med ultraljud klarar kyla sämre än IR-sensorer, och signalstyrkan kan påverkas av förändringar i lufttemperatur. Radiosändare Utrustning med radiosändare fungerar enligt samma princip som räknare med ljus eller ljud. En sändare skickar ut radiosignaler i form av en stråle till en mottagare. När radiostrålen bryts förändras radiosignalens styrka och mottagarens sensor aktiveras. Radioräknaren har den fördelen att radiosignalerna passerar genom material som exempelvis plast och tunnare trä, vilket gör att enheterna lättare kan döljas.

19 18 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T Seismiska sensorer reagerar på tryck. Seismiska sensorer En seismisk sensor består av en kabel eller tryckplatta som reagerar på tryck eller vibrationer, och som är förbunden med ett räkneverk. Känsligheten på sensorn kan ställas in för att anpassas till det som ska räknas. Tryckplatta och räknare kan grävas ner och på så sätt döljas helt. Tryckplattans sensor kan påverkas av förändringar i marken, t.ex. vid kyla. Det kan också vara svårt att kalibrera utrustningen exakt liksom att beräkna rätt storlek på tryckplattan så att registreringen blir korrekt. Den s.k. slangräknaren reagerar på tryck och används för räkning av fordon. Induktiva sensorer Induktiva system består av en räknare som är ansluten till en sensor i form av en kopparkabel som grävs ner eller läggs under snön, och som reagerar på metall. När till exempel en snöskoter passerar genom kopparkabelns magnetfält går en impuls från sensorn till räknaren. Hämtning av data I princip går det att koppla alla typer av sensorer till räkneverk och till en logger för behandling av insamlade mätdata. Mätdata kan sedan läsas av på räkneverket, i en display eller föras över till en dator för bearbetning och utskrift. Enklare modeller av exempelvis IR-utrustningar har ett ackumulerande räkneverk i sändare-/mottagarenheten som läses av före och efter räkneperioden. På mer avancerade utrustningar går det att ställa in registreringsintervall, till exempel timmar, dagar, dygn eller veckor.

20 II. Radioräknaren Radio Beam. Funktion och användning 19

21 20 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T Produktbeskrivning Räknaren Radio Beam består av en radiosändare med mottagare, logger, mjukvara för installation av program, kabel för anslutning mellan logger och dator (PC), magnet för batterikontroll och funktionstest samt en skruvmejsel. Mottagaren som har måtten 120 x 120 x 85 mm är försedd med två ljusdioder, en för batterikontroll och en för inställning mot sändaren. Sändaren har måtten 120 x 80 x 55 mm och har en ljusdiod för batterikontroll. Modellen RBX3 har display för direktavläsning av mätdata, och kan kompletteras med logger. Sändaren till mottagare med display har djupet 85 mm på grund av att den kräver större batteripack. Räkneenheterna kan skruvas fast i underlaget antingen genom de invändiga skruvkanalerna eller genom löstagbara fästöron som kan monteras vertikalt eller horisontellt. Fästöronen skruvas fast genom de invändiga skruvkanalerna. Sändare och mottagare med inkopplad logger. En modell Dual Radio Beam Counter kan avgöra åt vilket håll besökarna passerar. Men räkneutrustningen blir då större och kräver mer batterikraft. Den består av två ihopkopplade mottagare som arbetar med en extra snabb sändningspuls som registrerar

22 R A D I O R Ä K N A R E N R A D I O B E A M. F U N K T I O N O C H A N V Ä N D N I N G 21 den korta tidsskillnaden mellan brytningen av de parallella radiostrålarna. Sändare och mottagare strömförsörjs genom externa batteripack. Det går också att få räknare som är anpassade för två dataloggrar, vilket gör det möjligt att skilja på till exempel hästar och människor. Detta kan också åstadkommas genom att använda två parallella räknare med olika inställning av mottagarnas signalpuls RV2, och sedan läsa av skillnaden i antalet registreringar. Se mer om det nedan. På en ny version av räknare kommer det att bli möjligt att ställa in mottagaren för räkning av antingen gående eller hästar genom att skifta en kabel i räknaren mellan två olika anslutningar. Under 2005 kommer mottagaren att förses med starkare antenn som tillåter längre mätavstånd. Funktion Mellan sändaren och mottagaren går en radiosignal som kan liknas vid en stråle. När något passerar genom radiostrålen aktiveras mottagaren genom förändringen i radiosignalens styrka. Räknaren kan inte avgöra vad som har passerat (se dock nedan) eller åt vilket håll, utan redovisar endast antalet registreringar (passager). Mottagaren är inställd så att förbivirvlande löv, fåglar och annat som snabbt passerar genom strålen inte registreras. Detsamma gäller smala föremål som exempelvis skidstavar. Radiosignalen kan passera genom material som tunnare trä, plywood, plast o.d. men inte genom metall. Styrkan i radiosignalen försvagas något när den passerar genom material, vilket gör att det maximala avståndet mellan sändare och mottagare kan behöva minskas något. Emellertid förlorar inte radiosignalen i styrka om den passerar genom polycarbonat / plast med en tjocklek av 4 millimeter, eftersom det är ¼ av radiosignalens våglängd i materialet. I sådana fall spelar det inte någon roll på vilket avstånd mottagaren sitter från materialet. Annars ska mottagarens front sitta så nära materialet som möjligt för att minska förlusten i signalstyrka. Om tjockleken på plasten är mindre än 4 millimeter förlorar signalen något i styrka om inte räknarens front sitter alldeles intill. Rent allmänt förloras i övrigt minst signalstyrka om mottagarens front placeras 1 våglängd (14.2 millimeter) från täckande material. Räknaren fungerar i sträng kyla och hård blåst. Men radiosignalens styrka kan påverkas av fukt. Därför bör man inte montera enheterna bakom material som suger åt sig fukt, eller placera dem så att regn- eller smältvatten rinner ner över framsidan eller att snö fastnar på framsidan.

23 22 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T Radio Beam finns för två olika mätavstånd, max 8 meter respektive 15 meter. Under 2005 räknar tillverkaren med att utveckla den senare med en antenn som tillåter längre mätvastånd. Modellen med 8 meters räkneavstånd har utvecklats särskilt för att filtrera bort elektroniska störningar från mobiltelefoner och är därför särskilt lämpad i direkt urbana miljöer. Modellen RBX3 har ett förbättrat störningsfilter, och räknaren med 8 meters mätvstånd störs inte av mobiltelefoner även om de hålls alldeles intill. Räknarna, även den med mätavstånd 15 meter, påverkas normalt inte av bilar som passerar intill. Med RV2 kan mottagarens signalpuls ställas in om man t.ex. vill utesluta ryttare i räkningen. Inställning av mottagarens signalpuls I senare modeller av Radio Beam Counter från och med år 2002 har mottagaren en funktion som gör det möjligt att reglera tiden för signalpulsen. Den är på RB 2000 förinställd på 1 sekund. En gående passerar på omkring en halv sekund. Passager som bryter radiostrålen längre tid än 1 sekund registreras inte. Det innebär att exempelvis hästar och bilar, som inte kör alltför alltför snabbt, inte registreras eftersom de bryter radiostrålen längre tid än 1 sekund. Funktionen har beteckningen RV2 på mottagarens kretskort och består av en blå fyrkant med en vit rund platta med skruvskåra. (Det finns ytterligare två likadana blå fyrkanter RV1 och RV3 som är förinställda och inte ska ändras. Även tidiga modeller av räknaren hade en enhet RV2, men inte med samma funktion.) Tiden kan ökas till maximum 5 sekunder. Med en liten skruvmejsel vrids inställningsskruven då medurs. Läget ¼ mellan min. och max. motsvarar ungefär 1,5 sekunder, och läget halvvägs mellan min. och max. ungefär 2,5 sekunder (skruvskåran verikalt). I mottagaren till RBX3 är funktionen förinställd på maxtiden 5 sekunder, det vill säga allt som har en passertid under 5 sekunder registreras. Inställningsskruven vrids då moturs för att minska tiden. Inställningen klockan 10 är lagom utgångsläge om man enbart vill räkna fotfolk och cyklister men utesluta ryttare. Max.- och min. värdena ligger vid ungefär klockan halv 5 respektive halv 8. Detaljerna är små och det underlättar om man har ett förstoringsglas till hands vid inställningen, åtminstone första gången. Använd en skruvmejsel med väl passande klinga för att inte skada skruvskåran. Kretskortet är fernissat varför det kan vara lite motstånd första gången man skruvar på RV2. Skriv in inställningen på RV2 i rutan Kommentarer i fönstret Confirmation / Startbekräftelse, eller skriv upp det på en liten bit maskeringstejp på mottagaren så är det lättare att komma ihåg. Det är bra att veta inställningen när resultaten ska tolkas.

24 R A D I O R Ä K N A R E N R A D I O B E A M. F U N K T I O N O C H A N V Ä N D N I N G 23 Logger Till mottagaren kopplas en invändig datalogger som programmeras för räkning och lagrar data. Loggern har två ljusdioder, men endast den gröna har en funktion för Radio Beam Counter. Det går att få mottagaren anpassad för koppling till en yttre datalogger. Mottagaren behöver då inte öppnas för tömning av loggern. Byte av loggerbatteri Dataloggern levereras med installerat batteri med lång livslängd. Vid kontinuerlig användning av räknaren räcker batteriet ett par år. Innan man byter batteri måste loggern stoppas och lagrade data föras över till PC. Till loggern används ett 3,6 volt ½ AA litiumbatteri, t.ex. Sonnenscein SL-750, Tadrian TL-2150/S eller Saft LS-3/LS Byte av batteri: 1. Se till att loggern är stoppad och den gröna dioden inte blinkar. 2. Lossa skruvarna och ta bort locket. 3. Sätt i batteriet enligt markeringarna i batterihållaren. När batteriet är rätt isatt tänds den gröna ljusdioden ett par sekunder. 4. Om dioden inte tänds, ta ut batteriet och sätt in det på nytt. 5. Se till att lockets packning är i gott skick. Skruva fast locket. Batterier och magnet Sändare och mottagare drivs av varsitt 9 volts alkaliskt batteri 6LR61 (R6) av typ Duracell M3 eller motsvarande som vid normala förutsättningar räcker över 100 dagar, eller lithiumbatteri, t.ex. Ultralife U9VL) som räcker upp till 250 dagar. Tillverkaren rekommenderar litiumbatteri vid sträng kyla. Samtliga räknare kan utrustas med externa batteriboxar för 6 stycken AA batterier vilket för räknare utan display räcker för över ett års drift utan batteribyte. Batteriernas livslängd hänger ihop med besöksintensiteten, ju fler besökare desto högre batteriförbrukning. Batteriet på 9 volt i mottagaren till RBX3 med display har kortare driftstid eftersom displayen slås på några sekunder varje gång en passage registreras, vilket drar extra ström. Den senaste modellen av RBX3 har en strömsnålare display som visar siffrorna kontinuerligt. Den har också en ny batterihållare som gör det möjligt att använda 2 stycken AA lithiumbatterier som räcker i över ett år. Sändaren till RBX3 drivs av 6 stycken AA batterier i ett batteripack som ligger löst i sändaren. När man skruvar av locket är det bra att vara