RÄKNA FRILUFTS- LIVET 2. en vägledning i användningen av IR-räknare och trampräknare

Transkript

1 RÄKNA FRILUFTS- LIVET 2 en vägledning i användningen av IR-räknare och trampräknare

2

3 Räkna friluftslivet 2 en vägledning i användningen av IR-räknare och trampräknare. Naturvårdsverket

4 2 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 Naturvårdsverket och författaren BESTÄLLNINGAR: Ordertelefon: Orderfax: E-post: natur@cm.se Postadress: CM-gruppen Box 11093, Bromma Internet: NATURVÅRDSVERKET Tel: (växel) Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm ISBN Projektledare: Per Wallsten och Anders Eriksson Text: Ingemar Ahlström Omslagsfoto: Ingemar Ahlström Övriga foton: Lars Wallsten och Ingemar Ahlström Grafisk form: IdéoLuck AB Tryck: NRS Tryckeri AB Upplaga: 1000 ex

5 3 Förord Friluftslivet har lyfts fram som en av naturvårdens hörnstenar och medvetenheten ökar om dess betydelse för människors välbefinnande. Kunskap om besök och besökare är viktiga underlag för att planera och förvalta naturområden. År 1997 inledde därför Naturvårdsverket ett projekt om besöksräkning i naturen, med bland annat tester av elektronisk räkneutrustning. Arbetet är också ett led i Naturvårdsverkets program Värna Vårda Visa, för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden. Den första delen av projektet har redovisats i skriften Räkna Friluftslivet en vägledning i användningen av elektronisk radioräknare Radio Beam. Den här skriften innehåller i huvudsak en vägledning för användning av andra typer av räknare: IR-räknare som arbetar med infrarött ljus och s.k. trampräknare som reagerar på tryck. Vägledningen grundas på de tester och erfarenheter som kommit fram under projektets gång. Skriften redovisar även översiktligt principerna för olika typer av utrustning för besöksräkning, och innehållet är i stora delar giltigt för besöksräkning i natur över huvud taget. Skriften har skrivits av Ingemar Ahlström som även genomfört projektarbetet. Projektledare på Naturvårdsverket har varit Per Wallsten och Anders Eriksson. Anna Fritiofson har ansvarat för slutgenomförandet av projektet. Fältarbetet har genomförts i Järvafältets naturreservat. Sollentuna Naturvård har på olika sätt varit behjälpligt i projektet genom att bland annat ställa i ordning räkneplatser och tillhandahålla material. Det är Naturvårdsverkets förhoppning att skriften ska bidra till bättre underlag i arbetet med att göra naturen mer tillgänglig. Naturvårdsverket, november Björn Risinger Direktör, Naturresursavdelningen

6 4 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 Innehåll Förord Innehåll Sammanfattning Summary Begrepp och förklaringar Inledning I. Teknisk utrustning för besöksräkning i natur 13 Varför ska man räkna besökare i naturen? Teknisk utrustningför besöksräkning Funktion Sensorer Val av mätplats Hämtning av data IR-räknare funktion och användning 21 IR-räknare funktion och användning IR-räknare Diell IR-räknare Pyro lens Trampräknare funktion och användning 27 Trampräknare funktion och användning Val av mätplats Installation Räknaren Schmidt Pressure Pad Räknaren Eco Slab Counter Räknaren Chambers Step Counter Avläsning, överföring och behandling av data Tillsyn och kontroll 41 Tillsyn Checklista med tips för IR- och trampräknare Testa räknarnas tillförlitlighet Problem och vad de kan bero på Referenser

7 5 Sammanfattning Bakgrund Kunskap om besöksmönster utgör en viktig grund för planering och förvaltning av natur- och friluftsområden. Det gäller inte minst skyddad natur som natureservat och nationalparker. Den nya naturvårdspolitiken med tydligare inriktning på friluftslivets betydelse inom naturvården ökar behovet av bra planeringsunderlag. Ett exempel är besöksstudien i Fulufjällets nationalpark som genomfördes 2001 av turismforskningsinstitutet ETOUR på Naturvårdsverkets uppdrag. Intresset för besöksräkning i natur har ökat inte bara här hemma utan även internationellt, och flera internationella konferenser på temat har hållits under de senaste åren. Sedan slutet på 1990-talet har Naturvårdsverket bedrivit projektet Räkna friluftslivet. Syftet har varit att redovisa olika typer av utrustning för besöksräkning, hur de fungerar och kan användas, för att därigenom stimulera till ökad användning av besöksräkning som metod i arbetet med naturvård och friluftsliv. Projektet har innefattat en kartläggning av marknaden för utrustning, tester av utrustning och försök med olika typer av räknare. I en första omgång genomfördes försök med räknaren Radio Beam Counter som är den enda räknare vars funktion bygger på radiosignaler. Erfarenheter och produktbeskrivning har redovisats i Naturvårdsverkets skrift Räkna Friluftslivet en vägledning i användningen av elektronisk radioräknare Radio Beam. Den här skriften behandlar räknare som fungerar med hjälp av infrarött ljus (IR-räknare) samt så kallade trampräknare. Det finns olika slag av såväl IR-räknare som trampräknare, men den grundläggande funktionen är densamma. Räknarna består av en strömkälla, en sensor som känner av när någon passerar och ett räkneverk. De kan också kopplas till en logger (datasamlare) som registrerar, lagrar och sorterar data. IR-räknaren skickar ut osynligt infrarött ljus som reflekteras tillbaka till sensorns mottagare, antingen från en motstående reflektor eller från den som passerar sensorn. När ljusstrålen bryts går en impuls till räkneverket. Trampräknarens sensor reagerar på tryck som ger en impuls till räkneverket.

8 6 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 Testade räknare I projektet har ingått 2 stycken IR-räknare och 3 stycken trampräknare som varit uppsatta på två platser i Järvafältets naturreservat i Sollentuna. IR-räknare Eco pyro lens är den ena av de två IR-räknare som testats. Räknarens sensor reagerar på temperaturförändringar. När något passerar med en temperatur som avviker från omgivningens går en impuls till en datalogger med inbyggt långtidsbatteri. Registrerade data förs över till PC med hjälp av en handdator. Data visas på skärmen i diagram och tabell, och kan redovisas för olika tidsintervall. Den andra IR-räknaren är av enklare slag, ihopmonterad av komponenter med en Diell sensor och digitalt räkneverk. Sensorns IR-stråle reflekteras mot en reflektor, och en impuls går till räkneverket när strålen bryts. Ett 12 volts uppladdningsbart batteri är strömkälla. Trampräknare Alla tre trampräknarna som ingick i projektet fungerar enligt samma princip. En tryckplatta grävs ner och täcks över med ca 5 cm jord eller grus. Det förändrade trycket i plattan omvandlas till en elektrisk impuls som via en kabel påverkar ett digitalt räkneverk, och i förekommande fall en datalogger. Tryckplattan till Eco Compteurs trampräknare Eco slab counter är förbunden med en batteri/loggerehet av samma slag som till Eco pyro lens, och avläsning, överföring av data etc. sker på samma sätt. I Chambers trampräknare Step Counter förbinds tryckplattan med en kontrollbox med digitalt räkneverk och ett 9V batteri, alternativt två alkaliska AA batterier. En datalogger är kopplad till kontrollboxen. Loggern programmeras för starttid och räkneintervall och töms på data till bärbar dator på plats eller till stationär PC. Data redovisas i diagram och tabellform. Trampräknaren Schmidt Pressure Pad har en tryckplatta kopplat till ett ackumulerande digitalt räkneverk utan funktion för nollställning, och i det här fallet utan logger. Räknaren kan fås även med logger varifrån data tankas över till dator. Räknaren har inbyggt batteri och tryckplattan beräknas ha en livslängd på omkring fem år vid normal användning.

9 Val av mätplats Valet av mätplats och noggrannhet vid installation av räknarna har avgörande betydelse för resultatet av besöksräkningar. För både trampräknare och IR-räknare med kort mätområde är valet av mätplatser begränsat. Räknarna måste installeras på platser där det finns möjlighet att ordna med passager som besökarna leds igenom. Det ska också finnas bra möjligheter att montera och dölja räknarna. För trampräknare tillkommer också kravet att det ska vara fast mark med möjlighet att gräva ner och täcka över räknarens tryckplatta. Arbetet med att hitta bra mätplatser och att installera räknarna tar oftast längre tid än man tror, men underlättas genom bra planering och noggrann rekognoscering. Med hjälp av ett enkelt testformulär kan man testa räknarnas tillförlitlighet och kontrollera inställning och funktion. En väderdagbok är bra som underlag vid utvärderingen av resultaten. Den kan vara till hjälp vid tolkningen av mätresultaten, till exempel när det gäller vädrets påverkan på besöksfrekvensen. 7

10 8 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 Summary Background Knowledge of visiting patterns provide an important basis for the planning and administration of natural and outdoor recreation areas. This applies in particular to protected nature such as nature reserves and national parks. The new nature conservation policy, with its clearer focus on the significance of outdoor recreation, also increases the need for good planning material. An example is the visitor study in the Fulufjället national park, conducted in 2001 by the tourism research institute ETOUR on behalf of the Swedish Environmental Protection Agency. Interest in counting numbers of visitors in natural areas has increased, not just in Sweden but in other countries as well, and several international conferences on the topic have been held in recent years. The Swedish Environmental Protection Agency has been running the Räkna Friluftslivet (Counting Outdoor Recreation) project since the late 1990s. The aim has been to describe different types of visitor counting equipment, how they work and can be used, in order to encourage increased use of visitor counting as a method in work on nature conservation and outdoor recreation. The project has consisted of a survey of the market for equipment, tests on equipment and trials with various types of counters. In a first round trials were conducted with the Radio Beam Counter, which is the only counter based on the use of radio signals. Experience has been reported and products described in the Swedish EPA publication Räkna Friluftslivet en vägledning i användningen av elektronisk radioräknare Radio Beam (available in English as Counting Visits to natural areas user handbook for the Radio Beam Counter) This publication is concerned with counters that operate with infrared light (IR counters) and what are known as pressure pad counters. There are various types of both IR counters and pressure pad counters, but the fundamental function is the same. The counters consist of a power source, a sensor that senses when someone passes by and a recorder. They can also be linked to a logger (data collector) that registers, stores and sorts data. The IR counter emits invisible infrared light which is reflected back to the sensor s re-

11 9 ceiver, either from a reflector opposite or from the person passing the sensor. When the beam of light is broken, an impulse is sent to the recorder. The sensor of the pressure pad counter responds to pressure, which causes an impulse to be sent to the recorder. Tested counters The project involved two IR counters and three automatic pressure pad counters which had been installed at two locations in the Järvafältet nature reserve in Sollentuna. IR counters The Eco Pyro Lens is one of the two IR counters tested. The sensor in the counter responds to temperature changes. When something with a temperature that differs from that of the surroundings passes by, a pulse is sent to a data logger with a built-in long-life battery. Recorded data are transferred to a PC from a palmtop computer. Data are displayed on the screen in diagrams and tables, and can be presented for different time intervals. The second IR counter is of a simpler type, assembled from components with a Diell sensor and digital recorder. The sensor s IR beam is bounced back off a reflector, and a pulse is sent to the recorder when the beam is broken. A 12 Volt rechargeable battery serves as the power source. Pressure pad counters All three pressure pad counters included in the project operate according to the same principle. A pressure pad is buried and covered with about 5 cm of earth or gravel. The changed pressure in the pad is converted to an electrical impulse which via a cable activates a digital recorder, and where appropriate a data logger. The pressure pad for the Eco Compteurs counter Eco Slab Counter is attached to a battery/logger unit of the same type as for the Eco Pyro Lens, and data are read off, transferred etc. in the same way. In the Chambers Step Counter counter, the pressure pad is connected by a control box to a digital recorder with a 9V battery, or alternatively two alkaline AA batteries. A data logger is attached

12 10 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 to the control box. The logger is programmed for start time and counting interval and is emptied of data onto a laptop computer on site or to a stationary PC. Data are presented in the form of diagrams and tables. The Schmidt Pressure Pad counter has a pressure pad attached to an accumulating digital recorder without a function for resetting to zero, and in this case without a logger. This counter is also available with a logger, from which data are transferred to a computer. The counter has a built-in battery, and the pressure pad is estimated to have a life of around five years in normal use. Choice of measuring site The choice of measuring site and accuracy in the installation of counters have a decisive bearing on the result of visitor counts. The choice of measuring sites for both pressure pad counters and IR counters with a short measuring range is limited. The counters must be installed at locations where it is possible to arrange passage points where visitors are guided through. It must also be possible to fit and conceal the counters. In the case of pressure pad counters, an additional requirement is that there must be solid ground with the possibility of burying and covering the counter s pressure pad. The work of finding good measuring sites and installing the counters generally takes longer than expected, but it can be made easier through good planning and accurate reconnaissance. By using a simple test form it is possible to test the counters reliability and check their setting and function. A weather diary is useful in evaluating results. This can assist in the interpretation of results, for example with regard to the impact of weather on visitor numbers.

13 11 Begrepp och förklaringar Räknare: Mekanisk eller elektronisk utrustning för räkning/registrering av passerande människor, djur eller fordon. Räknaren består av flera enheter beroende på typ av räknare, till exempel sändare, sensor, mottagare/reflektor, räkneverk, strömställare, batteri och kablar. Uttrycket räknaren används i det följande som ett samlande begrepp för hela utrustningen om inget annat anges. Sensor: Enhet som sänder ut och känner av signaler som aktiverar räkneverk eller logger. Kan vara av olika slag, t.ex. fotogivare i IR-räknare och tryckgivare i trampräknare. Logger eller datasamlare: Digital enhet i vilken data för räkningen programmeras och lagras. I skriften används Logger, som i det här sammanhanget är ett vedertaget begrepp. Display eller teckenruta: Fönster för avläsning av mekaniskt eller digitalt räkneverk. I skriften används Display, eftersom det numera är vanligt förekommande och även upptaget i Svenska Akademiens Ordlista. Mätplats eller räkneplats: Ordet mätplats är vedertaget i de här sammanhangen för den plats där räkne- /mätutrustningen är installerad eller där man genomför observationer.

14 12 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 Inledning Den nya naturvårdspolitiken med tydligare markering av friluftslivets betydelse ställer stora krav på planering och förvaltning. Att ta fram underlag i form av besöksantal och besöksmönster är en viktig del i arbetet. En fullständig kartläggning av besöksmönstret i exempelvis ett friluftsområde eller en nationalpark är ett omfattande arbete. Då räcker det inte att bara räkna besökarna. Det är också nödvändigt att ta reda på vilka besökarna är, varifrån de kommer, hur de kommer, när de kommer, varför de kommer, vad de tycker och hur de rör sig i området. Ett forskningsprojektet med den inriktningen genomfördes i Fulufjällets nationalpark år 2001 av turismforskningsinstitutet ETOUR på uppdrag av Naturvårdsverket. Intresset för besöksräkning i natur har ökat, inte bara i Sverige utan också internationellt, och flera internationella konferenser har hållits i ämnet. Inom Nordiska Ministerrådet pågår också ett nordiskt baltiskt samarbete om besöksräkning i natur. Besöksräkning med teknisk utrustning har gjorts tidigare i Sverige, men ett mer systematiskt arbete för att utveckla metoder och testa utrustning har inte kommit igång förrän under senare år. I samarbete med bland annat Upplandstiftelsen och Stiftelsen Tyrestaskogen påbörjade Naturvårdsverket 1997 projektet Räkna Friluftslivet med en genomgång av marknaden för teknisk utrustning lämplig för besöksräkning i natur. Några färdiga utrustningar fanns inte på den svenska marknaden. I Storbritannien och USA har man sedan länge arbetat med besöksräkningar i exempelvis nationalparker, och flera tillverkare finns för bland annat utrustningar som arbetar med infrarött ljus. Mätutrustning av det här slaget som ska användas i Sverige måste vara CE-märkt och uppfylla EMC-direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet. Det försvårar import av amerikanska räknare som då måste genomgå en procedur med tillverkardeklarationer och CE-märkning. I den här skriften redovisas översiktligt funktionen för olika tekniska utrustningar för att räkna besökare i naturen. Därefter redogörs för funktion och användning av de tre olika trampräknare och två IR-räknare som ingått i studien och som Naturvårdsverket har haft uppsatta och testat i Järvafältets naturreservat under cirka ett års tid.

15 I R - R Ä K N A R E F U N K T I O N O C H A N V Ä N D N I N G 13 I. Teknisk utrustning för besöksräkning i natur

16 14 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 Varför ska man räkna besökare i naturen? Friluftslivet har under senare år alltmer kommit att ses som viktig del i naturvården. I Regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik betonas särskilt den tätortsnära naturens betydelse för friluftslivet och dess värde som en resurs i folkhälsoarbetet. Ett led i den nya naturvårdspolitiken är också att göra naturreservat och nationalparker mer tillgängliga för besökare. Det är en utveckling som har stor betydelse för bland annat den turistnäring som i hög grad bygger på friluftsaktiviteter och naturupplevelser. Då krävs bra underlag för planering och förvaltning, inte minst i fråga om besöksmönster och antal besökare. Besöksräkning är en viktig del i det underlaget. Men för att kunna ta vara på möjligheterna och fördelarna med besökräkning är det nödvändigt att tillräcklig tid avsätts för planering och genomförande av räkningen, liksom för bearbetning och uppföljning av mätresultaten. Det finns flera skäl att räkna besökare i naturen: - Kartläggning av besöksfrekvens över tiden och på olika platser behövs som underlag för åtgärder för att förebygga naturslitage och konflikter mellan olika intressen i ett område. - Kunskap om besöksmönster behövs som underlag för underhåll och dimensionering av anordningar och anläggningar. - Kunskap om besöksmönster är ett viktigt underlag för prioriteringar, såväl i fråga om ekonomi som åtgärder för anläggning, drift och underhåll. - Uppgifter om besöksfrekvens och besöksmönster är viktiga för utvärdering av information och marknadsföring, arrangemang, kampanjer eller andra insatser för naturvård, friluftsliv och turism. - Faktauppgifter om besöksfrekvens har även betydelse som underlag för politiska beslut, till exempel i fråga om fysisk planering och om resurser till turism, friluftsliv och naturvård.

17 T E K N I S K U T R U S T N I N G F Ö R B E S Ö K S R Ä K N I N G I N A T U R 15 Teknisk utrustning för besöksräkning Funktion Ett tekniskt system för besöksräkning i naturen består i grunden av tre delar: - Strömkälla i form av batteri. - Ett räkneverk som registrerar antalet passerande. Räkneverken kan vara av olika slag; mekaniskt rullräkneverk med siffror som tickar fram ett steg för varje impuls, eller digitalt räkneverk med eller utan display. - En sensor som känner av när någon passerar, och ger en impuls till ett räkneverk. Ett fullständigt system för besöksräkning innehåller dessutom: - En logger som programmeras för räkning och registrerar, lagrar och sorterar mätdata från räkneverket. Insamlade data kan läsas av på räkneverk, tas ut på kort eller överföras till stationär eller bärbar dator för vidare bearbetning. - Programvara för loggern. - Programvara och dator för bearbetning och presentation av mätresultat. Sensorer Sensorer som används i räkneutrustningar kan vara av olika slag. En del av de sensorer som används i system med infrarött ljus, laser, ultraljud och radiosignaler är från början inställda så att löv, fåglar, svängande kvistar och liknande som snabbt passerar räknaren inte ska registreras. Optiska sensorer. Optiska sensorer består av en sändare och en mottagare för ljus. När ljusstrålen mellan sändaren och mottagaren bryts, eller reflekteras mot den som passerar, går en impuls till räkneverket. För alla system med optisk sensor finns risk för att sensorns lins kan bli smutsig, immig eller snötäckt, vilket kan påverka funktionen och därmed resultatens tillförlitlighet. Funktionen kan också påverkas vid snöfall och kraftigt regn, eftersom ljusstrålen då får svårare att tränga igenom.

18 16 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 Optiska sensorer fungerar enligt tre olika principer: - Direktavkännande envägs ljus. Sensorn med sändare och mottagare sänder ut en ljusstråle som reflekteras på mätobjektet tillbaka till sensorn. Används vanligtvis för korta mätavstånd upp till 5 meter. - Spegelreflekterande ljus (retro-reflektivt). Ljusstrålen från sensorn skickas tillbaka från en motstående reflektor. Systemet möjliggör mätavstånd på upp till 35 meter. Långa mätavstånd kräver stor precision i inställningen. En del räknare är därför utrustade med ett sikte som underlättar inställningen. - Sändare och mottagare i separata enheter. Ljusstrålen från sändaren går till en motstående mottagare. Systemet tillåter långa mätavstånd men kräver liksom för spegelreflekterande ljus stor precision i inställningen. Det behövs separata batterier för sändare och mottagare, eller kabelförbindelse mellan enheterna. Optiska sensorer arbetar med olika slags ljus: - Vitt synligt ljus: Det vita synliga ljuset är känsligt för störningar och kan påverkas av dimma, snöfall och regn. Det används därför vanligen inomhus, till exempel vid dörrpassager. - Infrarött ljus (IR): De ljussensorer som finns i färdiga utrustningar avsedda för besöksräkning i natur arbetar alla med infrarött ljus. Infrarött ljus är något svårare att ställa in mot reflektorer och mottagare än vitt synligt ljus. Det infraröda ljuset är osynligt och används i räknare enligt två olika principer. Vid aktivt infrarött ljus skickar sensorn ut en ljusstråle mot en reflektor, som skickar tillbaka strålen till sensorns mottagare. När ljusstrålen bryts aktiveras sensorn och en impuls går till räkneverket. Det finns också utrustningar med aktivt infrarött ljus som fungerar på motsvarande sätt, men med en ljusstråle som går mellan en sändare och mottagare istället för att reflekteras tillbaka till mottagaren i sensorn. I utrustningar med passivt infrarött ljus (PIR) skickar sensorn ut en ljusstråle som reflekteras tillbaka till sensorns mottagare från den som passerar, så kallad direktavkänning. Sensorer med passivt infrarött ljus kan också känna av temperaturförändringar och reagerar på att de passerande har en temperatur som avviker från omgivningens. En utrustning med passivt infrarött ljus är liten och förhållandevis lätt att installera eftersom ljusstrålen inte behöver ställas in mot reflektor eller mottagare. Direktavkänning med återspegling kan ha lägre precision i mätningarna än övriga metoder genom att det återspeglade ljuset till mottagaren

19 T E K N I S K U T R U S T N I N G F Ö R B E S Ö K S R Ä K N I N G I N A T U R 17 Besökaren registreras när den infraröda ljusstrålen mellan räknaren och reflektorn bryts. IR-strålen reflekteras tillbaka till sensorns mottagare från den som passerar. blir svagare. Utrustning med passivt infrarött ljus lämpar sig bra där man är beroende av en liten utrustning som går snabbt att installera. Som nämnts ovan är dock räckvidden förhållandevis kort. - Laser: Sändare med laserljus har mycket lång räckvidd och den tunna laserstrålen tränger bättre än infrarött ljus igenom smuts och imma på sensorns lins, liksom genom snö, regn och dimma. Laser finns både med osynligt och synligt rött ljus. Det synliga laserljuset ger en skarp röd prick på den som passerar. Eftersom laserljus kan uppfattas som obehagligt är det mindre lämpligt att använda för besöksräkning. Det kan också vara skadligt för ögonen att titta direkt in i sändarens lins. Lasersändare med mottagare kräver mycket hög precision i inställningen.

20 18 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 Ultraljud. Räknare med ultraljud fungerar enligt samma princip som system med infrarött ljus. Sändaren skickar ut en högfrekvent ljudkägla, antingen direktavkännande eller till en separat mottagare. Räknaren aktiveras när ljudkäglan reflekteras mot en passerande, respektive bryts. Räknare med ultraljud klarar kyla sämre än IR-sensorer, och signalstyrkan kan påverkas av förändringar i lufttemperatur. Radiosändare Utrustning med radiosändare fungerar enligt samma princip som räknare med ljus eller ljud. En sändare skickar ut radiosignaler i form av en stråle till en mottagare. När radiostrålen bryts förändras radiosignalens styrka och mottagarens sensor aktiveras. Radioräknaren har den fördelen att radiosignalerna passerar genom material som exempelvis plast och tunnare trä vilket ger bra möjligheter att dölja enheterna. Seismiska sensorer En seismisk sensor består av en kabel eller tryckplatta som reagerar på tryck eller vibrationer, och som är förbunden med ett räkneverk. På en del modeller kan känsligheten på sensorn ställas in för att anpassas till det som ska räknas. Tryckplatta och räknare kan grävas ner och på så sätt döljas helt. Tryckplattans sensor kan påverkas av förändringar i marken, till exempel vid kyla. Det kan också vara svårt att kalibrera utrustningen exakt liksom att beräkna rätt storlek på tryckplattan så att registreringen blir korrekt. Den s.k. slangräknaren reagerar på tryck och används för räkning av fordon. Seismiska sensorer reagerar på tryck.

21 T E K N I S K U T R U S T N I N G F Ö R B E S Ö K S R Ä K N I N G I N A T U R 19 Induktiva sensorer Induktiva system består av en räknare som är ansluten till en sensor i form av en kopparkabel som grävs ner eller läggs under snön, och som reagerar på metall. När till exempel en snöskoter passerar genom kopparkabelns magnetfält går en impuls från sensorn till räknaren. Val av mätplats Noggrannhet vid valet av mätplats liksom vid montering och inställning av räknarna har avgörande betydelse för resultatet av besöksräkningar. Valet av mätplats kan ses som ett val i två nivåer. Först väljs en plats som förmodas vara så representativ som möjligt med tanke på syftet med mätningarna. Därefter väljs den exakta platsen för installation av räknarna. För alla typer av räknare gäller att helst välja en plats där besökarna passerar efter varandra. Då minskar risken för felregistreringar på grund av att personer går i bredd eller flera ihop. Det kan ibland vara nödvändigt att ändra eller ordna till på mätplatserna för att kunna installera utrustningen eller styra besökarna. Det är då viktigt att arrangemanget inte påverkar besökarnas naturliga beteende eller drar till sig deras uppmärksamhet. Räknarna bör inte installeras på platser där besökarna kan tänkas stanna upp, till exempel i anslutning till anslagstavlor, utsikter eller annat. På platsen bör det finnas goda möjligheter att dölja utrustningen för att minska risken för okynnesregistreringar eller att utrustningen stjäls eller vandaliseras. Därför är det bra att välja en plats där besökarna har uppmärksamheten riktat åt annat håll, till exempel vid en spång, stätta eller ett naturligt blickfång. Det är inte alltid lätt att hitta en plats som uppfyller alla krav på en bra installation. Oftast är det nödvändigt att rekognoscera i förväg och välja ut några möjliga alternativ. Om räknarna ska sitta i välbesökta områden är det en fördel att arbeta med installationer och avläsningar tidigt på morgonen eller under annan tid när få är ute. Det minskar risken för att räknarna ska upptäckas eller att man ska behöva avslöja vad man håller på med. Flera villkor påverkar valet av mätplats. - Typ av räknare - Vad som ska räknas. - Möjligheter till installation - Möjligheter att kamouflera utrustningen.

22 20 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 Slab Counter Pyro lens Step Counter Räkneplats 1. Diell IR-sensor Schmidt trampräknare Räkneplats 2. Hämtning av data I princip går det att koppla alla typer av sensorer till räkneverk och/eller till en logger för bearbetning av insamlade mätdata. Mätdata kan sedan läsas av på räkneverket, i en display eller föras över till en dator för avläsning, bearbetning och utskrift. Enklare modeller av seismiska räknaren och IR-räknare har ett ackumulerande räkneverk anslutet till sensorn, och som läses av före och efter räkneperioden och på en del modeller går att nollställa. På mer avancerade utrustningar går det att ställa in mätintervall, till exempel timmar, dagar, dygn eller veckor. I det följande beskrivs sammanfattningsvis funktion och användning av de räknare som ingick i Naturvårdsverkets studie. En mer detaljerad beskrivning av funktion, installation, bearbetning av data m.m. återfinns i manualer och hjälpprogram för respektive räknare.

23 I R - R Ä K N A R E F U N K T I O N O C H A N V Ä N D N I N G IR-räknare funktion och användning

24 22 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 IR-räknare funktion och användning De IR-räknare som användes i Naturvårdsverkets studie fungerar i grunden på samma sätt: en sensor reagerar när den osynliga ljusstrålen bryts eller reflekteras och skickar en impuls via kabel till ett räkneverk. Kraven vid installation är i stort sett också desamma. Sensorn placeras så att den inte utsätts för direkt infallande soljus. Risken för direkt solljus, regn och snö på sensorns lins kan minskas om sensorn dras in en bit om den monteras i eller bakom uppborrade hål. Om sensorn monteras i exempelvis en fyrkantsstolpe kan man med spår- eller ledmarkeringar eller på annat sätt ge stolpen en naturlig funktion, vilket minskar risken för att sensorn ska upptäckas. Sensorn bör om möjligt sättas upp där besökarna inte kan gå i bredd och passerar på ett naturligt sätt. Man bör till exempel undvika att ha sensorn mitt i en vinkelgenomgång eller på mitten av en stätta. På sådana platser tar man tag i stolpar och räcken vilket ökar risken för separat registrering av armarna, och därmed minskad tillförlitlighet i resultaten. IR-räknare Diell (Egen hopsättning av olika komponenter) Produktbeskrivning Räknare med optisk sensor för aktivt infrarött ljus (spegelreflekterande-/retro-reflektivt ljus) och ihopmonterad av olika komponenter. Sensor Diell med diameter 18 mm. och längd 80 mm. Strömförbrukning 20mA. Lysdiod som indikerar när sensorn är Diell IR-sensor med Curtis impulsräknare, batteri och batteriladdare.

25 I R - R Ä K N A R E F U N K T I O N O C H A N V Ä N D N I N G 23 sluten. Sensorn har en 2 meter lång kabel för anslutning till batteri, räknare och i förekommande fall strömställare för nollställning av räknaren. Reflektor diameter 85 mm. Mätavstånd sensor reflektor upp till 4 meter. Temperaturområde - 25 till + 70 C. Strömkälla 12 V uppladdningsbar blyackumulator. Räknaren finns inte färdig, utan de olika komponenterna får köpas var för sig och byggas ihop till en färdig utrustning. Sensorn är utvändigt gängad med påskruvade mutterringar för att kunna monteras i borrat hål genom en skiva e.d. Sensorn kopplades till en vattentät impulsräknare Curtis med 6-siffrors LCD-display. En tryckströmställare kopplades till impulsräknaren för nollställning av displayen. Impulsräknaren stegar fram ett steg när ljusstrålen bryts och sensorn går tillbaks till slutet läge. Sensorns fördröjningstid är 4 ms, vilket i praktiken betyder att den reagerar i stort sett direkt och registrerar allting som bryter strålen. Endast en registrering sker även om ljusstrålen förblir bruten under en längre tid, till exempel om någon stannar upp framför sensorn. Minnet i räknaren bibehålls upp till 10 år även utan batterispänning. Det innebär att om exempelvis batteriet tar slut slocknar displayen, men mätarställningen sparas och blir synlig igen när räknaren får ström. Installation av räknaren Vid inställning riktas givaren mot reflektorn. Inställningen är riktig när lysdioden släcks. Om lysdioden är tänd utan att ljusstrålen är bruten är givaren fel inställd. När ljusstrålen bryts tänds lysdioden och indikerar att inställningen fungerar. Vid val av mätplats räcker det inte att finna en bra plats för givaren. Det måste också kunna gå att montera reflektorn i exakt rätt position, vilket gör att man kan behöva korrigera reflektorns läge i höjd- och sidled. Det bästa brukar vara att först montera sensorn ungefär i höfthöjd, mäta höjden från marken och sedan markera motsvarande höjd för reflektorn. Därefter kan det bli nödvändigt att med smärre korrigeringar söka efter rätt läge för reflektor och sensor. Ju längre avstånd mellan sensor och reflektor desto större precision krävs i inställningen. Reflektorn ska stå vinkelrätt mot givaren. Den positionen kan ibland vara svår att åstadkomma om reflektorn skruvas i klent rundvirke. En liten pinne eller annat kan då klämmas in bakom reflektorn för att stabilisera inställningen. De utgående kablarna från sensorn kan förlängas för anslutning till batteri, räknare och strömställare. Kabeldragning och anslutningar underlättas om man använder samma färger som

26 24 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 på kablarna från sensorn. Batteri, strömställare och räknare kan förvaras i en plastlåda e.d. med hål för ingående kablar och grävas ner. Vid anslutning, lossande och omkoppling av kablar bör batteriet vara frånkopplat för att inte riskera kortslutning som kan förstöra sensorn. IR-räknare Pyro lens (Tillverkare Eco Compteur) Produktbeskrivning Räknare med optisk sensor för passivt infrarött ljus (direktavkännande envägs ljus). Sensorn känner av temperaturskillnad när något bryter IR-strålen med en temperatur som avviker från omgivningens med mer än 1 C. Pyro lens har diameter 15 mm och längd 65 mm. Mätavstånd < 0,8 m för den sensor som användes i Naturvårdsverkets studie, vilket i praktiken betyder att fållan där räkningen sker kan vara något över en meter bred. Därefter har en nyare sensor tagits fram med mätavstånd < 4 m. Sensorn är kopplad med en 4 m. lång kabel med gängad anslutning till en sluten kombinerad logger- och batterienhet som också förser sensorn med ström. Det inkapslade lithiumbatteriet har en livslängd på 10 år och måste bytas ut av tillverkaren. Loggern registrerar och lagrar mätdata. Data lagras timme för timme och lagringskapaciteten är 1 år. Mätdata kan även läsas av på en display som aktiveras med en magnet. Displayen återgår till standbyläge 5 minuter efter aktivering för avläsning, och kan nollställas med hjälp av handdatorn. Om loggern lossas från kabeln återgår displayen till 0, men lagrade mätdata sparas. Mätdata tas ut från Eco Pyro lens med handdator.

27 I R - R Ä K N A R E F U N K T I O N O C H A N V Ä N D N I N G 25 Hämtning av data från Eco logger. loggern och förs över till PC med hjälp av en handdator. Med handdatorn aktiveras också loggern för räkning. Installation av räknaren Sensorn monteras horisontellt ungefär i höfthöjd och i ett läge så att den inte utsätts för direkt infallande solljus. Kabel och logger kan grävas ner, och loggern förvaras i något skyddande hölje, exempelvis en 2 liters glasslåda eller plastpåse. En särskild rund plastburk 24 x 20 cm med löstagbart lock avsedd att sättas ner i ett ca cm djupt grävt hål finns som tillbehör för förvaring av loggern. Programmering, hämtning och bearbetning av data. Överföring av registrerade data till PC för avläsning och bearbetning sker med hjälp av en handdator (Pocket PC eller Palm) som har synkroniserats med PC:n. Handdatorns batteri måste laddas cirka 4 timmar innan den installeras på PC:n. Det är viktig att handdatorn sedan laddas upp kontinuerligt, annars finns risk för att data kan gå förlorat. Data lagras i handdatorns minne under en vecka från det att batteriets laddning blir så svag att det inte går att få igång handdatorn. Om handdatorn ligger oladdad under en längre tid riskerar lagrade data att gå förlorade. Handdatorn ansluts till en PC och alla öppna program stängs innan installationen påbörjas. Den medföljande installations-

28 26 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 CD:n sätts in, och man följer sedan anvisningarna genom installationsprogrammet. Om installationen inte sätter igång automatiskt klickar man på Start väljer Kör och skriver in D:\autorun. exe för att sedan klicka på OK. Mjukvaran för Eco PC installeras i datorn enligt installationsprogrammet som finns på svenska, liksom den tryckta manualen där installation, programmering, hämtning och bearbetning av data m.m. beskrivs. Det beskrivs därför inte i den här skriften.

29 I R - R Ä K N A R E F U N K T I O N O C H A N V Ä N D N I N G Trampräknare funktion och användning

30 28 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 Trampräknare funktion och användning Allmänt Förutsättningen i det följande är att räknarna grävs ner i marken, vilket är den normala användningen. Det går att dölja tryckplattan även på annat sätt, exempelvis under mattor eller eventuellt också plattor av något slag. I Naturvårdsverkets studie användes tre olika trampräknare. Räknarna Eco Slab och Schmidt fungerar i grunden enligt samma princip: tryckplattan fungerar i princip som en luftkudde där lufttrycket inne i plattan förändras när någon kliver på den. Förändringen i lufttrycket registreras av en sensor i en transducer (tryckavkännare) där det omvandlas till en elektrisk signal som via en kabel påverkar en räkneenhet/datalogger. Chambers Step Counter har istället en elektonisk tryckavkännare som ligger inbakad mellan tryckplattans båda skikt, och sänder via kabeln direkt en signal till räkneenheten. För en del modeller finns möjlighet att koppla ihop flera tryckplattor för att på så sätt täcka in en större yta. Tryckplattan grävs ner i fast mark och täcks över med jord, grus eller annat. Den uppgrävda fyrkanten för tryckplattan bör vara något längre och bredare än plattan. Det är viktigt att botten i hålet är fast, jämn och slät. Man kan exempelvis lägga en plan och hård skiva i botten som underlag för tryckplattan. Om räknaren ska ligga mer eller mindre permanent på en och samma plats är en möjlighet att cementera botten. Den utgrävda fyrkanten ska var så djup att man får plats med omkring 5 cm fyllning ovanpå tryckplattan. Från tryckplattan grävs en ränna för kabeln fram till platsen för räknare/loggerenheten. Räknaren kan döljas helt eftersom även kabel och batteri/loggerenhet kan grävas ner. Trampräknare är mindre lämpliga att använda vintertid då risk finns för att tillförlitligheten minskar på grund av kyla, tjäle och snö. Kylan kan påverka känsligheten i tryckplattan. Tjäle och smältvatten kan medföra förändringar i marken under tryckplattan, och snö och is på marken över tryckplattan ändrar förutsättningarna för trycket. Alla tre trampräknarna som användes i projektet är inställda så att det endast blir en registrering även om en person sätter ner båda fötterna på tryckplattan. Val av mätplats Valet av mätplats har stor betydelse för räkningens tillförlitlighet. Eftersom tryckplattan är förhållandevis liten, om man inte kopplar ihop flera stycken, är det nödvändigt att hitta en plats där det är tämligen säkert att besökarna kommer att sätta ner foten. Därför

31 T R A M P R Ä K N A R E F U N K T I O N O C H A N V Ä N D N I N G 29 är det bra att själv provgå de platser som kan bli aktuella och ge akt på hur man kliver på ett naturligt sätt. Man kan också observera hur andra passerar och sätter ner fötterna. Tryckplattan placeras helst i en smal passage där det inte går att passera i bredd. Av det skälet är trampräknare mindre lämpliga att använda på motionsspår. Visserligen går det att koppla ihop flera tryckplattor upp till cirka 4 meters bredd för att fånga upp alla som springer på spåret. Men risken är ändå stor att de som springer lite fortare och med längre steg helt enkel kliver över raden med tryckplattor. Exempel på lämpliga platser är omedelbart före eller efter en stätta, en spång eller en trappa. Där tar alla avstamp respektive kliver ner på samma ställe. Också vid passage genom vinkelgenomgångar kliver i stort sett alla på samma ställe vid in- och utgång i vinkeln. Platsen ska också vara bra att gräva på utan för mycket sten och rötter i marken. Dessutom kan man behöva komma dit med ett par skottkärrslass grus att blanda i det uppgrävda material som man har grävt upp och lägger tillbaka. Ibland kan det vara nödvändigt att till exempel flytta en stätta eller vinkelgenomgång några meter för att få bra mark att gräva i. Det kan tyckas som en självklarhet men kan ändå vara lätt att inte tänka på; gräv inte ner räknaren på den sida av en stätta eller genomgång där det kan komma att gå djur på bete. Installation Samtliga trampräknare som beskrivs här installeras på i princip samma sätt. En fyrkant något större än tryckplattan grävs ut med ett djup så att det finns plats att täcka över plattan med omkring 5 cm sand eller jord. Täckningsmaterialet bör inte innehålla stenar eftersom de kan skada tryckplattan. En ränna för kabeln grävs från tryckplattan till loggern, som grävs ner eller göms på annat sätt. Man får inte dra i eller lyfta enheterna i förbindelsekabeln eftersom det då finns risk för att anslutningarna kan skadas. Räknaren Schmidt Pressure Pad (Tillverkare Schmidt Electronics) Produktbeskrivning Den modell av räknaren Schmidt Pressure Pad som användes i studien var utan logger och med ackumulerande räkneverk som saknar funktion för nollställning. Räknaren kan även fås med logger varifrån data tankas över till stationär eller bärbar dator via seriell port. Tryckplattan är i princip en luftfylld silikonkudde som pressas

32 30 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 Schmidt trampräknare Schmids trampräknare på plats, grästuvorna läggs tillbaka som täckning. ihop när någon trampar på den. Förändringen i lufttrycket påverkar en sensor i en tryckomvandlare och räkneenheten aktiveras via en elektronisk signal. Räknaren i studien hade tryckplatta med måtten 60 x 60 cm och en vikt på ca 3,5 kilo. Den finns även med måtten 60 x 100 cm. En 5 meter lång kabel förbinder tryckplat-

33 T R A M P R Ä K N A R E F U N K T I O N O C H A N V Ä N D N I N G 31 tan med räkneverket. Tryckplattan är klädd i mörkbrun grov väv som ger gott fäste för jord och grus som täckning. Livslängden på tryckplattan är omkring sex år nedgrävd i en stig eller väg med normal gångtrafik. Installation av räknaren Ett cirka 7 cm djup fyrkant grävs ut ungefär 5 cm större än tryckplattan runt om. En ränna, som sedan fylls igen, grävs för kabeln fram till platsen för räkneverket/loggern. Transducern på kabeln kan skyddas med en bit plaströr (ingår) eller slang som träs på från räkneverkssidan. Om man trär en bit rör eller slang över räkneverket kan detta grävas ner vertikalt med displayen uppåt, och döljas av till exempel ett täckande lock med en sten på. Räkneverket blir då lätt att komma åt och läsa av. Räknaren Eco Slab Counter (Tillverkare Eco Compteur) Produktbeskrivning Sensorn består av en 1,6 cm tjock tryckplatta i PVC-plast med måtten 60 x 50 cm. Vikt ca 5 kilo. En kort slang förbinder tryckplattan med en transducer (tryckavkännare) som via en 4 m. lång kabel vidarebefordrar impulserna från sensorn till en logger/batterienhet av samma typ som för IR-räknaren Pyro lens. Sensorns Eco Slab counter med handdator

34 32 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 känslighet är förinställd från fabrik på minimivikt 10 kilo. Upp till 6 tryckplattor kan kopplas ihop i bredd. Avläsning, inhämtning och bearbetning av data sker på samma sätt som för Pyro lens med en handdator. Också loggern är densamma. Loggern har kapacitet för att samtidigt lagra data från 10 olika räknare. Installation av räknaren Tryckplattan placeras i en 5 10 cm djup utgrävning cirka 5 cm större än tryckplattan runt om, och täcks med sand och/eller jord. Ränna och grop grävs för kabel och logger. Det går att få tryckplattan med en 5 cm hög pålimmad vaxkakemönstrad plasttäckning som fylls igen och binder lagret med grus eller sand. Men den hoppressade sanden och leran i vaxkakan gör att tryckplattan är mer än 3 gånger så tung när den grävs upp. Med vaxkakemönstret krävs en djupare utgrävning eftersom det behövs ett lager också ovanpå det. För installation av mjukvara, handdator, synkronisering och igångsättning, inhämtning, avläsning och bearbetning av data gäller detsamma som för IR-räknaren Pyro lens, och finns beskrivet på svenska i program och manual. Visning av data från Eco Slab Counter och Pyro lens.

35 T R A M P R Ä K N A R E F U N K T I O N O C H A N V Ä N D N I N G 33 Räknaren Chambers Step Counter (Tillverkare Chambers Electronics) Produktbeskrivning Sensorn består av en tryckplatta av PVC med standardmått 50 x 50 cm, men kan även fås i annan storlek. Flera tryckplattor kan kopplas ihop. Den tryckplatta som användes av Naturvårdsverket hade måttet 50 x 100 centimeter och vägde ca 10 kilo. En sensor i en elektronisk tryckavkännare mellan tryckplattans båda skikt sänder en signal via en 5 meter lång kabel till en kontrollbox. Kontrollboxen innehåller batteri, funktion för inställning av känslighet och räkneenhet med LCD-display. Den är försedd med två lysdioder: en grön för batterikontroll och en röd för funktionstest. Displayen nollställs med hjälp av en magnet som också används för funktionstest och kontroll av batteri. Vid funktionstest ska den röda lysdioden tändas när den aktiveras med magneten och någon trampar på sensorn. Då ska också räkneverket slå om på displayen. Sensorns känslighet är förinställd, men kan ökas för speciella förhållanden, till exempel om sensorn är extra djupt nedgrävd. Känsligheten justeras i den blå fyrkanten med vit rund platta med skruvskåra som sitter närmast batteriet. Känsligheten ökas när plattan vrids en aning medurs med en liten skruvmejsel. Den likadana enheten intill märkt RV2 har en funktion för justering av sensorns signalpuls för att undvika dubbelregistrering när en person trampar två gånger på tryckplattan. Inställningen ska normalt inte röras. Den är förinställd på 1,5 sekunder, men kan varieras Chambers Step Copunter.

36 34 R Ä K N A F R I L U F T S L L I V E T 2 mellan 0 och 5 sekunder. Under normala förhållanden används för räknaren ett 9V PP3 (6LR61) alkaliskt batteri, alternativt 2 stycken alkaliska AA batterier som räcker cirka 12 månader. Vid användning i mycket kallt klimat rekommenderas PP3 lithium magnesium batterier som räcker i 2 år. Som alternativ går det att använda 2 stycken lithium AA batterier, t.ex. Sonnerschein SL som räcker 4 år. En löstagbar logger för lagring av data är kopplad till kontrollboxen. I loggern programmeras de förutsättningar som ska gälla för räkningen: namn på datafilen, när räkningen ska påbörjas och avslutas samt mätintervall. Loggern har två lysdioder, men endast den gröna har en funktion i det här sammanhanget. Logger och kontrollbox är placerade i en skyddsbox av polycarbonat. Skyddsboxens lock skruvas fast och lossas med en specialnyckel. Byte av loggerbatteri Dataloggern levereras med installerat batteri med lång livslängd. Vid kontinuerlig användning av räknaren räcker batteriet ett par år. Innan man byter batteri måste loggern stoppas och lagrade data föras över till PC. Till loggern används ett 3,6 volt ½ AA litiumbatteri som Sonnenschein SL-750, Tadrian TL-2150/S eller Saft LS-3/LS Byte av batteri: 1. Se till att loggern är stoppad och den gröna dioden inte blinkar. 2. Lossa skruvarna och ta bort locket. 3. Sätt i batteriet enligt markeringarna i batterihållaren. När batteriet är rätt isatt tänds den gröna lysdioden ett par sekunder. 4. Om dioden inte tänds, ta ut batteriet och sätt in det på nytt. Se till att lockets packning är i gott skick. Skruva fast locket. Installation av räknaren Tryckplattan placeras i en 5 10 cm djup utgrävning och täcks med sand och/eller jord. Den kan också fästas på stadigt underlag som exempelvis en spång, bro eller liknande och täckas med exempelvis någon form av matta. Ränna och grop grävs för kabel och skyddsbox. Programmera för räkning (Gäller även Radio Beam) Mjukvaran är på engelska, men Chambers planerar att ge ut en svensk version under Loggern kan programmeras antingen