Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport"

Transkript

1 SLUTRAPPORT Uppsökande hembesök Hos personer 80 år och äldre Slutrapport Marita Nilsson September 2010

2 2(23) Uppsökande hembesök hos personer 80 år och äldre 3 Sammanfattning 3 Inledning 4 Bakgrund och förutsättningar 4 Syfte 5 Projektorganisation 6 Metod och tillvägagångssätt 6 Urval och undersökningsgrupp 6 Projektår 1, Projektår 2, Datainsamling 7 Databearbetning 7 Etiska aspekter 7 Resultat 8 Boende 9 Behov av bostadsanpassning 9 Hälsa 10 Välbefinnande 11 Fall och fallprevention 11 Aptit och vikt 12 Behov av insatser från hemtjänst samt trygghetslarm 12 Närstående 13 Sociala kontakter 13 Sociala aktiviteter 14 Känsla av ensamhet 14 Fysisk aktivitet 15 Resor 16 Vardagliga sysslor Hjälpbehovet 16 Iakttagelser och reflektioner vid hembesöken 17 Diskussion 17 Slutsatser 19 Förslag på vidareutveckling 20 Referenser 21

3 3(23) Uppsökande hembesök hos personer 80 år och äldre Sammanfattning I Täby kommun pågick projektet Uppsökande hembesök mellan september 2008 och juni Syftet var att kartlägga de äldres behov av vård och omsorg, hälsa och välbefinnande samt ge information om vad Täby kommun och primärvården kan erbjuda för hälsofrämjande och fallförebyggande åtgärder. Projektet vände sig till äldre personer, födda mellan , och som inte hade några insatser från äldreomsorgen, Täby kommun och som inte var sammanboende med personer som hade omsorgsinsatser. De äldre erbjöds genom brev ett hembesök och efter ytterligare ett år ett uppföljande hembesök. Första året deltog 152 personer i projektet och andra året 83 personer. Vid hembesöken användes en samtalsguide med frågor om hälsa, välbefinnande, fritidsintresse, sociala och fysiska aktiviteter, bostadssituation, närmiljö m.m. Resultatet av projektet visade att de flesta äldre mådde bra, hade goda relationer med sina anhöriga och var fysiskt aktiva. Flertalet av de äldre hade planerat för sitt boende och hade bostäder som var anpassade för eventuella funktionsnedsättningar. Vid hembesöken framkom att några av de äldre var i behov av att få kontakt förmedlad till socialtjänst och landstinget, t.ex. biståndshandläggare, bostadsanpassningsenhet, anhörigkonsulent och arbetsterapeut. Vidare framkom att många av de äldre hade hjälpinsatser av anhöriga. Hembesöken var mycket uppskattade och de äldre var överraskade att kommunen ville veta hur de mådde. Det var även uppskattat att de äldre gavs tid att berätta om sin livssituation och vardag. En mängd information lämnades vid hembesöken, t ex vad kommunen kan bistå med för hjälp, samt upplysningar om avgifter och telefonnummer. Vidare gavs också information vart de äldre kan vända sig vid behov av hjälpmedel, bostadsanpassning samt information om fallpreventiva åtgärder. Informationen anpassades efter individens behov. En slutsats som framkom i projektet var att de äldre fick sina hjälpbehov tillgodosedda i större utsträckning genom uppsökande verksamhet jämfört med om de själva söker sig fram till socialtjänsten och sjukvården. Projektledaren kom även i kontakt med drygt 10 % av de äldre som uttryckte att de besvärades av ensamhet och som inte alltid själva skulle söka kontakt med kommunen eller landstinget. Dessa fick också information om sociala dagverksamheter, frivilligorganisation samt det nyöppnade Seniorcenter.

4 4(23) Inledning Täby kommun erhöll år 2008 och 2009 stimulansmedel från Socialstyrelsen för att bedriva uppsökande hembesök till äldre. Projektet startade år 2008 och avslutades Under år 2010 var fokus på projektet att göra uppföljande hembesök hos de deltagare som deltog i projektet år Följande rapport inleds med att beskriva vilken kunskap som finns på området. Därefter beskrivs projektets syfte, och hur projektet genomfördes samt resultat och en diskussion om projektets slutsatser med förslag till vidare utveckling. Bakgrund och förutsättningar Både i Socialtjänstlagen (SOL) och i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) talas om kommunens och landstingets ansvar då det gäller förebyggande arbete. I Socialtjänstlagen slås det fast att socialnämnden bland annat skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt att den i sin uppsökande verksamhet ska upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område (bilaga 1). I Hälso- och sjukvårdslagen sägs bland annat att de förebyggande åtgärderna ska ge upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom och skada (bilaga 2). I Danmark har ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete visat att regelbundna hembesök ger trygghet och har en positiv effekt när det gäller äldres livskvalitet och vårdkonsumtion. I mitten av 80-talet jämförde forskarna hälsa och funktionsförmåga hos en grupp äldre som hade deltagit i försök med förebyggande hembesök med en grupp som inte hade fått hembesök. Resultaten visade att man med regelbundna hembesök hade kunnat förebygga behov av sjukhusvård och senarelägga flytt till särskilt boende. Danmark har sedan 1996 lagstiftat att personer över 75 år ska ha rätt till två förebyggande hembesök per år (Socialstyrelsen, 2002). Under åren bedrevs försöksverksamhet med förebyggande hembesök i 21 kommuner i Sverige. Socialstyrelsens slutsats efter försöksverksamheten är att metoden borde utvecklas och att fler kontrollerade studier behövs för att utvärdera de långsiktiga effekterna på både individ- och samhällsnivå. Några av de resultat som kunnat ses är en ökad trygghet hos de äldre, men också att bland annat vårdbehov minskar, vilket indirekt innebär att det man investerar i hembesöken sparas in genom minskade sjukvårdskostnader. En hypotes kan vara att hembesöken medverkar till att den äldre tas på allvar och görs delaktig i beslut samtidigt som han/hon får trygghet av att känna till systemet (Cornelius & Wånell, 2005). Enligt socialstyrelsen är det tre faktorer som har haft betydelse för i vilken utsträckning s.k. förebyggande hembesök har påverkat deltagarnas hälsa och funktionsförmåga. För det första handlar det om deltagarnas ålder, med stigande ålder ökar riskerna för sjukdom och funktionsnedsättning. De pro-

5 5(23) jekt som har haft högre medelålder bland sina deltagare har därmed också haft svårare att visa att hembesöken förbättrat hälsa. För det andra har antalet besök haft betydelse. I de fall där man bara gjort två besök under projekttiden ser man inga positiva effekter på funktionsförmågan. De som gjorde fyra eller fler besök visar överlag bättre resultat. För det tredje kan man se att besökens struktur har påverkat resultatet. Noggrant planerade besök med ett konkret sjukdomsförebyggande innehåll har gett bättre effekter (Socialstyrelsen, 2002). Den forskning som bedrivits visar att förebyggande hembesök har ett värde förutsatt att det bedrivs på ett strukturerat sätt av utbildad personal och att den äldre erbjuds flera besök. En svensk studie från Nordmaling har påvisat att kostnaderna för hembesöken uppvägdes av lägre kostnader för hemtjänst och hälso- och sjukvård. Även andra tidigare gjorda studier visar att fler besök hos den äldre visar positiva effekter i jämförelse med endast ett besök med gles regelbundenhet, till exempel en gång per år (Sahlén, 2008; Sherman, Söderhielm Blid, Törnkvist, Karp & Wånell, 2007). Vissa forskare har dragit slutsatsen att förebyggande hembesök minskar mortaliteten, förbättrar fysisk funktion, minskar behovet av sjukhusvård och hemtjänst och det är färre som bor i ett särskilt boende (Sahlén, 2008). Under tre år, från september 2000 till och med juni 2003, bedrev Täby kommun och Nordöstra sjukvårdsområdet i samverkan projektet Uppsökande verksamhet bland äldre i eget boende. Målgruppen var personer födda 1921 och Fyra hembesök gjordes hos 145 slumpmässigt utvalda personer. Ungefär två år förflöt mellan det första och sista besöket. Det visade sig att de flesta mådde bra, var nöjda med sitt boende, hade goda relationer med anhöriga var aktiva och rörliga. En mindre grupp var ensamma, nedstämda och kände oro (Eriksson, 2003). Täby kommun saknar strukturer för att bedriva uppsökande verksamhet hos äldre personer. Resultatet från detta projekt kan komma att ligga till grund för befintlig uppsökande verksamhet hos äldre personer i Täby kommun. Projektet genomfördes som två delprojekt, och kommer i sammanställningen benämnas som projektår 1, första hembesöket, och projektår 2, uppföljande hembesök. Syfte Att vid uppsökande hembesök kartlägga äldre personers, 80 år och äldre, behov av vård och omsorg samt ett år senare följa upp denna kartläggning. Att vid uppsökande hembesök hos äldre ge individuell anpassad information om vad Täby kommunen, landstinget och frivilligorganisationer

6 6(23) kan erbjuda för hälsofrämjande insatser med fokus på fallförebyggande åtgärder. Projektorganisation Beställare: Socialnämnd, Täby kommun, Styrgrupp: Susanne Rading Projektledare: Marita Nilsson Handledning: FoU Seniorium, Pia Klein, utvecklingskoordinator Referensgrupp: Barbro Vikberg, distriktssköterska, Täby Centrum Doktorn, Agneta Skeppström, arbetsterapeut, Primärvårdsrehab, Sanna Öhman, Anhörigkonsulent Metod och tillvägagångssätt Urval och undersökningsgrupp Urvalet skedde utifrån förutbestämda kriterier. Kriterierna var inledningsvis att personerna skulle vara födda mellan och inte ha några insatser från äldreomsorgen, Täby kommun och inte vara sammanboende med personer som hade omsorgsinsatser. Under projektår 1 tillkom personer som hade två timmar avgiftsfri hemtjänst/månad, till följd av styrgruppens nya direktiv. Under projektår 2 var kriteriet att man skulle ha deltagit i projektet år 1 och vara bosatt i eget boende. Projektår 1, Under projektår 1 deltog 152 personer, 79 män och 73 kvinnor, födda mellan De flesta, 110 personer, var födda mellan 1913 till Urvalet gjordes genom att 220 personer identifierades i befolkningsregistret som uppfyllde projektets kriterier och av dessa avböjde 68 personer att delta i projektet. Orsakerna till att de inte ville delta i projektet varierade, bland annat uttrycktes att de inte hade behov och några uttryckte att de inte orkade ta emot besök på grund av t ex sjukdom. De som avböjde att delta i projektet erbjöds att få informationsmaterial hemskickat. Projektår 2, 2010 Under projektår 2, deltog 83 personer, 43 kvinnor och 40 män, födda mellan Urvalet gjordes genom att de deltagare som medverkat i projektet år 1, 152 personer, erbjöds ett år senare ett uppföljande hembesök. 69 personer avböjde att delta bland annat på grund av att de upplevde sig inte ha behov av uppföljande hembesök och några hade flyttat till särskilt boende och uppfyllde därmed inte projektets kriterier. Några deltagare hade också avlidit.

7 7(23) Datainsamling Datainsamlingen genomfördes på samma sätt projekt år 1 och 2. För att ge befolkningen i Täby en första information beskrevs projektet både på kommunens hemsida samt i lokaltidningen. Därefter skickades ett brev med information om projektet samt erbjudan om ett hembesök, (bilaga 3). Efter ca en vecka kontaktades deltagarna via telefon för förfrågan om de ville delta i projektet och var de positiva till att delta bokades tid för hembesök. Vid hembesöken användes en samtalsguide med frågeområden som berörde faktorer som livsstil med bl. a. fysisk aktivitet, fallprevention, boendemiljö, hjälpbehov (bilaga 4). Samtalsguiden utarbetades av projektledaren. Intervjuerna skedde i dialogform, med möjlighet till att ställa följdfrågor. Angående fallprevention erbjöds deltagarna också en genomgång av hemmet i vad som kan vara viktigt att tänka på för att förebygga fall. Vidare erbjöds deltagarna broschyrer med information om äldreomsorgens och primärvårdens verksamheter, färdtjänst, frivilligverksamheter samt hur fallskador kan förebyggas. Vid hembesöken fördes också fältanteckningar. Efter hembesöken förmedlade projektledaren vid behov kontakt med olika professioner t ex bistånds- och färdtjänsthandläggaren i kommunen, samt till arbetsterapeuterna i primärvården. De brister i närmiljön som deltagarna i projektet tog upp sammanställdes och överlämnades skriftligt till gatukontoret. Projektledaren har under projektets gång träffat referensgruppen vid 3 tillfällen för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Databearbetning Resultaten från samtalsguiden med fältanteckningarna dokumenterades och sammanställdes i Excel och Netigate. Därefter har datamaterialet, resultat från samtalsguiden och fältanteckningarna analyserats och sammanställts. Etiska aspekter Allt material avidentifierades gällande person och plats. Samtliga deltagare fick skriftlig information om projektet samt att de utan någon förklaring hade rätt att avbryta sitt deltagande om de så önskade.

8 8(23) Resultat Figur 1. Andelen deltagare, ensamboende respektive sammanboende, män och kvinnor, födda , bosatta i Täby kommun, 2009 och % % 75% 80% 70% 66% 60% 58% Andel (%) 50% 40% 34% 43% 30% 20% 25% 20% 10% 0% Kvinnor Män Kvinnor Män Bor ensam Bor med maka/make eller annan De ensamboende och sammanboende grupperna var nästan lika stora. Det var dock övervägande kvinnor som var ensamboende och flest män som var sammanboende.

9 9(23) Boende Figur 2. Andelen deltagare, män och kvinnor, födda som bor i flervåningshus utan hiss, flervåningshiss med hiss, villa och radhus samt seniorboende, i Täby kommun, 2009 och % % 55% 61% 50% Andel (%) 40% 30% 30% 25% 20% 10% 0% 13% 12% 3% 1% Flervåningshus utan hiss Flervåningshus med hiss Villa/radhus Seniorboende De flesta personerna bodde i flervåningshus med hiss eller villa/radhus. Drygt 10 % bodde i flervåningshus utan hiss. Flera av de äldre hade fått sin bostad anpassad, t ex var trösklarna borttagna samt att ledstänger och stödhandtag var monterade. Det sistnämnda framför allt i badrum. De allra flesta hade planerat för sitt boende med hänsyn till framtida behov och var nöjda med sitt boende. Några var bekymrade över att hiss saknades i fastigheten och uttryckte att de borde ha planerat för sitt boende tidigare. Ett fåtal av de äldre önskade flytta till ett äldreboende när de inte längre klarade av sitt boende. Några tänkte sälja sin villa och köpa en lägenhet i flerfamiljshus med hiss. Ett par personer ville flytta närmare sina anhöriga. Behov av bostadsanpassning Analysen visade att vid första hembesöket var det 16 personer som hade behov av bostadsanpassning, t ex önskade flera personer byta ut badkar till dusch, någon behövde hjälp med att ta bort trösklarna, en annan få hjälp med en dörröppnare till hiss- och entrédörren. De som hade behov av bostadsanpassning fick upplysning samt kontakt förmedlad till ansvarig för

10 10(23) bostadsanpassningsenheten i kommunen. Vid det andra, uppföljande hembesöket, var det nio personer som hade behov av bostadsanpassning då främst med byte av badkar till dusch. Hälsa Figur 3. Andelen deltagare, män och kvinnor, födda , bosatta i Täby kommun som bedömde sin hälsa med variablerna mycket bra, bra, dålig samt mycket dålig, 2009 och % % 60% 60% 70% 56% 55% 50% Andel (%) 40% 30% 20% 10% 0% 25% 23% 21% 20% 18% 15% 14% 12% 4% 5% 1% 3% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Mycket bra Bra Dålig Mycket dålig Övervägande delen av de äldre uppgav att deras hälsa var bra och mycket bra trots vissa krämpor som de ofta relaterade till det naturliga åldrandet. Det fanns ingen större skillnad mellan könen. Vid det första besöket uppmärksammades 25 % kvinnor och 21 % män med ohälsa. Några av dessa behövde få kontakt med biståndshandläggare, färdtjänsthandläggare bostadsanpassningsenhet eller till arbetsterapeuten i primärvården, och fick kontakterna förmedlade av projektledaren. Vid det andra besöket uppmärksammades att det var flest män som upplevde sin hälsa som dålig eller mycket dålig. Vid önskemål förmedlades även då kontakter till olika aktörer, bland annat till biståndshandläggare, arbetsterapeuten i primärvården eller bostadsanpassningsenhet.

11 11(23) Välbefinnande Figur 4. Andelen deltagare, män och kvinnor, födda , bosatta i Täby kommun som bedömde sitt välbefinnande med variablerna mycket bra, bra, dåligt samt mycket dålig, 2009 och % 70% 74% 66% 66% 73% 60% 50% Andel (%) 40% 30% 26% 27% 20% 10% 0% 15% 12% 13% 9% 7% 6% 5% 1% 1% 0% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt De allra flesta personerna upplevde sitt välbefinnande som mycket bra och bra. Flera personer var aktiva och deltog i föreningsliv, utövade någon form av fysiska aktiviteter och hade ett socialt nätverk. Det fanns ett visst vemod över att de inte längre klarade av eller orkade vara aktiva. Det fanns även vemod och sorg över att livskamraten, vänner och bekanta blivit sjuka eller avlidit. Fall och fallprevention Vid hembesöken informerades de äldre om fallpreventiva åtgärder samt erbjöds i samband med detta en genomgång av hemmet. Några fick också praktiskt hjälp med att t ex plocka bort mattor som kunde utgöra ett hinder och orsaka fallolycka och även kontakt förmedlad till arbetsterapeuten i primärvårdsrehab för inskaffande av hjälpmedel. Antal fallolyckor och andel av de intervjuade 2009 och Inomhus 33 22% 21 25% Utomhus 23 15% 11 13% Summa % %

12 12(23) Tabell 1. Antalet och andelen fallolyckor inomhus och utomhus, hos deltagarna, män och kvinnor, födda år , bosatta i Täby kommun, 2009 och Analysen visade att vid det första hembesöket hade 37 % av personerna råkat ut för en fallolycka under det senaste året och vid det uppföljande hembesöket hade 39 % av personerna råkat ut för en fallolycka under det senaste året. De äldre uppgav att fallolyckorna berodde bland annat på yrsel, dålig balans, sladdar eller mattor som man snubblade på. Några personer uppgav även att påverkan av mediciner hade orsakat fall. År 2009 skedde15 % av fallen utomhus och orsakades bland annat av isfläckar eller dåligt underhållna vägar och gator varav 15 personer fick uppsöka sjukhus eller läkare för sina skador. Vid uppföljande hembesök var det en ökning med 3 % av fallolyckor inomhus och en minskning med 2 % av fall utomhus. Flera av de äldre hade då fått tillgång till bland annat ledstänger monterade i badrummen, duschpallar samt gånghjälpmedel både inom- och utomhus och uttryckte att det var lättare och tryggare att förflytta sig. De brister i närmiljön som personerna tog upp sammanställdes och överlämnades skriftligt till gatukontoret. Aptit och vikt Vid första hembesöket var det 25 personer som påtalade att de ofrivilligt hade gått ned i vikt under det senaste året. Och vid det uppföljande hembesöket svarade sex personer att de hade ofrivilligt gått ned i vikt under det senaste året. De äldre uppgav att orsaker till viktnedgång var bland annat olika sjukdomar, nära anhörigs bortgång, pågående tandvårdsbehandling och sämre aptit med stigande ålder. Några äldre önskade få hjälp med matlagning och dessa fick kontakt förmedlad till biståndshandläggare i kommunen. De flesta äldre lagade sin mat själva, några köpte och värmde färdiglagad mat. En del fick hjälp med matlagning av sina anhöriga. Många uppgav också att det var tråkigt att laga mat åt sig själv och att äta ensam. Behov av insatser från hemtjänst samt trygghetslarm Vid första hembesöket visade analysen att 32 personer behövde 2 timmar avgiftsfri hemtjänst i månaden, t ex städhjälp. Några personer hade också behov av trygghetslarm. 17 personer var i behov av daglig hjälp från kommunen i form av tillsyn, personlig omvårdnad, hjälp med hushållsarbete samt trygghetslarm. Vid uppföljande hembesöket behövde 13 personer 2 timmar avgiftsfri hemtjänst i månaden, då främst hjälp med städ. Sex personer var i behov av mer omfattande hjälp, och det kunde handla om allt ifrån tillsyn, personlig om-

13 13(23) vårdnad, matlagning, ledsagning, städ, tvätt och avlastning till anhöriga. Nio personer var i behov av trygghetslarm. Närstående De flesta äldre hade kontakt med någon eller några närstående. Flera av dessa fick hjälp av närstående och andra gav hjälp till närstående. Fick hjälp av närstående Antal Andel Antal Andel % % Tabell 2. Antalet och andelen deltagare, män och kvinnor, födda år , bosatta i Täby kommun, som fick hjälp av närstående, 2009 och Stor andel av de äldre fick sitt hjälpbehov tillgodosett av anhöriga, det gällde framför allt med de praktiska göromålen i hemmet. Vid hembesöken uppmärksammades att flera av de äldre önskade hjälp från kommunen istället för av anhöriga och fick kontakt förmedlad till biståndshandläggare i kommunen. Vid uppföljande hembesök var det flera som hade fått hjälp från kommunen och var mycket nöjda med dessa insatser. Gav hjälp till närstående Antal Andel Antal Andel % % Tabell 3. Antalet och andelen deltagare, män och kvinnor, födda år , bosatta i Täby kommun, som gav hjälp till närstående, 2009 och Vid första hembesöket gav 26 % av de äldre hjälp till sina närstående och flertalet av dessa var make/maka eller sambo. Ett fåtal var anhörigvårdare och hade behov av avlastning i hemmet, dessa fick kontakt förmedlad till biståndshandläggare och anhörigkonsulent i kommunen. Vid uppföljande hembesök var andelen äldre som hjälpte någon av sina anhöriga 23 %. Några av de äldre hade fått 2 timmar avgiftsfri hemtjänst i månaden och bistånd i form av avlastning i hemmet. De som önskade fick kontakt förmedlat till biståndshandläggaren i kommunen. Sociala kontakter Många av de äldre hade ett väl fungerande socialt nätverk. De fick besök och besökte själva sina anhöriga, barn, barnbarn, grannar och andra bekanta varje vecka. Några ställde även upp vid behov som barnvakt och hämtade

14 14(23) och lämnade på dagis och skola. Trots den höga åldern hos de äldre, födda , var många aktiva, familjen betydde mest och utgjorde det viktigaste sociala nätverket. Vid första hembesöket var det 24 %, av de äldre som träffade någon annan person en gång i månaden eller inte alls. 35 % av de äldre gjorde nästan aldrig eller inga alls planerade besök utanför hemmet. Vid uppföljande hembesök var det 25 % av de äldre som träffade någon annan, en gång i månaden eller inte alls, och 58 % gjorde nästan aldrig eller inga alls planerade besök utanför hemmet. Orsaker var att de inte orkade delta i olika aktiviteter, några hade anhöriga som inte bodde i närheten eller att de inte ville vara till besvär för sina anhöriga, ligga till last som någon uttryckte det. De som hade få eller inga kontakter alls med andra fick vid båda besöken information om frivilligorganisationer samt möjlighet att delta i kommunens sociala dagverksamhet och det nyöppnade Seniorcenter. Sociala aktiviteter Flera hade ett socialt nätverk utöver barn och barnbarn eller andra anhöriga, flera deltog även regelbundet i olika aktiviteter och sammankomster. Många uttryckte att det var viktigt att få vara delaktig och umgås med andra. Det gav en känsla av samhörighet och att fortfarande vara del i ett sammanhang. Flera var passiva medlemmar i någon förening. Några uppgav att de aldrig varit aktiva inom föreningsliv och hade inget intresse eller behov av att delta. De flesta uppgav dock att de var nöjda med att ha kontakt med sina nära anhöriga och hade ingen ork eller lust att delta i olika aktiviteter. Att klara av sin vardag med de sysslor som det innebar var viktigt. Livet fick en mening när man hade struktur i sin tillvaro och klarade av så mycket som möjligt själv. Vid första hembesök var det 22 % av de äldre som besökte någon mötesplats för äldre och 20 % deltog regelbundet i evenemang. Exempel på aktiviteter/evenemang som personerna deltog i var pensionärsföreningar, väntjänsten, föreläsningar på biblioteket, konserter, opera, teater, olika aktiviteter på seniorboende, idrottsevenemang, sångträffar, aktiviteter i kyrkan. Vid uppföljande hembesök var det 13 % av de äldre som besökte någon mötesplats för äldre och 24 % av de äldre deltog regelbundet i olika evenemang. De som inte var så aktiva uttryckte att dagen gick åt att sköta om hemmet eller att de hade ingen lust eller ork. Känsla av ensamhet Vid första besöket var det 12 % av de äldre som uttryckte att de besvärades av ensamhet. Vid det uppföljande hembesöket uttryckte 14 % av de äldre att de led av ensamhet. Orsaker till det uppgavs bland annat vara att man hade mist en make/maka, många av vännerna var sjuka eller hade avlidit. Några

15 15(23) av dessa hade också ett mycket litet socialt nätverk. Information gavs om olika frivilligorganisationer samt till kommunens sociala dagverksamhet och det nyöppnade Seniorcenter. Fysisk aktivitet Figur 5. Andelen deltagare, män och kvinnor, födda år , bosatta i Täby kommun som utövade promenader/annan fysisk aktivitet respektive utövade ingen fysisk aktivitet % 74% 70% 63% 60% 53% 50% 47% Andel (%) 40% 37% 38% 30% 26% 20% 10% 0% Kvinnor Män Kvinnor Ingen fysisk aktivitet Promenader och/eller annan akt Vid det första hembesöket utövade 58 % av de äldre någon form av fysisk aktivitet dagligen, framför allt promenader. 31 % av de äldre ägnade sig även åt andra motionsaktiviteter bland annat gymnastik cykling, stavgång, simning, bassängträning, trädgårdsarbete, golf eller tennis. 16 % av de äldre behövde hjälp med att komma ut och den hjälpen gavs av nära anhöriga. Vid det uppföljande hembesök var det 42 % av de äldre som utövade någon form av fysisk aktivitet, framför allt promenader, och 12 % av de äldre deltog i gymnastik, simning, golf eller skidåkning. Orsaker till att de äldre inte deltog i fysisk aktivitet var bland annat nedsatt syn/hörsel, försämrad hälsa på grund av sjukdomar eller att orken inte räckte till. Flera var nöjda med att sköta om hemmet och få vardagen att fungera. Endast två personer önskade sällskap vid utevistelse och dessa fick kontakt förmedlad till biståndshandläggare i kommunen och frivilligorganisationer.

16 16(23) Resor Relativt många personer körde bil men undvek stadstrafik och mörkerkörning. För att kunna göra inköp var tillgång till bil eller färdtjänst en förutsättning för många av de äldre som bodde i ytterområdena. Vid det första hembesöket körde 63 personer bil, flest män och 26 personer hade färdtjänst. Vid uppföljande hembesök var det 37 personer som körde bil och 27 personer hade färdtjänst.flera av de äldre använde sig även av kollektivtrafik, framför allt Närtrafiken. De som hade behov av färdtjänst fick kontakt förmedlad till färdtjänsthandläggare i kommunen. Projektledaren gjorde även åtta färdtjänstutredningar. Vardagliga sysslor Hjälpbehovet Figur 6. Andelen deltagare, män och kvinnor, födda år , bosatta i Täby kommun som klarade följande aktiviteter på egen hand: toalettbesök, bad/dusch, klädsel, stiga ur sängen/lägga sig i sängen, städning, tvätt, lakanstvätt, matlagning samt inköp gå på toaletten? bada eller duscha? klä av och på dig? stiga upp och lägga dig i sängen? 99% 100% 92% 95% 98% 99% 99% 100% sköta städning? 46% 73% sköta tvätt av sängkläder? 67% 72% sköta tvätten? 72% 78% matlagning? 86% 89% inköp? 69% 80% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 12 Andel Ja (%) De flesta personer klarade sig när det gällde den personliga omvårdnaden. Behovet av hjälp bestod främst i praktiska göromålen i hemmen, såsom matlagning, städ, tvätt och handling. De flesta hade make/maka, barn eller andra anhöriga i närheten som de vände sig till vid behov av hjälp. Vid upp-

17 17(23) följande hembesöket var det flera som hade fått hjälp t.ex. med städ, det fanns även de som hade fått mer omfattande insatser från kommunen. Iakttagelser och reflektioner vid hembesöken Analysen visade att de äldre uttryckte uppskattning över att kommunen tog initiativ och personlig kontakt med de äldre. Detta gav kommunen ett ansikte och tillit skapades över tid vilket skapade trygghet för de äldre. De äldre hade stort behov av information och stöd. Det framkom att många av de äldre hade tänkt kontakta kommunen kring frågor gällande äldreomsorgen men att det inte hade blivit av. Flera av de äldre hade tankar och funderingar kring äldreomsorgen. Bland annat vad man kan få för hjälp den dagen man är i behov av det? Vad det är för kostnad och hur man går till väga? Några av de äldre hade även en viss negativ bild och misstänksamhet mot äldreomsorgen som den ibland hade framställts via media och fick under hembesöket möjlighet att ställa frågor. Det var även viktigt för de allra flesta äldre att klara sig så självständigt som möjligt, och de flesta hade planerat för sitt boende och ville bo kvar i det egna hemmet. Under hembesöket gavs tid för de äldre att berätta om sin livssituation och vardag. Det var många av de äldre och även deras anhöriga som återkom till projektledaren med ytterligare frågor. Diskussion De allra flesta äldre som deltog i projektet upplevde sin hälsa och välbefinnande som gott. De var fysiskt aktiva och hade ett fungerande socialt nätverk vilket ligger i linje med Wånell, Lagergren, & Thorslunds studie (2001) som hälsobringande särskilt angelägna faktorer. Ca 25 % av de äldre uppgav att de hade dålig eller mycket dålig hälsa och välbefinnande. Det fanns även äldre som besvärades av ensamhetskänslor. I Wånell, Lagergren & Thorslunds studie (2001) om äldres hälsa och välbefinnande i Stockholms län, framkom att god hälsa är relaterat till socioekonomiska förutsättningar. Nästan alla kommuner med relativt stor andel äldre ligger i länets centrala delar. I majoriteten av kommuner har en stor andel av de äldre hög genomsnittlig inkomst och längre utbildning. När det gäller ohälsan är den ojämnt utspridd över länet. Danderyd har lägsta ohälsonivån bland de äldre ca 11.8 %, Täby har ca 12 % i ohälsotal i jämförelse med Norrtälje som har högsta ohälsonivå, ca 15.6 %. Vidare framkom att en ökning av fysiska aktiviteter ger hälsoeffekter även efter 60 års ålder. Till och med i den fjärde ådern, 85 år och äldre kan man se resultat av nyinsatt fysisk träning i form av ökad muskelstyrka, förbättrad balans och kondition. Det man främst behövde hjälp med var de praktiska göromålen i hemmet som inköp, städ, och tvätt. Den hjälpen gavs som regel av anhöriga, make/maka eller barn och de allra flesta ville bo kvar i eget boende.

18 18(23) I befolkningsregistret uppfyllde 220 personer projektets kriterier och av dessa avböjde 68 personer att vara med, bland annat att de var så friska och aktiva att de inte hade behov eller tid, det fanns även de som inte orkade på grund av ohälsa. Att så många avböjde att medverka kan vara en bidragande orsak till det positiva resultatet. Vid hembesöken framgick att de äldre hade behov av information, stöd och hjälp. De var många av de äldre som fick hjälp av sina anhöriga. Exempelvis fick vid första hembesöket 40 personer sitt hjälpbehov tillgodosett av anhöriga, som annars skulle ha varit kommunens ansvar. Vid det uppföljande hembesöket var det 29 av de äldre som fick hjälp av sina anhöriga. Flera av besöken ledde till förmedling av kontakt med biståndshandläggare, bostadsanpassning och arbetsterapeuter. De äldre fick även information om frivilligorganisationer och möjlighet att delta i social dagverksamhet. Information gavs även om kommunens anhörigstöd och anhörigkonsulenten. Flertalet av äldre ville bo kvar i sina hem och hade redan tidigare planerat för att bostaden skulle fungera även högre upp i åldern. Endast nio personer hade vid det uppföljande hembesöket behov av bostadsanpassning som skulle kräva åtgärder såsom att ta bort trösklar eller byta ut badkar till dusch. I projektet framkom att 37 % av de äldre hade fallit vid det första hembesöket och att vid uppföljande hembesöket var det trots information en ökning med två procent till 39 % av fallolyckor. Fallolyckor bland äldre leder till fler dödsfall, större antal vårdtillfällen på sjukhus och fler besök på akutmottagningar än någon annan typ av olycka gör utgjorde fallolyckor 48 procent av antalet dödsolyckor (Estreen, 2007). Fallolyckor är också ett folkhälsoproblem som orsakar stora lidanden och kostnader. Kostnader som är förknippade med fallolyckor uppskattas till ca.14 miljarder kronor, varav nästan fem miljarder i direkta kostnader för landstingen och kommunerna och ungefär nio i försämrad livskvalitet. Man beräknar att kostnader för fallolyckor kommer att öka till ca 22 miljarder kronor år 2050 (Gyllensvärd, 2009 ). Den totala vårdkostnaden för okomplicerad höftoperation orsakad av fallolycka kostar kronor (Räddningsverket, 2007). Vid hembesöken gavs fallpreventiva insatser, som kan tänkas minska antalet fallolyckor. Vidare framkom i projektet att ca 20 personer valde att hålla sig inomhus under vintermånaderna av rädsla att falla och skada sig p.g.a. halka och dåligt underhållna vägar. Några av de äldre fick hjälp av sina anhöriga att komma utomhus. Både de äldre och deras anhöriga var nöjda med hembesöken. Besöken upplevdes som ett bra initiativ av kommunen. Många äldre hade någon av sina anhöriga med under besöket och samtalet. Flera uttryckte att det var posi-

19 19(23) tivt att ha en person från kommunen att vända sig till med sina frågor. Det uppskattades av de äldre att det gavs tid att ställa frågor och få berätta sina livsberättelser under besöken. För många av de äldre var det lättare att få information om kommunens stödinsatser via uppsökande hembesök än att själva söka rätt på information. Hembesöket upplevdes inte heller som att det var en myndighetsperson som kom på besök utan mer som ett besök som möjliggjorde att få prata om sin vardag, sin livssituation och samtidigt få information och upplysning. Som en följd av besöken har flera av de äldre eller deras anhöriga återkommit till projektledaren med ytterligare frågor. Samtidigt som de har uttryckt hur värdefullt det är att ha någon att ringa till vid frågor och funderingar. Kommunen har fått ett ansikte och blivit personlig. Av de totalt 152 personer som fick hembesök var det 83 personer som ville få uppföljande hembesök. Orsaker till att man tackade nej till hembesöket var bland annat att de äldre tyckte att de inte hade behov av ytterligare besök. Under projektår 1, deltog 152 personer och projektår 2, 2010 deltog 83 personer. De äldre fick ett brev hemskickat med information och ett erbjudande om hembesök. Brevet följdes upp efter en vecka med ett telefonsamtal. Under detta samtal bokades en tid för hembesök om intresse fanns. Under besöken användes en samtalsguide som låg till grund för samtalet. Samtalet var anonymt och tog ca 1.5 2,5 timmar till anspråk. En viktig förutsättning för samtalen var att hembesöken inte var tidsbegränsade. Flexibilitet fanns under hembesöket, t.ex. frågorna i samtalsguiden gicks igenom när det passade under samtalet. Samtalsguiden har inte heller följts upp strikt då den kunde motverka ett bra och fritt samtal. Samtalsguiden har kompletterats och omformulerats efter att intervjuerna har avslutats då det under projektets gång visade sig att vissa frågor inte var relevanta. Registrering av svaren och fältanteckningarna har registrerats i Exel och Natigate. Det har dock visat sig vara svårhanterad och ska man fortsätta att registrera svaren måste man se efter ett bättre verktyg för detta ändamål. Slutsatser Projektet gav oss kunskap om äldre personer i Täby födda mellan som inte hade omsorgsinsatser under Under tiden för den första intervjuomgången tillkom personer med två timmar avgiftsfri hemtjänst/månad till följd av styrgruppens nya direktiv. Svarsfrekvensen uppgår till 69 % baserat på det ursprungliga urvalet. Population dvs. personer bosatta i Täby födda mellan utan någon form av omsorgsinsatser under

20 20(23) Urval dvs. antal deltagare som 152 blev intervjuade under projektår 1 Bortfall 68 Tabell 4. Population, urval och bortfall. Man kan konstatera att äldre i Täby i det här urvalet hade god hälsa och ett väl fungerande socialt nätverk. Endast 5 % (7,6 personer) hade mycket dålig hälsa. De äldre fick sina hjälpbehov tillgodosedda i större utsträckning genom uppsökande verksamhet jämfört med om de själva söker sig fram till socialtjänsten och sjukvården. Anhöriga är på olika sätt en resurs. Mot bakgrund av resultaten från detta projekt är det angeläget att lyfta fram deras individuella behov och önskemål. Uppsökande verksamhet kan även här fylla en funktion genom att förmedla kontakter mellan anhöriga och anhörigkonsulter och anhörigstödets verksamhet. Drygt 10 % av de äldre uttryckte att de besvärades av ensamhet. Dessa personer är det angeläget att fånga upp och att följa dessa personer över tid. De uppsökande hembesöken möjliggjorde detta. Många deltagare i projektet upplevde att de hade lite kunskap om vad kommunen, landstinget och frivilligorganisationerna kan erbjuda för tjänster. De uppsökande hembesöken möjliggjorde att de äldre fick individuellt anpassad information med möjlighet att ställa frågor. Den information som gavs vid hembesöken var på det sättet ett komplement till de utskick som kommunen och landstinget gör. De äldre ökade sin kunskap vilket kan skapa trygghet för de äldre. De äldre upplevde att de var nöjda med att få hembesök och flera återkom till projektledaren med olika frågeställningar som ibland ledde till olika åtgärder. En tillit mellan de äldre och projektledaren utvecklades under projektets gång. Flera personer uttryckte också önskemål om ytterligare hembesök. Förslag på vidareutveckling Med utgångspunkt från ovanstående slutsatser föreslås att de uppsökande hembesöken fortsätter med projektets metod som bas. Metoden bör utvecklas för att kunna erbjuda mer individuellt riktade insatser till de äldre som utrycker att de besväras av ohälsa och ensamhet. Slutligen bör det skapas möjlighet och utrymme för att följa dessa individer över tid.

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun

Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Information om hjälp, stöd och omsorg i Karlshamns kommun Omsorgsförvaltningen ansvarar för äldreomsorg, LSS stöd och service, social psykiatri samt individ- och familjeomsorg. I den här broschyren hittar

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre

Stöd och omsorg för äldre. Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre Stöd och omsorg för äldre Information om vilket stöd som finns till dig som är äldre 2 Denna broschyr är uppdaterad 29 september 2014. Du kan också lyssna på informationen som finns på Umeå kommuns webbplats.

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med

Äldreomsorg i NYNÄSHAMN. En guide till vad du kan få hjälp med Äldreomsorg i NYNÄSHAMN En guide till vad du kan få hjälp med Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Att ansöka om hjälp och stöd 3 Hemtjänst 4 Stöd 5 Färdtjänst 6 Särskilt boende 7 I hemmet 8 Tryggt

Läs mer

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun

Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Årsrapport 2014 Personer födda 1934 Elisabeth Bennet Bakgrund Det förebyggande hembesöket har varit en permanent verksamhet i Lunds kommun sedan 2011. Syftet med hembesöken

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun Trygghet och glädje hela livet Äldreomsorg i Karlskrona kommun Hej senior! I den här broschyren berättar vi om de olika insatser som Karlskrona kommun erbjuder dig som fyllt 65 år. Sveriges pensionärer

Läs mer

Grästorps kommun Socialförvaltningen

Grästorps kommun Socialförvaltningen SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGEFORMULÄRET I PROJEKTET FALLFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 75-80 år MARS SEPTEMBER 2011 Marianne Henström Maria Toll Resursenheten. Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning..4 Syfte.

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedömningen

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Uppsökande Verksamhet

Uppsökande Verksamhet Uppsökande Verksamhet Förebyggande hembesök 2006/ 2007 Östersunds kommun Ett projekt i samarbete mellan Östersunds kommun och Jämtlands Läns Landsting Sammanställt av Inger Jacobsson Östersunds kommun

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning Individuell prövning Alla insatser inom äldreomsorgen prövas individuellt och utgår från dina specifika behov. Varje område har en biståndshandläggare som utreder dina behov vid hembesök och/eller vårdplanering.

Läs mer

Dokumentationsmall för SoL-utredningar

Dokumentationsmall för SoL-utredningar Dokumentationsmall för SoL-utredningar Ansökan Aktualisering: Hjälptext: Här ska det framgå hur ärendet har uppstått, vem som tagit initiativ, om det skett via en anmälan, ansökan eller på annat sätt.

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL Innehåll: Riktlinjer för heminstruktörsverksamheten Inledning Bakgrund till heminstruktörsverksamheten hörsel Behovet

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Om du är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionshinder kan du få stöd och hjälp i ditt eget hem. Vi på vårdbolaget TioHundra

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE

PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Äldreomsorgskontoret PROJEKT HÄLSOSAMT ÅLDRANDE Delrapport 060915 Projektledare Ann-Christine Mohlin 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan 1. INLEDNING 3 2. PROJEKTORGANISATION 3 3. SYFTE 3 4. MÅL 3 5. METOD

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg

Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg TÖREBODA KOMMUN Vård och omsorg Socialnämnden 2010-02-23 Sidan 1 av 6 Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg Giltighet fr. o. m 2010-04-01 Socialtjänstlagen 1

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X HebyFS 2008:8 Infördes i författningssamlingen den 26 november 2008 Äldreplan i Heby kommun; Kommunfullmäktige beslutade 1 den 19 november

Läs mer

Stöd till anhörigvårdare

Stöd till anhörigvårdare Revisionsrapport Stöd till anhörigvårdare Surahammars kommun Kerstin Karlstedt Stina Björnram Surahammars kommun Söd till anhörigvårdare Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfråga...3 2.2. Metod och avgränsningar...3

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Landstingshuset, Smedjan, Kalmar

Landstingshuset, Smedjan, Kalmar KALMAR KOMMUN Pensionärsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdag 2012-10-03 Tid Kl 13:00 16:00 Plats Landstingshuset, Smedjan, Kalmar Omfattning 30-41 ande Anette Lingmerth (S) ordf. (kommunstyrelsen) Gunilla Johansson

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer