VOLLEYBOLL 2001 Reviderad enligt FIVB-Regelboken (r7cf) KLAS HEJDENBERG

Transkript

1 VOLLEYBOLL 2001 Reviderad enligt FIVB-Regelboken (r7cf) KLAS HEJDENBERG DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

2 Kapitel 9 UPPSTÄLLNINGAR Reglernas krav vid grunduppställningen Djupledsförhållande Sidledsförhållande Exempel på olika uppställningar Hur man avgör var en spelare står DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 9:1

3 REGLER 9. Uppställningar 7.4 PLACERINGAR När bollen slås av servaren måste varje lag vara uppställt inom sin planhalva enligt sin rotationsordning (förutom servaren) Spelarnas positioner är numrerade på följande sätt: De tre spelarna längs med nätet är framlinjespelare och har positionerna 4 (vänster fram), 3 (center fram) och 2 (höger fram) De andra tre är baklinjespelare och har positionerna 5 (vänster bak), 6 (center bak) och 1 (höger bak) Spelares inbördes placering Var och en av baklinjespelarna måste vara placerad längre från nätet än motsvarande framlinjespelare Framlinjespelarna respektive baklinjespelarna måste vara placerade i sidled enligt Regel Spelarnas placeringar är bestämda och kontrolleras med hjälp av fötternas kontakt med golvet på följande sätt: varje framlinjespelare måste ha åtminstone en del av en fot närmare mittlinjen än motsvarande baklinjespelares fötter varje höger-(vänster-)spelare måste ha åtminstone en del av en fot närmare höger (vänster) sidlinje än motsvarande centerspelares fötter När serven har slagits får spelarna förflytta sig och placera sig var som helst på sin egen planhalva och i friområdet. 7.6 ROTATION Rotationsordningen bestäms av den inlämnade startrotationsordningen och kontrolleras med hjälp av serveordningen och spelarnas inbördes positioner genom setet När mottagande lag har vunnit serverätten ska lagets spelare rotera en position medsols: spelaren på position 2 roterar till position 1 för att serva, spelaren på position 1 roterar till position 6 etc. 9:2 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

4 KOMMENTARER 9. Uppställningar Spelarna har numrerade placeringar på planen enligt följande: Position Position Position Position Position Position Alla spelare kan spela på samtliga positioner. Spelarna i laget som tagit emot den senaste serven byter positioner, roterar, om laget vunnit bollen. 2. Spelarna på pos 2,3 och 4 kallas framlinjespelare. Spelarna på pos 5,6 och 1 kallas baklinjespelare. 3. Spelarnas nummer (siffran de har på tröjan) har inte med deras positioner att göra. 4. Följande ska gälla i serveögonblicket: - Pos 2 ska stå närmare mittlinjen än pos 1. - Pos 3 ska stå närmare mittlinjen än pos 6. - Pos 4 ska stå närmare mittlinjen än pos 5. - Pos 2 ska stå närmare höger sidlinje än pos 3. - Pos 1 ska stå närmare höger sidlinje än pos 6. - Pos 4 ska stå närmare vänster sidlinje än pos 3. - Pos 5 ska stå närmare vänster sidlinje än pos Det är fötternas placering som räknas: Om en spelare står med båda fötterna på golvet så gäller den fot som är närmast respektive linje. Om en spelare står med en fot i golvet så gäller den. Om en spelare inte har någon fot i golvet så räknas det ställe där spelaren senast var i kontakt med golvet. DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 9:3

5 KOMMENTARER 9. Uppställningar 6. Reglerna säger inget om t ex följande fall (de är alltså tillåtna): - Pos 1 står närmare mittlinjen än pos 4. - Pos 4 står närmare högra sidlinjen än pos 2. - En baklinjespelare står längre bak än sin motsvarande framlinjespelare. 7. Om någon funktionär ser att ett lag står fel uppställt, eller att fel servare står beredd att serva, så ska man vänta med att påpeka detta tills serven är slagen. Det är först då som felet uppstår. FIGURER: FÖTTER.( f=framlinjespelare, b=baklinjespelare) f f b b Rätt f f b b f f b b FEL FEL 9:4 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

6 KOMMENTARER 9. Uppställningar Exempel på olika servemottagningsuppställningar: (samma nr som pos) Vilka är riktiga? På lappen står: På planen står: a) ROTATIONSORDNING b) c) d) e) f) g) DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 9:5

7 Kapitel 17 VID NÄTET Spel ovanför nätet Spel under nätet När en spelare berör nätet Att störa spelet under nätet Övertramp av mittlinjen DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 17:1

8 REGLER 17. Nätet 9.4 BOLL UTE Bollen är ute när: den berör antennerna, rep, stolpar eller själva nätet utanför sidobanden den passerar nätets lodräta plan helt eller delvis utanför passerområdet, förutom i det fall som beskrivs i Regel den helt passerar nätets lodräta plan under nätet (Regel och Figur 5). 11. BOLL VID NÄTET 11.1 BOLL SOM PASSERAR NÄTET Boll som spelas in på motståndarnas planhalva måste passera nätet i passerområdet (Figur 5). Passerområdet är det lodräta området ovanför nätet som begränsas enligt följande: nedåt av nätets övre kant åt sidorna av antennerna och deras tänkta förlängningar uppåt av taket Boll som passerat nätets lodräta plan till motståndarnas friområde helt eller delvis genom det yttre passerområdet, får spelas tillbaka inom lagets tillåtna slag under förutsättning att: spelaren inte berör motståndarnas planhalva om bollen, när den spelas tillbaka, passerar nätets lodräta plan igen helt eller delvis genom det yttre passerområdet på samma sida av planen. Motståndarna får inte hindra en sådan handling BOLL SOM BERÖR NÄTET Boll som passerar nätet (Regel ) får beröra nätet BOLL I NÄTET Boll som spelas in i nätet får spelas vidare om det sker inom lagets tre tillåtna beröringar (Regel 10.1), Om bollen förstör någon maska i nätet eller river ner det ska den spelas om. 12. SPELARE VID NÄTET 12.1 BERÖRING ÖVER MOTSTÅNDARNAS PLANHALVA Vid blockering är det tillåtet för en blockerare att beröra bollen ovanför motståndarnas planhalva om man inte stör motståndarnas spel före eller under deras anfall (Regel 15.3) Efter anfallet är det tillåtet att passera med handen över nätet, om beröringen gjordes i eget luftrum INTRÅNG UNDER NÄTET Det är tillåtet att tränga in i motståndarnas luftrum under nätet om det inte stör motståndarnas spel Intrång på motståndarnas planhalva förbi mittlinjen: Det är tillåtet att beröra motståndarnas planhalva med foten/fötterna eller handen/händerna om någon del av foten/fötterna eller handen/händerna berör mittlinjen eller är direkt ovanför mittlinjen Att beröra motståndarnas planhalva med någon annan kroppsdel är förbjudet En spelare får beröra motståndarnas planhalva efter det att bollen blivit död (Regel 9.2) En spelare får tränga in i motståndarnas friområde om det inte stör motståndarnas spel. 17:2 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

9 REGLER 17. Nätet 12.3 NÄTBERÖRING Att beröra nätet eller antennen (Regel ) är inte fel utom om det sker när en spelare gör en spelhandling eller om en beröring stör spelet När spelaren slagit bollen får han/hon beröra stolparna, repen eller andra föremål utanför nätets totala längd om det inte stör spelet När en boll spelas in i nätet så att det berör en motspelare så ska detta inte räknas som ett fel SPELARES FEL VID NÄTET En spelare berör bollen eller en motståndare i motståndarens luftrum före eller under motståndarens anfall (Regel ) En spelare gör intrång i motståndarens luftrum under nätet och stör motståndarnas spel (Regel ) En spelare gör intrång på motståndarnas planhalva (Regel ) En spelare berör nätet eller antennen när han/hon gör en spelhandling eller om en beröring stör spelet (Regel ). DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 17:3

10 KOMMENTARER 17. Nätet 1. Man får inte beröra bollen över nät ovanför motståndarnas planhalva (undantag: blockering) och inte heller störa motståndarna. Det är viktigt att förstedomaren är uppmärksam på detta. Han/hon är ju mycket bra placerad. 2. Bollar som passerar under nätet får man hämta tillbaka innan hela bollen passerat nätets lodräta plan. Om bollen träffar en motspelare så är bollen död och den spelarens lag vinner bollen. I vissa lägen kan det vara svårt att avgöra om spelaren gjort något fel. Det är inte tillåtet för en spelare på andra sidan nät att söka bollen för att störa motspelarna, men man har ju alltid rätt att vara på sin egen planhalva. 3. En boll som passerar nätet utanför eller ovanför en antenn mot motståndarnas friområde får spelas tillbaka igen, förutsatt att den spelas i motståndarnas friområde och att den går tillbaka på samma sida och utanför eller ovanför samma antenn. Motståndarlaget får inte hindra en sådan räddning. 4. En boll som passerar nätet utanför eller ovanför en antenn mot motståndarnas friområde dör när den har passerat motståndarnas friområde om den inte spelas tillbaka igen. 5. Om en spelare råkar trampa en motspelare på fötterna utan att det blir övertramp så gör man inget fel. Såvida man inte trampade med avsikt förstås. Förstedomaren avgör, men andredomaren ska vara till hjälp. 6. Det är inget fel om två motspelare råkar vidröra varandra under nätet. Det är bara fel om någon av dessa spelare har stört motståndarens spel. 7. Vid övertramp av mittlinjen så är det bara fötterna och händerna som får röra motståndarnas planhalva. Alla andra kroppsdelar som rör motståndarnas planhalva förbi mittlinjen är fel. 8. Exempel på felaktig nätberöring (= avblåsning): a) Anfallare eller blockerare berör nätet på väg upp, under utförandet av anfallet respektive blockeringen eller på väg ner. b) Anfallare eller blockerare berör nätet innan de landat och återfått balansen. c) Spelare berör nätet när han/hon låtsas anfalla för att dra på sig block. d) Spelare berör nätet när han/hon är på väg i anfallsområdet mot en boll eller försöker nå en boll. e) En nätberöring som stört spelet (domarna avgör). 9. Exempel på godkänd nätberöring (= ingen avblåsning): a) Spelare berör nätet efter det att han/hon har landat och återfått balansen, efter att ha anfallit eller blockerat. b) Spelare som är i balans berör nätet när han/hon ska vända sig om inför en förflyttning till en annan plats på planen utan direkt avsikt att spela bollen där. 17:4 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

11 KOMMENTARER 17. Nätet 10. Om nätet rör en spelare så är det inget fel. Om nätet buktar in över en planhalva så är det inte felaktig nätberöring om spelaren oavsiktligt skulle röra den buktiga delen av nätet som befinner sig på dennes sida. Påtala sådana nät i protokollets anmärkningsruta!. 11. Om en spelare avsiktligt berör en boll genom nätet ska dennes lag förlora bollen p g a nätberöringen och spelaren ska bestraffas för osportsligt uppträdande. 12. Det är tillåtet att hoppa över motståndarnas planhalva om man inte berör planhalvan och inte stör motståndarna (Fig s 96). Förstedomaren gör bedömningen om det stört. Det blir dock ingen bestraffning om detta skulle ske, utan bollen går bara över till motståndarna. 13. Tecknet för boll som passerar under nätet är peka på mittlinjen. DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 17:5

12 Kapitel 18 ANFALL Vad är ett anfall Var får spelaren röra bollen i ett anfall När motspelare rör bollen samtidigt ovanför nätet När är ett anfall avslutat DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 18:1

13 REGLER 18. Anfall 10. ATT SPELA BOLLEN Varje lag ska spela på och i sitt eget spelområde (förutom Regel ). Bollen får dock återhämtas utanför friområdet BOLL SOM PASSERAR NÄTET Boll som passerat nätets lodräta plan till motståndarnas friområde helt eller delvis genom det yttre passerområdet, får spelas tillbaka inom lagets tillåtna slag under förutsättning att: spelaren inte berör motståndarnas planhalva om bollen, när den spelas tillbaka, passerar nätets lodräta plan igen helt eller delvis genom det yttre passerområdet på samma sida av planen. Motståndarna får inte hindra en sådan handling ANFALL Alla bollar som spelas mot motståndarnas planhalva, utom serve och block, anses som anfallsslag I samband med ett anfallsslag tillåts enhands undanläggning bara om bollen slås rent och inte fångas eller kastas Ett anfallsslag är fullbordat i det ögonblick bollen helt passerar nätets lodräta plan eller berörs av en motståndare BEGRÄNSNINGAR VID ANFALLSSLAG En framlinjespelare får fullborda ett anfallsslag på vilken höjd som helst, förutsatt att bollberöringen sker helt i eget luftrum (förutom Regel ) En baklinjespelare får fullborda ett anfallsslag på vilken höjd som helst bakom anfallsområdet: Vid upphoppet får inte hans fot/fötter ha berört eller passerat anfallslinjen Efter tillslaget får han/hon landa i anfallsområdet En baklinjespelare får också fullborda ett anfallsslag i anfallsområdet, om bollen i tillslagsögonblicket inte är helt över nätets överkant Ingen spelare får fullborda ett anfallsslag på motståndarens serve när bollen är i anfallsområdet och helt ovanför nätets överkant FEL I SAMBAND MED ANFALL Spelaren berör bollen i motståndarens luftrum En spelare slår ut bollen En baklinjespelare fullbordar ett anfallsslag i anfallsområdet om bollen i tillslagsögonblicket är helt ovanför nätets överkant En spelare fullbordar ett anfallsslag i samband med motståndarens serve när bollen är i anfallsområdet och helt ovanför nätets överkant En libero fullbordar ett anfallsslag om bollen i tillslagsögonblicket är helt ovanför nätets överkant En spelare fullbordar ett anfallsslag när hela bollen är högre än nätet, om bollen innan spelats med fingerslag av en libero i anfallsområdet BERÖRING ÖVER MOTSTÅNDARNAS PLANHALVA Vid blockering är det tillåtet för en blockerare att beröra bollen ovanför motståndarnas planhalva om man inte stör motståndarnas spel före eller under deras anfall Efter anfallet är det tillåtet att passera med handen över nätet, om beröringen gjordes i eget luftrum. 18:2 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

14 KOMMENTARER 18. Anfall 1. Alla bollar som spelas mot motståndarnas planhalva är anfall (utom serve och block). Det har ingen betydelse vilken typ av slag det anfallande laget använder. 2. Ett anfall är avslutat/fullbordat då hela bollen har passerat nätet eller vidrört en blockering. 3. Vid eget anfall får man bara beröra bollen ovanför sin egen planhalva. Om en spelare vidrör bollen ovanför motståndarnas planhalva har han/hon gjort fel ( felaktig översträckning ). Om bollen befinner sig mitt över nätet får spelaren bara beröra den del av bollen som är på den egna sidan. 4. Om två motspelare berör bollen ovanför nätet samtidigt bedömer man vem som spelat bollen sist genom att titta vart bollen tar vägen. Går den mot lag A s sida så har lag B varit sist på bollen. Om bollen tar i antennen efter samtidig beröring så blir det omboll. 5. Omboll döms om motspelare håller bollen samtidigt. 6. Vid enhandspetningar gäller det att se efter att bollen inte fångas eller kastas. Beröringen får inte heller vara för lång. DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 18:3

15 Kapitel 19 FÖRSVAR Vad är blockering Vad är blockeringsgrupp Bollkontakt vid blockering Blockering av serve När får man överblockera DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 19:1

16 REGLER 19. Försvar 12.1 BERÖRING ÖVER MOTSTÅNDARNAS PLANHALVA Vid blockering är det tillåtet för en blockerare att beröra bollen ovanför motståndarnas planhalva om man inte stör motståndarnas spel före eller under deras anfall. 15. BLOCKERING 15.1 DEFINITIONER Blockering är en handling nära nätet då spelarna sträcker sig högre än nätets överkant för att hindra en boll som kommer från motståndarna. Det är bara framlinjespelare som får utföra en fullbordad blockering BLOCKERINGSFÖRSÖK Ett blockeringsförsök utförs då blockeringen inte berör bollen FULLBORDAD BLOCKERING En blockering är fullbordad när en blockerare berör bollen KOLLEKTIV BLOCKERING En kollektiv blockering utförs av två eller tre spelare nära varandra och är fullbordad när en av dem rör bollen BOLLBERÖRING VID BLOCKERING På varandra följande (snabba och oavbrutna) beröringar får göras av en eller flera blockerare om beröringarna görs under en handling BLOCKERING I MOTSTÅNDARNAS LUFTRUM Vid blockering får spelaren placera sina händer och armar i motståndarnas luftrum under förutsättning att handlingen inte stör motståndarnas spel. Det är därför inte tillåtet att beröra bollen i motståndarnas luftrum förrän en motståndare har utfört ett anfallsslag BLOCKERING OCH LAGETS BERÖRINGAR En blockering räknas inte som ett av lagets slag. Alltså, efter en blockberöring, har laget rätt till tre slag för att returnera bollen Första slaget efter en blockering får göras av vilken spelare som helst, inklusive den spelare som berörde bollen vid blockeringen BLOCKERING AV SERVEN Det är förbjudet att blockera motståndarens serve FEL I SAMBAND MED BLOCKERING Blockeraren berör bollen i motståndarnas luftrum före eller samtidigt med motståndarens anfallsslag En baklinjespelare utför eller deltar i en fullbordad blockering Blockering av motståndarens serve Bollen går ut efter blockering Blockering av bollen i motståndarens luftrum utanför antennen En libero utför ett blockeringsförsök enskilt eller kollektivt. 19:2 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

17 KOMMENTARER 19. Försvar 1. För att ett slag ska vara blockering krävs följande: a) Någon del av kroppen ska vara över nätkanten. b) Spelaren ska vara nära nät. "Nära nät" brukar vara ungefär en armlängds avstånd. c) Slaget ska vara menat att hindra en boll från motståndarsidan. 2. En blockeringsgrupp består av flera spelare som blockerar samma boll. 3. Överblockering: Beröring mellan boll och spelare ovanför motståndarnas planhalva Blockering på egen sida: Beröring mellan boll och spelare endast ovanför egen planhalva. Blockeringsförsök: Ingen beröring mellan boll och spelare. 4. Följande krävs för att man ska få överblockera: a) Bollen ska komma från motståndarsidan (sista beröring gjord av en motspelare). b) Motståndarna ska ha spelat färdigt bollen. 5. Vid blockering räknas all bollberöring, av de blockerande spelarna som sker i en och samma handling, som blockeringsslaget. Om en ny handling påverkar bollens riktning ska detta räknas som lagets första slag efter blockering. 6. Om en baklinjespelare blockerar eller deltar i en blockeringsgrupp så är blockeringen felaktig. I en blockeringsgrupp behöver baklinjespelaren inte nödvändigtvis ha berört bollen. Det blir fel ändå. 7. Det är inte tillåtet att blockera serven. 8. Många spelare använder ibland ett slag som påminner om blockering för att få en boll från den egna sidan över nät in på motståndarnas sida. Det kan inte räknas som blockering eftersom bollen inte kommer från motståndarsidan. Om detta slag emellertid kommer efter motståndarblockets beröring så är det inget fel. 9. En spelare som inte har någon del av kroppen ovanför nätet anses inte blockera. Detta är särskilt viktigt då en baklinjespelare befinner sig i närheten av en blockering. Tänk också på detta om det gäller att avgöra när ett lag slår första slaget efter en blockering. 10. Om en boll hålls mot vajern, nätet eller nätets överkant så ska förstedomaren blåsa för hållen boll. DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 19:3

18 KOMMENTARER 19. Försvar 11. Två frågor: a) Lagets passare, som är baklinjespelare, hoppar i anfallsområdet upp och passar en boll som är helt över nätkanten. Det är lagets andra slag. Bollen passas snett emot nätet. En anfallsspelare är beredd att slå bollen, då den plötsligt överblockeras (=beröring av bollen ovanför motståndarnas planhalva) av en spelare i mottagande lag. Vilket lag vinner bollen? b) Lagets passare, som är baklinjespelare, hoppar i anfallsområdet upp och passar en boll som är helt över nätkanten. Det är lagets andra slag. Bollen passas snett emot nätet. En anfallsspelare är beredd att slå bollen, då den plötsligt blockeras (=beröring av bollen ovanför egen planhalva) av en spelare i mottagande lag. Vilket lag vinner bollen? I dessa båda frågor gäller det avgöra vilket fel som begås först. I fråga a) bryter blockeringen anfallet på ett felaktigt sätt eftersom anfallande lag därigenom inte fått spela bollen färdigt. Anfallande lag vinner alltså bollen. I fråga b) blockeras anfallet på ett korrekt sätt (man får alltid blockera ovanför egen planhalva). Bollen dör då den berörs av denna blockering eftersom baklinjespelaren i och med detta har gjort felaktigt anfall. Mottagande lag vinner alltså bollen. 19:4 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

19 Kapitel 20 BAKLINJESPELAREN När är ett anfall fullbordat Hur får en baklinjespelare anfalla Baklinjespelare som deltar i blockering DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 20:1

20 REGLER 20. Baklinjespelaren 14. ANFALL 14.1 ANFALL Alla bollar som spelas mot motståndarnas planhalva, utom serve och block, anses som anfallsslag Ett anfallsslag är fullbordat i det ögonblick bollen helt passerar nätets lodräta plan eller berörs av en motståndare BEGRÄNSNINGAR VID ANFALLSSLAG En baklinjespelare får fullborda ett anfallsslag på vilken höjd som helst bakom anfallsområdet: Vid upphoppet får inte hans fot/fötter ha berört eller passerat anfallslinjen Efter tillslaget får han/hon landa i anfallsområdet En baklinjespelare får också fullborda ett anfallsslag i anfallsområdet, om bollen i tillslagsögonblicket inte är helt över nätets överkant FEL I SAMBAND MED ANFALL En baklinjespelare fullbordar ett anfallsslag i anfallsområdet om bollen i tillslagsögonblicket är helt ovanför nätets överkant (Regel ). 15. BLOCKERING 15.1 DEFINITIONER Blockering är en handling nära nätet då spelarna sträcker sig högre än nätets överkant för att hindra en boll som kommer från motståndarna. Det är bara framlinjespelare som får utföra en fullbordad blockering BLOCKERINGSFÖRSÖK Ett blockeringsförsök utförs då blockeringen inte berör bollen FULLBORDAD BLOCKERING En blockering är fullbordad när en blockerare berör bollen (Figur 8) KOLLEKTIV BLOCKERING En kollektiv blockering utförs av två eller tre spelare nära varandra och är fullbordad när en av dem rör bollen FEL I SAMBAND MED BLOCKERING En baklinjespelare utför eller deltar i en fullbordad blockering (Regel , och ). 20:2 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

21 KOMMENTARER 20. Baklinjespelaren 1. Baklinjespelare är de spelare som under den aktuella bollen spelar på positionerna 5, 6 och En baklinjespelare får inte utföra ett anfall hur som helst. Det blir ibland felaktigt anfall av baklinjespelare, nämligen om samtliga följande fyra händelser inträffar: a) Upphoppet görs i anfallsområdet. Hit räknas också anfallsområdets förlängning i sidled. b) Hela bollen är ovanför nätkanten vid tillslaget. c) Bollen ska passera nätet helt eller korrekt beröras av motståndarna dessförinnan. d) Spelaren är baklinjespelare. Det gäller att vara säker på att det verkligen är en baklinjespelare som anfaller enl a)-c) när man blåser av. Kom ihåg: Alla fyra händelserna måste inträffa för att man ska kunna blåsa. Om bara tre av dessa inträffar så är det inte fel. 3. Om motståndarnas beröring i punkt 3 ovan inte är korrekt så kan t ex följande situationer vara aktuella: - Om blockeringen har förhindrat anfallande lag från att använda alla sina tre beröringar, så förlorar det blockerande laget bollen. - Om det är en baklinjespelare som blockerat så har bägge lagen gjort fel samtidigt, och domaren ska döma omboll. 4. Både förste- och andredomaren har rätt att blåsa för detta. 5. Om en baklinjespelare blockerar eller deltar i en blockeringsgrupp så är blockeringen felaktig. I en blockeringsgrupp behöver baklinjespelaren inte nödvändigtvis ha berört bollen. Det blir fel ändå. 6. En spelare som inte är över nätet alls blockerar inte och ingår då inte i en blockerings-grupp. 7. Att en baklinjespelare hoppar upp i anfallsområdet och spelar en boll är inte fel. Det vanligaste exemplet på detta är en passare i baklinjen. DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 20:3

22 Kapitel 23 BOLLBERÖRING Dubbelslag Hållen boll Bedömning av första slaget Vem dömer för bollbehandling Boll ute, boll inne och död boll DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 23:1

23 REGLER 23. Bollberöring 9. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BOLL I SPEL 9.1 BOLL I SPEL Bollen är i spel i och med servarens tillslag av bollen efter domarens signal. 9.2 DÖD BOLL Bollen är död när ett fel begås som någon av domarna blåser för. Om inget fel begåtts är bollen död när signalen kommer. 9.3 BOLL INNE Bollen är inne när den berör planen inklusive dess gränslinjer. 9.4 BOLL UTE Bollen är ute när: den del av bollen som berör golvet är helt utanför planens gränslinjer den berör ett föremål utanför planen, taket eller en person som inte deltar i spelet den berör antennerna, rep, stolpar eller själva nätet utanför sidobanden den passerar nätets lodräta plan helt eller delvis utanför passerområdet, förutom i det fall som beskrivs i Regel den helt passerar nätets lodräta plan under nätet. 10. ATT SPELA BOLLEN Varje lag ska spela på och i sitt eget spelområde (förutom Regel ). Bollen får dock återhämtas utanför friområdet LAGETS BERÖRINGAR Ett lag har rätt till högst tre slag (efter blockering, Regel ), för att returnera bollen. Om fler än tre görs så begår laget felet : FYRA SLAG. Lagets slag inkluderar inte bara avsiktliga slag utan även oavsiktliga bollberöringar BERÖRINGAR I FÖLJD En spelare får inte beröra bollen två gånger i följd (förutom Regler , 15.2 och ) SAMTIDIG BERÖRING Två eller tre spelare får beröra bollen samtidigt När två (tre) lagkamrater berör bollen samtidigt räknas detta som två (tre) slag (med undantag för blockering). Om de sträcker sig efter bollen men bara en spelare berör bollen räknas detta som ett slag. Om spelarna berör varandra är detta inte ett fel Om två motspelare berör bollen samtidigt ovanför nätet och bollen förblir i spel har mottagande lag ytterligare tre slag till sitt förfogande. Om en sådan boll går ut så har laget på andra sidan begått felet Om två motspelare berör bollen samtidigt och det då blir HÅLLEN BOLL döms DUBBELFEL och bollen spelas om TILLSLAG MED HJÄLP Inom spelområdet får en spelare inte ta hjälp av en medspelare eller något föremål för att nå bollen. Det är emellertid tillåtet att stoppa eller hålla tillbaka en medspelare som är på väg att begå ett fel (beröra nätet eller trampa över mittlinjen etc ) TILLSLAGET Bollen får beröra vilken kroppsdel som helst Bollen ska slås, inte fångas och/eller kastas. Efter tillslaget får bollen ha vilken riktning som helst. 23:2 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

24 REGLER 23. Bollberöring Bollen får beröra flera kroppsdelar om beröringarna sker samtidigt. Undantag: Vid blockering får bollen beröras flera gånger i följd av en eller flera blockerare, om beröringarna sker under en handling Vid lagets första beröring får bollen beröra flera kroppsdelar efter varandra under förutsättning att beröringarna sker under en handling FEL I BOLLBERÖRINGEN FYRA SLAG: ett lag berör bollen fyra gånger innan den returneras TILLSLAG MED HJÄLP: en spelare tar hjälp av en medspelare eller något föremål för att nå bollen inom spelområdet HÅLLEN BOLL: en spelare slår inte bollen utan fångar och/eller kastar den DUBBELSLAG: en spelare berör bollen två gånger i följd eller bollen berör olika kroppsdelar efter varandra. DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 23:3

25 KOMMENTARER 23. Bollberöring De senaste årens regeländringar för slagbedömning har haft syftet att bollarna ska bli längre och spelet mera spektakulärt. När domaren ska sätta nivån på slagen, så är detta en viktig faktor att räkna med. Grundregeln vid all slagbedömning är att bollen ska slås, inte fångas eller kastas. a) Första beröring följer efter dessa fyra spelhändelser: - anfall - motståndarblock - eget block - motståndarserve b) Ett lags första beröring ska bedömas på ett annat sätt än de andra slag som laget utför. Vid ett lags första beröring är det tillåtet med flera beröringar i följd, om de görs under en handling. Detta gäller också fingerslag på första beröring. Allmänt gäller att förstaberöringar för göras ganska fritt. Dock får de inte innebära att bollen fångas, blir hållen eller kastas Om en spelare tvingas till ett mycket snabbt ingripande för att kunna spela bollen, så ska en mildare bedömning tillämpas på tillslaget. Detta gäller alltså även vid lagets andra och tredje slag. Tip (enhandspetning vid anfall) är tillåten men bollen får inte fångas eller kastas. a) Också vid blockering ska beröringen bedömas på ett annat sätt än de andra slag som laget utför. Det är tillåtet för en eller flera av de blockerande spelarna att beröra bollen en eller flera gånger, och även att beröra bollen något längre än vid ett vanligt slag. b) Alla bollberöringar, av de blockerande spelarna som sker i en och samma handling, räknas tillsammans som blockeringsslaget. c) Om en ny handling påverkar bollens riktning ska detta räknas som lagets första slag efter blockering. d) Vid en blockeringsberöring får bollen heller inte bli hållen. 6. Förstedomaren är den ende funktionär som får blåsa för felaktigt slag. Förstedomaren måste se att ett slag är felaktigt för att kunna blåsa av det. Det räcker inte att man tycker att ett slag låter felaktigt. Andredomaren kan se ett slag och meddela förstedomaren med tecken. Detta är tillräckligt för att förstedomaren ska blåsa av slaget. Andredomaren kan alltså vara förstedomarens ögon. 23:4 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

26 KOMMENTARER 23. Bollberöring Om bollen tar i något främmande föremål t ex taket så har det lag som spelade dit bollen förlorat den. Om bollen går över något föremål i en hall så ska spelet inte blåsas av. Inte heller om bollen försvinner utom synhåll för ett ögonblick. Så länge bollen inte vidrör ett främmande föremål, så ska man fortsätta spela. DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 23:5

27 Kapitel 28 DOMARTECKEN Domarnas arbetssätt vid avblåsningar När ska en avblåsning komma Samarbete DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 28:1

28 KOMMENTARER 28. Domartecken 1. a) Så här gör förstedomaren vid egna avblåsningar: - Blås av direkt när bollen är död eller direkt när ett fel begås. OBS: här finns tid att kolla med kollegor etc - Visa vinnande lag armen rakt ut mot laget som vann bollen. - Visa felet felet som begicks eller vad som hände, med officiellt domartecken. 1. b) Så här gör förstedomaren vid andredomarens avblåsningar: (- Andredomaren blåser av och visar felet) - Visa vinnande lag armen rakt ut mot laget som vann bollen (och andredomaren följer förstedomaren). 2. a) Så här gör andredomaren vid förstedomarens avblåsningar: - Visa vinnande lag armen rakt ut mot laget som vann bollen, följ förstedomaren. - Visa felet följ förstedomaren och visa samma tecken. 2. b) Så här gör andredomaren vid egna avblåsningar: - Blås av direkt när bollen är död eller direkt när ett fel begås. - Visa felet felet som begicks eller vad som hände, med officiellt domartecken. - Visa vinnande lag följ förstedomaren: armen rakt ut mot laget som vann bollen. 3. Det är viktigt att avblåsningen kommer direkt, så att alla vet att bollen är färdigspelad. Därefter har man en liten stund på sig att kolla med kollegan/ kollegorna innan man visar vilket domslut som ska gälla. 4. Tecknen ska göras lugnt och säkert. Varje tecken ska visas ungefär ett par sekunder, d v s de ska göras i ett långsamt tempo så att alla hinner uppfatta vad som gäller. 28:2 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

29 KOMMENTARER 28. Domartecken 5. Wash-out är ett tecken som betyder sett men inte blåst. Det kan användas vid situationer där något speciellt har inträffat och domaren vill visa att han/hon har sett det och bedömt att inget fel har begåtts. Wash-out är dock inte ett officiellt tecken och bör därför egentligen inte användas alls. 6. Alla tecken ska vara de officiella. Undvik tecken som du hittat på själv. 7. Det ger ett mycket gott intryck när ett domarpar har välsynkroniserade tecken. Detta är något att sträva efter! 8. a) En spelare berör en boll som sedan går ut på spelarens egen sida: Domartecken: touch. b) En spelare berör en boll som sedan går ut på motståndarsidan: Domartecken: ut. c) Boll som passerar mittlinjen under nätet: Domartecken: peka på mittlinjen. d) Boll som tar i något främmande föremål t ex taket: Domartecken: ut. DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 28:3

30 KOMMENTARER 28. Domartecken Spelhändelse Domartecken Visas av 1:e Igångsättande av serve För den utsträckta armen i servens riktning Visas av 1:e 2:e Lag som ska serva Sträck ut armen åt det servande lagets sida Visas av 1:e 2:e Sidbyte Gör en roterande rörelse med armarna Visas av 1:e 2:e Time-out Håll ena handens handflata över den andra handens lodräta fingrar Visas av 1:e 2:e Spelarbyte Gör en cirklande rörelse med underarmarna Visas av 1:e Varning Utvisning Visa gult kort för varning och rött kort för utvisning 28:4 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

31 KOMMENTARER 28. Domartecken Spelhändelse Domartecken Visas av 1:e Diskvalifikation Håll båda korten tillsammans i ena handen Visas av 1:e 2:e Set- eller matchslut Korsa underarmarna framför bröstet med öppna händer Visas av 1:e Bollen har inte släppts vid servens tillslag Lyft den utsträckta armen med handflatan uppåt Visas av 1:e Försening av serve Håll upp åtta fingrar Visas av 1:e 2:e Blockeringsfel Skärm Lyft båda armarna rakt upp med handflatorna framåt Visas av 1:e 2:e Uppställningseller rotationsfel Gör en cirklande rörelse med pekfingret DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 28:5

32 KOMMENTARER 28. Domartecken Spelhändelse Domartecken Visas av 1:e 2:e Boll inne Peka med rak arm och raka samlade fingrar mot golvet Visas av 1:e 2:e Boll ute Håll upp underarmarna med öppna händer, handflatorna bakåt Visas av 1:e För lång beröring, hållen boll Lyft underarmen sakta med handflatan uppåt Visas av 1:e 2:e Dubbelslag Håll upp två särade fingrar Visas av 1:e 2:e Fyra slag Håll upp fyra särade fingrar Visas av 1:e 2:e Nätberöring av en spelare Håll handen ovanpå nätets överkant eller mot sidan av nätet, beroende på felet 28:6 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg

33 KOMMENTARER 28. Domartecken Spelhändelse Domartecken Visas av 1:e Felaktig översträckning Håll handen en bit ovanför nätet med handflatan nedåt Felaktigt anfall: av baklinjespelare eller vid motståndarnas serve Visas av 1:e 2:e Gör en nedåtgående rörelse med underarmen, öppen hand Intrång på motståndarnas planhalva eller boll som passerar under nät Visas av 1:e 2:e Peka på mittlinjen Visas av 1:e Dubbelfel eller omboll Bollberöring (touch) Håll båda tummarna rakt upp Visas av 1:e 2:e Borsta av fingrarna på ena handen, som hålls lodrätt med handflatan mot dig, med den andra handens fingrar, åt vänster resp. höger sida Visas av 1:e Tillrättavisning för fördröjning Håll ena handen framför andra handens handled DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg 28:7

34 KOMMENTARER 28. Domartecken Spelhändelse Domartecken Visas av 1:e Varning för fördröjning Håll gult kort framför andra handens handled Visas av LD Boll inne Peka nedåt med flaggan Visas av LD Boll ute Peka rakt upp med flaggan Visas av LD Bollberöring Boll som passerar felaktigt utanför passerområdet eller fotfel av servaren Höj flaggan och rör änden med den fria handens handflata Visas av LD Vinka med flaggan ovanför huvudet och peka på antennen eller baslinjen Visas av LD Omöjligt att avgöra Håll armarna i kors över bröstet 28:8 DOMARBOKEN i volleyboll 2001 Klas Hejdenberg