UNDERLAG LUR

Transkript

1 UNDERLAG LUR Val till uppdrag inom LUR Vice ordförande Vice ordförande skall förslagsvis: ansvara för frågor som framförallt rör de kliniska terminerna (6-11), exempelvis arbetsmiljön på sjukhusen för studenter. då ordförande är förhindrad uppfylla dennes åligganden. bistå ordförande i andra frågor efter överenskommelse och vid behov. LUR:s förslag på blivande ordförande läsåret , inför beslut på MFG:s föreningsmöte 4 Nuvarande LUR-AU anser att det skulle vara bra att redan nu, på vårens första möte, besluta om vem som LUR vill föreslå till blivande LUR-ordförande inför höstterminen. Val av nya arbetsutskottet för LUR inför läsåret tas formellt på MFG:s föreningsmöte 4 i maj. Det skulle dock vara mycket fördelaktigt att välja den som LUR vill föreslå till ordförandeposten redan nu för att ge tid till denna troligtvis blivande ordförande att sätta sig in i organisationen inom Sahlgrenska Akademin, få inblick i arbetet i Programkommittén, ta del av aktuella frågor inför arbetet till hösten, etc. OMSiS-ansvarig OMSiS står för Ordförandekonvent för Medicinstuderande i Sverige. Studentrepresentanter från de sex utbildningsorterna där läkarutbildningen finns träffas två gånger per termin och diskuterar frågor som rör utbildningen. OMSiS-ansvarig skall förslagsvis: vara LUR:s kontaktperson gentemot de andra orternas läkarutbildningsråd inför, under och mellan OMSiS-mötena. se till att hålla sig uppdaterad om vilka frågor som drivs på ett nationellt plan angående läkarutbildningen. vara ansvarig för att det tillsätts en grupp för arrangerandet av OMSiS då Göteborg ska stå som värd för mötet, samt vara sammankallande i denna grupp och delegera arbetsuppgifter. 9 Val av representanter Arbetsgrupp under PK-Med för lärandemål och examination Denna nystartade arbetsgrupp under PK-Med ska arbeta med frågor rörande lärandemål och examination och därmed även bevaka vad som händer på den nationella fronten kring initiativet från Lund att utveckla en nationell gemensam examination. Se rapport nedan från gruppens första möte. Två vakanta studentposter. Det saknas studentrepresentanter i några andra arbetsgrupper, nedan kommer en förteckning. Om du är intresserad av att gå med i någon, tveka då inte att höra av dig till: sol@mfg.gu.se.

2 Arbetsgrupp för övergång mellan utbildningsplaner för läkarutbildningen Uppdrag: Att successivt gå igenom de förändringar i utbildningsplanen som kan medföra problem för studenter vid återkomst till studierna efter studieuppehåll, ge förslag till möjliga lösningar med sikte på att undvika att studenterna förlorar tid vid byte mellan utbildningsplanerna, samt verka som resurs för studievägledare och studentstudievägledare vid handläggning av ärenden som innebär byte mellan utbildningsplaner. Gruppen samråder med berörda kursledare. Sammanträder: Ca 1 gång per termin (mer frekvent vid införande av ny utbildningsplan) 1 vakant studentpost Arbetsgrupp för planering av projektarbete 30hp Uppdrag: Att ta fram kursplan för läkarprogrammets projektarbete omfattande 30 högskolepoäng, enligt utbildningsplan fastställd 2007, samt utarbeta riktlinjer för projektarbetes genomförande. Sammanträder: 2-3 gånger per termin 1 vakant studentpost Arbetsgrupp för utbildning av läkare från tredje land 1 vakant studentpost 11 Mötesarvodering till studentrepresentanter Se bifogat beslut av ordförande för Programkommittén i april 2009 samt beslut av prodekanus (Bilaga 2 och 3). 12 Presentation av förslag till ny klinisk lathund Smågruppsdiskussion På höstens första möte fick en grupp bestående av Birgitta Gatenholm, Johanna Nyberg, Caroline Stadelmann och Robert Sandin i uppdrag att arbeta vidare med granskningen och revidering av den kliniska lathunden och presentera ett förslag på LUR-2. Efter diskussion under mötet beslutades att frågan skulle tas upp igen under LUR-3, detta för att de förslag på ändringar som kommit upp skulle kunna genomföras så att ett slutgiltigt beslut om lathundens utformning skulle kunna tas. Då det var ont om tid under LUR-3 samt då endast Johanna Nyberg ur arbetsgruppen var närvarande, beslutades att skjuta upp fastslåendet av lathunden till LUR-4. Förslaget ligger som Bilaga Föreläsning för T5 kring hur det är att komma ut på klinik Smågruppsdiskussion Denna fråga har diskuterats tidigare (se protokoll LUR-6 våren 2009) och handlar om att anordna en föreläsning för studenterna på termin 5 som hålls av äldrekursare, som en introduktion till den kliniska delen av läkarutbildningen. I samband med detta kan den kliniska lathunden delas ut. Vilka ska hålla i föreläsningen och hur ska den vara utformad? Skulle en paneldiskussion kunna fungera? På vilken kurs skulle detta moment kunna placeras? I Uppsala har man redan en liknande föreläsning, deras exempel på upplägg har tidigare skickats ut som diskussionsunderlag och inspiration.

3 14 Nationell examination och progresstest Smågruppsdiskussion Hur ska vi i LUR ställa oss till förslaget om utvecklandet av en modell för nationell examination? 16 Kursrapporter Tänk igenom vad du vill säga så att vi kan hålla den här punkten relativt kort. Ta upp det du/dina kursare tycker är viktigast. Några utgångspunkter till vad man kan ta upp är om följande inslag EJ fungerar: Tentamen anonymitet och tentamensgenomgång Kursportalen/GUL Fungerande schema kommer schemat ut två veckor före kursstart? Schemalagd kursens 1/2-timme Schemalagd kursnämnd Vad togs upp? Handledare på de kliniska kurserna I övrigt: Vad anser studenterna om kursen? Några specifika problem eller incidenter? Vad är bra? 17 Ordförandes rapport Arbetsgrupp för lärandemål och examination 21/1 Denna nystartade arbetsgrupp under PK-Med ska arbeta med frågor rörande lärandemål och examination och därmed även bevaka vad som händer på den nationella fronten kring initiativet från Lund att utveckla en nationell gemensam examination. Gruppen består av Eric Hanse, Agneta Ekman, Mar Tulinius, Karin Manhem, Lars Hagberg samt två studentrepresentanter. Gruppen skapades ursprungligen för att granska kursplanerna för läkarprogrammets olika kurser för att de ska stämma med gällande riktlinjer för det Bologna-anpassade läkarprogrammet. Med anledning av att Högskoleverket ska granska Sahlgrenska Akademin 2011 och då bl a kommer att titta på enskilda kurser och deras kursplaner är detta arbete viktigt och behövs göras omgående. Hur lärandemålen ska examineras måste framgå i kursplanerna och det var därför även aktuellt att diskutera examination och dess former i gruppen. En utbildningsdag skall hållas på varje institution för alla kursledare som ska handla om hur man skriver en kursplan enligt den nya Bolognamallen. Dessa workshops ska hållas innan mars månad är slut. Gruppen kommer ha i uppgift att tillsammans granska kursplaner som gjorts om. För oss studenter är det viktigt att få vara med i denna process för att kunna ha åsikter kring ex. antal obligatoriska moment, examinationsformer m.m. För att kunna granska kursplaner kommer studentrepresentanterna få vara med på ett av utbildningstillfällena och vid behov går det även att ordna en separat genomgång. Gruppen beslutade att be de olika kursledarna att lämna in ett första utkast på kursplan enligt nya modellen senast 15/5 för att dessa sedan ska granskas och kunna göras om

4 för att vara färdiga och godkända under hösten 2010, i god tid före Högskoleverkets granskning. Öppet möte om läkarutbildningen 28/1 Mötet hölls av Eric Hanse, ordförande i Programkommittén för medicin (PK-Med), och närvarade gjorde bl a dekanus Olle Lärkö, Akademistyrelsens ordförande Claes Wilhelmsson, många kursledare och andra engagerade inom läkarutbildningen. Mötet hade tre informations- och diskussionspunkter: 1. Högskoleverkets nya kvalitetsindikatorer 2. Professionell utveckling 3. Det utkast till åtgärdsplan för läkarutbildningen som arbetats fram inom PK- Med med anledning av Högskoleverkets granskning 2007 och Kollegial dialog Högskoleverket ska under 2011 återigen granska läkarutbildningen i Göteborg och göra en bedömning av dess kvalité med fokus på lärandemål och examination, läranderesultat och studenternas erfarenheter. Gällande lärandemål och examination är det viktigt att det står tydligt i respektive kurs kursplan vilka lärandemål kursen har och att det är dessa som examineras. Lärandemålen ska även stämma överens med de övergripande målen för läkarprogrammet. Läranderesultaten kommer att bedömas utifrån de examensarbeten som görs av studenterna på termin 10 och som på det nya Bologna-anpassade programmet omfattar 30 hp. Detta är dock ett problem för Göteborgs läkarprogram då de första som gör detta arbete på 30 hp först går termin 10 år På grund av detta kan det bli så att Högskoleverket skjuter upp sin granskning till 2013, detta är dock inte klart och än så länge gäller Studenternas erfarenheter ska bedömas utifrån studentenkäter samt alumnienkäter, dvs enkäter gjorda av utexaminerade studenter. Då Högskoleverket har mandat att ta ifrån en utbildning dess examensrätt om utbildningen inte håller tillräckligt god kvalité är det mycket viktigt att läkarutbildningen nu kommer igång med sitt förändringsarbete. 2. Mats Wahlqvist, som är sammankallande för den arbetsgrupp som arbetar med professionell utveckling för läkarprogrammet, berättade om gruppens arbete såhär långt och om planerna inför våren. Gruppens medlemmar ska då besöka alla kurser på programmet och göra en inventering av vilka moment av professionell utveckling som redan finns på respektive kurs, hur dessa kan förbättras och utvecklas och även examineras. 3. Eric Hanse presenterade huvudpunkterna på det utkast till åtgärdsplan som en arbetsgrupp under PK-Med tagit fram under hösten. Därefter följde en öppen diskussion framförallt kring den föreslagna åtgärdsplanen. Arbetsmiljön för studenterna, både på Medicinarberget och på de olika sjukhusen och andra kliniska placeringar diskuterades. Vikten av att ha en ansvarig inom Akademin som arbetar med arbetsmiljöfrågor poängterades. Det togs även upp att det skulle vara

5 mycket bra om verksamhetschefen på Sahlgrenska universitetssjukhuset kunde närvara på kursnämnder på de kliniska kurserna. Att utöka regionaliseringen på de kliniska kurserna betonades och bl a Johan Pontén, kursledare för kirurgikursen, och Karin Manhem, kursledare för infektionskursen, efterfrågade ett avtal med Västra Götalandsregionen som binder dem att ställa upp med kliniska placeringar vilket också gynnar regionen då det är ett sätt för dem att locka blivande läkare att komma tillbaka när de är legitimerade. Dekanus Olle Lärkö berättade att det just nu pågår en nybyggnation av föreläsningssalar på Medicinaregatan 16 som ska vara tillräckligt stora för att rymma större kullar av studenter. Akademistyrelsen och dekanus vill att antalet studenter ska öka med 24 st per år uppdelat på två terminer och då behövs större salar än vad det idag finns i medicinarlängan. Det poängterades av flera närvarande studenter att det behövs bättre framförhållning för att kunna utöka antalet studenter och samtidigt behålla en god kvalité på undervisningen. Alla studenter måste få plats i föreläsningssalar och få bra kliniska placeringar. Det är redan idag alltför trångt och för många studenter per handledare. Kullarna som går på de pre-kliniska terminerna nu är redan mellan ca 90 och 110 studenter och det är fler än vad de kliniska kurserna nu är anpassade för. Problemet är därför ytterst aktuellt och man kan inte skjuta på framtiden att hitta en lösning. Behovet av att rekrytera fler medicinare som kan undervisa på de pre-kliniska kurserna togs upp av Olle Lärkö. 18 Övriga rapporter Rapportera gärna under denna punkt om du har varit på ett möte. Uppstartsmöte PK-Med 7/1 Detta möte hölls av den för året nyblivne ordföranden för Programkommittén för medicin (PK-Med), Eric Hanse, som ett uppstartsmöte med fokus på den åtgärdsplan som är under arbete och Högskoleverkets kommande granskning Mycket av det som togs upp och diskuterades kring detta togs sedan upp på det öppna möte om läkarprogrammets förändringsarbete som hölls 28/1, se ovan. För att sparka igång förändringsarbetet beslutades att redan nu utse klassansvariga enligt punkt 1 i åtgärdsplanen Införa enskilt klassansvar hos Programkommitténs ledamöter. Följande fördelning gjordes: T1 Karin Manhem T2 Mar Tulinius T3 Johan Pontén T4 Henrik Sjövall T5 Agneta Ekman T6 Susann Teneberg T7 Katarina Stigbrant-Sunnerhagen T8 Lars Hagberg Eftersom det bara sitter åtta stycken representanter från de fyra institutionerna på läkarprogrammet kunde bara ansvariga tillsättas till de åtta första terminerna. Ansvariga

6 för T9-11 kommer att tillsättas snarast, dessa kommer även de att ha anknytning till PK-Med. De klassansvariga ska vara en länk mellan klassen och PK-Med och följa klassen under de elva terminerna. På så sätt får ledamoten en bättre bild av hur programmet är uppbyggt och kan rapportera till PK-Med om allvarliga brister finns. Den klassansvarige ska ta del av vad som sägs på kursnämnder och vad som kommer upp vid kursutvärderingar, samt vara kontaktperson för klassen vid problem som ligger utöver den normala kursverksamheten. Uppdraget ska dokumenteras i kortfattade terminsrapporter till Programkommittén. Det bestämdes att alla de klassansvariga snarast ska presentera sig för sina respektive kurser och berätta om uppdraget. PK-AU Programkommittén för medicins arbetsutskott 20/1 - Helen Ziser, studievägledare och Gösta Axelsson, granskare av ansökningar från studenter som läser på annan ort, redogjorde för den antagningsordning för studenter till senare del av läkarprogrammet som gäller nu och presenterade ett förslag på ändring. Idag prioriteras först och främst studenter som tagit uppehåll från läkarprogrammet i Göteborg och som vill börja igen. Därefter finns en prioriteringsgrupp för sökanden från lärosäten i Sverige och övriga Norden och därefter en grupp för sökande från lärosäten utanför Norden. Förslaget på förändring innebär att inte särbehandla sökande från Norden utan att ha en prioriteringsgrupp för studenter från nordiska och europeiska lärosäten (i enlighet med Bolognaprocessens mål om ökad rörlighet inom Europa) och att därefter prioritera studenter från lärosäten utanför Europa. Helen och Gösta presenterade två olika alternativa förslag, ett där andra svenska och europeiska lärosäten är i samma prioriteringsgrupp och ett där sökande från andra svenska lärosäten prioriteras före sökande från övriga Europa. Beslut om vilket förslag som ska gälla ska tas på PK-Med 3/2. - Behovet av tydligare gemensamma riktlinjer för kursnämnder togs upp av Linn Persson. Detta ska tas upp på PK-Med 3/2. - Problem med sena scheman och sent inlämnade kursplaner för kurser på termin 6 uppmärksammades. Berörda kursledare skall kontaktas. - Arbetet med införandet av GUL Göteborgs Universitets Lärplattform pågår. En del kurser har nu börjat använda GUL istället för kursportalen, som kommer att ersättas helt av GUL under sommaren. Snart kommer även de öppna sidorna bli tillgängliga. - Det klargjordes att det inte är tillåtet att kurser lägger undervisning och obligatoriska moment under mellandagarna mellan jul och nyår då detta står som undervisningsfria dagar på ramschemat. PK-Med 3/2 - Då inte tillräckligt många av programkommitténs ledamöter var närvarande för att kommittén skulle vara beslutsmässig fick beslutsärenden skjutas upp till nästa ordinarie möte. Däribland fastställandet av åtgärdsplanen för läkarprogrammet som diskuterats på tidigare möten under hösten och nu under januari.

7 - Programkommitténs ordförande Eric Hanse informerade om det förslag som finns på att inrätta en avkortad utbildning för läkarexamen som vänder sig till disputerade forskare (framförallt inom medicin) som vill vidareutbilda sig till läkare. Dessa studenter ska tas in till patologikursen på termin 4 och då ha genomgått en förberedelsekurs samt gjort en tentamen på de kurser som övriga studenter läst under de tidigare terminerna, för att försäkra sig om att de nyantagna har samma förkunskaper som övriga studenter inför patologikursen. Förslag finns på att ta in fem studenter på detta sätt höstterminen Dessa ska kompensera för det normala bortfallet av studenter under de första terminerna och därmed inte bli en ytterligare ökning av antalet studenter per termin. Programkommittén ska arbeta för att de tillsätts en arbetsgrupp som utreder hur en förberedelsekurs samt en lämplig tentamen ska se ut för dessa studenter. - En ny policy och regler gällande klädsel, personlig utsmyckning eller annan utstyrsel vid undervisning, prov och examination och praktik antogs av rektor för Göteborgs universitet 18/ De regler som ska gälla är att det ska stå tydligt i utbildnings- och kursplaner vilka krav som kan komma att ställas på studenten på dessa punkter under utbildningsperioden, inklusive praktikmomenten. Kraven ska vara relevanta med hänsyn till pedagogisk kvalitet, kommunikation, säkerhet och hygien. Vid prov- och examinationstillfällen ska studenten kunna styrka sin identitet vilket bland annat innebär att studentens ansikte ska kunna visas för identifikation. För mer detaljerad information se: - Linn Persson presenterade det förslag på riktlinjer för kursnämnder som KURUP - kursrapportuppföljningsgruppen samanställt. KURUP fick i uppdrag att komplettera och revidera det beslut och den arbetsbeskrivning för kursnämnder som antogs år 2000 för att presentera detta som förslag på nästa PK-Med och däri föra in de nya riktlinjer som gruppen tagit fram. Det föreslogs även att man skulle tillägga att kursledaren är ansvarig för att kalla klassansvarig i PK-Med till kursnämnden samt på de kliniska kurserna även kalla verksamhetschefen på sjukhuset. De närvarande ledamöterna var oense om vem som ska skriva protokollet, om det ska vara en kurssekreterare eller en student. En kompromiss valdes där kursledaren ansvarar för att det utses en sekreterare för kursnämnden och för att protokollet läggs upp på kursportalen. - En kursledarkollegiedag ska planeras in under mars/april där bland annat åtgärdsplanen presenteras och diskuteras. - Det är ännu inte klart vilka som ska vara klassansvariga för termin 9-11, förslag finns på att utse dessa bland kursledare som adjungeras till de möten med PK- Med då klassansvariga ska avrapportera vad som hänt under terminen för respektive klass. Möte om nationell examination, Lund 17/12 rapporterat av Tim Bengtsson Medverkande var representanter Sveriges respektive läkarutbildningar samt studenter från utbildningarna. Målet för mötet var att ta fram ett förslag på en handlingsplan för att skapa ökat utrymme för tillförlitlig och valid examination av professionell

8 kompetens i de svenska läkargrundutbildningarna att föreslå programnämnderna. Man önskade upprätta två eller tre arbetsgrupper för att ta fram vardera: - Ett gemensamt kunskapstest - En lista på färdigheter som utgör professionell kompetens - Gemensamma kriterier för examensarbete Den 2 februari 2010 välkomnas representanter från alla lärosäten att delta i diskussionen kring ett gemensamt kunskapstest. Då inget realistiskt alternativ till progresstest finns blir gruppens uppgift till en början att ta fram frågor till en gemensam examination med den utformningen (Se Bilaga 5). Genom att fokusera på att ta fram frågor hoppas man att gemensamma kunskapsmål (ett core curriculum för läkarutbildningarna) ska utkristalliseras. Att delta i diskussionen innebär inte att man förbinder sig till att ha progresstest som ensam kunskapsexamination. I nuläget är en gemensam konsekvensanalys (Vad innebär införandet av progresstest för utbildningarnas utformning? Vad innebär det för synen på kunskap och vad som är en bra läkare? Vad kommer det att kosta? etc.) inte intressant, att börja arbetet med framtagningen av frågor så snabbt som möjligt ses som prioriterat. Förslag till handling Det gemensamma kunskapstestet drivs hårt från Lund, de har redan beslutat att progresstest ska införas där och hoppas få med sig andra lärosäten. Utformningen av examinationen är tydligen slutdiskuterad så tillvida att den kommer att likna de progresstest som redan existerar på en del håll i världen. Därför tycker jag att LUR borde bilda sig en konkret uppfattning om vad ett progresstest är och innebär så att vi kan ta ställning till införandet av examinationsformen. Vidare är det viktigt att vi har representation i arbetsgruppen då jag personligen tror att trycket på vår utbildning att införa examinationen kommer att vara väldigt stort om gruppen lyckas att ta fram ett konkret förslag. I ett sådant läge är det av yttersta vikt att vi varit med och påverkat förslaget om vi överhuvudtaget ska ha någonting att säga till om i frågan. Dessutom tycker jag att vi ska kräva att en ordentlig konsekvensanalys görs av exempelvis vår egen programkommitté, högskoleverket eller arbetsgruppen själv (vilken alltså verkar ha stängt den dörren), innan införandet av examinationsformen och helst innan arbetet fortskridigt för långt. Vad gäller punkterna om professionell kompetens och examensarbete är studentrepresentation önskvärd i kommande arbetsgrupper. Möte med Bo Jacobsson (Kursledare Gynekologi/ Obstetrik) rapporterat av Tim Bengtsson Mötet hölls av anledning att det i media skrivits att det i Göteborg gjorts gynundersökningar av studenter på patienter utan patientens medgivande. Bo berättade att händelsen i fråga kommit till hans kännedom inför ett etikseminarium där studenterna ombetts skicka in självupplevda fall. Fallet handlade i första hand om huruvida det var rätt att grundligt utreda en äldre kvinnas misstänkta cancer då det var oklart om hon skulle klara en operation. Som en bifråga diskuterades det huruvida handledaren gjort rätt som låtit studenterna undersöka den svårdiagnosticerade sjukdomen utan att det

9 varit helt förankrat hos kvinnan. Kursledningen och en professor i praktisk filosofi som närvarade på seminariet underströk att det naturligtvis var helt fel att undersöka en patient utan dennes medgivande. Efter att ha fått kännedom om händelsen där studenterna undersökt kvinnan har kursledningen talat med den berörda verksamhetschefen och sett till att Svenska Läkarsällskapets etiska riktlinjer gått ut till personalen. På Sahlgrenska och Östra sjukhuset har man diskuterat händelsen på morgonmöten och arbetsplatsträffar. Dessutom har det tydligare skrivits in i studiehandledningen för studenterna på kursen att handledaren ansvarar för att inhämta patientens medgivande innan undersökningar.

10 Antagning till läkarutbildningen Den 14 januari 2010 Emelie Hultberg På mötet med universitetsstyrelsen kom två frågor upp som kan vara aktuella för LUR att känna till och eventuellt diskutera. Kön som skiljekriterium vid lika meritvärde I GU:s antagningsordning framgår det att denna metod får användas. Det innebär alltså att i de fall de finns sökande med samma betyg strävar systemet att i lottningen uppnå lika könsfördelning på de antagna. Detta kan då anses vara diskriminerande i de fall det är fler sökande av något kön. Vid mötet diskuterades om detta är ett bra sätt och från ledningens sida informerade man om att man avvaktar domen i det mål där ett antal kvinnor anmält SLU efter att de sorterats bort vid ansökan till veterinärutbildningen. Svea hovrätts dom kom strax innan jul och slog fast att det är diskriminering att använda kön som skiljekriterium vid lika meritvärde. Läs gärna mer på t.ex. och Tobias Krantz, forsknings- och högskoleminister, skrev sedan i januari på DN Debatt att regeringen har för avsikt att avskaffa möjligheten till positiv särbehandling genom att använda kön som skiljekriterium vid lika meritvärde. Läs gärna artikeln på Sannolikt är detta en fråga som kan komma att debatteras i olika sammanhang och det kan då vara en fördel om LUR har bestämt vad vi tycker i frågan. Nytt betygssystem De som tar studenten från och med i vår kommer att ha möjlighet att få meritpoäng för olika kurser i gymnasiet. Detta gäller till exempel moderna språk eftersom man vill uppmuntra gymnasieelever att läsa detta. Meritpoängen innebär att de kan gå ut med maximalt 22,5 p och använda detta vid sin ansökan till högskolan. Det kommer endast att vara de som tar studenten nu och framöver som kan få dessa poäng, man kan alltså inte komplettera och få dem. Man har också bestämt att man inte kommer att ha några övergångsregler utan från och med höstens antagning kommer de som hade möjlighet att få max 20,0 att konkurrera med de som kan få max 22,5. Det är ju inte helt otroligt att detta kommer att märkas på de utbildningar där det är högt söktryck och lottning redan idag förekommer. Riktlinjer för kursnämnder - KURUP Kursnämnder inrättades 2000 av kommittén för läkarutbildningen (LUK) på initiativ från det dåvarande studierådet. Kursnämnder är till för att man ska få en kommunikation mellan studenterna på kursen och kursledningen. Det är under detta möte man ska diskutera kursens fortsatta utveckling.

11 Vi studenter i kursrapportuppföljningsgruppen, KURUP (en undergrupp till Läkarutbildningsrådet) kan konstatera att de riktlinjer som sattes upp för kursnämnderna år 2000 (Se Bilaga 4) följs olika av kurserna på läkarprogrammet. Detta kan bero på att det var länge sedan detta beslut fattades och att riktlinjerna är dåligt kända av de ansvariga kursledarna. Vi studenter i gruppen tycker därför att man nu bör gå ut och informera om vilka riktlinjer som gäller för kursnämnderna och då även passa på att uppdatera dessa riktlinjer. Några saker tycker vi behöver förtydligas och några nya riktlinjer tycker vi behöver tilläggas. Vi anser vidare att man bör gå igenom beslutet och se om det även kan finnas behov av ytterligare förändringar. Förtydliganden Vårt förslag: Kursledarna ska vara sammankallande för kursnämnderna. De ska även vara ansvariga för att kalla studenter från den senaste kursen. Det som står i beslutet är: Kursledningen är sammankallande för kursnämnden. Vårt förslag: Kursledaren (som är ytterst ansvarig för kursen) ska vara närvarande på kursnämnden inte enbart amanuenserna även om det är främst de som sköter det praktiska under kursen. Det som står i beslutet är: I kursnämnden skall representanter för följande parter ingå: Kursledning. Förändringar Våra förslag: Kursnämnderna bör schemaläggas och de bör schemaläggas så att det passar studenterna. Om möjligt bör man planera in kursnämnderna på eftermiddagarna så att äldrekursare har större möjlighet att närvara. En kurssekreterare bör skriva protokollet istället för att detta ansvar läggs på en student. Minst en student ska dock justera protokollet.

12 Bilaga 1- Klinisk Lathund Till läkarstudenten: Allmänt: Kom i tid! Sedvanliga hygienregler. Bär namnskylt! Presentera dig för patienten, handledaren och annan personal. Ge patienten och alla personalkategorier ditt bästa bemötande. Arbetssätt: Ta egna initiativ! Våga fråga när det är något du inte förstår! Om det är stressigt under ronder/mottagningar be din handledare att avsätta tid efteråt för frågor. På avdelning/mottagning: Be handledaren hämta dig vid typiska undervisningsfall. Ta ansvar för ett antal egna patienter. För att få ut mer av ronden läs journalerna i förväg. Våga ta för dig av praktiska moment som utförs på avdelningen. Be om strukturerad återkoppling på viktiga moment. På akuten: Välj tillsammans med handledaren ut lämpliga patienter. Ta självständigt upp anamnes, status och gör en preliminär bedömning. Sammanfatta för din handledare. Diskutera handläggning och differentialdiagnoser. Be att få bedöma undersökningssvar, diktera och ev. fylla i papper och ringa samtal. Be handledaren hämta dig vid typiska undervisningsfall. På operation: Våga ställa frågor till operatören, men respektera kritiska moment. Om du är osteril, var varsam! Praktiska moment: Gå igenom momenten innan ni träffar patienten. Be handledaren visa dig noga hur hon/han brukar göra. Våga be om aktiv handledning om du känner dig osäker. Be om återkoppling efteråt. Återkoppling: Avsätt tid! Så nära momentet som möjligt. Fråga vad du gjorde bra och vad du kan förbättra. Ge handledaren återkoppling. Beröm!

13 Till dig som handleder en läkarstudent: Allmänt: Presentera dig och lär dig studentens namn. Gör studenten till en del av verksamheten. Presentera studenten för övrig personal. Ta reda på studentens förkunskaper och sätt upp mål för placeringen. Avsätt tid för frågor och återkoppling! Använd din förmåga till gott bemötande även mot studenter. Arbetssätt: Presentera studenten som en blivande kollega för patienten och efterfråga patientens samtycke. Tänk högt! Ställ kunskapsfrågor! Diskutera den kliniska tankeprocessen tillsammans med studenten. På avdelning/mottagning: Visa runt på avdelningen. Låt studenten om möjligt ansvara för egna patienter och gärna leda ronden (med backup). Låt studenten utföra praktiska moment. Ge återkoppling på studentens inskrivningar, daganteckningar, remisser, epikriser, mm. Hämta studenten vid typiska undervisningsfall På akuten: Välj ut lämpliga patienter. Studenten tar självständigt upp anamnes, status och gör en preliminär bedömning. Gå tillsammans in till patienten och komplettera vid behov anamnes/status. Diskutera sedan handläggning och differentialdiagnoser. Låt studenten bedöma undersökningssvar, diktera och ev. fylla i papper och ringa samtal. Hämta studenten vid typiska undervisningsfall På operation: Skriv in studenten i operationsprogrammet. Låt studenten vara med i såret. Alternativt, erbjud så god sikt som möjligt. Förklara vad som pågår. Hjälp studenten repetera viktiga anatomiska strukturer. Studenter älskar att sy ihop operationssår! Praktiska moment: Gå igenom momenten innan ni träffar patienten. Låt studenten visa praktiskt utan patient innan ni gör det skarpt. Handled studenten genom hela momentet, försök att inte ta över. Ge återkoppling! Återkoppling: Avsätt tid! Så nära momentet som möjligt. Beröm det studenten gjorde bra!

14 Ge konstruktiv kritik på det som kan förbättras. Ge återkoppling på alla möjliga moment; anamnes, status, bemötande, praktiska utföranden, mm.. Se mötet med studenten som ett unikt tillfälle att få agera förebild för en blivande kollega. Glöm inte att förmedla yrkesstolthet och glädje i arbetet som läkare. Studentens förkunskaper: T1 Anatomi översiktskurs, Molekylär cellbiologi, Biologiskt Fördjupning (BF), TYK A T2 Histologi, Fysiologi/farmakologi/biokemi, TYK B T3 Fysiologi forts, BF, TYK C T4 Klinisk anatomi, BF, Patologi, TYK D T5 Genetik, Konsultationskunskap, Infektion T6 BF, Internmedicin T7 Internmedicin forts, Neurologi, Psykiatri T8 Kirurgi T9 Samhällsmedicin, Ögon/ÖNH, Hud, Radiologi T10 Examensarbete T11 Geriatrik, Pediatrik, Gynekologi och Obstetrik

15 Bilaga 2 Arvode till studentrepresentanter

16 Bilaga 3

17 Bilaga 4 Beslut om införande av kursnämnder på läkarutbildningen

18

19

20 Bilaga 5 - Progresstest PROGRESSTEST GRUNDUPPGIFTER OM PROVET Testet skall administreras (genomförs) 4 ggr/läsår och inkludera frågor från hela läkarutbildningens kunskapsområden. Varje prov innehåller 200 frågor (items) och slutförs inom tre timmar. Frågorna genereras av de enskilda fakulteterna på respektive universitet och lämnas över till ett universitetsgemensamt organ ( reviewboard ) som lottar fram och granskar de frågorna som är aktuella för att ta med i proven. De för också en dialog med de som skrivit frågorna 1. Faculty -> itempool -> reviewboard -> test -> post test review -> testbank Avsikten är att ca 1200 items (frågor)/år skapas som över kommande år ackumuleras till en större frågepool att slumpa ut frågor ifrån. För att få en rättvis fördelning över kunskaps/utbildningsområdena används en matris och en fast fördelning om: 1/3 preklin, 1/3 klin och 1/3 beteendevetenskap (socialmedicin m.m.) Matris: organsystem disciplin (ex: respiration farmaka; cardio - fysiologi) Poängsättning: 1 rätt = 1 poäng inget svar = 0 poäng felaktigt = 1/antal möjliga felaktiga svar i avdrag (5 svarsalternativ = 4 felaktiga -> ¼) Poängsättningen normeras och räknar samman alla fyra test under läsåret. Poängnormeringen graderas in i: bra, godkänt och underkänt. Exempel: godkänt - underkänt godkänt underkänt = underkänd; underkänt godkänt underkänt godkänt = godkänd (senaste resultat viktas högre) Resultatet presenteras i tabellform med statistik och jämförelse med hela den övriga studentgruppen. För att det skall bli meningsfullt krävs det att varje student har tillgång till en egen mentor/lärare som kan diskutera igenom resultatet och svagheter som kan behöva förbättras. Studenterna har möjlighet att inkomma med klagomål på enskilda frågor till reviewboard som genomför en post test review (i snitt 5% av frågorna sållas bort). 1 Det skall finnas ett krav på fakulteten från reviewboard att kunna redovisa relevans för varje fråga (item) i förhållande till vad en läkare bör kunna, vilket är en

21 förutsättning för att inte enbart enkla frågor på till exempel cellyte -proteiner och liknande (och i övrigt irrelevant kunskap för yrkesutövningen). [core curriculum] Det skall fungera som komplement till övrig pedagogisk undervisning/examination (seminarier, temadagar, kursskrivningar, portfolio, PBL osv.). Progresstestet är i första hand utarbetat för de skolor som använder PBL, men det finns inga hinder eller undersökningar som visar att det inte skulle fungera även för annan pedagogik. FÖRVÄNTAD VINST/FÖRDEL Ett mått på hur kunskapsutvecklingen hos studenter (både enskilda och gruppen) fortskrider genom utbildningens gång Möjlighet att fånga upp studenter som sviktar i sin progress (kunskapsutveckling) Ett statistiskt mått som hjälp vid jämförelser mellan olika fakulteters/universitets förmåga att lära studenter relevant kunskap En ökad möjlighet till en samsyn i landet mellan vad som anses vara kärnkunskap Ökad möjlighet för studenter att överföras mellan utbildningsorter FARHÅGOR/NACKDELAR Testning begränsad till faktoider (säger inget om den högre konceptuella förståelsen) Svårt att samarbeta mellan fakulteter/universitet och utarbeta koncensus kring frågornas relevans för vad en läkare skall kunna Finns risk för att progresstest ersätter annan examination och får för stor tyngd i förhållande till annan examinationsform En ökad examinationspress/-börda på studenterna Ökad kostnad för universitetet Vad är det reella värdet för studenten? (vad säger testet egentligen om studentens färdigheter? Ex en smal kurs med få antal frågor kan missas kontinuerligt och ändå få godkänt) Vid ev. underkännande konsekvens? Gå om ett år? Förlorad ersättning från CSN! ALTERNATIV TILL PROGRESSTEST

22 Diagnostiskt test: Jämför med USMLE där testet är indelat i tre områden (preklin, klin och postexam) som har till syfte att mäta aktuell kunskaps nivå vid ett enskilt tillfälle. Uppsala: Elektroniskt test T11, 1100 items, frågor slumpas fram och skall besvaras inom 5 timmar. Egen lösning: införa diagnostiska test T3, T7 och T11 där var och ett av testen återspeglar genomgångna kunskapsområden. Det är möjligt att samarbeta med Progresstestgruppen och dra nytta av den frågepool som alla lärosäten gemensamt bildar. Är bristerna för stora i flervalsfrågor? Ställa sig utanför progresstestutvecklingen och hitta annan examinationsform som bättre visar studenters kunskap och färdigheter. Essäskrivningar, praktiska prov, munta osv.