Malmö Green City Index

Transkript

1 Malmö Green City Index Bedömning av europeiska storstäders påverkan på miljön En undersökning utförd av Economist Intelligence Unit, sponsrad av Siemens

2 Innehåll 4 Två röster om Malmö 6 Metod 10 Resultat 12 Malmö 13 Kategorier Koldioxid Energi Byggnader Transporter Luftkvalitet Miljöstyrning Vatten Avfall och användning av mark 22 Paradprojekt Västra Hamnen Citytunneln 3

3 Två röster om Malmö Malmö - en ledande miljöstad Vi Malmö blir ständigt påminda om vårt framgångsrika miljöarbete. Det är glädjande, för våra ambitioner är höga. I Malmö bedrivs ett brett och framgångsrikt miljöarbete inom många områden, vilket ger tydliga utslag i mätningen European Green City Index. Malmö, i konkurrens med 31 europeiska städer, placerar sig bland de tio främsta i alla kategorier. Malmö ligger i topp i kategorin Byggnader, före både Stockholm och Berlin. Detta tack vare våra höga energieffektivitetskrav som gäller nya byggnader på kommunal mark. Våra krav är högre än de nationella normerna i Sverige. Västra Hamnen är ett utmärkt exempel på hur höga krav gynnar en hållbar stadsutveckling, där bostadsområden försörjs till 100 procent av lokalt producerad förnyelsebar energi tilldelades Malmö bland annat FN:s prestigefyllda pris Scroll of Honour 2009 för det här arbetet, och för vår innovativa och genomgående strävan att bli en modern hållbar stad. Malmö är också ledande när det gäller miljöstyrning, tack vare det stora engagemang för miljöfrågor som finns bland Malmöbor, näringsliv, förvaltningar och den politiska ledningen. Ambitionen är att Malmö fortsatt ska vara en ledande miljöstad, men flera nya utmaningar kvarstår. ens många utmärkelser inom miljöområdet visar att vi är på rätt väg, och ett av vårt mest utmanande mål nu är att Malmö ska drivas helt och hållet av förnyelsebar energi år llmar Reepalu Kommunstyrelsens ordförande Slaget om miljön utspelas i städerna Storstäderna representerar en mäktig drivkraft när det handlar om att forma morgondagens samhälle. Men utvecklingen innebär också en stor miljömässig utmaning; världens städer svarar för 75 procent av den globala energianvändningen och 80 procent av de samlade utsläppen av växthusgaser. Härmed står det klart att det är i städerna som slaget om vår framtida miljö kommer att utspelas. Våra svenska storstäder står lyckligtvis för relativt blygsamma avtryck i den globala miljön. I samtliga svenska städer finns en välutvecklad infrastruktur som stödjer ett grönt transportsystem och inte minst här är miljömedvetandet starkt förankrat bland de styrande. Malmös utnämning till Earth Hour Capital 2011 och tredjeplaceringen i den oberoende studien European Green City Index talar sitt tydliga språk. Trots vårt fina utgångsläge finns det potential att bli ännu bättre vilket också är ett viktigt ansvar för oss som föregångsland på området. Teknik för elbilar, energieffektivisering av byggnader och smarta elnät är några exempel på hur Siemens kan bidra som partner i de svenska städernas strävan att finjustera sin miljömässiga hållbarhet. Ulf Troedsson Koncernchef Siemens i Sverige 4 5

4 Metod European Green City Index mäter aktuella miljöprestanda för ledande europeiska städer och deras engagemang för att minska stadens framtida miljöpåverkan genom pågående projekt och uppställda mål. Metoden har utvecklats av Economist Intelligence Unit. En oberoende panel av experter på hållbara städer bidrog med viktiga kunskaper och återkoppling om metoden. Indexet betygsätter städerna enligt åtta kategorier koldioxidutsläpp, energi, byggnader, transport, vatten, avfall och markanvändning, luftkvalitet och miljöstyrning och trettio individuella indikatorer. Sexton av indexets trettio indikatorer hämtas från kvantitativa data och syftar till att mäta stadens nuvarande resultat t.ex. nivån på koldioxidutsläppen, mängden energi den förbrukar, hur mycket avfall den producerar och luftföroreningsnivåerna. De återstående fjorton indikatorerna är kvalitativa bedömningar av städernas mål eller ambitioner: exempelvis deras engagemang för att använda mer förnybar energi, att förbättra energieffektiviteten i byggnader, att minska trafikstockningarna eller att återvinna och återanvända avfall. Datakällor Data för Malmö stad samlades in under perioden september 2010 till februari 2011 av en grupp interna och externa experter från Economist Intelligence Unit. Data för övriga städer i indexet härstammar från februari till augusti Där detta var möjligt har offentligt tillgängliga data från officiella källor använts. Bland primärkällorna finns nationella statistikmyndigheter, lokala myndigheter och miljömyndigheter lokalt och nationellt. I de flesta fall är uppgifterna från år 2007, som är det senaste tillgängliga året för de flesta indikatorer, givet den tid som behövs för att samla in, registrera och publicera officiella data. I de fall det har funnits informationsluckor har Economist Intelligence Unit tagit fram uppskattningar beräknade på nationella genomsnitt. Det finns anledning att särskilt nämna koldioxid- och energikategorierna här. På grund av avsaknad av statistiska resurser mäter cirka en tredjedel av de 30 städerna inte hela mängden energi som förbrukades i deras stad eller de koldioxidutsläpp som är kopplade till detta. I de flesta fall beräknar städerna endast hur mycket energi som förbrukas i form av el, gas och fjärrvärme (om tillämpligt), eftersom dessa data relativt lätt kan inhämtas från distributionsföretagen. I genomsnitt fattas dock cirka 30 procent av den förbrukade energin i dessa data, framförallt för energi i form av flytande drivmedel som förbrukas inom transportsektorn. Som ett led i Kyoto-avtalet måste dock alla länder som ingår i studien rapportera nationella data om energiförbrukningen för alla källor samt om de koldioxidutsläpp som är kopplade till detta. För de städer där det saknas data tog Economist Intelligence Unit nationella genomsnitt per capita av övriga typer av energiförbrukning och använde stadens befolkningsdata för att ta fram en uppskattning av den totala energiförbrukningen. För att beräkna stadens koldioxidutsläpp kopplade till detta använde projektgruppen en brett accepterad (om än grov) teknik där man utgår från nationella koldioxidutsläppsfaktorer som hör samman med förbränningen för varje energikälla. Indikatorer För att kunna jämföra datapunkter från olika länder och kunna konstruera aggregerade poäng för varje stad måste projektgruppen först göra de insamlade uppgifterna jämförbara. Därför normaliserades de kvantitativa indikatorerna på en skala mellan 0 och 10, där 10 poäng tilldelades städer som uppfyllde eller överträffade vissa kriterier för miljöprestanda. Städerna betygsattes utifrån ett övre referensvärde eller ett nedre referensvärde. Referensvärdesmålen valdes ur internationella eller europeiska direktiv. Ett övre referensvärde på 50 procent angavs exempelvis för den mängd avfall städerna skulle ha som mål att återvinna, vilket ligger i linje med EU:s mål om återvinning av avfall för Städer som uppfyllde eller överträffade det här referensvärdet fick 10 poäng och de övriga fick poäng mellan 0 och 10, beroende på hur långt från målet de befann sig. För andra indikatorer angavs nedre referensvärden, t.ex. för den maximala mängd föroreningar som städerna bör släppa ut i genomsnitt per dag, (t.ex. 40 ug/m 2 när det gäller kvävedioxid). I dessa fall fick den stad som hade samma värde som referensvärdet eller högre 0 poäng, medan den stad som låg längst underst referensvärdet fick 10 poäng. De övriga städerna fick poäng utifrån hur långt från den stad med bäst resultat de befann sig. I de fall då det inte fanns några mål fick städerna istället poäng utifrån en min/max-beräkning, där poängsumman är standardavvikelsen från genomsnittet och där den bästa staden fick 10 poäng och den sämsta 0 poäng. I vissa fall infördes rimliga referensvärden för att undvika att extrema värden (outliers) skulle snedvrida fördelningen av indikatorer som tilldelas de övriga städerna. Kvalitativa indikatorer betygsattes av Economist Intelligence Unit-analytiker med specialkunskaper om den aktuella staden, baserat på objektiva poängkriterier som tog hänsyn till de konkreta åtgärder som vidtagits och de strategier och mål som ställts upp av städerna. De kvalitativa indikatorerna betygsattes på nytt på en skala mellan 0 och 10, där 10 poäng tilldelades städer som uppfyllde eller överträffade checklistan med kriterier. När det gäller exempelvis indikatorn strategi för minskning av koldioxidutsläpp bedömdes städerna utifrån om de aktivt och regelbundet övervakar koldioxidutsläppen, vilka mål som har ställts upp och hur ambitiösa de är med tanke på den tidsperiod inom vilken målen förväntas uppfyllas. Den oberoende expertpanelen bidrog med synpunkter på de kriterier som tilldelats varje indikator. Konstruktion av indexet Indexet består av samlade poäng från alla underliggande indikatorer. Indexet aggregeras först per kategori då en poäng skapas för varje infrastruktur- och politikområde (t.ex. energi) och slutligen övergripande, baserat på sammansättningen av de underliggande kategoripoängen. För att skapa kategoripoäng aggregerades varje underliggande indikator i enlighet med en tilldelad viktning. I allmänhet får de flesta indikatorer samma viktning eller betydelse i indexet. I vissa fall gjordes smärre justeringar för att man skulle uppnå en bra balans mellan prestanda (som visas av de kvantitativa indikatorerna) och mål (de kvalitativa indikatorerna). I varje kategori bidrog de kvantitativa indikatorerna till minst 50 procent av den övergripande poängen för kategorin. Kategoripoängen fördelades sedan på nytt på en skala mellan 0 och 10. För att bygga upp övergripande indexpoäng tilldelade Economist Intelligence Unit jämna viktningar till varje kategoripoäng d v s. ingen kategori ges större betydelse än någon annan och indexet är i grunden summan av alla kategoripoäng, på nytt baserat på 100. Denna jämna viktning bygger på återkoppling från expertpanelen och bredare forskning om hur man mäter miljöprestanda, något som indikerade att alla kategorier i det här indexet är värda samma viktning. Grupperingar För att Economist Intelligence Unit skulle kunna göra en djupare analys av stadstrenderna grupperades de 30 städerna i indexet efter inkomst, temperatur och storlek. Detta innefattade: Inkomst: låg inkomst med BNP per capita på mindre än euro, medelinkomst med till euro och hög inkomst med mer än euro. Temperatur: kall med en genomsnittlig temperatur på 4 8 grader Celsius; tempererad med en genomsnittlig temperatur på 9 12 grader Celsius och varm med en genomsnittlig temperatur på mer än 13 grader Celsius. Storlek: liten med en befolkning på under 1 miljon, medelstor med en befolkning på mellan 1 miljon och 3 miljoner samt stor med en befolkning på över 3 miljoner. 6 7

5 Lista över kategorier, indikatorer och deras viktningar. Kategori Indikator Typ Viktning Beskrivning Normaliseringsteknik CO 2 Koldioxidutsläpp Kvantitativ 33%. Totala koldioxidutsläpp, i ton per person. Min-max Koldioxidintensitet Kvantitativ 33% Totala koldioxidutsläpp, i gram per enhet real BNP (basår 2000). Strategi för minskning av koldioxidutsläppen Kvalitativ 33% En bedömning av hur ambitiös strategin för att minska koldioxidutsläppen är. Energi Energiförbrukning Kvantitativ 25% Total slutlig energiförbrukning, i gigajoule per person. Energiintensitet Kvantitativ 25% Total slutlig energiförbrukning, i megajoule per enhet real BNP (i euro, basår 2000). Förbrukning av förnybar energi Kvantitativ 25% Procentandel av den totala energin som kommer från förnybara källor, som andel av stadens totala energiförbrukning, i terajoule. Strategi för ren och effektiv energi Kvalitativ 25% En bedömning av hur omfattande de strategier som främjar användningen av ren och effektiv energi är. Byggnader Energiförbrukning i bostadshus Kvantitativ 33% Total slutlig energiförbrukning inom bostadssektorn, per kvadratmeter bostadsgolvyta. Transporter Energieffektiva byggnadsstandarder Projekt för energieffektiva byggnader Användning av andra transporter än bil Storleken på transportnätet för andra transporter än bil Kvalitativ 33% Total slutlig energiförbrukning inom bostadssektorn, per kvadratmeter bostadsgolvyta. Kvalitativ 33% En bedömning av hur omfattande insatserna för att främja energieffektiva byggnader är. Kvantitativ 29% Den totala procentandelen av den arbetande befolkningen som tar sig till arbetet med kollektivtrafik, per cykel eller till fots. Kvantitativ 14% Cykelbanornas och kollektivtrafiknätets längd, i km per kvadratmeter stadsområde. Främjande av gröna transporter Kvalitativ 29% En bedömning av hur omfattande insatserna för att öka användningen av renare transporter är. Strategier för att minska trafikstockningarna Kvalitativ 29% En bedömning av insatserna för att minska fordonstrafiken inom staden. Vatten Vattenförbrukning Kvantitativ 25% Total årlig vattenförbrukning, i kubikmeter per person. Vattensystemläckor Kvantitativ 25% Procentandel av bostäderna anslutna till avloppssystemet. Min-max, lägre referensvärde på gram infört för att undvika extrema värden (outliers) Min-max. Min-max, lägre referensvärde på 8 MJ/ BNP infört för att undvika extrema värden (outliers) Betygsatt utifrån ett övre referensvärde på 20% (EU-mål). Min-max. Omvandlad till en skala mellan 0 och 10. Min-max. Övre referensvärden på 4 km/km 2 och 5 km/km 2 införda för att undvika extrema värden (outliers). Min-max. Betygsatt utifrån ett övre referensvärde på 100% och ett nedre referensvärde på 80%. Avfall och användning av mark Behandling av avloppsvatten Kvantitativ 25% Procentandel av bostäderna anslutna till avloppssystemet. Strategier för vatteneffektivitet och vattenbehandling Kvalitativ 25% En bedömning av hur omfattande åtgärderna är för att förbättra effektiviteten i vattenanvändningen och behandlingen av avloppsvatten. Betygsatt utifrån ett övre referensvärde på 100% och ett nedre referensvärde på 80%. Avfallsproduktion i staden Kvantitativ 25% Total årlig mängd insamlat avfall, i kg per person. Betygsatt utifrån ett övre referensvärde på 300 kg (EU-mål). Ett nedre referensvärde på kg infört för att undvika extrema värden (outliers). Avfallsåtervinning Kvantitativ 25% Andel av avfallet som återvinns. Betygsatt utifrån ett övre referensvärde på 50% (EU-mål). Avfallsminskning och strategier Kvalitativ 25% En bedömning av hur omfattande åtgärderna är för att minska den totala avfallsproduktionen och för att återvinna och återanvända avfall. Strategier för användning av grönområden Kvalitativ 25% En bedömning av hur omfattande strategierna är för att begränsa stadens utbredning och främja tillgängligheten till grönområden. Luftkvalitet Kvävedioxid Kvantitativ 20% Årligt genomsnitt för kvävedioxidutsläppen per dag. Årligt genomsnitt för kvävedioxidutsläppen per dag. Betygsatt utifrån ett nedre referensvärde på 40 ug/m3 (EU-mål). Ozon Kvantitativ 20% Årligt genomsnitt för ozonutsläppen per dag. Betygsatt utifrån ett nedre referensvärde på 120 ug/m3 (EU-mål). Miljöstyrning Partikelutsläpp Kvantitativ 20% Årligt genomsnitt för partikelutsläppen (PM10) per dag. Svaveldioxid Kvantitativ 20% Årligt genomsnitt för svaveldioxidutsläppen per dag. Strategier för ren luft Kvalitativ 20% En bedömning av hur omfattande strategierna för att förbättra luftkvaliteten är. Grön handlingsplan Kvalitativ 33% En bedömning av hur ambitiösa och omfattande strategierna för att förbättra och övervaka miljöprestanda är. Grön ledning Kvalitativ 33% En bedömning av hanteringen av miljöfrågor och engagemanget för att uppfylla internationella miljöstandarder. Allmänhetens deltagande i den gröna politiken Kvalitativ 33% En bedömning av i vilken omfattning medborgarna kan delta i beslutsfattandet i miljöfrågor. Betygsatt utifrån ett nedre referensvärde på 50 ug/m3 (EU-mål). Betygsatt utifrån ett nedre referensvärde på 40 ug/m3 (EU-mål).

6 European Malmö Green Green City City Index Index Analys Analysis av stadstrender of city trends Resultat Totalt C02 Energi Byggnader Transport Vatten Avfall och markanvändning Luftkvalitet Miljöstyrning City 1 Köpenhamn 87,29 1 Oslo 9,58 1 Oslo 8,71 1 Malmö 10,00 1 Stockholm 8,81 1 Amsterdam 9,21 1 Malmö 9,04 1 Vilnius 9,37 =1 Bryssel 10,00 2 Stockholm 86,63 2 Stockholm 8,99 2 Köpenhamn 8,69 =2 Berlin 9,42 2 Amsterdam 8,44 2 Wien 9,13 2 Amsterdam 8,98 2 Stockholm 9,35 =1 Köpenhamn 10,00 3 Malmö 86,51 3 Malmö 8,87 3 Wien 7,76 =2 Stockholm 9,42 3 Köpenhamn 8,29 3 Berlin 9,12 3 Zürich 8,82 3 Malmö 9,03 =1 Helsingfors 10,00 4 Oslo 83,96 4 Zürich 8,48 4 Stockholm 7,61 4 Oslo 9,21 4 Wien 8,00 4 Bryssel 9,05 4 Helsingfors 8,69 4 Helsingfors 8,84 =1 Stockholm 10,00 5 Wien 83,31 5 Köpenhamn 8,35 5 Amsterdam 7,08 5 Köpenhamn 9,15 5 Oslo 7,92 =5 Köpenhamn 8,88 5 Berlin 8,63 5 Dublin 8,62 =1 Malmö 10,00 6 Amsterdam 83,00 6 Bryssel 8,32 6 Zürich 6,92 6 Helsingfors 9,09 6 Zürich 7,83 =5 Zürich 8,88 6 Wien 8,60 6 Köpenhamn 8,43 =6 Oslo 9,67 European Green City Index mäter aktuella miljöprestanda för ledande europeiska städer och deras engagemang för att minska stadens framtida miljöpåverkan genom pågående projekt och uppställda mål. 7 Zürich 82,28 8 Helsingfors 79,26 9 Berlin 78,98 10 Bryssel 77,99 11 Paris 73,19 12 London 71,54 13 Madrid 67,06 14 Vilnius 62,74 15 Rom 62,55 16 Riga 59,56 17 Warszawa 59,03 18 Budapest 57,54 19 Lissabon 57,23 7 Paris 7,81 8 Rom 7,57 9 Wien 7,53 10 Madrid 7,51 11 London 7,34 12 Helsingfors 7,30 13 Amsterdam 7,10 14 Berlin 6,75 15 Ljubljana 6,67 16 Riga 5,55 17 Istanbul 4,86 =18 Aten 4,85 =18 Budapest 4,85 7 Malmö 6,77 8 Rom 6,40 9 Bryssel 6,19 10 Lissabon 5,77 11 London 5,64 12 Istanbul 5,55 13 Madrid 5,52 14 Berlin 5,48 15 Warszawa 5,29 16 Aten 4,94 17 Paris 4,66 18 Belgrad 4,65 19 Dublin 4,55 7 Amsterdam 8,99 8 Paris 8,95 9 Wien 8,60 10 Zürich 8,42 11 London 7,95 12 Lissabon 7,32 13 Bryssel 7,13 14 Vilnius 6,89 15 Sofia 6,23 16 Rom 6,14 17 Warszawa 5,98 18 Madrid 5,66 19 Riga 5,41 7 Bryssel 7,49 8 Bratislava 7,16 9 Helsingfors 7,08 10 Malmö 6,76 =11 Budapest 6,64 =11 Tallinn 6,64 13 Berlin 6,60 14 Ljubljana 6,17 15 Riga 6,16 16 Madrid 6,01 17 London 5,55 18 Aten 5,48 19 Rom 5,31 7 Malmö 8,74 8 Madrid 8,59 9 London 8,58 10 Paris 8,55 11 Prag 8,39 12 Helsingfors 7,92 13 Tallinn 7,90 14 Vilnius 7,71 15 Bratislava 7,65 16 Aten 7,26 =17 Dublin 7,14 =17 Stockholm 7,14 19 Budapest 6,97 7 Oslo 8,23 8 Köpenhamn 8,05 9 Stockholm 7,99 10 Vilnius 7,31 11 Bryssel 7,26 12 London 7,16 13 Paris 6,72 14 Dublin 6,38 15 Prag 6,30 16 Budapest 6,27 17 Tallinn 6,15 18 Rom 5,96 19 Ljubljana 5,95 7 Tallinn 8,30 8 Riga 8,28 9 Berlin 7,86 10 Zürich 7,70 11 Wien 7,59 12 Amsterdam 7,48 13 London 7,34 14 Paris 7,14 15 Ljubljana 7,03 16 Oslo 7,00 17 Bryssel 6,95 18 Rom 6,56 19 Madrid 6,52 =6 Warszawa 9,67 =8 Paris 9,44 =8 Wien 9,44 10 Berlin 9,33 11 Amsterdam 9,11 12 Zürich 8,78 13 Lissabon 8,22 =14 Budapest 8,00 =14 Madrid 8,00 =16 Ljubljana 7,67 =16 London 7,67 18 Vilnius 7,33 19 Tallinn 7,22 20 Ljubljana 56,38 20 Dublin 4,77 20 Helsingfors 4,49 20 Ljubljana 5,20 =20 Kiev 5,29 20 Rom 6,88 20 Madrid 5,85 20 Warszawa 6,45 20 Riga 6,56 21 Bratislava 56,07 21 Warszawa 4,65 21 Zagreb 4,34 21 Budapest 5,00 =20 Paris 5,29 21 Oslo 6,85 21 Riga 5,72 21 Prag 6,37 21 Bratislava 6,22 22 Dublin 53,97 22 Bratislava 4,54 22 Bratislava 4,19 22 Bukarest 4,78 =20 Vilnius 5,29 22 Riga 6,43 22 Bratislava 5,60 22 Bratislava 5,96 =22 Aten 5,44 23 Aten 53,06 23 Lissabon 4,05 23 Riga 3,53 23 Aten 4,34 =20 Zagreb 5,29 23 Kiev 5,96 23 Lissabon 5,34 23 Budapest 5,85 =22 Dublin 5,44 24 Tallinn 52,97 24 Vilnius 3,91 24 Bukarest 3,42 24 Bratislava 3,53 24 Istanbul 5,12 24 Istanbul 5,59 24 Aten 5,33 24 Istanbul 5,56 =24 Kiev 5,22 25 Prag 49,77 25 Bukarest 3,65 25 Prag 3,26 25 Dublin 3,38 25 Warszawa 5,11 25 Lissabon 5,42 25 Warszawa 5,17 25 Lissabon 4,93 =24 Rom 5,22 26 Istanbul 45,19 26 Prag 3,44 26 Budapest 2,43 26 Zagreb 3,28 26 Lissabon 4,73 26 Warszawa 4,90 26 Istanbul 4,86 26 Aten 4,82 26 Belgrad 4,67 27 Zagreb 42,35 27 Tallinn 3,40 27 Vilnius 2,39 27 Prag 3,13 27 Prag 4,71 27 Zagreb 4,43 27 Belgrad 4,30 27 Zagreb 4,74 27 Zagreb 4,56 28 Belgrad 40,01 28 Zagreb 3,20 28 Ljubljana 2,23 28 Belgrad 2,88 28 Sofia 4,62 28 Ljubljana 4,19 28 Zagreb 4,04 28 Bukarest 4,54 28 Prag 4,22 29 Bukarest 39,12 29 Belgrad 3,15 29 Sofia 2,16 29 Istanbul 1,50 29 Bukarest 4,55 29 Bukarest 4,07 29 Bukarest 3,62 29 Belgrad 4,48 29 Sofia 3,89 30 Sofia 36,82 30 Sofia 2,95 30 Tallinn 1,70 30 Tallinn 1,05 30 Belgrad 3,98 30 Belgrad 3,90 30 Sofia 3,32 30 Sofia 4,45 30 Istanbul 3,11 31 Kiev 32,33 31 Kiev 2,49 31 Kiev 1,50 31 Kiev 0,00 31 Dublin 2,89 31 Sofia 1,83 31 Kiev 1,43 31 Kiev 3,97 31 Bukarest 2,

7 Malmö Malmöfakta Befolkningen 1 jan 2011 var Öresundsreg. har totalt 3,7 milj. invånare. Under 2010 ökade Malmös befolkning med drygt personer. 30% eller av Malmöborna är födda i utlandet och gruppen från Irak är störst, personer. Centrum är den största stadsdelen med invånare och Oxie den minsta med Det har byggts bostäder i Malmö de senaste fyra åren. I Malmö finns det arbetstillfällen och personer pendlar dagligen in till staden för att arbeta. Malmö högskola har registrerade studenter. 41% av Malmöborna år har eftergymnasial utbildning. Malmö styrs av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som har 31 mandat av totalt 61. Vid senaste kommunalvalet röstade 73,5%. Källa: Malmö stad Malmö är Sveriges tredje största stad och ligger på Sveriges sydvästra spets, med Köpenhamn som grannstad tvärs över Öresund. en är ett före detta industri- och varvscentrum som genomgår en postindustriell omvandling. Industrin utgör fortfarande 29 procent av stadens förädlingsvärde och Malmö är den näst mest industrialiserade staden i indexet efter Istanbul. Men Malmö håller på att gradvis flytta sin ekonomiska bas till logistik, grossistverksamhet och detaljhandel samt högteknologisk industri som it, bioteknik och medicin- och miljöteknik. en har cirka invånare och drygt dubbelt så många, , om hela storstadsområdet räknas in. Storstadsområdet består av Malmö och 11 andra kommuner, inklusive Lund, som har cirka invånare. Den här presentationen fokuserar endast på Malmö stad och inkluderar inte utsläpp och annan miljöpåverkan från omgivande orter. Malmö var inte en av de 30 städer som ursprungligen ingick i European Green City Index. I samband med den här presentationen skapades ett teoretiskt index med 31 städer för att utvärdera var Malmö skulle ha hamnat i det ursprungliga indexet. Malmö ligger på tredje plats av 31 i det här indexet, med 86,51 poäng av 100 möjliga inom åtta kategorier när det gäller miljöprestanda. Endast grannstaden Köpenhamn och den svenska huvudstaden, Stockholm, är grönare. en hamnar bland de tio främsta i alla kategorier i indexet med 31 städer. Malmö uppvisar bäst resultat vad gäller byggnader, avfall och användning av mark samt miljöstyrning, där Malmö hamnar på första plats. Det sämsta resultatet finns inom transport, där staden hamnar på tionde plats. Koldioxid Malmö ligger på tredje plats i den här kategorin med 8,9 poäng av tio. Endast Oslo och Stockholm har ett bättre resultat. ens koldioxidutsläpp per capita är 3,2 ton per invånare, betydligt lägre än indexets genomsnitt på 5,2, vilket gör att Malmö säkrar andraplatsen efter Oslo för denna indikator. Ett annat område med starkt resultat är stadens kraftfulla politiska engagemang för att minska utsläppen. en har förbundit sig att minska utsläppen av alla växthusgaser med 40 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Det kraftfulla politiska engagemanget har lett till att staden hamnar på tredje plats när det gäller strategi för att minska koldioxidutsläppen, en plats man delar med Berlin, Köpenhamn och Stockholm strax före. Utsläppen per enhet BNP är 112 gram per euro, betydligt lägre än indexets genom- snitt på 356, vilket placerar Malmö på åttonde plats för den här indikatorn. Malmö stads ledning planerar att ändra sitt mätsystem så att det tar hänsyn till den energi som krävs för att tillverka produkter som konsumeras i staden, vilket också omfattar produkter som tillverkas på annan plats. Målet är att bättre återspegla de faktiska koldioxidutsläppen. en arbetar med energibolaget E.ON för att minska koldioxidutsläppen genom att gradvis ersätta fossila bränslen med biogas. E.ON planerar att bygga en biogasanläggning som kommer att producera upp till 400 gigawattimmar energi, varav en del kommer att användas för att driva stadens fordon. Redan idag kör cirka 40 procent av stadsbussarna på en blandning av biobränsle och naturgas och planen är att alla stadsbussar ska drivas på det här sättet inom fyra år. Merparten av den nuvarande bussflottan består redan av fordon med låga utsläpp. MILJÖSTYRNING LUFTKVALITET AVFALL OCH ANVÄNDNING AV MARK Malmö CO2 10,00 5,00 0,00 VATTEN ENERGI BYGGNADER TRANSPORT 12 13

8 Energi Byggnader Malmö ligger på sjunde plats i energikategorin, med 6,8 poäng av 10. Detta starka resultat beror delvis på stadens höga förbrukning av förnybar energi, som ger en femte plats i indexet. Förnybar energi beräknas utgöra 14 procent av den energi som staden förbrukar, dubbelt så mycket som indexets genomsnitt. en uppvisar också bra resultat på indikatorn strategi för ren och effektiv energi och hamnar på en delad sjunde plats tillsammans med Stockholm, Madrid och Berlin. De flesta satsningarna för att främja grön energi är dock statliga och innebär att bidrag utgår för solenergi, värmepumpar, biobränslepannor och fjärrvärme. På andra energiindikatorer har Malmö ett sämre resultat, då den faktiska energiförbrukningen är jämförelsevis hög. Malmös energiförbrukning per capita på 94 gigajoule är högre än indexets genomsnitt som är 81, vilket gör att Malmö hamnar på 24:e plats på den här indikatorn. en använder cirka 3,3 megajoule per euro BNP, långt under indexets genomsnitt på 5,3, men det ger ändå bara Malmö en 16:e plats för denna indikator. en har som mål att driva hela sin verksamhet med förnybar energi till 2030, med ett delmål på 50 procent till Kommunen driver ett antal solenergiprojekt, varav det största är Sege Park, med kvadratmeter solceller som genererar upp till 166 kilowattimmar. I partnerskap med Lunds Tekniska Högskola och Energikontoret Skåne har Malmö etablerat Solar City Malmö, idag en del av Solar Region Skåne, en icke-vinstdrivande organisation som ska lyfta fram solenergiteknik. Hittills har Malmö kvadratmeter solceller på olika slags byggnader. Malmö ligger först i kategorin byggnader. Med 10 poäng av 10 placerar sig staden med snäv marginal strax före Stockholm och Berlin. Den här positionen beror på stadens höga placering vad gäller energiförbrukning i bostadshus, som med cirka 546 megajoule per kvadratmeter är betydligt lägre än indexets genomsnitt på 909. På de kvalitativa indikatorerna för energieffektiva byggnadsstandarder och satsningar på energieffektiva byggnader hamnar Malmö på en delad första plats. Malmös energieffektivitetskrav för alla nya byggnader på mark som ägs av kommunen är mycket strängare än de nationella normerna i Sverige, som i sig hör till de strängaste i Europa. Sedan 2009 ställer Malmö krav på att alla nya byggnader som byggs på kommunal mark vilket inkluderar mark som säljs till byggbolag måste konstrueras med högre energieffektivitetsstandarder än de som det ställs krav på i den nationella lagstiftningen. Byggbolagen kan välja en av tre energieffektivitetsstandarder. Den lägsta standarden är 85 kilowattimmar per kvadratmeter, medelstandarden är 70 kilowattimmar och den högsta nivån är passivhusstandarden på 55 kilowattimmar. En kommunal energi- och klimatrådgivare ger medborgarna kostnadsfria råd om olika sätt att minska energiförbrukningen. en arbetar också med stora företag och byggbolag för att förbättra deras energieffektivitet och öka deras användning av förnybar energi

9 Transporter Malmö ligger på tionde plats i transportkategorin med 6,8 poäng av 10. Den svagaste punkten i stadens transportresultat är användningen av andra transporter än bil, där staden endast får 5,3 poäng av 10 och hamnar på 26:e plats. Indexet visar att cirka 47 procent av invånarna kör bil till arbetet, jämfört med indexets genomsnitt på 37 procent. Bakgrunden till detta resultat är dock inte entydig. I Malmö är den andel av befolkningen som går eller cyklar till arbetet högre än genomsnittet, men en mindre andel än genomsnittet använder kollektivtrafik. Detta är det normala mönstret för städer i Norden, vilket pekar på att deras främsta utmaning handlar om att begränsa användningen av bil vid resor till arbetet. Cyklisterna i Malmö har tillgång till 2,6 km cykelbanor per kvadratkilometer, betydligt mer än indexets genomsnitt på 1,2 km. Den här investeringen ger Malmö en åttonde plats för denna indikator. Kollektivtrafiknätets längd är däremot 1,8 km per kvadratkilometer mark, mindre än indexets genomsnitt på 2,3 km. Detta tyder på att kollektivtrafiknätet inte är tillräckligt bekvämt för att stimulera till bred användning. Det kan också vara en återspegling av att byggnation av kollektivtrafiknät är långsiktig till sin natur: järnvägs- och spårvägsprojekt befinner sig först nu i byggnationseller planeringsfasen. På indikatorn för gröna transporter ligger Malmö på delad tionde plats, tillsammans med åtta andra städer. en förlorade poäng på denna indikator på grund av avsaknaden av både snabbfiler för samåkande och platser där man kan hyra cyklar till låga avgifter. en ligger på delad nionde plats på indikatorn för strategier för att minska trängseln, tillsammans med Rom och Wien. en förlorade poäng på grund av att man inte har program för att minska fordonstrafiken genom staden, även om man har särskilda bussfiler. För att stimulera människor att ta sig fram till fots, på cykel eller med kollektivtrafiken driver staden en årlig kampanj där man fokuserar på löjliga bilresor, dvs. bilresor på korta sträckor där det är bättre att ta sig fram på något annat sätt. en har också ett program för att stimulera kommunanställda att cykla till arbetet och överväger att utvidga kampanjen till att omfatta även en bredare allmänhet. Under 2008 beslutade kommunfullmäktige att utreda nybyggnation av ett modernt spårvägsnät. De första två linjerna planeras komma igång till En av dem kommer att gå till Västra Hamnen, ett nybyggt område på tidigare industrimark (se avsnittet Paradprojekt). Under tiden har staden för avsikt att förbereda allmänheten för moderna spårvagnar genom att köpa långa bussar av hög kvalitet under de kommande två åren och kalla dem superbussar. Tillsammans med det nya järnvägsprojektet Citytunneln (se avsnittet Paradprojekt) planerar staden att inviga en ringlinje runt staden Malmöringen i december Denna järnvägslänk kommer att betjäna staden och dess förorter, vilket också omfattar nya stationer i östra Malmö

10 Luftkvalitet Miljöstyrning Malmö ligger på tredje plats vad gäller luftkvalitet, efter Vilnius och Stockholm. Det starka resultatet, 9 av 10, beror på att stadens utsläppsnivåer ligger under genomsnittet för de flesta föroreningar. en ligger på delad första plats vad gäller partikelutsläpp, delad tredje plats vad gäller svaveldioxid och femte plats vad gäller kvävedioxid. Malmös goda luftkvalitet är sannolikt en återspegling av att man haft en konsekvent inställning till miljöskydd under de senaste årtiondena. en ligger på delad första plats på indikatorn för strategier för ren luft, tillsammans med 14 andra städer. Malmö har ställt upp luftkvalitetsmål och har antagit strategier för att uppfylla dem. Det enda problemområdet är ozonutsläpp, där staden ligger på 30:e plats med genomsnittliga dagliga utsläpp på 54 mikrogram per kubikmeter jämfört med indexets genomsnitt på 40 mikrogram. Andra städer i Norden, bland annat Helsingfors och Stockholm, har också problem med ozonutsläpp. Malmö har en högre placering än grannstaden Köpenhamn, som ligger på 31:a plats för denna indikator. För att minska föroreningarna från traditionella bilar uppmuntrar staden användning av elfordon. Man har börjat bygga upp den infrastruktur som krävs för att ladda bilarna. sledningen har som mål att öka sin egen användning av elbilar och att främja att de används i större utsträckning. Malmö har redan köpt de första åtta fordonen av en ny generation av elfordon till kommunens fordonsflotta. Som ett led i stadens handlingsplan för kvävedioxid utrustas flera av de tungt trafikerade gatorna i Malmö som har kvävedioxidkoncentrationer som är högre än genomsnittet med betongplattor som innehåller titan. Tanken är att titanet ska minska kvävedioxidnivåerna. Malmö ligger på första plats i kategorin miljöstyrning, tillsammans med Stockholm, Köpenhamn, Helsingfors och Bryssel. en ligger på delad första plats på indikatorn tack vare sitt miljöprogram, styrning av miljöfrågor samt allmänhetens deltagande i stadens miljöarbete. Resultatet för indikatorn styrning av miljöfrågor visar att staden har en engagerad miljöförvaltning och har undertecknat det så kallade borgmästaravtalet. Allmänheten har god tillgång till information om stadens miljöprestanda och miljöstrategier. en har lanserat flera informationskampanjer om olika miljöfrågor och publicerar regelbundet miljörapporter. Under 2009 lanserade Malmö en grön upphandlingspolicy för 18 förvaltningar och fyra kommunala bolag. Målet är att stimulera dem att köpa miljömärkta varor. en planerar att utveckla en webbportal för miljömärkta varor, som liknar den portal för rättvisemärkta varor som man lanserade Under 2010 publicerade sbyggnadskontoret ett dialog-pm med rubriken Hur kan Malmö växa hållbart?. I dokumentet tas bland annat upp en balanserad utveckling vid en högre befolkningstäthet, skydd för omgivande åkermark och den potentiella höjningen av havsnivån som en tänkbar effekt av klimatförändringen

11 Vatten Avfall och användning av mark Malmö ligger på sjunde plats i vattenkategorin, före alla övriga nordiska städer med undantag av Köpenhamn, med 8,7 poäng av 10. Detta goda resultat beror främst på stadens låga vattenanvändning och ett lågt antal vattenläckor. Placeringen förstärks också av att 100 procent av bostäderna är anslutna till avloppssystemet ett särdrag som Malmö delar med fem andra städer, däribland Köpenhamn och Stockholm. Den årliga vattenförbrukningen per capita är 81 kubikmeter, vilket är betydligt lägre än indexets genomsnitt på 105 kubikmeter. en har den åttonde lägsta andelen vattensystemläckor, som med 10 procent är betydligt lägre än indexets genomsnitt på 23 procent. en uppvisar också ett bra resultat vad gäller vattenrelaterade strategier. Genom VA Syd övervakar kommunen dagligen de främsta vattenkällornas nivå och kvalitet. Alla bostäder har egna vattenmätare. Förutom vid mycket kraftfulla regnfall behandlar staden allt avloppsvatten innan det släpps ut i ytvattnet. Under det senaste årtiondet har staden uppgraderat sina reningsverk för att kunna separera avloppet i slam och rent vatten och uppfylla stränga regler för eliminering av organiska material, fosfor och kväve. en använder dock inte återvunnet vatten. Som ett led i GreenClimeAdapt, ett projekt som stöds av EU, vidtar Malmö åtgärder för att reglera flödet av dagvatten till Risebergabäcken i östra Malmö i syfte att minska erosionen och översvämningsrisken längs med bäcken. En del av projektet handlar också om att skapa ett öppet dagvattensystem för att göra vattenflödet långsammare och rena vattnet innan det når Risebergabäcken. Det ursprungliga målet för att hålla kvar och avleda dagvatten var 70 procent. När anläggningen är klar kommer 90 procent av dagvattnet fördröjas. Malmö ligger högst i indexet i kategorin avfall och användning av mark, med 9 poäng av 10. Ett starkt resultat inom återvinning och återanvändning av avfall gör att staden hamnar på andra plats i indexet, efter Helsingfors. en återvinner 46 procent av avfallet, jämfört med 18 procent för indexets genomsnitt. Å andra sidan producerar staden ungefär lika mycket avfall per capita som indexets genomsnitt: 512 kg under 2009 jämfört med 511 kg i genomsnitt. ens strategi för avfallsminskning gör att den placerar sig överst i indexet, tillsammans med 12 andra städer. Det finns sopsorteringssystem och Malmö har vidtagit åtgärder för att minska avfallsgenereringen, exempelvis uppmuntra medborgarna, att återvinna batterier och glödlampor. ens strategier för användning av grönområden placerar Malmö på delad första plats för denna indikator, tillsammans med tio andra städer. Malmö planerar att öka närheten och användbarheten hos grönområdena, två mål som ingår i dess naturvårdsprogram. Nya, stora områden där bostäder blandas med andra byggnader har utvecklats på tidigare industrimark och staden har för avsikt att merparten av nybyggnationen under de kommande 5 10 åren ska genomföras på de 312 hektar som idag är industrimark. Malmö kommunfullmäktige arbetar med E.ON för att öka produktionen av biogas och biologiska gödningsmedel. I detta syfte uppmuntrar staden insamling av matavfall som råmaterial. Under 2010 sorterade cirka 20 procent av hushållen i Malmö ut sitt matavfall. Även om en stor andel av detta avfall fortfarande kommer från hushåll som lägger matavfall i separata tunnor för insamling, experimenterar staden med teknik för direktöverföring av matavfall från bostäder till bearbetningsanläggningar. I delar av Västra Hamnen kommer exempelvis matavfall att överföras direkt från diskbänken till bearbetningsanläggningen (se avsnittet Paradprojekt). Malmös översiktsplan, som tas fram under 2012, kommer att ersätta den översiktsplan som togs fram 2001 och uppdaterades Den nya planen kommer att ha som mål att staden växer genom förtätning av befintliga områden, och att bostäder blandas med kommersiella byggnader så att man uppnår kommunens hållbarhetsmål

12 Paradprojekt Västra Hamnen ens paradexempel på grön förnyelse är Västra Hamnen. Nedlagda fabriker, lager och hamn- och varvsanläggningar ersätts av bostäder, parker, fritidscenter och en högskola. Den första fasen av bostadsområdet försörjs helt med förnybar energi. Byggnationen har genomförts i olika faser sedan Den tredje fasen, som består av 600 lägenheter, inleddes i juni Alla lägenheter under den tredje fasen kommer att innehålla teknik för direktöverföring av matavfall från diskbänken för omvandling till biologiskt gödningsmedel eller biogas. Cirka en tredjedel av lägenheterna i den här fasen kommer att byggas enligt en passivhusstandard för energieffektivitet. Den tredje byggnadsfasen omfattar också begränsad parkering 0,8 parkeringsplatser per bostad för att uppmuntra fler att avstå från att ha bil. Istället får de boende ett kostnadsfritt medlemskap i en bilpool, som ger dem tillgång till bilar när de behöver. Citytunneln Citytunneln är en 17 km lång järnvägslänk mellan Malmö centralstation och Öresundsbanan med anslutning till Danmark. Länken, som öppnade i december 2010, omfattar en 6 km lång tunnel under stadens centrum. Från en station i Hyllie, ett nytt utvecklingsområde söder om Malmö centrum, delas järnvägslänken i två linjer: en mot väst som ansluter till Öresundsbanan och en som ansluter till Ystads- och Trelleborgsbanan till andra platser i södra Sverige. Målet med projektet är att öka kollektivtrafikutbudet i regionen och korta restiderna. Ett annat mål är att underlätta för en hållbar befolkningstillväxt inom stadens gränser. Detta görs genom att utveckla Hyllieområdet, som kommer att ha bostäder och eventuellt ett lika stort antal arbetstillfällen, med järnvägsstationen som nav

13 Denna trycksak är framtagen med största möjliga miljöhänsyn I enlighet med vårt åtagande när det gäller ett hållbart nyttjande av naturresurser är denna publikation producerad på klimatkompenserat papper från Map Antalis. Kompensationen baseras på de fossila koldioxidutsläpp som förorsakats vid produktion av massa och papper samt transport till centrallager. Map Antalis stödjer Plan Vivos projekt för agroforestry i Mocambique. Siemens AB Johanneslundsvägen Upplands Väsby Tel Fax Artikelnummer: 2011CC-002A Produktion: Xerox Mediacenter Fotografer: Anders Ekström, Daniel Skog, Malin Sarvik och Malin Sandström.