STOCKHOLM. vinnare 2010 EURO PAS

Transkript

1 STOCKHOLM vinnare 2010 EURO PAS MILJÖHUVUDSTAD

2 STOCKHOLM EUROPAS FÖRSTA MILJÖHUVUDSTAD 2010 Europeiska kommissionen utsåg den 23 februari 2009 Stockholm till Europas första miljöhuvudstad och berömde stadens långsiktiga miljöarbete. Stockholm är den största staden i Skandinavien och är en mötesplats för människor från olika kulturer, en inkörsport för nya idéer och ett centrum för kultur, idrott och underhållning. Stockholm är en av världens vackraste städer och har utmärkt samhällsservice. Det är en fantastisk stad som ligger vid vattnet och omgärdas av sagolik natur. Det är en snabbt växande stad med invånare. Stockholms stad har arbetat med att ta fram en långsiktig och samlad vision för hållbar tillväxt och utveckling Vision Stockholm År 2030 ska Stockholm vara en mångsidig och upplevelserik storstad som främjar innovation och tillväxt samtidigt som den är invånarnas stad. Klimatutsläppen minskade med 25 procent Utmärkelsen som Europas miljöhuvudstad ges till en stad som har visat att den kan nå höga miljöstandarder, är engagerad i ambitiösa mål för ytterligare miljöförbättringar och hållbar utveckling samt kan leva upp till rollen som förebild som inspirerar andra städer och främjar bästa metoder i andra europeiska städer. Koldioxidutsläppen i Stockholm ska minskas. Sedan 1990 har stadens klimatutsläpp minskat med 25 procent (till 4 ton per invånare 2005, vilket innebär att de bara är hälften av det nationella genomsnittet). Staden har det ambitiösa målet att vara fossilbränslefri senast år År 2010 blir ett händelserikt år i Stockholm, med många aktiviteter kopplade direkt till utmärkelsen. Följ nyheterna direkt på Företagens bidrag Utmärkelsen engagerar hela staden. Lokala myndigheter och företag spelar en viktig roll för att leva upp till visionen som Europas första miljöhuvudstad. Privata företag är mycket intresserade av att delta, säger Gunnar Söderholm, chef för Miljöförvaltningen i Stockholms stad. Utmärkelsen driver stadens miljöverksamhet framåt. Det är tydligt att många människor har lagt märke till att Stockholm har utsetts till Europas miljöhuvudstad 2010 och att de är stolta över det. Vinnaren 2010 har utmärkt sig genom integrerad stadsförvaltning, trovärdiga miljöresultat och ambitiösa framtidsplaner.

3 STOCKHOLM MER ATTRAKTIVT MED BÄTTRE MILJÖ Det är en stor ära att utses till Europas miljöhuvudstad Utmärkelsen är ett resultat av ett framgångsrikt samarbete, som vi alla har deltagit i. Stockholm har arbetat med miljöskydd sedan lång tid tillbaka och det är en mycket viktig fråga för invånarna. Under de senaste decennierna har politikerna varit tvungna att hitta hållbara lösningar som uppfyller behoven i en växande storstad. Stockholmsmodellen bygger på principen att miljöaspekterna måste integreras ständigt och överallt. Myndigheter och företag måste dagligen arbeta med frågor för att förbättra miljön, minimera miljöpåverkan och minska koldioxidutsläppen. Miljöarbetet har lett till en mer attraktiv stad, stolta invånare och en bättre miljö. Men det är viktigt att vi inte bara lutar oss tillbaka, utan att vi även i fortsättningen engagerar oss i ambitiösa mål för en fortsatt hållbar utveckling. Vi anser att miljöarbetet är viktigt för vår egen stad och dess invånare. Men det är också betydelsefullt för att främja de bästa metoderna och utbyta idéer med andra städer. Föroreningar och utsläpp av växthusgaser följer inga kommungränser. Vi vill hjälpa till att sprida lokala lösningar och på så sätt bidra till att lösa de globala utmaningar som ekologiska belastningar och klimatförändringar innebär. Ulla Hamilton Miljö- och trafikborgarråd, Stockholms stad

4 UTOMHUSIDROTT I STOCKHOLMS STAD Charlotte Stanler älskar att jogga, simma i havet, åka skridskor och längdskidor samt paddla kajak. i Stockholms stad kan hon göra allt det här. I sina joggingkläder lämnar Charlotte Stanler sitt kontor som ligger i en offentlig byggnad i Stockholms centrum. Hon joggar på en gångoch cykelväg längs vattnet och viker sedan av till en av Stockholms mest trafikerade gator och följer trottoaren. Charlotte Stanler tränar inför Stockholm maraton och hennes träningsväg går genom stadens parker och på trottoarer. Hon älskar att idrotta utomhus. Som invånare uppskattar jag att politikerna anstränger sig för att förbättra stadsmiljön. Exempel är trängselavgiften som tas ut i innerstaden eller förmåner för miljöbilar som drivs med biobränsle. För dessa bilar behöver man inte betala trängselavgift, förklarar hon och tillägger att cyklisternas säkerhet därmed har ökat. Vattnet är renare här än i de flesta andra europeiska huvudstäder. Det är sällan som man ser skräp flyta omkring och det är trevligt att bada i de flesta vatten runt staden. I ett nordiskt klimat med snö- och isrika vintrar byter många sportentusiaster idrottsgren under året. Charlotte Stanler är inget undantag. På vintern föredrar hon att åka skridskor eller längdskidor. När vattnet som hon simmar i fryser till is kan hon åka skridskor. När några centimeter snö dalar ner från vintermolnen blir golfbanorna i utkanten av staden perfekta för längdskidåkning. Som aktiv sportentusiast behöver jag ytterst sällan bege mig utanför staden för att utöva de idrotter som jag älskar, säger hon. Att cykla på stadens gator var tidigare ett äventyr, men nu finns det fler cykelvägar. Det verkar ha blivit en trend att cykla till jobbet. På sommaren utövar hon också en annan hobby. Med sin pojkvän paddlar hon kajak mellan alla Stockholms öar.

5

6 MÖJLIGHETER FÖR FAMILJER Anders Elwin och hans familj bor i Stockholms innerstad i ett område där det finns fritidsmöjligheter för hela familjen, exempelvis lekplatser, parker, vatten för fritidsfiske och cykelvägar. Anders Elwin är en av många föräldrar vars barn går i Eiraskolan. Den ligger vid vattnet på Kungsholmen, som är en av de många öar som Stockholms stad ligger på. Familjen äger ingen bil eftersom den inte har något större behov av någon. Bussarna går regelbundet på alla större gator i området och antalet cykelvägar har ökat kraftigt under de senaste åren. Jag arbetar i stadens utkanter, men åker tunnelbana den är snabb och effektiv, säger Anders Elwin som har bott i innerstaden i 17 år. Barnen som är 8 och 13 år gamla har vuxit upp där. Här har det skett radikala förbättringar i stadsmiljön. Allt till barnens fördel och nu lever fler barnfamiljer i innerstaden. i vårt område har vi flera parker med fina lekplatser. Många är bemannade under dagtid och de lämpar sig därför särskilt för förskolor, säger han medan han promenerar genom Kronobergsparken, ett av många grönområden på Kungsholmen. Anders promenerar sedan längs kanalen som ligger mellan ön och Stockholms centrum. i bakgrunden på andra sidan vattnet ser han centralstationen och en av de större lederna. Trots den täta trafiken på andra sidan är luften ren. Jag har bott i centrum i flera decennier och jag har verkligen lagt märke till hur luften har blivit bättre. Med trängselavgifter för bilar som kör in i och ut ur centrum har antalet bilar i innerstaden minskat och luften blivit mindre förorenad. Efter jobbet joggar Anders på en gång- och cykelväg längs vattenlinjen. Det är en idealisk plats för barn och hans yngsta dotter kan cykla utan att vara rädd för trafiken. För ett tiotal år sedan fanns det tunga industrier här längs vattnet som var mycket förorenat. Nu ligger det en park och det går bra att fiska i vattnet. På sommaren fiskar jag här med min son. Anders menar att miljöstäder för in landsbygden i staden.

7 MILJÖÅTGÄRDER VAD HAR STOCKHOLM GJORT? Gröna områden Ungefär 90 procent av befolkningen bor närmare än 300 meter från ett grönområde. Det förbättrar den lokala livskvaliteten, möjliggör rekreation, vattenrening, bullerminskning och förbättrad biologisk mångfald och ekologi. Stockholm har 24 officiella badstränder inom stadsgränsen och ytterligare flera planeras. En fossilbränslefri stad Sedan 1990 har Stockholm minskat sina koldioxidutsläpp med 25 procent. Koldioxidutsläppen är mindre än 4 ton koldioxid per invånare, vilket innebär att de bara är hälften av det nationella genomsnittet. Stockholm har det ambitiösa målet att bli fossilbränslefritt senast år procent av hushållen har tillgång till fjärrvärme och andelen förnybar energi inom fjärrvärme är närmare 70 procent. Biogas Biogas produceras i avloppsreningsverk vid rötning av avloppsslam. i miljöprofilområdet Hammarby Sjöstad räcker avloppsvattnet från ett hushåll för att utvinna biogas till hushållets gasspis. Huvuddelen av biogasen används i dag som drivmedel för miljöbilar och miljöbussar. Insamlingen av matavfall för produktion av biogas ska öka från ton till ton mellan 2008 och Återvinning av avfall Staden har ett utmärkt system för avfallshantering och använder innovativa produktionsmetoder som exempelvis vakuumkontrollerade system för transport av fast avfall under jorden. 25 procent av stockholmarnas avfall återvinns, 73,5 procent utvinns för produktion av fjärrvärme (energiutvinning genom förbränning) och 1,5 procent behandlas biologiskt. Allmänna kommunikationsmedel Stockholmarna använder ofta effektiva, pålitliga och väl fungerande allmänna kommunikationsmedel. Under rusningstid reser 77 procent med allmänna kommunikationsmedel. Alla stadsbussar kör på förnybara drivmedel och tunnelbanan och pendeltågen drivs med el producerad från förnybara energikällor. De blir därmed ännu mer miljömässigt hållbara transportmedel. i Stockholm har antalet cyklister ökat med runt 75 procent under de senaste tio åren. i Stockholm finns 760 kilometer cykelbanor och fler anläggs. Trängselavgift Trängselavgifter infördes 2006 för bilar som kör in i och ut ur innerstaden under dagtid. Efter att trängselavgifter infördes minskade utsläppen av koldioxid med runt ton under Utsläppen har minskat med 10 till 14 procent och luftkvaliteten har förbättrats med 2 till 10 procent. Trafiken har minskat med runt 20 procent. Stadens utveckling Med erfarenhet av miljöprofilområdet Hammarby Sjöstad byggs två nya miljöprofilerade bostadsområden. Ett av de nya områdena Norra Djurgårdsstaden som är beläget på tidigare exploaterad mark har som mål att vara fossilbränslefritt senast Målet för Stockholms stad är att vara det senast Norra Djurgårdsstaden ska bli ett föredöme för hållbar urban utveckling, där innovativ miljöteknik och kreativa lösningar utvecklas, testas och presenteras. Norra Djurgårdsstaden ska stå som exempel för andra städer och bli en miljövänlig stadsdel i världsklass. Miljöstyrning Stockholms första miljöprogram lanserades i mitten av 1970-talet. Staden har ett integrerat förvaltningssystem som ser till att miljöaspekterna beaktas i stadsbudget, driftsplanering, rapportering och övervakning. Alla invånare kan följa miljöarbetet på webbplatsen

8 HAMBURG EUROPAS MILJÖHUVUDSTAD 2011 KH SV-C Med sina 1,8 miljoner invånare är Hamburg Tysklands näst största stad. Staden är också en stor hamn vid floden Elbe och Europas näst största räknat i antal containrar som hanteras. Antalet containrar som hanteras i hamnen ökar varje år. Samtidigt har koldioxidutsläppen från transporter till och från Hamburgs stad legat kvar på samma nivå under de senaste tio åren. När Hamburg blir Europas miljöhuvudstad 2011 kommer ett idétåg att lanseras för att sprida miljöförslag till olika europeiska storstäder och söka efter bästa miljölösningar. Europas miljöhuvudstad: UTMÄRKELSE FÖR BRA STADSMILJÖ Varje år utses en europeisk stad till Europas miljöhuvudstad. Utmärkelsen går till en stad som har utmärkt sig genom höga miljöstandarder, är engagerad i fortlöpande och ambitiösa mål för ytterligare miljöförbättringar och hållbar utveckling, och kan leva upp till rollen som förebild som inspirerar andra städer och främjar de bästa metoderna i andra europeiska städer. Utmärkelsen visar att en stad önskar och kan lösa miljöproblem för att förbättra livskvaliteten för sina invånare och minska effekterna på den globala miljön som helhet. Europeiska kommissionen har sedan länge varit av uppfattningen att de lokala myndigheterna spelar en viktig roll i miljöarbetet och att de har ett stort engagemang för verkliga framsteg. Utmärkelsen till Europas miljöhuvudstad är ett nytt initiativ för att främja och belöna detta arbete. Foto omslagets fram- och baksida: Henrik Trygg och Richard Ryan, Stockholm Visitors Board och Aschaeffer, SXC