Stockholms stads nya MILJÖPROGRAM

Transkript

1 Stockholms stads nya MILJÖPROGRAM

2 Varsågod här kommer Stockholm stads nya miljöprogram i en förkortad version. Här kan du läsa om de miljömål som staden skall uppnå under de kommande fyra åren. Stockholm har ett världsrykte för vår miljömedvetenhet och goda livsmiljö. Det ska vi värna, men vi får inte slå oss till ro och vara nöjda med det som hittills uppnåtts. Därför höjer vi ambitionerna för en god miljö och klimatsmarta val. Stockholm är unik som storstad tack vare dess vatten och många grönområden. Hammarby Sjöstad är i egenskap av ett hållbart stadsbyggnadsprojekt med inbyggda miljölösningar, ett internationellt vi får inte slå oss till ro och vara nöjda med det som hittills uppnåtts. föredöme och föremål för många utländska studiebesök. Hammarby Sjöstad visar att det går att låta staden växa på ett hållbart sätt. Det vi lärt av byggandet av den nya stadsdelen tar vi med oss i stadens fortsatta utvecklingsarbete. Ytterligare två bostadsprojekt ska genomföras med miljöprofil. På miljöförvaltningens hemsida finns en miljöbarometer där du kan följa hur miljötillståndet ser ut i vår stad. Där finns flera exempel på positiv utveckling på ett antal områden. Stockholm kan på många sätt sägas vara en föregångare i miljöfrågor, men detta är ett arbete som kontinuerligt måste fortgå. Ett stort och viktigt arbete framöver är att arbeta seriöst med energieffektiviseringar i stadens egna fastigheter. För att vara framgångsrikt måste miljöarbetet pågå hela tiden. Lika litet som det går att slänga in jästen efter degen går det att arbeta med miljöfrågorna vid sidan om. Det nya miljöprogrammet skapar goda förutsättningar för ett resultatinriktat miljöarbete. För att vara framgångsrikt måste miljöarbetet pågå hela tiden. Miljötekniken har tagit oss ett gott steg på vägen, och man slutar aldrig förundras över hur fantastiskt mycket bra idéer som ständigt föds på det här området. Tekniken kan emellertid inte klara allt. En aldrig så bränslesnål miljöbil drar än mindre om den körs på ett bra sätt. Batterier hamnar inte i insamlingen av sig själva. Där kommer var och ens ansvar in. Flera av målen i miljöprogrammet kan bara uppnås om både staden och dess invånare hjälper till. Ibland kan det kännas jobbigt och svårt att veta hur man skall bära sig åt och om det egentligen spelar någon roll. Det är viktigt att komma ihåg att alla bidrag faktiskt gör skillnad. Var och en kan ta ansvar för att inte slänga farligt avfall i soporna, att välja energisnålare alternativ när det är dags att byta kylskåp, byta från glödlampor till lågenergilampor, stänga av stand-by funktioner, cykla till jobbet eller låta den nya bilen bli en miljöbil. Längst bak i den här broschyren finns tips om hur du kan bidra till en bättre miljö. Irene Svenonius, stadsdirektör Ulla Hamilton, miljöborgarråd

3 Vision 2030 bilden av Stockholm i framtiden K ommunfullmäktige har beslutat om ett framtidsdokument, Vision Visionen handlar om att Stockholm år 2030 är en av världens vackraste städer och den renaste och tryggaste huvudstaden. Här finns rena sjöar och vattendrag med ett unikt bad- och båtliv. Stadens parker är vackra och trygga. Historiska stadsmiljöer har bevarats när staden fortsatt att växa. Nya bostäder är byggda med miljöanpassade och energieffektiva material och metoder. Visionen handlar om att Stockholm år 2030 är en av världens vackraste städer och den renaste och tryggaste huvudstaden. Teknikutveckling och ekonomisk tillväxt ger förutsättningar för ett ekologiskt hållbart samhälle. Stockholm är en energieffektiv stad, ledande inom ny miljöteknik och på god väg att bli fossilbränslefritt år Energiförbrukningen har minskat avsevärt. Stockholm är världsledande på att utveckla, kommersialisera och tillämpa ny energi- och miljöteknik. Genom energieffektivisering och ökad användning av fossilbränslefria energikällor har stadens bidrag till växthuseffekten minskat. Stockholm och Mälarregionen har ett väl fungerande transportsystem med minimal klimatpåverkan. Nya förbifarter har minskat miljöbelastningen och ökat tillgängligheten. Stockholmarnas bilar är nästan uteslutande miljöbilar. Stockholm är den stad i världen där invånarna använder kollektivtrafiken mest. Staden har ett stort och säkert cykelvägnät och bekväma båttransporter.

4 Med sin närhet till natur och vatten är Stockholm en attraktiv stad där fler vill bo och verka. Att bevara stadens goda livsmiljö under fortsatt tillväxt är en gemensam utmaning. Här är några områden som staden prioriterar: Trafik Stockholm har kommit en bit på väg med att minska trafikens miljöbelastning: 30 procent av stockholmarna går eller cyklar till arbete eller skola. 61 procent av trafikanterna som passerar tullarna åker kollektivt miljöbilar rullar i staden. Var sjätte bil som såldes i Stockholm 2006 var en miljöbil. Staden äger eller leasar omkring bilar var 626 av dessa miljöfordon. Stadens fordon kördes till 26 procent på förnybara bränslen. Kemiska ämnen I Sverige finns över kemiska ämnen i de produkter som tillverkas eller importeras. Många av dem kan orsaka skada på vår hälsa och miljö. Miljöanpassade varor, tjänster och byggnader kan bidra till en bättre stadsmiljö. Energi Energiförbrukningen i Sverige har ökat med 40 procent på 30 år. Men energianvändningen per stockholmare sjönk med 7 procent åren , från kilowattimmar, kwh, till kwh per år. Stockholmaren släpper ut 4 ton växthusgaser per år jämfört med genomsnittsvenskens 6,5 ton. En finländare släpper ut 12 ton, amerikanen 22 ton och afrikanen 1 ton. Luften i Stockholm har förbättrats när fjärrvärme ersatt oljeeldade panncentraler. Satsningen på förnybar och effektiv energi kan göra Stockholm fossilbränslefritt senast år Mark och vatten 45 procent av stadens yta är bebyggd, 21 procent är öppen mark, 20 procent är skog och 14 procent är vattenområden. Stadens yta är hektar, varav är skyddad enligt miljöbalken. I staden finns sju naturreservat och i länet 200. Trafik, bebyggelse och industrier belastar miljön och ökar mängden näringsämnen i sjöar och vattendrag. Miljöåtgärder ska minska halten av fosfor och kväve i stadens mark och vattendrag. Avfall 95 procent av allt hushållsavfall återvinns. Merparten av stockholmarnas hushållssopor blir energi i Högdalenverket. Det farliga avfallet ska behandlas separat, men trots detta utgörs omkring en procent av hushållssoporna av farligt avfall. Den insamlade avfallsmängden för varje stockholmare var 574 kilo år Hushållen lämnade ton farligt avfall, vilket motsvarar 1,3 kilo per person. 9,9 kilo elavfall per person samlades in. Inomhusmiljö Stockholmaren har i genomsnitt 43 kvadratmeter bostadsyta per person. 80 procent av hushållen består av en eller två personer. 26 procent av stockholmarna besväras av astma eller allergi saknade 29 procent av stadens skolor och förskolor godkänd ventilationskontroll. 57 procent av stockholmarna störs av buller i bostaden minst en gång i veckan tog miljöförvaltningen emot 166 bullerklagomål.

5 Sex mål Stockholms stads nya miljöprogram sätter upp sex övergripande mål för stadens miljöarbete under åren Miljöeffektiva transporter Med teknikutveckling och nya produkter kan trafikens miljöpåverkan minska. Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportsystem, baserat på ny teknik, fossilfria bränslen, bättre logistik och mer information. Giftfria varor och byggnader Stockholm stad ska minska spridningen av skadliga ämnen genom att välja miljöanpassade varor och tjänster. Vid exploatering och byggande ska miljömässigt hållbara metoder och material användas. Hållbar energianvändning Effektivare energianvändning och förnybara energikällor krävs för att minska växthuseffekten. Med energieffektiv teknik kan staden vara en aktör för miljödriven tillväxt och utveckling samt minska sina driftskostnader. Hållbar användning av mark och vatten Närheten till naturen är viktig för stadens attraktionskraft och stockholmarnas rekreation. Målet är en långsiktigt hållbar markanvändning som bidrar till ekonomisk utveckling utan att viktiga miljövärden går förlorade. Miljöeffektiv avfallshantering Effektiv och miljöanpassad avfallshantering är en viktig del av samhällets infrastruktur. Stadens mål är att minimera mängden avfall och öka andelen som nyttiggörs genom återanvändning och återvinning. Sund inomhusmiljö Trots Stockholms höga bostadsstandard och goda boendemiljöer uppstår hälsobesvär i vissa byggnader. Stadens mål är att minska andelen personer som besväras av problem i inomhusmiljön särskilt i förskolor, skolor och äldreboenden.

6 1 Miljöeffektiva transporter Väl fungerande transporter är en förutsättning för konkurrenskraft och välfärd. Tack vare teknikutveckling och nya produkter kan trafikens miljöpåverkan minska. Staden ska fortsätta sitt arbete för att hitta trafiklösningar som utnyttjar energin effektivare och inte riskerar miljö eller hälsa. Stadens delmål för den egna verksamheten under programperioden: Minska miljöbelastningen från egna och upphandlade transporter. Staden bilpark ska till 100 procent bestå av miljöbilar som till 85 procent körs på förnybart bränsle. Minska utsläppen från trafiken. Andelen personer som åker kollektivt, cyklar eller går ökar. Andelen miljöfordon och andelen förnybart bränsle ökar. Trafikbullret utomhus minskar. Delmålen innebär ett särskilt ansvar för staden att uppmärksamt följa teknikutvecklingen. Alternativa bränslen ska användas. Staden ska arbeta för att bättre logistik och information ska minska trafikens miljöpåverkan. Vi vet att koldioxidutsläpp från oljebaserade bränslen ökar växthuseffekten. Samtidigt gör hårdare krav på avgasrening luften i våra tätorter bättre. Stockholms stad har stort inflytande över trafikplanering, bebyggelse och utbyggnad av vägnät. Staden kan också påverka transporterna genom parkeringspolitik, ekonomiska styrmedel och lokala trafikföreskrifter. Vid upphandling kan staden välja miljöanpassade fordon. Staden kan påverka utvecklingen genom förbättringar av kollektivtrafiken och vägnätet för bilar, cyklar och gångtrafikanter. 2 Giftfria varor och byggnader I Sverige finns över kemiska ämnen i de produkter som tillverkas eller importeras. Flera av ämnena kan orsaka skada på vår hälsa och miljö. Stadens delmål för den egna verksamheten under programperioden Utsläppen av miljö- och hälsoskadliga ämnen från varor och byggnader ska minska. Andelen ekologiska livsmedel som staden köper in är minst 15 procent. Under programperioden ska två bostadsprojekt miljöprofileras. Stockholm stad kan påverka spridningen av skadliga ämnen genom att välja miljöanpassade varor och tjänster. Vid anvisning av mark för byggande kan staden ställa miljökrav. Erfarenheterna från Hammarby Sjöstad ska tas tillvara vid detaljplanering. Kemiska ämnen sprids från kemiska produkter, varor och byggnader när dessa produceras, används eller blir till avfall. Direkt farliga ämnen ska undvikas och övriga kemikalier eller varor hanteras så att riskerna minimeras. Avfallshantering, energieffektivisering, byggprocesser och materialval ska bygga på miljöeffektiva lösningar. Staden ska köpa in varor och använda material som är hållbara och inte förorenar. För detta finns verktyg som BASTA, byggvarubedömningen och stadens upphandlingsguide. Material eller produkter som innehåller skadliga ämnen ska ersättas med miljömässigt bättre alternativ. 3 Hållbar energianvändning Tillgången på energi för uppvärmning, belysning, transporter och varutillverkning är central för vårt välstånd. Med energieffektiv teknik kan staden minska sina driftskostnader och vara en aktör för miljödriven tillväxt och utveckling. Stadens delmål för den egna verksamheten under programperioden: Energianvändningen i stadens egna byggnader och anläggningar minskar med 10 procent jämfört med Upphandlad el i stadens egna verksamheter bör uppfylla kraven för miljömärkning. Minskade utsläpp av växthusgaser från energianvändning med 10 procent per stockholmare. Växthuseffekten har sitt främsta ursprung i utsläpp av koldioxid vid förbränning av fossila bränslen. Med effektivare energianvändning och byte till förnybara energikällor kan utsläppen minskas. Staden och de kommunala bostadsbolagen har en viktig roll, liksom AB Fortum Värme där Stockholms stad är hälftenägare. Stadens förvaltningar och bolag ska effektivisera sin energianvändning. Individuell mätning och debitering av värme och varmvatten ska införas i alla nyproducerade bostäder och lokaler som staden hyr ut. Staden ska också verka för att individuell mätning införs i befintliga bostäder och lokaler. 4 Hållbar användning av mark och vatten Närheten till naturen är viktig för stockholmarnas rekreation. Parker och grönområden dämpar buller och fungerar som filter för luftföroreningar. Våtmarker renar vatten från föroreningar. Naturområden i stadens utkanter och skärgården betyder mycket för invånarnas friluftsliv.

7 Stadens delmål för den egna verksamheten under programperioden: Särskilt värdefulla mark- och vattenområden ska bevaras. Exploatering av värdefulla mark- och vattenområden kompenseras. Stockholmarna ska ha god tillgång till variationsrika mark- och vattenområden. Stadsbyggandet ska vara långsiktigt hållbart. Park- och naturmarkernas biologiska mångfald värnas. Den ekologiska statusen i Stockholms sjöar och vattendrag förbättras. Trafik, bebyggelse och industrier belastar miljön och ökar mängden näringsämnen i sjöar och vattendrag. Stadens utmaning är att främja en långsiktigt hållbar markanvändning som bidrar till positiv ekonomisk utveckling utan att viktiga miljövärden går förlorade. För stadens utbyggnad ska i första hand redan exploaterad mark användas. För att bäst utnyttja kollektivtrafik, fjärrvärmenät och exploaterad mark ska staden byggas inåt. Värdefulla grönområden ska sparas. Staden ska bedriva en ekologiskt inriktad skötsel av sina parker och naturområden. Dagvatten från stora trafikleder ska renas, snömassor ska tas omhand på ett miljömässigt hållbart sätt och totalfosforhalten i stadens sjöar ska minskas. 5 Miljöeffektiv avfallshantering Effektiv och miljöanpassad avfallshantering är en viktig del av samhällets infrastruktur. Med ökad konsumtion ökar mängden avfall som måste tas om hand på ett miljömässigt bra sätt. Avfall är också en del av industrins materialflöde, naturens kretslopp och råvara för energiproduktion. Stadens delmål för den egna verksamheten under programperioden: Minska mängden avfall från stadens verksamheter. Öka mängden avfall som nyttiggörs från stadens verksamheter. Andel farligt avfall som samlas in ökar. Mängden avfall per stockholmare minskar och mängden som nyttiggörs ökar. Kommunerna ansvarar för hushållsavfall och företagen ansvarar för avfallet från sina verksamheter. För vissa produkter har företaget som tillverkat eller importerat varan ansvar för insamling och återvinning. Idag återvinns 95 procent av allt hushållsavfall. Merparten av stockholmarnas hushållssopor blir energi i Högdalenverket. Det farliga avfallet ska behandlas separat, men trots detta utgörs omkring en procent av hushållssoporna av farligt avfall. Stockholms stad har ansvar för avfall från den egna verksamheten, men också stort inflytande över hushållens avfall genom sina nämnder och bolag. Staden har ansvaret för att informera hushållen om reglerna för avfallshantering. Stadens nämnder och styrelser ska vid upphandlingar försöka minimera mängden avfall. Produkter och inventarier ska återanvändas och information om dessa ska göras tillgänglig för alla. Minst 35 procent av matavfallet från restauranger och storhushåll ska behandlas biologiskt. Insamlingssystem för farligt avfall byggs ut. 6 Sund inomhusmiljö Stockholm har en hög bostadsstandard och goda boendemiljöer. Trots ökad standard uppstår hälsobesvär i byggnader till följd av dålig luft, partiklar eller mögelskador. Höga ljudnivåer kan också leda till nedsatt hälsa. Hälsorisker i inomhusmiljön ska förebyggas och åtgärdas. Stadens delmål för den egna verksamheten under programperioden: Andelen personer som besväras av hälsoproblem orsakade av inomhusmiljön i stadens egna byggnader minskas. 70 procent av de kommunala flerbostadshusen ska kontrolleras mot radon. Andelen klagomål på inomhusmiljö till miljö- och hälsoskyddsnämnden som leder till åtgärd för fastighetsägare ska minska. Andelen bullerstörda inomhus ska minska. Ungdomar ska inte utsättas för skadliga ljudnivåer vid konserter eller diskotek. Stockholmarna tillbringar 85 procent av livet inomhus, varav 65 procent i hemmet. Därför är miljön i bostäder, skolor och arbetslokaler så viktig för hälsa och välbefinnande. Staden har ansvar för en sund inomhusmiljö i sina egna byggnader och möjlighet att påverka andra aktörer vid planering, exploatering eller tillsyn över verksamheter. Alla stadens förskolor, skolor och äldreboenden ska ha godkända ventilationskontroller. Förskolor, skolor och fritidshem ska verka för en god ljudmiljö. Staden ska ta hänsyn till bullerproblemen vid planering av verksamheter och trafik i bostadstäta områden. Staden ska se till att ljudnivåer inte överskrider riktvärdena vid konserter i de egna lokalerna.

8 Vill du bidra till bättre miljö och ett hållbart Stockholm? Här är tio enkla miljötips för vardagen: Om du byter en bil som drar 0,9 liter bensin per mil mot en som drar 0,7 och kör mil per år, sparar du över kronor. Samtidigt skonas atmosfären från ett ton koldioxid varje år. Vattnet i Stockholm är mjukt. Därför kan du använda den lägsta doseringen av tvättmedel. Det är bra för plånboken och minskar gödningsämnena i våra vattendrag. Byt dina glödlampor mot lågenergilampor. En glödlampa på 60W drar 1 kwh på 16 timmar. Motsvarande lågenergilampa på 11W kan vara tänd i 90 timmar på 1 kwh. Kyl och frys gör av med en femtedel av all hushållsel i en vanlig svensk familj. Välj kyl och frys av energiklass A nästa gång du köper nytt. Sortera dina värmeljushållare som metall. Det går åt 20 gånger mer energi för att tillverka en ny värmeljushållare med material från en gruva jämfört med att använda aluminium återvunnet ur skrot. I Sverige används 300 miljoner värmeljus per år vilket motsvarar 225 ton aluminium. Om den mängden återvinns sparas 4 miljoner kwh i smältverken. Pumpa däcken är ett enkelt och effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen. Om alla bilister i Stockholms län körde med rätt däcktryck skulle vi tillsammans spara nästan 20 miljoner liter bränsle per år samt bespara jorden från ton koldioxid. Stäng av dina elapparater med strömbrytaren. Koppla alla elsladdar via ett grenuttag med strömbrytare så stänger du av alla apparaterna med en knapptryckning. Om varje svensk har en apparat var som står i standby i 20 timmar per dygn drar det över 30 GWh per år. Det motsvarar den totala årsförbrukningen av energi i småhus. Återvinn ditt papper. Återvinning av papper ger en energibesparing och minskning av koldioxidutsläppen med 35 procent jämfört med framställning av papper från skogsråvara. Lämna in ditt farliga avfall. På se/avfall finner du information om stadens olika insamlingssystem. Ta cykeln. En person med 5 km till jobbet som cyklar istället för att köra bil minskar utsläppen av koldioxid med 0,7 ton per år. Fler tips på hur du kan bidra till ett hållbart Stockholm finns på Miljöförvaltningens hemsida eller avdelningen för avfalls hemsida Om du vill läsa hela Stockholms stads miljöprogram och stadens samlade vision för Stockholm 2030, besök stadens hemsida Kontakta oss gärna om du har frågor och funderingar: Miljöförvaltningen: STADSLEDNINGSKONTORET Ragnar Östbergs Plan Stockholm Telefon Fax