Teknikbevakning av området stationära bränsleceller 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknikbevakning av området stationära bränsleceller 2006"

Transkript

1 Teknikbevakning av området stationära bränsleceller 2006 Bevakning av konferensen Fuel Cell Seminar Teknikrapport 2:07 Bengt Ridell, Markku Rissanen April 2007

2 Teknikbevakning av området stationära bränsleceller 2006 Bevakning av konferensen Fuel Cell Seminar Elforsk rapport Teknikrapport 2:07 Bengt Ridell, Markku Rissanen April 2007

3 Förord Elforsk har under perioden administrerat ett Tillämpat FOUprogram inom området stationära bränsleceller. Programmet har erhållit finansiellt stöd från Energimyndigheten med ca 40 %. Programmet blev något försenat och slutfördes i december För att hålla programmets intressenter fortsatt uppdaterade med senaste information inom området bevakades den årliga stora internationella konferensen Fuel Cell Seminar 2006 inom ramen för föreliggande projekt. Teknikbevakningen har genomförts av Bengt Ridell, Carl Bro AB och Markku Rissanen, ABB AB, Corporate Research för Elforsks räkning. Projektet har finansierats av Energimyndigheten, E.ON och ABB. Elforsk AB Lars Wrangensten Programområde El- och Värmeproduktion April 2007

4 Sammanfattning Det var 30:e gången som konferensen Fuel Cell Seminar arrangerades. Denna gång anordnades konferensen i Honolulu mellan den november, Deltagarantalet var lägre än under de senaste åren, personer jämfört med året innan, troligen beroende på att arrangörerna hade valt att lägga konferensen på Hawaii, vilket medförde längre restider och kostnader runt deltagandet. Det hölls 125 muntliga presentationer och det visades 400 posters. De flesta föredragen var kring PEFC och därefter SOFC där det senare området hade ökat sin andel jämfört med tidigare år. Utställningen var även den något mindre än tidigare, den hade i år 131 utställare jämfört med förra årets 170 utställare. Det var naturligtvis svårt att frakta fordon och större bränsleceller till Hawaii varför utställningen blev något mindre omfattande än tidigare år. Från Sverige deltog 8 personer. KTH hade ett föredrag, Carl Bro en session chair och ABB/Fortum och Sandvik hade varsin posterpresentation. Från en skandinavisk synvinkel är Danmark och Finland mycket aktiva inom främst SOFC-området, med VTT och Wärtsilä i Finland och Haldor Topsø och Risø i Danmark. Norge har också många projekt på gång varifrån de hade några postrar. Konferensens tekniska innehåll var dock som vanligt av hög klass. Den första förmiddagen hölls en plenary session för samtliga deltagare varefter den tekniska delen av konferensen delades upp i tre parallella sessioner. Främst inriktades bevakningen av konferensen till att följa det stationära området och mer demonstrations- och applikationsnära presentationer snarare än materialfrågor i stacken. Programmet och flera av presentationerna finns på Fuel Cell Seminars hemsida En del high-lights och intryck från konferensen: Biobränslen nämndes i många sammanhang både i plenary sessionen och i flera presentationer som ett viktigt bränsle för bränsleceller. Det har inte gjorts på samma kraftfulla sätt tidigare. Högtemperatur PEFC har utvecklas snabbt och testas nu på fältet. Alternativa lokalt producerade bränslen är en viktig fråga, speciellt i USA. Att minska beroendet av importerade bränslen har blivit en politiskt prioriterad fråga. Kol som bränsle i större bränslecellsanläggningar nämndes i flera presentationer och posters. SOFC fick ett mycket större utrymme än tidigare på konferensen. Det var ca 90 presentationer som handlade om SOFC. Det finns fortfarande väldigt många helt olika typer av stackar. En kraftig trend är att arbetstemperaturen sänks från ca 1000ºC till 600ºC - 800ºC, vilket möjliggör användning av metaller i stället för keramer som material i stacken. MCFC gav intrycket av att vara en relativt mogen teknik. De flesta presentationerna handlade om erfarenheter från anläggningar i drift. FCE presenterade priser på USD/kWe.

5 Plug Power har etablerat ett imponerande samarbete med ett flertal distributörer/återförsäljare av sina enheter. Bilindustrin var i motsats till förra årets FCS väldigt blygsam. Det beror förmodligen främst på svårigheterna att forsla bränslecellsbilar till Hawaii. Hondas speciella bränslecell i mellantemperaturområdet presenterades återigen på FCS. UTC kommer att utveckla sitt PAFC-koncept genom att introducera en PureCell 400, på 400 kw för att få ner kostnaden från dagens 4500 USD/kW (för PureCell 200) till 2000 USD/kW för PureCell 400. Inom området portabla bränsleceller har marknaden ett stort behov av en bättre produkt än de batterier som används idag. På utställningen och i flera presentationer visades produkter som är tillgängliga redan dag. Priset är dock fortfarande högt. Även om USA inte har ratificerat Kyoto-överenskommelsen så är det många lokala initiativ från olika delstater i USA som arbetar för en begränsning av växthusgaser. I 37 delstater finns överenskommelser om att en viss del av elproduktionen skall komma från förnybar energi. Centralt finns Future-Gen projektet med clean-coal och CO 2 -lagring.

6 Innehåll 1 Bränslecellen och dess egenskaper 1 2 Plenary Session Fuel Cell Seminar Award Session Översikt SECA-programmet US Navy Ship Service Fuel Cell Program, SSFC Price Waterhouse Worldwide 2006 Fuel Cell Survey US Hydrogen Fuel Initiative Bränsleceller och vätgas i Tysklands energiforskningsprogram Demonstrationsprogram stationära bränsleceller NEF, Japan Transporter - Bränslecellsbussar och fordon Vätgas och bränslecellsbussar Honda FCX Toyota mellantemperaturbränsleceller Portabel kraft AMI, Adaptive Materials Inc Bränsleceller i småhus Plug Power Residential Fuel Cells Ceramic Fuel Cells Ltd, Australien Session Högtemperatur-bränsleceller Session Lågtemperatur-bränsleceller PEMEAS - Högtemperatur PEFC PEFC MEA för högre temperaturer Asahi Glass Sartorius HT-PEFC Utställning 18 7 Posters 19

7 1 Bränslecellen och dess egenskaper Detta avsnitt är till för att läsaren skall få en bakgrund till ämnet och kort inblick om olika typer av bränsleceller och vad de kan användas till. Bränslecellens princip och funktion visades i laboratorier redan på 1830-talet av William Grove. Bränslecellen fick dock inte någon praktisk tillämpning förrän rymdprogrammet startade. Då valdes bränslecellen som kraftkälla därför att den ansågs vara det mest effektiva och kompakta sättet att producera el, värme och vatten ombord en rymdfarkost. Typiska egenskaper för bränslecellens är: Hög verkningsgrad jämfört med andra tekniker i samma storlek Bra miljöegenskaper, i princip inga miljöpåverkande emissioner Bränsleflexibel, såväl förnybar energi och bränslen som fossila bränslen kan användas Bränslecellen kan användas för kraftvärme, den kan producera både el och värme samtidigt Modularitet, bränslecellen har hög verkningsgrad även i små enheter och dessa kan byggas samman till större anläggningar Det finns idag flera olika typer av bränsleceller med något olika egenskaper. De benämns efter elektrolytens sammansättning exempelvis; Lågtemperaturbränsleceller som arbetar vid 80 C 200 C PEFC, Polymerelektrolyt bränsleceller PAFC, fosforsyra bränsleceller Högtemperaturbränsleceller som arbetar vid 600 C 1000 C. SOFC, fastoxid bränsleceller MCFC, smältkarbonat bränsleceller Bränslecellens arbetsprincip är en elektrokemisk process där väte förs till en anod och syre till en katod. Via ett elektrokemiskt membran produceras el och värme och restprodukten är vatten. 1

8 2 Plenary Session Sunita Satyapal från US DOE var konferensens ordförande och höll öppningsanförandet tillsammans med Robert Wickert, US Fuel Cell Council. De tillgängliga medlen för forskning och utveckling ökar fortfarande, speciellt i USA. För 2006 finns 400 MUSD tillgängliga av offentliga medel i USA för FoU inom bränslecellsområdet. DOEs långsiktiga mål för att en bränslecell avsedd för bilar skall kunna konkurrera på marknaden är att tillverkningskostnaden är högst 30 USD/kW och att livslängden är minst 5000 timmar. Dessa mål är på väg att uppfyllas. Det finns idag ca 600 bränslecellsfordon i drift vilket gör att erfarenheterna från fältförsöken nu blir betydande enligt DOE. Vidare nämndes närexemplet Hickam Air Force Base i Honolulu där man nyligen hade öppnat en tankstation för vätgas och bränslecellsfordon finns på plats. En tur till flygplatsen anordnades i samband med pågående konferens, dock mitt under pågående sessioner varför många avstod denna visning. Att bränslecellerna är på väg att bli kommersiella och att det inte bara är FoU som bedrivs visas av att det till och med finns en internet site där det går att beställa bränsleceller. Det finns många bränslecellsföretag noterade på börserna i Nordamerika. De har gått ner ganska ordentligt 23 % de senaste 12 månaderna. Det kan jämföras med företag inom solenergibranschen och inom biobränslen som har gått upp 20 % respektive 42 % de senaste 12 månaderna. Att bränslecellerna har tappat en del förtroende på aktiemarknaden förklaras med att de tidigare löftena inom branschen var för optimistiska, kostnaderna är fortfarande alldeles för höga, större delen av dagens vätgasproduktion görs med fossila bränslen, och bränslecellerna är fortfarande inte helt pålitliga. Karl Stahlkopf från HECO (Hawaiian Electric Company) höll en Welcome Remark där han pratade om bränslecellsutvecklingen på Hawaii. På bränslecellssidan är Hawaiis stolthet HOKU Scientific som bl.a. utvecklar membran till PEM-celler. Deras membran (utan fluor) har testats i IdaTechenheter på 1.5 kw hos US Navy på Hawaii. Utmaningarna för bränsleceller ansåg Karl vara produktionskostnaden, bristen på en vätgasinfrastruktur, pålitlig drift och att fossila bränslen fortfarande är huvudkällan för att erhålla vätgas. Att använda biobränslen för bränslecellerna kan komma bli väl så viktigt som en infrastruktur för vätgas, varvid man då kan göra green H 2 istället för black H 2 från fossila bränslen. Det betonades att det är viktigt att hitta förnybara alternativa bränslen för bränsleceller och inte lita på vätgas och naturgas. Att kunna använda flytande bränslen för bränsleceller är ett prioriterat område. Där nämndes DMFC som ett intressant område. Som första plenary speaker var Thorsteinn Sigfusson, professor från University of Iceland. Han kunde tyvärr inte närvara själv utan höll sin presentation med en video. Han berättade om Islands naturtillgångar och att man via borrhål får upp ca. 50 ton H 2 S årligen. Beräkningar visade att denna 2

9 siffra skulle kunna ökas med en faktor 10 om borrningarna görs djupare. Hittills har det på Island testats bränsleceller i reservkraftstillämpningar och i CUTE-projektet. Den bränslecellsbuss som har gått längst har gått km. Island kommer efter ECTOS/CUTE projektet att starta upp ett nytt demonstrationsprojekt för vätgasfordon. Då även med person bilar. Projektet heter SMART-H2 och pågår mellan år Upp till 40 vätgasfordon kommer att demonstreras på Island samt att APU för båtar i storleksordningen till 20 kwe kommer att testas. Thorsten Sigfusson passade också på att informera om IPHE, International Partnership for Hydrogen Economy, där Island är en aktiv medlem och Thorsten Sigfusson en av de ledande personerna. IPHE är bildat på hög politisk nivå med syftet att genom forskning, utveckling, demonstrationsprojekt mm underlätta övergången till ett globalt vätgassamhälle. Mer info om IPHE finns på deras hemsida, Till sist ansåg han att vi nu är ett årtionde från full kommersialisering av bränslecellsbilar. Koji Kuramoto, från MIST (Ministry of Science and Technology) i Japan, presenterade utvecklingen i Japan och deras framtida mål. För installerad effekt inom det stationära området för PEFC planeras följande de kommande åren; år GW, år GW, GW. Den nuvarande visionen är att det år 2010 skall finnas bränslecellsbilar i Japan. Satsningarna i Japan är stora och ett nationellt laboratorium för FoU inom bränsleceller etablerades år Budgeten för detta lab. var ca. 70 Mkr för år Ett annat program i Japan med namnet Hydrogeneous, som har ca. 98 Mkr för år 2006 studerar olika material för bränsleceller. Antalet installationer ökar för varje år. År 2005 hade Japan 480 stationära installationer, vilket till år 2006 hade ökat till ca. 700 installationer. Som viktiga utvecklingsområden såg METI följande; kostnadsreduktion där balance of plant (BOP) ansågs som viktig då det börjar bli fler enheter som tillverkas och lagring och transport av vätgas. Japan har kommit långt inom området och anser idag att de har en världsledande teknik för metallhydridprodukter. Synergier ansågs finnas i nästa generation av batterisystem (s.k. high density batteries, bl.a. litium-jon batterier). Dessa kunde användas för att stabilisera energin från förnyelsebara energikällor. Här fanns också ett behov av att reducera kostnaderna. Simon Whitehouse presenterade det nya EU-projektet HyFLEET:CUTE. Det är dels en förlängning på det gamla CUTE projektet där DaimlerChryslers bränslecellbussar testades i 9 olika städer i Europa men också ett nytt projekt där även MAN skall demonstrera vätgasbussar med ICE motorer. I det nya projektet är det 47 vätgasbussar som skall demonstreras i 10 olika städer. Det är de gamla CUTE bussarna, DaimlerChryslers Evobus med bränsleceller från Ballard, som kommer att köras i ytterligare ett år i de flesta av de ursprungliga städerna som var med i CUTE projektet. Dessutom skall 14 stycken MAN vätgasbussar köras i Berlin. I projektet ingår också att både DaimlerChrysler och MAN skall ta fram kraftigt förbättrade hybridbussar som använder vätgas som bränsle. 3

10 Ett av syftena med projektet är att visa allmänheten och beslutsfattare att vätgasbussar fungerar i vardagslivet redan i dag. Mer information finns på projektets hemsida. Dustin Shindo, från HOKU Scientific, (NASDAQ HOKU) som är ett lokalt bränslecellsföretag från Kapolei på ön Oahu, (samma ö där konferensen hölls), berättade om HOKUs 6 år inom bränslecellsområdet. De gör membran och MEA för stationära- och transport-applikationer. IdaTech är en partner och de har hittills gjort 10 stycken 1.5 kw system med HOKUs membran. Fokus ligger på att få ner kostnaden för membran och MEA. HOKU var mycket nöjda med att de gör en vinst idag. 2.1 Fuel Cell Seminar Award Årets Fuel Cell Seminar Award tilldelades John O Sullivan. John fick priset för att han har demonstrerat ett ledarskap i bränslecellsutvecklingen under några årtionden varvid han har arbetat på bl.a. EPRI och som konsult och i industrin. John O Sullivan var med redan på det första Fuel Cell Seminar för 30 år sedan. Han har varit ledare för bränslecellsprogrammet hos US Department of Army R&D, Institute of Gas Technology och EPRI. I tacktalet nämndes att bränslecellerna fortfarande är det bästa alternativet för användning inom rymdindustrin, då batterier inte håller kraven men att bränsleceller gör jobbet och upfyller de ställda kraven. Sedan har man anlänt till jorden och där har PAFC, PEFC, SOFC och MCFC visat långa driftstider. Den PAFC enhet som har gått längst har gått mer än timmar. Tyvärr har överoptimismen för några år sedan skadat förtroendet eftersom kostnaderna för att tillverka bränsleceller ännu inte har gått ner till kommersiella nivåer, USD/kW installerad, för att nå en bred marknadsintroduktion. Han ansåg även att tillverkarna har undervärderat de tekniska problemen, speciellt reformeringen. John efterlyste tillverkningstekniska insatser och metoder för att få ner kostnaderna för bränslecellerna. Ett stort problem idag är att investeringarna från kraftindustrin har minskat kraftigt. Det beror i första hand på avregleringen av energimarknaden. Även John O Sullivan tog upp frågan om lokalt producerade biobränslen som ett mycket viktigt alternativ för stationära bränsleceller. Ett argument för detta var att biobränslen kan produceras inom USAs gränser. Synergier fanns att uppnå med solcellsområdet för att nå en hållbar utveckling med vätgas som bränsle. Han trodde att kärnkraften kommer att komma tillbaka med stor kraft och då även eventuellt för att producera vätgas. Som exempel på detta nämndes NGNP (Next Generation Nuclear Plants). Det finns även ett program Nuclear Hydrogen Initiative vid DOE som studerar utvecklingen av tekniker för att framställa vätgas kopplat till avancerade kärnkraftsreaktorer. John avslutade med att säga att IEA förutspår att energianvändningen kommer att öka med 80% de närmsta 10 åren, varför mer generering kommer att behövas, och att ett av de största framtida problemen kommer att vara att göra rent vatten av smutsigt vatten. 4

11 3 Session 1 Den första sessionen innehöll följande huvudområden: Översikt - Overview Transporter - Transportation Portabel kraft - Portable Power Kritisk/reserv kraft - Critical Power Egna hem-applikationer - Residential Applications Denna session följdes delvis. Följande delkapitel tar upp det viktigaste från ovan nämnda områden. 3.1 Översikt SECA-programmet SECA programmet som stödjer forskningen inom SOFC området är ett mycket kraftfullt program för utvecklingen av SOFC. Ett viktigt delmål för SECA programmet är att det år 2010 skall finnas bränslecellsanläggningar tillgängliga i storlekar upptill 10 kwe till en kostnad av 400 USD/kWe vid en produktion av årsenheter. Alla delmål är hittills uppfyllda och motsvarande kostnad är idag under 800 USD/kWe. SECA programmet har delvis ändrat inriktning, nu är ett huvudmål att bränslecellerna skall kunna använda kol som bränsle och användas i större kraftverk exempelvis Future- Gen. I första hand är det kolförgasning som är aktuellt, IGFC. Även möjligheter att använda flytande bränslen från kol kommer att studeras exempelvis Fischer-Tropf diesel. Det finns stora mängder kol i USA som kan komma att användas i stället för importerad olja och gas. SECA är uppdelat på två huvuddelar. Den första delen omfattar direkt stöd till 6 olika företag som utvecklar SOFC i USA; Siemens Power, Delphi, Acumentrics, General Electric, Cummins och Fuel Cell Energy (som arbetar tillsammans med Versa Power). Den andra delen är ett forskningsprogram som har öppna call där även europeiska företag kan delta. Viktiga frågor för forskningsprogrammet är gastätningar, felanalyser, interconnect, högtemperaturvärmeväxlare, luftpumpar mm. Tidsplanen är idag: År 2010, bränslecellsanläggningar mellan 5-10 kwe till kostnaden 400 USD/kWe År , leveranskapacitet MW SOFC År 2020, Advanced SECA units i storlekar kring 100 MWe för leverans till stora kraftverksblock, se bild nedan. 5

12 Coal Fueled SOFC IGCC (BGL) Fuel 523 MW Gasif., Cleanup, (LHV) etc. Syngas GT Parasites 221MW Net Power 42.2% LHV Eff Steam ST IGFC (BGL) Fuel 523 MW (LHV) Gasif., Cleanup, etc. Syngas SOFC Parasites 300MW Net Power 57.4% LHV Eff GT Steam ST Power output improved by ~35% over IGCC Potential for 10% improvement in CoE Based on GE Study Några bra websidor för att studera bränslecellprogrammen i USA är; US Navy Ship Service Fuel Cell Program, SSFC US Navy studerar möjligheterna att använda bränsleceller ombord på fartyg. För närvarande används ofta gasturbiner med låg verkningsgrad och ett stort luftbehov. Idag testas MCFC i storleksordningen 600 kwe. Bränsleceller är tänkta att användas i modulstorlekar upp till 2 MWe. US Navy ser många fördelar med att använda bränsleceller speciellt lägre bränsleförbrukning, väsentligt mindre termisk signatur och mycket tystare än gasturbiner och dieslar. Batterier är ett alternativ men de är dyra och kräver laddning med andra motorer. Bränslecellerna skall kunna använda logistiska bränslen som JP-5 och diesel med upp till 4000 ppm svavel. Effekt per volym och vikt är viktiga parametrar som måste förbättras väsentligt. SOFC kan kanske vara ett bättre alternativ eftersom bränslebehandlingen kan göras enklare jämfört med MCFC. SOFC kommer att testas ombord på fartyg under år Tester i full skala i MW-storlekar kommer att utföras senast år Eftersom bränslebehandlingen, avsvavling och reformer är viktiga system för US Navy så deltager de i och finansierar utvecklingsprogram för dessa komponenter. 6

13 3.1.3 Price Waterhouse Worldwide 2006 Fuel Cell Survey Price Waterhouse presenterade resultatet av en enkät-undersökning med svar från företag inom bränslecellsområdet. 181 företag eller institutioner av 490 tillfrågade hade besvarat enkäten så tillförlitligheten är ganska tveksam. Deras resultat var att försäljningen av bränsleceller hade ökat med 7 % sedan förra året och volymen är idag 353 MUSD fördelat på USA 48 %, Japan 14 %, Tyskland 12 % och 26 % övriga länder. Investeringar i FoU hade ökat med 11 % till totalt 796 MUSD varav 58 % i USA. Antalet anställda inom bränslecellsområdet hade ökat med 12 % till 7074 stycken varav 45 % finns i USA, 22 % i Kanada och 18 % i Tyskland. Dessa siffror har varit ganska stabilt stigande de senaste fyra åren. Mer detaljer från undersökningen finns US Fuel cell Councils hemsida; US Hydrogen Fuel Initiative Det finns ett kraftigt ökande intresse i USA för att undersöka möjligheterna att i framtiden använda vätgas som energibärare. Idag importerar USA 50 % av all olja som används inom transportområdet och den siffran är ökande. Sedan 1985 har USA varit beroende av importerad olja. Flera olika program har startats i USA. Kongressen stödjer Hydrogen Fuel Initiative genom Energy Policy Act of 2005 (EPACT). Arbete utförs via DOE Hydrogen program. Programmets storlek är 236 MUSD för år 2006 och det föreslås öka till 289 MUSD år Det finansierar FoU inom fyra olika avdelningar hos DOE, Energy Efficiency and Renewable Energy, Fossil Energy, Nuclear Energy, Science and Technology och Science vid Department of Transportation. Måltalen uppställda av DOE är för vätgas producerad från förnybar energi: Kostnad för vätgas 3 USD/gge (USgallon bensin ekvivalent). 2 USD/gge för vätgas producerad från naturgas. Idag är kostnaden ca 4-5 USD/gge. Andra måltal är: Lagring av vätgas 6 % vikt, 45 g/l till priset 4 USD/kWh. En vätgasbil skall kunna köras 480 km mellan tankningar. En bränslecell skall installerad i ett fordon kosta max 30 USD/kW, (idag beräknas kostnaden till 110 USD/kW). 7

14 En del bra web-sidor för vätgas i USA: DOEs vätgasprogram mer allmänt om vätgas och aktiviteter i USA en referens databas för incidenter inom vätgasområdet. International Partnership for Hydrogen Energy Bränsleceller och vätgas i Tysklands energiforskningsprogram Tyskland har sedan 1974 haft ett federalt energiforskningsprogram där bränsleceller finns med. De tyska programmen kommer år 2007 att omfatta 145 M per år av offentliga medel för forskning inom området vätgas och bränsleceller. Det är en väsentlig ökning från tidigare nivåer. Av dessa är 75 M federala medel. Övriga medel kommer från de olika delstatsprogrammen. Forskningsanslagen är fördelade på 20 % PEFC stationärt, 15 % MCFC, 17 % SOFC och 13 % vätgas, 21 % transport inklusive PEFC transport, 6 % portabla bränsleceller och 8 % övrigt. En vision i Tyskland är att det år 2020 skall installeras stationära bränsleceller i bostadshus per år till ett pris av 1700 /kwe. För industrisidan skall systemets livslängd vara minst driftstimmar och livslängden för bränslecellstacken minst driftstimmar, elverkningsgraden minst 50 % och priset högst 1500 /kwe. Olika användningsområden kommer att studeras, speciellt bränsleceller för sjukhus. Det finns redan flera sådana anläggningar i drift i Tyskland idag. I det nya programmet kommer ett internationellt samarbete att vara viktigt för att få bränslecellerna till marknaden. Ett partnerskap i Tyskland, Hydrogen and Fuel Cells Strategy Council, bildades år Det finns väldigt många olika institutioner och myndigheter i Tyskland som har forskningsprogram inom bränslecellsområdet. FZJ Jülich har fått i uppdrag att koordinera projekten. Mer information om bränslecellsprogrammen i Tyskland har FZJ lagt upp på hemsidan Här finns bland annat omfattande projektlistor för projekt i Tyskland samt de EU-projekt där tyska intressenter medverkar Demonstrationsprogram stationära bränsleceller NEF, Japan Det stora programmet i Japan för att demonstrera små stationära bränslecellsanläggningar i småhus presenterades vid fler olika tillfällen under konferensen. New Energy Development, NEF, en ny underavdelning till METI, (Ministry of Economy, Trade and Industry), som har ansvar för det stora demonstrationsprojektet för små stationära bränsleceller. En vision i Japan enligt METI är att ha installerat 2100 MWe stationära bränsleceller år Bränslecellerna är på 1 kwe och de är avsedda att 8

15 användas för kraftvärme till småhus. Det nuvarande projektet startades i april 2005 och skall pågå till mars Under år 2005 installerades 480 st anläggningar utspridda över Japan för att de skall kunna användas under olika förutsättningar, klimat, bebyggelse etc. Under 2006 kommer 780 enheter tas i drift och 2007 ytterligare 1000 st vilket ger totalt ca 2300 bränslecellsanläggningar. Bränslecellsanläggningarna är alla försedda med en kraftvärmeenhet. Leverantörer är Sanyo, Toshiba, Ebara-Ballard, Matushita och Toyota. De bränslen som används är naturgas, LPG och Fotogen (kerosene). Alla är av typ PEFC. Ett skäl till att lågtemperatur PEFC är vald som teknik är att de skall fungera i ett framtida samhälle med vätgas som energibärare. För demonstrationsprogrammet skall elverkningsgraden vara minst 30 % och totalverkningsgraden inklusive värmeproduktion 65 %. Systemet skall ha en livslängd av minst två år. Nu har 115 st anläggningar varit i drift mer än ett år med mycket gott tekniskt resultat. Priset för en anläggning skall vara 1,2 MYen år 2008, det motsvarar SEK. De anläggningar som säljs nu subventioneras med 6 MYen ( SEK) per st. Mer information om detta program och andra satsningar på ny energi finns på Transporter - Bränslecellsbussar och fordon Vätgas och bränslecellsbussar Weststart från Kalifornien, presenterade sina visioner för bränslecellsbussar i USA. De är en oberoende organisation med syfte att arbeta för en bättre miljö genom bland annat en renare kollektivtrafik. Idag finns det mer än 100 vätgasdrivna bussar i drift. Visionen från FTA, (Federal Transit Administration), i USA är att från och med år 2015 skall 10 % av alla nya bussar för lokaltrafik i USA vara bränslecellsbussar. Marknaden i USA är idag 4000 bussar per år. Infrastrukturen för vätgas är inte så komplicerad eftersom bussar för lokal trafik i regel tankar på samma ställe. NFCBP, (National Fuel Cell Bus Program), har startat ett projekt på 49 MUSD som skall pågå med huvudsyftet att underlätta kommersialiseringen och tillgången till bränslecellsbussar. Det görs för att få en renare miljö och minska energikostnaderna. Det är viktigt att de nya bränslecellsbussarna är hybridbussar för att få en låg bränsleförbrukning. Den mest lovande tillgängliga bussen är UTC-Van Hool som testas i Kalifornien av AC Transit. Det är tre FC-Hybrid bussar från UTC- Van Hool som har en bränslecell av typ PEFC från UTC med effekten 120 kw. Inom kort kommer den första bussen av denna typ att demonstreras i Europa 9

16 hos LijN i Belgien. Bränslecellen har ingen kompressor utan en blower. Det gör den väsentligt tystare än de tidigare bränslecellsbussarna. En del jämförande data UTC-Van Hool Evobus (CUTE) Diesel buss Bränsleförbrukning omräknat, kgh 2 /100 8, ,5 16,9 km Körsträcka per tankning Mer information finns på hemsidan, Honda FCX Honda har utvecklat en egen PEFC bränslecell med aromatiskt elektrolyt membran som har en arbetstemperatur vid 95ºC, dvs något högre än Nafion. Det finns inga fluorider i membranet. Membranet beräknas ha en längre livslängd än Nafion eftersom det behåller sina hållfasthetsegenskaper även vid högre temperaturer i motsats till Nafion. Den har en högre konduktivitet vilket underlättar kallstarter. Bränslecellen kan startas vid -20ºC. Systemet har en effekt på 50 kw, volym 33 liter och vikt 48 kg. Hondas FCX bil kan köras i 160 km/h, körsträcka 570 km med en bränslecell med effekten 95 kw. Honda FCX har testats i olika miljöer sedan slutet av Toyota mellantemperaturbränsleceller Denna typ av bränslecell som har en arbetstemperatur mellan 150ºC och upp till 500ºC presenterades första gången av Toyota vid Fuel Cell Seminar för två års sedan. Nu presenterades det vidare forskningsarbetet av universitetet i Nagoya, Japan. Bränslecellen använder en In 3+ dopad SnP 2 O 7 elektrolyt. Bränslecellen har testats på lab. Den hade högst konduktivitet vid 200ºC med en krafttäthet på 152 mw/cm 2. Det återstår dock fortfarande utvecklingsarbete innan vi kan se större tester i bränslecellstackar. 3.3 Portabel kraft Det visades många exempel på portabla bränsleceller både vid de muntliga presentationerna och i utställningen. De portabla bränslecellerna har stora möjligheter att snabbt bli kommersiella eftersom de i första hand konkurrerar med batterier som är relativt dyra och ofta har låg prestanda. Den största nackdelen med portabla bränsleceller verkar vara att de i många fall tar lång tid att starta upp, det varierar dock med typ och storlek. 10

17 3.3.1 AMI, Adaptive Materials Inc AMI presenterade en portabel SOFC bränslecell på 50 We. Den väger 1,5 kg och har en volym på 3 liter. Bränslecellen har testats i 2300 timmar med en degradering av 3,9 % per 1000 timmar. Starttiden från kallt tillstånd är 9 minuter och arbetstemperaturen 750 ºC. Som bränsle används propan. Bränslecellen har testats som motor i ett obemannat flygplan. Denna typ av flygplan, som används främst för militär spaning, brukar kunna hålla sig uppe i luften med batterier i ca en timme. Med bränslecellen har man lyckats vara uppe i 4 timmar och 20 minuter. I de kommande försöken beräknas tiden har förlängts till 11,5 timmar. Med en totalvikt av 4,7 kg för bränslecellsystemet inklusive bränsle blir energitätheten 770 Wh/kg och den klarar sig normalt 3 dagar i fält. Motsvarande vikt för ett batteri- system är 23 kg. För ett 10 dagars uppdrag blir energitätheten med propan 1250 Wh/kg. Mer information finns på hemsidan, Bränsleceller i småhus Plug Power Residential Fuel Cells Plug Power redovisade sina fälttester i USA. Plug Power 5 kwe GenSys en PEFC som använder naturgas eller propan som bränsle har levererats i 650 exemplar. Modellen har förbättrats åtskilliga gånger. 10 system har levererats till Warner Robin Air Force base i Georgia, USA. De har en sammanlagd drifttid på mer än timmar och de har genomgått 309 startstoppcykler. Felintensiteten, antalet fel per år i genomsnitt för modellen, har gått ner från 1,5 till 0,55 genom produktutveckling. Plug Power har nu fått flera nya uppdrag från DOE: 4 MUSD för att utveckla en bränslecell som använder etanol som bränsle. 3,6 MUSD för att utveckla en högtemperatur bränslecell som skall användas som kraftvärmeenhet i bostäder. Uppdraget utförs i samarbete med bland annat Vaillant i Tyskland och är även finansierat av EU. 1 MUSD för en ny design av en 1 kwe stack. För mer information se, 11

18 3.4.2 Ceramic Fuel Cells Ltd, Australien Ceramic Fuel Cells, CFCL, har förfinat sin design av deras keramiska SOFC stack. Stacken hade tidigare runda celler och anodsupport. Den nya stacken har i stället elektrolyt support och är platt-rektangulär. Den nya designen lämpar sig bättre för massproduktion. CFCL kommer att inrikta sig på att ta fram en produkt som lämpar sig för användning i småhus. Deras princip är att elverkningsgraden skall vara så hög som möjligt, om det krävs extra värme kan detta enkelt produceras i en gaspanna. Elverkningsgraden kommer att vara ca 50 %, vilket är väsentligt bättre än alla konkurrerande tekniker i denna storlek. Det är också viktigt att ha långa driftstider för anläggningarna och då kan de inte styras efter värmebehovet. Enligt CFCL kan den bästa lösningen vara att bränslecellerna styrs av kraftbolagen och utnyttjas på ett optimalt sätt för elnätet. Andra tänkbara produkter som är under utveckling hos CFCL är icke-nätanslutna system och olika typer av APU, Auxiliary Power Units. Det såldes kraftvärmeanläggningar för småhus under 2005, de flesta i Japan, USA, Storbritannien och Tyskland. Endast en mindre del av dessa var bränsleceller, ca 1000 st. CFCL räknar med att det kommer att finnas mellan 5-12 miljoner mikro-chp i Europa inom 15 år. För att möta det väntade behovet har CFCL bestämt sig för att sätta upp en produktionsanläggning i Europa. Anläggningen kommer att uppföras i Heinsberg i Tyskland som ligger i närheten av Düsseldorf. Bra websidor: Session 2 Av de tre sessionerna följdes Session 2 mest, denna innehöll följande huvudområden: Högtemperatur-bränsleceller - High Temperature Fuel Cells Stationära bränsleceller - Stationary Fuel Cells Bränslereformering - Fuel Processing Det viktigaste från dessa tre huvudområden presenteras nedan. 4.1 Högtemperatur-bränsleceller Subash Singhal (Session Chair), från Pacific Northwest National Lab, öppnade sessionen med att säga att han var mycket nöjd med det som hade hänt inom SOFC-området. Detta kunde kopplas till SECA programmet där en hel del tester hade gjort med olika SOFC-system. Brian Borglum, Versa Power Systems, berättade om Versa Powers aktiviteter där de bedriver SOFC cell- och stackutveckling i Calgary, Kanada, inom SECAprogrammet. Versa Power utvecklar bränsleceller både för det stationära och 12

19 mobila området. Deras huvudpartners är Fuel Cell Energy (FCE) och Cummins Power Generation. Tillverkningskapaciteten är idag celler per vecka. Cellerna är 10 x 10 cm 2 och plana (anode supported). De arbetar i temperaturområdet mellan C. Nuvarande stack modul har 28 celler, 121 cm 2 aktiv area vilken ger ca. 300W/cm 2. Demonstrationer med stackar från Versa Power i system från FCE och Cummins har vid timmars test med naturgas visat följande data: Verkningsgrad, 37,6 % (DC) Degradering 1,2 % / 500 tim. (försämring av verkningsgraden) Degradering 0,7 % per 10 transienter Liknande tester hos NETL (National Energy Technology Lab.) med FCE-system (stack från Versa Power) har visat en verkningsgrad på 38% (DC). Kostnadsberäkningar på produktion av enheter visar på en kostnad på 773 USD/kW. Versa Power är särskilt stolta över att de överträffade SECA-målen på alla punkter, bl.a. på tillgänglighet där de hade 98,6% (SECA 1 kravet är 80%). Testerna med systemet från Cummins är ännu inte slutförda, men resultat visar att de bör klara SECA 1 kraven. Versa Power arbetar även med utveckling av ett kol-baserat SOFC-system tillsammans med FCE. Där skall stackarna vara moduler på kw. Under Fas 1 av SECA-programmet har bränslet uteslutande varit naturgas. Till Fas 2 kommer bränslet att vara en diesel-ekvivalent. Nguyen Minh, GE Global Research informerade om GEs systemutveckling inom SOFC-området. De arbetar också med plana (anode supported) celler/stackar. Kort om deras system, med tester upp till timmar: Effekt 3,2 kw (DC) Topp effekt 5,6 kw Enhet har 4 stackar med celler som har en aktiv area på 150 cm 2 ATR reformer (ATR = autothermal) Medeltemperatur i stacken; 800 C Cellspänning vid högsta verkningsgrad, V och vid topp effekt, V Verkningsgrad; 41% (DC) Tillgänglighet; 90% Degradering 1.8% / 500 timmar (SECA-mål var 2.0%) Max. verkningsgrad 49% GE har även gjort schematiska ritningar på SOFC-GT (bränslecell i kombination med gasturbin) system och modelleringar av dessa. Integreringen av en gasturbin ökade verkningsgraden från 41% (för SOFC) till 61.1% för SOFC-GT designen. 13

20 GE har skissat på ett IGFC-system (Integrated Coal Gasification Fuel Cell Combined Cycle) på storleken >500 MW med CO 2 avskiljning. Preliminära resultat pekar mot en verkningsgrad runt 50% (HHV = Higher Heating Value). Douglas Schmidt, Acumentrics, presenterade utvecklingen av deras fastoxidenheter. Acumentrics består idag av 85 personer och deras lokaler uppgår till ca m 2. Särskilt nöjda var Acumentrics med att de hade genererat vinst under de sista 12 månaderna. Utöver SOFC arbetar de med batteribaserade APU-enheter i intervallet 500 W till 20 kw och DC/DC omvandlare. Acumentrics SOFC har tub-stackar med intern reformering. I första hand använder de naturgas som bränsle men även propan, syntesgas och lågsvavlig diesel har testats. Propan har demonstrerats på fältet i en 5 kw CHP anläggning på en avlägsen Ranger -station i Alaska. Systemet har gått timmar och ingen märkbar försämring av verkningsgraden har noterats. Annars är faran med propan att man får avsättningar av kol i sprickor i svetsfogar. Propan används också vid Cuyahoga Valley National Park där fokus ligger på att förbättra effekten från cellen. Idag är toppeffekten per cell 60 W och en strömtäthet av ma/cm 2. Med diesel har de testat ett 5 kw system på en lastbil. Uppstartstiden var 45 minuter. På reformeringssidan har Acumentrics samarbetat med InnovaTech. SECA-testerna gav en toppeffekt av 6,1 kw och topp verkningsgrad av 36,9 %. Cykling i 4-5 timmar (9 cykler) visade ingen noterbar åldring/sänkning av verkningsgraden. Beräkningar av en massproduktion av enheter gav ett pris på 724 USD/kW. Shailesh Vora (Cell Technology Manager), Siemens Power Generation, berättade vidare om deras HPD (High Power Density) cell koncept. Den design som Siemens arbetar med nu är platta tuber (HPD5) med 5 kanaler där längden på cellerna är 75 cm. De har noterat en ökad verkningsgrad med dessa jämfört med tidigare design och de klarar SECA-kraven. Med naturgas som bränsle erhölls en verkningsgrad i en liten stack på 35 % (DC), toppeffekt 5.5 kw (DC) vid 900 C och testning i timmar. Ingen degradering märktes, istället ökade uteffekten med 2 %. Siemens presenterade även sin Delta-9 cell, 75 cm lång och med en aktiv area av cm 2. Denna cell har inbyggda bränslekanaler och ger en mycket kompakt design på cellen och stacken. Tester vid C i timmar har visat en ökning på 240% av effekten per cell jämfört med tub-celler. Toppeffekten per cell är 410 W. Delta-9 cellen är 10 cm bred, denna vidareutvecklas och man tittar bl.a. på Delta-13 som är 15 cm bred, där målet att nå en aktiv yta som är större än cm 2. Med denna design studerar de paket med 20 celler som kan monteras i moduler av upp till kwe. Delta-9 cell konfigurationen skulle ge en lägre kostnad då färre celler med högre effekt leder till en lägre pris per kw. Ett annat företag som är framåt inom SOFC-området är Delphi Corporation. Steve Shaffer informerade om Delphis arbete inom stackar och system. De 14

21 marknader som de ser för SOFC är mikro-chp, stationär kraft, kommersiell/industriell kraft och stora kraftstationer i kombination med bl.a. kol, APU för lastbilar med diesel som bränsle och militära applikationer med JP-8 som bränsle. Delphis 3 kw system för villabruk har testats enligt SECA, Fas I. Där visade enheten en elverkningsgrad på maximalt 38 % vid tester över timmar. Denna enhet använder 2 stackar med 30 celler vardera och en CPOX (Catalytic Partial Oxidation) naturgas reformer. Degraderingen av verkningsgraden var 7,3 % över timmar, vilket var högre än beräknat, (SECA mål är 7% över timmar). En kostnadsprojektion på enheter gav priset 767 USD/kW. NETL har dock utfört tester med Delphis stackar där SECA-målen har uppnåtts. Detta tyder på variationer i reproducerbarheten på stackarna. Figuren nedan visar utvecklingen från 2003 till Delphis SOFC systemutveckling, För närvarande arbetar de med reformeringen och två designer, CPOX och en endotermisk reformer med recykling. De bränslen Delhpi inriktar sig på är naturgas, bensin och diesel/jp-8. Fas 2 av SECA är nästa led i utvecklingen av systemen och dessa tester skall vara klara i slutet av 2008, där ett krav är att nå 40% elverkningsgrad. Figuren nedan visar en projektion av kostnaderna per subsystem för Delphis SOFC-system. 15

22 Nedbrytning av kostnaderna för Delphis SOFC system, framtida projektion. Michael Krumpelt, Argonne National Lab., beskrev hur krom kan reagera och transporteras i plana SOFC-stackar. Det kan bildas kromoxider som förgiftar stacken och cellerna varvid cellpotentialen sjunker. Krom kommer från de metalliska bipolära plattorna. Det man kan göra för att undvika detta är att t.ex. att lägga en beläggning på den metalliska ytan eller en bärriär på stackmaterialet, exempelvis av spinel legeringar. Pacific Nortwest National Laboratory, är ett nationellt laboratorium som utvecklar och studerar packningar och cellmaterial (s.k. interconnects) till SOFC stackar. Jeff Stevenson informerade att de arbetar med alla led från industri (Delphi, FCE, GE, Siemens), andra nationella lab. och universitet till statliga organisationer som DOE, DOD och NASA. De har bl.a. studerat packningar av glas/keram för att erhålla en bättre långtidsstabilitet och termisk expansion. 5 Session 3 Den tredje sessionen innehöll följande områden: Lågtemperatur-bränsleceller - Low Temperature Fuel Cells, i detta block ingick även HT-PEM (High Temperature Proton Exchange Membrane). Vätgas - Hydrogen Testning och modellering - Testing and Modeling 16

23 5.1 Lågtemperatur-bränsleceller PEMEAS - Högtemperatur PEFC PEMEAS är kända som den ledande utvecklaren och tillverkaren av högtemperaturmembran för PEFC och HT-PEFC. Membranen är av typ PBI innehåller fosforsyra. Fosforsyran tillsätts först som en gel som omvandlas vid hög temperatur till en tunn film som då har ett mycket högt syra innehåll. Membranen arbetar bäst vid 160ºC. Den tidiga versionen hade ganska kraftig degradering men det problemet verkar nu vara löst genom produktutveckling. Membranen typ Celtec tål också lägre halter av H 2 S. Celtec är testat med 5 ppm H 2 S utan någon signifikant degradering. Bland fördelarna gentemot lågtemperatur PEFC med Nafion membran kan nämnas att de tål mycket höga CO-halter, flera %-enheter gentemot Nafion max 10 ppm. HT-PEFC kräver heller ingen uppfuktning vilket betyder enklare kringutrustning och möjliggör snabbstart av bränslecellen. Den högre arbetstemperaturen möjliggör också en väsentligt bättre möjlighet att använda bränslecellen för kraftvärme jämfört med LT-PEFC som arbetar vid 80ºC. PEMEAS kallar sin produkt Celtec-P, den är kommersiellt tillgänglig och testas nu i bränsleceller bland annat av Vaillant i Tyskland och Plug Power i USA. För närvarande är PEMEAS med i mer än 30 olika projekt hos kunder för att utveckla system med HT-PEFC. Plug Power började testa Celtec-P i en 5 kwe anläggning i april 2006, anläggningen innehåller 30 % färre delar än den tidigare versionen med lågtemperaturmembran. PEMEAS ser stora möjligheter med att använda HT- PEFC för back-up power applikationer eftersom de kan starta mycket snabbt. En anläggning med effekten 6 kwe testas nu i Portland, Oregon. Kommersiella produkter kan snart komma att presenteras i storleksordningen 500 We upp till 3 kwe. PEMEAS utvecklar också en ny produkt Celtec-V som främst är avsedd för direktmetanol-bränsleceller och för bilindustrin PEFC MEA för högre temperaturer Asahi Glass Asahi Glass, Japan har utvecklat ett MEA till PEFC för temperaturområdet 110ºC - 120ºC. Det bygger på materialet new perfluorinated polymer composite (NPC). Det har väsentligt lägre degradering än traditionell Nafion. Membranet har testas i laboratorium i 4000 timmar vid 120ºC med 50 % relativ fuktighet med gott resultat. Syftet med detta MEA är att det i första hand skall användas inom bilindustrin. Arbetet går nu vidare med att öka membranets konduktivitet och på så sätt kunna minska kraven på uppfuktning. 17

24 5.1.3 Sartorius HT-PEFC Sartorius AG från Göttingen i Tyskland utvecklar högtemperatur membran för PEFC som är baserade på att membranen är dopade med fosforsyra i likhet med PEMEAS. Dessa membran kan användas vid arbetstemperaturer från 120ºC upp till 200ºC men har en rekommenderad arbetstemperatur kring 160ºC. Membranen kräver ingen uppfuktning alls och tål CO och CO 2 i upptill %-halter. Sartorius har testat membran i 2 kwe stackar utan mätbar degradering efter 100 timmar och en CO-halt på 1 % där bränsleutnyttjandegraden var 70 %. Det har visat sig att en trycksättning upp till 3 bar förbättrar prestanda. Vid testen fanns inget märkbart läckage av fosforsyra. Sartorius planerar att kunna sälja membran till potentiella köpare under år Utvecklingen av membranen har finansierats med hjälp av BMWi, Bundesministeriums für Wirtschaft und Technologie. 6 Utställning Utställningen i samband med konferensen samlade 131 företag eller organisationer. Generellt var det fler komponentleverantörer på plats än riktiga bränslecellstillverkare/utvecklare/leverantörer. Av företag med något större stationära bränslecellssystem (>1 kw) fanns följande representerade på utställningen; Arcotronics Fuel Cells SRL (Italien) Ballard Power System (Kanada) Fuel Cell Energy FCE (USA) Hydrogenics (Kanada) Plug Power (USA) ReliOn (USA) Siemens Power Generation (USA) UTC Power (USA) Versa Power Systems Inc. (USA, Kanada) Deltagandet var ganska klent bland de etablerade bränslecellsföretagen jämfört men tidigare konferenserna. De som var på plats hade inte heller tagit dit några större enheter utan de använde sig mest av planscher, broschyrer och annat pappersmaterial. Fuel Cell Energy nämnde att de har 3 anläggningar i USA som går på biogas och ytterligare 3 i Japan. 18

25 7 Posters Bland de 400 posters på konferensen kunde följande intressanta noteringar göras ur det digra materialet: VTT hade tre planscher där de visade sitt arbete inom SOFC beträffande stack och system aspekter. Att notera är att VTT idag har ca. 35 personer inblandade på SOFC-arbete och ca. 10 personer på PEFC (alla ej heltid). Generellt var det mycket kring SOFC. Plug Power visade sitt arbete med högtemperatur- PEM på planscher. En hel del som visades behandlade området biomassa/biobränslen kopplat till bränsleceller. Haldor Topsoe hade en del planscher om SOFC. FCE (Fuel Cell Energy) visade hur de behandlade värmehanteringen i deras enheter (thermal management). Bl.a. tror de sig kunna sänka kostnaden med 20% från 2006 till 2008 på grund utav detta då de kan öka effekten på sin nuvarande 250 kw enhet till 350 kw, med bibehållen storlek. Detta för att de går från strömtätheten 140 till 170 ma/cm 2. 19

26 20

Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport

Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007- Stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport Mohsen Assadi Januari 2008 Teknikbevakning av bränslecellsområdet under 2007 - Stationära fastoxidbränsleceller

Läs mer

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget och framåtblick Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH 1 Smältkarbonatbränslecellen Anod: Porös Ni (5-10% Cr el. Al) H 2 +CO 3 2-

Läs mer

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd?

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Dr. Maria Saxe, ÅF Energi- och systemanalys Agenda Vad är en bränslecell? Vilka sorter finns och vilka bränslen kan användas? Bränslecellsystem i energisystem.

Läs mer

Fuel Cell Seminar 2007 San Antonio, Texas, USA. Elforsk rapport

Fuel Cell Seminar 2007 San Antonio, Texas, USA. Elforsk rapport Fuel Cell Seminar 2007 San Antonio, Texas, USA Elforsk rapport Bengt Ridell, Grontmij AB November 2007 Fuel Cell Seminar 2007 San Antonio, Texas, USA Elforsk rapport Bengt Ridell, Grontmij AB November

Läs mer

Teknikbevakning Fastoxidbränsleceller (SOFC) Högtemperaturbränsleceller med hög verkningsgrad

Teknikbevakning Fastoxidbränsleceller (SOFC) Högtemperaturbränsleceller med hög verkningsgrad Teknikbevakning Fastoxidbränsleceller (SOFC) Högtemperaturbränsleceller med hög verkningsgrad Martin Andersson & Bengt Sundén Institutionen för Energivetenskaper Lunds Universitet Innehåll Generell introduktion

Läs mer

Bränsleceller användningsområden

Bränsleceller användningsområden Bränsleceller användningsområden Elforsk Seminarium 2010-02-11 Bengt Ridell Grontmij AB Positiva egenskaper för bränsleceller Hög verkningsgrad även vid lägre effekter Bränsleflexibilitet, möjligheter

Läs mer

Inventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker

Inventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker Inventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker Delrapport Småskalig teknik Elforsk rapport 08:82 Bengt Ridell Grontmij AB December 2008 Inventering av framtidens el- och värmeproduktionstekniker

Läs mer

Internationella samarbeten bränsleceller

Internationella samarbeten bränsleceller Internationella samarbeten bränsleceller IEA Advanced fuel cells EU Joint Undertaking Bengt Ridell IEA International Energy Agency an OECD organisation Founded after the oil crisis in 1973-74 Objectives

Läs mer

Internationella program för stationära bränsleceller. Elforsk rapport

Internationella program för stationära bränsleceller. Elforsk rapport Internationella program för stationära bränsleceller Elforsk rapport Bengt Ridell, Grontmij AB December 2007 Internationella program för stationära bränsleceller Elforsk rapport Bengt Ridell, Grontmij

Läs mer

Faktablad TeliaSoneras prov av bränsleceller som alternativ till traditionell reservkraft

Faktablad TeliaSoneras prov av bränsleceller som alternativ till traditionell reservkraft Faktablad TeliaSoneras prov av bränsleceller som alternativ till traditionell reservkraft Vad är en bränslecell? En bränslecell kan liknas vid ett batteri. Till bränslecellens poler kan man ansluta en

Läs mer

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

Bränsleceller - en utblick Workshop Energimyndigheten Bengt Ridell

Bränsleceller - en utblick Workshop Energimyndigheten Bengt Ridell Bränsleceller - en utblick Workshop Energimyndigheten 2016-10-14 Bengt Ridell Leveranser av bränsleceller per användningsområde Leveranserna av bilar ökar ca 100 kwe per fordon Stationära: stora bränsleceller

Läs mer

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC)- tekniken som är på väg att bli kommersiell

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC)- tekniken som är på väg att bli kommersiell Smältkarbonatbränslecellen (MCFC)- tekniken som är på väg att bli kommersiell Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH Skolan för kemivetenskap Smältkarbonatbränslecellen, MCFC Anod:

Läs mer

TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE

TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE Mål The Blue Move for Green Economy skall främja användningen av vätgas från förnybar energi genom att utveckla och öka kunskapen om affärsmodeller

Läs mer

Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller-apu för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs)

Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller-apu för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs) Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller-apu för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs) Period: 2014-01-01 till 2017-06-30 Huvudmotagare: Chalmers

Läs mer

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget idag och framåtblick. Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH

Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget idag och framåtblick. Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH Smältkarbonatbränslecellen (MCFC) - teknikläget idag och framåtblick Carina Lagergren och Göran Lindbergh Tillämpad elektrokemi KTH 1 Smältkarbonatbränslecelle Anodmaterial: Porös Ni (5-10% Cr el Al) n

Läs mer

BRÄNSLECELLER 2/05 Elforsk projekt 2284

BRÄNSLECELLER 2/05 Elforsk projekt 2284 BRÄNSLECELLER 2/05 Elforsk projekt 2284 Fuel Cell Seminar 2004 Bengt Ridell Carl Bro Energikonsult Markku Rissanen - ABB AB, Corporate Research Henry B Gonzales Convention Center. San Antonio, TX, USA

Läs mer

Bränsleceller. Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå

Bränsleceller. Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå Bränsleceller Av: Simon Marklund EE1a Kaplanskolan Skellefteå Innehållsförteckning: Historian bakom bränslecellen...sid 2-3 Hur utvinner man energi från bränsleceller?...sid 4-6 Vilka energiomvandlingar

Läs mer

Fuel Cell Seminar 2005, Palm Springs, Ca, USA

Fuel Cell Seminar 2005, Palm Springs, Ca, USA BRÄNSLECELLER 1/06 Elforsk projekt nr Fuel Cell Seminar 2005, Palm Springs, Ca, USA Bengt Ridell, CarlBro Energikonsult Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 1 2. PLENARY SESSION 1 PROGRESS, CHALLENGES AND MARKETS...

Läs mer

Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden

Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden Analytiker Magnus Karlström 1 Partnerskap som främjar vätgas som energibärare 2 Det finns 200 vätgastankstationer i världen 3 Status för vätgasinfrastruktur Hur

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Möjlighet och potential för bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader 30 mars 2011

Möjlighet och potential för bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader 30 mars 2011 Möjlighet och potential för bränslecellssystem för energiförsörjning i byggnader 30 mars 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Studiens bakgrund och målsättning Beskrivning av bränslecellssystem för

Läs mer

Stationära bränsleceller Elforsk - Energimyndigheten Seminarium. Bengt Ridell 2013-03-05

Stationära bränsleceller Elforsk - Energimyndigheten Seminarium. Bengt Ridell 2013-03-05 Stationära bränsleceller Elforsk - Energimyndigheten Seminarium Bengt Ridell 2013-03-05 Nya förutsättningar på naturgasmarknaden Naturgas pris på topp 2006 13 USD/MMBTU Idag 3-4 USD/MMBTU Marknadsläget

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Jan-Erik Svensson. Energi och material Institutionen för Kemi och Kemiteknik Chalmers tekniska högskola

Jan-Erik Svensson. Energi och material Institutionen för Kemi och Kemiteknik Chalmers tekniska högskola FFI projekt Förbättringar av livslängden av fastoxidbränsleceller- APU för tunga fordons applikationer (Improving Lifetime Performance of SOFC for Truck APUs) Jan-Erik Svensson Energi och material Institutionen

Läs mer

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Vindkraftens roll i USA nu och i framtiden Karin Widegren Teknisk vetenskaplig Attaché Tillväxtanalys, San Francisco Drivkrafter för Cleantech Globalt

Läs mer

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion TopCycle Framtidens kraftverk Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion IVA Symposium 2010-03-11 Hans Levander 1 TopCycle Biobränsle kraftverk lönsam elgenerering ute i skogen 30-100 MW

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Fuel Cell Seminar 2009

Fuel Cell Seminar 2009 Fuel Cell Seminar 2009 Konferensbevakning Elforsk rapport 10:17 Bengt Ridell, Grontmij AB Februari 2010 Lars Hildebrandt, KTH Erik Prisell, FMV Fuel Cell Seminar 2009 Konferensbevakning Elforsk rapport

Läs mer

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten

Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten Vilka förväntningar kan vi ha på solceller? Sara Bargi Energimyndigheten Några frågor Är det lönt att ha solceller Sverige? Vilket bidrag till elförsörjningen kan solceller ge i Sverige? Vad kostar det?

Läs mer

INFO från projektet 05

INFO från projektet 05 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 05 Mindre CHP anläggningar Många mindre värmeproducenter

Läs mer

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014 Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050

Läs mer

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen Energianvändning i olika sektorer Mtoe 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Transportsektorn

Läs mer

Datum: 28 juni 2011. Rapportering av arbetsseminariet med titeln. Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller?

Datum: 28 juni 2011. Rapportering av arbetsseminariet med titeln. Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller? Datum: 28 juni 2011 Rapportering av arbetsseminariet med titeln Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller? skriven av Anna-Karin Jannasch, Catator AB Den 21 juni 2011 genomförde företaget

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med

Läs mer

Energitransporter Bränsleceller för naturgas, väte och metanol

Energitransporter Bränsleceller för naturgas, väte och metanol Energitransporter Bränsleceller för naturgas, väte och metanol Johan Ylikiiskilä johan.ylikiiskila@gmail.com Linnea Rading linnea.rading@telia.com 28 september 2010 Innehåll 1 Inledning 2 2 Frågeställning

Läs mer

www.sgc.se Alternativa µ-chp teknologier

www.sgc.se Alternativa µ-chp teknologier Alternativa µ-chp teknologier Corfitz Nelsson, Svenskt Gastekniskt Center AB corfitz.nelsson@sgc.se Agenda Svenskt Gastekniskt Center (SGC) Genomgång av olika µ-chp teknologier upp till 50 kw e. Exempel

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson ÄGARSTRUKTUR SHE-KONCERNEN Sala kommun 87,5% Heby kommun 12,5% Sala-Heby Energi AB 100% 100% Sala-Heby Energi Elnät AB HESAB SHEs AFFÄRSIDÉ Att vara en långsiktig modern

Läs mer

Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer?

Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer? Vad kan dagens biogasaktörer vinna på att marknaden för vätgastekniker växer? Stefan Liljemark och Anna Pettersson Vattenfall Power Consultant 2007-02-08 Biogas och vätgas som fordonsbränsle De svenska

Läs mer

** Bil med bränslecell

** Bil med bränslecell ** Bil med bränslecell Kort version Bränslecellsbilen demonstreras av personalen Prova att köra bilen direkt med solcell Hur går det när ljuset blir svagt Kör bilen med hjälp av bränslecellen. Följ anvisningarna

Läs mer

Syntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten. Bengt Ridell 2011-11-09

Syntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten. Bengt Ridell 2011-11-09 Syntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten Bengt Ridell 2011-11-09 Uppdraget Statusrapport teknikläget, marknadsläget, forskningsområden mm solkraft och solväte Solceller kisel, tunnfilm, dye

Läs mer

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten Bioethanol expansion in Sweden year 2001 2005 300 000 250 000 200 000 150 000 Total RME-volym Total etanol-volym 100

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

INFO från projektet 45

INFO från projektet 45 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett

Läs mer

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas VÄTGAS Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om vätgas I dag används stora mängder vätgas som råvara inom industrin. I framtiden kan vätgasen även bli en viktig pusselbit i samhällets

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Fuel Cell Seminar 2012

Fuel Cell Seminar 2012 Fuel Cell Seminar 2012 Konferensbevakning Elforsk rapport 13:28 Bengt Ridell och Martin Andersson Mars 2012 Fuel Cell Seminar 2012 Konferensbevakning Elforsk rapport 13.28 Bengt Ridell och Martin Andersson

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Framtidens el- och värmeteknik

Framtidens el- och värmeteknik Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TEMADAG: I LANDSKRONA OM VÄTGAS BRÄNSLECELLEN

VÄLKOMMEN TILL TEMADAG: I LANDSKRONA OM VÄTGAS BRÄNSLECELLEN VÄLKOMMEN TILL TEMADAG: I LANDSKRONA OM VÄTGAS BRÄNSLECELLEN 16 km Infrastrukturen! Glumslöv Härslöv Plats i Landskrona för tankstation vid E6 Asmundtorp Landskrona Tankstation? Häljarp Annelöv 18 km Saxtorpsskogen

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

Polymera bränsleceller (PEFC) teknikläget och framåtblick

Polymera bränsleceller (PEFC) teknikläget och framåtblick Polymera bränsleceller (PEFC) teknikläget och framåtblick Göran Lindbergh, Rakel Wreland Lindström, Lars Hildebrandt KTH Skolan för kemivetenskap Tillämpad elektrokemi Bränslecellsseminarium 2010 Stockholm,

Läs mer

Vad är framtiden inom gasuppgradering?

Vad är framtiden inom gasuppgradering? Vad är framtiden inom gasuppgradering? 2010-10-13 Vad är det som bestämmer hur framtiden skall gestalta sig? Det är en intressant filosofisk fråga generellt!...men hur ser det ut för gasuppgradering? Två

Läs mer

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för

Läs mer

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten

Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Kan sol-el spela någon roll i det svenska energisystemet? Linus Palmblad Handläggare, Energimyndigheten Potential för förnybar energi Elkraftinstallationer i Europa 2011 MW 25000 20000 21000 15000 10000

Läs mer

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning

Läs mer

Hur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda

Hur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda Hur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda Energirelaterad fordonsforskning 2016 4 april Elväg -en hållbar möjlighet på väg Sofia Lundberg, VTI Innehåll Elvägar eroadarlanda

Läs mer

Bevakning av området stationära smältkarbonatbränsleceller

Bevakning av området stationära smältkarbonatbränsleceller Bevakning av området stationära smältkarbonatbränsleceller (MCFC) under 2007 Elforsk rapport Carina Lagergren Göran Lindbergh Sara Randström Lars Hildebrandt Januari 2008 Bevakning av området stationära

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

VÄTGAS EN REN AFFÄR. En energibärare för hållbar och effektiv energiförsörjning. Åse Bye Vätgas Sverige

VÄTGAS EN REN AFFÄR. En energibärare för hållbar och effektiv energiförsörjning. Åse Bye Vätgas Sverige VÄTGAS EN REN AFFÄR En energibärare för hållbar och effektiv energiförsörjning Åse Bye Vätgas Sverige HYDROGEN & FUEL CELLS MEMBERS AND PARTNERS TRANSPORT ENERGY ENGINEERING RESEARCH PUBLIC ORG. OTHERS

Läs mer

SYNTESRAPPORT TEKNIK OCH OMVÄRLDSBEVAK- NING BRÄNSLECELLER

SYNTESRAPPORT TEKNIK OCH OMVÄRLDSBEVAK- NING BRÄNSLECELLER SYNTESRAPPORT TEKNIK OCH OMVÄRLDSBEVAK- NING BRÄNSLECELLER RAPPORT 2015:129 BRÄNSLEBASERAD EL- OCH VÄRMEPRODUKTION Syntesrapport teknik och omvärldsbevakning bränsleceller BENGT RIDELL ISBN 978-91-7673-129-1

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Nytt FoU-program 2010 Demonstration 2015. Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Lars Wrangensten. Elforsk AB

Nytt FoU-program 2010 Demonstration 2015. Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Lars Wrangensten. Elforsk AB Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft 1 Effektivare elproduktion baserad på förnyelsebara bränslen

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Spelinstruktioner och material

Spelinstruktioner och material Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom

Läs mer

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Utvecklingsvägar för Europas energisystem Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck Doktorand: Carl-Robert Florén Kompetenscentrum för katalys, Chalmers, Göteborg Projektnummer: 22490-3 Start: Oktober 2015 Slut: Januari

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

FORD INKLUDERAR EUROPA I SIN ELBILSPLAN: FEM MODELLER SKA LANSERAS TILL 2013

FORD INKLUDERAR EUROPA I SIN ELBILSPLAN: FEM MODELLER SKA LANSERAS TILL 2013 PRESSMEDDELANDE FORD INKLUDERAR EUROPA I SIN ELBILSPLAN: FEM MODELLER SKA LANSERAS TILL 2013 Som en del av sin globala elbilsplan kommer Ford att presentera fem helt elektriska modeller och hybridmodeller

Läs mer

Teknikbevakning av stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport 11:39

Teknikbevakning av stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) Elforsk rapport 11:39 Teknikbevakning av stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) 2010-2011 Elforsk rapport 11:39 Mohsen Assadi Augusti 2011 Teknikbevakning av stationära fastoxidbränsleceller (SOFC) 2010-2011 Elforsk rapport

Läs mer

Livslängdstestning av bränsleceller för användning i stationära applikationer

Livslängdstestning av bränsleceller för användning i stationära applikationer BRÄNSLECELLER 2332/2006 Elforsk projekt nr 2332 Livslängdstestning av bränsleceller för användning i stationära applikationer Monika Råberg-Hellsing, Volvo Technology AB (På uppdrag av Powercell Sv. AB)

Läs mer

En introduktion till Bränsleceller

En introduktion till Bränsleceller En introduktion till Bränsleceller Erik Johansson Energivetenskaper, Lunds Tekniska Högskola Februari 2015 Om mig Examen Energiteknik Umeå Universitet 2010 Exjobb i Vancouver, simulering av bränsleceller

Läs mer

Fuel Cell Seminar 2008

Fuel Cell Seminar 2008 Fuel Cell Seminar 2008 Konferensbevakning Elforsk rapport 09:18 Bengt Ridell Grontmij AB, Lars Hedström, Maria Saxe och Göran Lindbergh, KTH Februari 2009 Fuel Cell Seminar 2008 Konferensbevakning Elforsk

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Seminarium Biogasbussar 25 maj Stockholm

Seminarium Biogasbussar 25 maj Stockholm Dual fuel en överblick Seminarium Biogasbussar 25 maj Stockholm Bernt Svensén, Business Region Göteborg Business Region Göteborg Regionalt, icke-vinstdrivande & neutralt bolag som arbetar för näringslivsutveckling

Läs mer

Seminarium batterier och bränsleceller

Seminarium batterier och bränsleceller Seminarium batterier och bränsleceller Skillnader och hur de kompletterar varandra Elforsk rapport 13:54 Erik Wiberg Mars 2013 Seminarium batterier och bränsleceller Skillnader och hur de kompletterar

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Användningsmöjligheter för bränsleceller i Sverige

Användningsmöjligheter för bränsleceller i Sverige Användningsmöjligheter för bränsleceller i Sverige Elforsk seminarium 2011-09-08 Bengt Ridell Grontmij AB Bränsleceller i Sverige Förutsättningar Sverige har idag ett stabilt elnät jämfört med många andra

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander

Bränslecell. Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12. Av: Hannes Laestander Bränslecell Kaplanskolan Klass: EE1B 2015-02-12 Av: Hannes Laestander Innehållsförteckning * Kort Historik * Hur man utvinner energi från energikällan * Energiomvandlingar * Miljö * Användning * Framtid

Läs mer

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23

Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Vad är power to gas? Integrerar energisystemen till Ett smart energisystem! ELSYSTEM - ELINFRASTRUKTUR Billig el BIOMASSA Elektrolys Rötning / Förgasning Gas O2

Läs mer

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.

Läs mer

Energimyndigheten.

Energimyndigheten. ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.

Läs mer

Ärende 12. Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun

Ärende 12. Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun Ärende 12 Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-08-10 KS 2014.0329 Handläggare Bosse Björk Projekt Lokalt framställd Förnyelsebar Energi

Läs mer