Datum: 28 juni Rapportering av arbetsseminariet med titeln. Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller?
|
|
- Stina Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datum: 28 juni 2011 Rapportering av arbetsseminariet med titeln Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller? skriven av Anna-Karin Jannasch, Catator AB Den 21 juni 2011 genomförde företaget Catator på uppdrag av Elforsk ett arbetsseminarium om biogas och bränsleceller. De primära målsättningarna med seminariet var att: 1) Samla aktörer verksamma inom biogasområdet med aktörer verksamma inom bränslecellsutveckling för utbyte av kunskap, behov och trender inom respektive ämnesområde. 2) Undersöka intresset och påbörja processen för att hitta möjliga demonstrationsprojekt för småskaliga biogasdrivna bränslecellsystem för kraft- och värmeproduktion i Sverige. Vid seminariet deltog totalt 35 personer, däribland representanter från företag eller organisationer verksamma inom biogasproduktion och biogasanvändning, utveckling och spridning av bränslecellssystem, energibolag, kommuner samt universitet, m fl. Deltagarlista finns sammanfattad i bilaga 1. Vid seminariet gavs sju stycken olika föredrag med syfte att ge kunskap och belysa hela produktionskedjan från självaste biogasproduktionen från olika substrat till den slutliga kraftoch värmeproduktionen i olika typer av bränslecellsystem. Aktuell status, framtidsutsikter samt kritiska punkter kring vart och ett av delstegen presenterades och diskuterades. För att tydliggöra bränslecellssystemens marknadspotential presenterades även ett föredrag kring konkurrerande, värmemotorbaserade teknologier där dess möjligheter och prestanda i kombination med biogas redovisades och diskuterades. En sammanställning av föredragens titlar och föredragshållare ges i tabell 1. Tillhörande presentationsmaterial, inkluderande introduktion, finns sammanställt i bilaga 2-9.
2 Tabell 1. Sammanställning av titlar och föredragshållare för de föredrag som presenterades vid arbetsseminariet. 1 Carl-Erik Sandströms presentationsmaterial redovisades av Anna- Karin Jannasch/Catator p g a sjukfrånvaro. Titel på föredrag Biogas från gödsel och avfall- Nuläge och trender för småskaliga lantbruk och samrötningsanläggningar Biogas, föroreningar och uppgraderingstekniker Framtida kvalitétsaspekter på biogas tillförd det nationella gasnätet Reformering av biogas för drift i bränsleceller SOFC drift i biogasapplikationer MCFC drift med biogas Förbränningsbaserade m- CHP teknologier Föredragshållare, Företag/Organisation Mats Edström, Institutet för jordbruks och miljöteknik Anneli Peterson, Svenskt Gastekniskt Center AB Håkan Eriksson, Eon Biogas Sverige AB Anna-Karin Jannasch, Catator AB Carl-Erik Sandström, Wärtsilä Finland Oy 1 Carina Lagergren, avd. för Tillämpad Elektrokemi, KTH Corfitz Nelsson, Svenskt Gastekniskt Center AB Seminariet avslutades med en ca timmes lång gemensam diskussion med fokus på frågeställningar såsom: - Vilket intresse finns och vad är nyttan av/målsättningen med demonstrationsprojekt för biogas och bränsleceller i Sverige? - Vilken typ av projekt vill vi se? Vilka behov finns? - Hur kan projekten riggas framgångsrikt? Diskussionen leddes av Hanna Jönsson från Biogas Väst, Västra Götalandsregionen, som agerade moderator vid seminariet. Mer detaljerad beskrivning av tankar och frågeställningar inför diskussionen finns sammanställt i bilaga 10. En kortfattad summering av diskussionen följer nedan. Även om intresset för användning av biogas i bränsleceller för småskalig kraft- och värmeproduktion, utifrån ett internationellt perspektiv, är relativt svalt i Sverige för den stora massan så finns ett starkt och växande intresse att demonstrera och utvärdera denna teknologi vidare för mer lokala ändamål/nischmarknader inom landet. Ett exempel på en sådan nischmarknad är småskalig kraft- och värmeproduktion på enskilda gårdsanläggningar. Enligt bl a Mats Edström, JT, visar lantbrukarna idag stort intresse för att producera och använda biogas för effektiv kraft- och värmeproduktion, vilket inte bara resulterar i de fördelar som kommer med att el- och värme produceras på plats med en relativt hög
3 verkningsgrad utan framförallt för att deras gödselrötning då värderas dubbelt upp ur ett miljöperspektiv. Fastighetsbolag, bl a Skanska, samt olika kommuner, bl a Malmö kommun (SegePark), är andra sektorer som visar ett växande intresse för kombinationen biogasbränsleceller. Det senare följer framförallt av att bränslecellsteknologin är en effektiv elproducerande teknologi, men också för att installation och användning av en biogasdriven bränslecell ger stor uppmärksamhet och visar på en tydlig miljöprofil och vilja till att ta sig an ny, modern teknologi. Vilken typ av projekt vill vi då se och vilka behov finns? Detta var en av huvudfrågorna som diskuterades. Diskussionen kretsade bl a om huruvida det överhuvudtaget fortfarande finns ett kunskapsbehov av att bygga upp en demonstrationsanläggning för drift med upparbetad biogas, illustrerad som Vägval 1 i figur 1 nedan, eller om man istället bör fokusera på att driftsätta och utvärdera ett system för drift med icke-upparbetad, dock renad, biogas illustrerad som Vägval 2 i figur 1. Idag finns det närmare bränslecellssystem installerade runt om i världen. Merparten av dessa är i drift med naturgas, inkluderande både lågtemperatur (LT/HT-PEMFC, PAFC..) och högtemperaturbaserade (SOFC, MCFC) bränslecellssystem. Det finns således idag god kunskap om att driva bränslecellssystem på naturgas och bränslen av snarliknande gassammansättning, och därmed inget kvarstående tekniskt behov att utvärdera ett bränslecellssystem för enbart upparbetad biogas, bestående av mestadels (> 96 % ) metan. Vägval 2 ansågs av merparten betydligt mer intressant både utifrån en teknisk och marknadsmässig synvinkel. I motsats till tester med naturgas och liknande, är antal rapporterade fälttester med icke-upparbetad biogas fortfarande mycket begränsat. Detta vägval skulle således bidra till att fylla ett existerande kunskapsglapp. Dessutom skulle resultat utifrån detta vägval bidra till att illustrera en av fördelarna med bränslecellssystem relativt konkurrerande teknologier för småskalig kraft- och värmeproduktion. Till skillnad mot system baserade på olika förbränningsmotorer, med undantag för system baserade på Otto-motorn, är bränslecellsteknologin kompatibel med lågenergigaser såsom icke-upparbetad biogas med metanhalter ner till så pass låga halter såsom %. Gasens höga koldioxidhalt kan i dessa system t o m vara fördelaktig då man kan utnyttja denna vid reformeringssteget ( sk torr (CO 2 )-reformering) och därmed uppnå mycket höga verkningsgrader i förenklade systemlösningar. Ett av de väsentliga fördelarna med vägval 2 är naturligtvis att ingen komplicerande, kostsam upparbetningsteknik krävs för vidare el- och värmeproduktion, vilket naturligtvis är en stor fördel för t ex den enskilda gårdsanläggningen. Tyvärr kommer man däremot inte ifrån att biogasen ändå måste renas med avseende på förekommande föroreningar såsom svavel, halogener, siloxaner, m fl, då dessa förgiftar och därmed förstör bränslecellssystemens prestanda till olika grad, även vid mycket låga halter (ppm-nivå). Exakt vilka reningsbehov som finns varierar däremot mycket beroende på vilka substrat som används för biogasframställningen, rådande driftbetingelser och vilket bränslecellssystem man har, mm. Beträffande kraven på bränslekvalité skall det också noteras att det från flera håll under diskussionen (Wärtsilä, Catator, KTH) konstaterades att det fortfarande finns stora
4 kunskapsbrister då det gäller just gifttoleransen för de olika bränslecellssystemen. En stor del av de resultat som redovisats i den öppna litteraturen inom detta område går fortfarande isär samtidigt som bränslecellstillverkarna naturligtvis väljer det säkra före det osäkra, d v s förespråkar alltid att aktuella föroreningar reduceras till så pass låga koncentrationer som möjligt (ppb-nivå). Det konstaterades således att det också existerar ett behov av att genomföra systematiska toleransstudier med avseende på vanligt förekommande föroreningar i biogas. Figur 1. Illustration av olika vägval för ett framtida demonstrationsprojekt. Hur kan då ett framgångsrikt projekt riggas? Var skulle en demonstrationsanläggning kunna placeras? Ett fåtal olika typer av demonstrationsanläggningar och dess olika potentiella nyttor inför framtiden i form av synlighet och marknadsvolymer diskuterades. Frågeställningarna berörde bl a om huruvida det är intressant att bygga upp ett s k GlasHus två, dvs en uppföljning till de system som utvärderades och demonstrerades i Hammarbysjöstad/Stockholm under perioden , eller om det är av större värde att demonstrera bränslecellsteknologin i kombination med biogas på ett lantbruk. Det förstnämnda skulle eventuellt vara intressant för fastighetssektorn, men skulle då enbart innefatta tester med upparbetad, renad biogas från gasnätet. Lantbrukstillämpningen skulle, som tidigare beskrivits, kunna inkludera både icke-upparbetad och upparbetad gas. Ett
5 konkret förslag beträffande placering från lantbrukssidan som lyftes upp var olika Ekobyar, eller vid ett naturbruksgymnasium (Sötåsen). Olika tillämpningsförslag vid ett lantbruk nämndes också. Ett av dessa som lyftes fram var att koppla ihop ett bränslecellssystem med mjölkmaskiners kylprocess. Sammanfattningsvis konstaterades att detta arbetsseminarium var en lyckad tillställning, framförallt då man lyckats samla aktörer från olika världar med åtskilda specialistkompetenser. Det senare möjliggör för utbyte av värdefull kunskap och idéer för vidare tankegångar och framtida samarbetsprojekt. Förutom utbyte av kunskap och idéer av framtida demonstrationsanläggning för biogas och bränslecellsteknologi uttryckte både Anna Alexandersson, Vätgas Skåne och Benny Thell, Malmö serviceförvaltning, att deras organisationer är mycket intresserade av att bidra finansiellt till demonstrationsanläggningar inom ämnesområdet och välkomnade ansökningar. Bertil Wahlund, Elforsk, nämnde även han att de gärna ser och följer sådana framtida demonstrationsprojekt inom landet, men att de i dagsläget inte kan ge något svar på huruvida de kan bidra finansiellt eller ej.
Demonstrationsprojekt i Sverige: biogas och bränsleceller
Demonstrationsprojekt i Sverige: biogas och bränsleceller Rapport från arbetsseminarium Elforsk rapport 11:47 Anna-Karin Jannasch, Catator AB Augusti 2011 Demonstrationsprojekt i Sverige: biogas och bränsleceller
Läs merEnergigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.
RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken
Läs merBiogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Läs merMötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas
1(5) Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas Projektmöte Göteborg 18 augusti kl. 10 14, Deltagarlista: Ragni Andersson Karin Eliasson Peter Eriksson Petter T. Vattekar
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBiogasanläggningen i Göteborg
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merProcessledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag
Slutrapport Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Karin Eliasson Energirådgivare Rådgivarna Sjuhärad Box 5007 514 05 Länghem Direkt & mobil: 0325-618 612 SMS: 0708-290483
Läs merUppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.
Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merBiogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009
Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har
Läs merStockholms stads biogasanläggningar
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merBiogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi
Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen
Läs merE N E R G I G A S E R R E G E L V E R K O C H S T A N D A R D E R
E N E R G I G A S E R R E G E L V E R K O C H S T A N D A R D E R ENERGIGASER REGELVERK OCH STANDARDER Svenskt Gastekniskt Center AB Malmö 2006 1:a upplagan 2006 Copyright 2006, Svenskt Gastekniskt Center
Läs merBilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen
Bilaga 6 Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 Omfattning av samrådet Denna samrådsredogörelse omfattar hela Renhållningsordningen, dvs
Läs merTeknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion
Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas
Läs merINFO från projektet 35
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 35 Integrerad förädling av biomassa EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Småskalig och
Läs merSP biogasar häng med!
Gårdsscenario med vall till både biogas och foder till mjölkkor Carina Gunnarsson, JTI HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK,
Läs merUtbildning i metoder för Medborgardialog
Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs merBiogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01
Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merDen ledande biogasregionen 2020
Skåne Den ledande biogasregionen 2020 I din hand håller du en sammanfattad version av Skånes färdplan för biogas den ledande biogasregionen 2020, reviderad november 2011. På följande sidor ges en överblick
Läs merKraven på återhämtningsplaner enligt krishanteringsdirektivet
Kraven på återhämtningsplaner enligt krishanteringsdirektivet 1 Inledning I denna artikel presenteras de kommande kraven på återhämtningsplaner som i samband med införlivandet av krishanteringsdirektivet
Läs merBiogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst
Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogasanläggning Hushåll Restaurang, storkök Biogas värme, el, fordonsgas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri
Läs mer1 Sammanfattning och slutsatser
1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det
Läs merAnsökan klimatinvesteringsstöd
Från: stefan.hermansson@hermi.se Skickat: den 16 september 2015 00:45 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: 05 LOK lokal biogasmack Ljungby_20150915_Bilaga1.pdf; ansokankis_2015-09-15_d67f4dec.xml
Läs merBiogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång?
Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Inspirationsseminarium 2014-11-19
Läs merSummering av LÅGANs seminarium
Summering av LÅGANs seminarium 15 oktober 2014 i Stockholm Fullt hus för ett lyckat seminarium om energieffektiva byggnader när fem års erfarenheter från LÅGAN presenterades i Stockholm den 15 oktober.
Läs merÖresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk
Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.
Läs merSP Biogasar häng med!
SP Biogasar häng med! Kvalitet av biogas Markus Vestergren, SP Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SGC Projekt Följande parter har gjort det möjligt
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merBiogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merSVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se
SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder telefon: 070 220 89
Läs mer2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?
HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? Resultat: Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektledare Karin Eliasson Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektet Projekttid nov 2010- december 2014
Läs merKärnkraftsopinionen november 2006
Kärnkraftsopinionen november 2006 T-113433 Analysgruppen vid KSU: Hans Ehdwall Synovate Temo: Arne Modig, John Almering Datum: 2006-11-21 Kärnkraftsopinionen november 2006 Fortsatt mycket positiv kärnkraftsopinion
Läs merSammanfattande beskrivning. Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås. Programområde: Småland och Öarna. Ärende ID: 20200079
Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås Programområde: Småland och Öarna Ärende ID: 20200079 Sammanfattande beskrivning Förstudieprojektet kommer att utröna om förutsättningarna finns att bygga en lokal
Läs merBESLUT 1 (9) BESLUT. 2012-03-08 Dnr: 551-5198-11. Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA
BESLUT 1 (9) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA Slutliga villkor avseende energiförbrukning, utsläpp av kväveoxider och damning från verksamheten som Gyproc AB bedriver på
Läs merÅrlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen
Läs merProjektet Förankring Biogas Öst
Slutrapport Projektet Förankring Biogas Öst 2009 06 01 2009 11 31 Kort om projektet Förankring Biogas Öst Syfte Att uppnå en djupare förankring av samverkansprojektet Biogas Öst i regionen östra Mellansverige
Läs merOmfördelning i arbetsskadeförsäkringen. Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet
Omfördelning i arbetsskadeförsäkringen Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet Syftet med studien Undersöka för inkomstbortfall för hela socialförsäkringen när
Läs merÅtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning
Åtgärd 1. Fordonsgas på Plönninge biogasanläggning 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN... 4 3. EKONOMI... 7 Total investering... 7 Miljörelaterad investering... 8 Minskad
Läs merNorrmejeriers biogasanläggning i Umeå
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:1
Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett
Läs merMarknadsöversikt utvärdering
Rapport 2012:8 2012-05-28 201 Marknadsöversikt utvärdering Med förslag till arbetsgång och finansiering vid framtida uppdatering Ida Sylwan, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Kunskapscentrum
Läs merEnergibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013
Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE
Läs merÖverklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken.
1 Lund den 11 januari 2016 Till Länsstyrelsen i Skåne län. Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken. Undertecknade
Läs merBMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Läs merLNG och LBG i Sverige - en översikt
LNG och LBG i Sverige - en översikt LNG och LBG för en hållbar energiomställning i Sverige. Onsdagen den 26 mars 2014. Michelle Ekman Mattias Hanson Henrik Dahlsson Översikt Vad är LNG och LBG? Produktegenskaper
Läs merExempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning
Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina
Läs merUtbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas
R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N N O V E M B E R 2 11 Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas
Läs merMinnesanteckningar från Jämställdhetsberedningen 2015-05-07
Kommunstyrelsen 2015-05-07 1 (5) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Karin Gagner, 016-7102045 Minnesanteckningar från Jämställdhetsberedningen 2015-05-07 Närvarande: Lisa Friberg (S) ordförande
Läs merFas tre i projektet kommer att omfatta själva genomförandet av projektet och förutsätter lagakraftvunna detaljplaner och godkända avtal.
Tjänsteutlåtande Projektledare 2014-03-04 Anne-Sophie Arbegard 08-590 976 29 Dnr: Anne-Sophie.Arbegard@upplandsvasby.se KS/2011:239 Kommunstyrelsen Arbetsupplägg för projektet Väsby Entré och projektbudget
Läs merFordonsgas/Biogas - historik
1 Biogas i Lunds Kommun Hans Kjellvander Start 1995 med stadsbussarna i Lund Ungefär samtidigt öppnades den första publika gasmacken i Lund Renhållningsfordonen börjar övergå till gasdrift 1997 Lunds Energi
Läs merSverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring
PM 2015:146 RI (Dnr 111-1146/2015) Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 1 oktober 2015 Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merUtveckling av katalytisk rörbrännare för naturgasförbränning för luftuppvärmning i matlagningsugn
Rapport SGC 58 Utveckling av katalytisk rörbrännare för naturgasförbränning för luftuppvärmning i matlagningsugn Svenskt Gastekniskt Center Oktober 005 Anna-Karin Jannasch CATATOR AB Rapport SGC 58 ISSN
Läs merNaturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning
Bilaga 17:6 till kommunstyrelsens protokoll den 5 oktober 2005, 10 PM 2005 RVIII (Dnr 303-1967/2005) Formaterat: Centrerad Formaterat: Teckensnitt:Times New Roman, Fet Naturvårdsverkets rapport Kvalitet
Läs merMiljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merTvå nya tekniker för att producera betongbjälklag och betonggolv. Schematisk illustration av de nya teknikerna
Två nya tekniker för att producera betongbjälklag och betonggolv Schematisk illustration av de nya teknikerna Dokumentation från ett seminarium/ arrangerat av Stockholms Stad den 23/11 1998 FÖRORD Det
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merKort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Läs merHur skapar vi ett klimatneutralt energisystem i Järva?
Hur skapar vi ett klimatneutralt energisystem i Järva? Dokumentation från KTH:s framtidsverkstad den 21 april 2010 Mari Andersson Doktorand KTH Industriell ekologi Inledning På uppdrag av Stockholms stad
Läs merTillväxt och klimatmål - ett räkneexempel
Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merDen emissionsfria och hållbara sjöfarten
Den emissionsfria och hållbara sjöfarten hur kan sjöfartsforskningen bidra? Monica Lundh Sjöingenjör, PhD Biträdande föreståndare Lighthouse 2.0 Agenda Lite allmänt resonemang kring sjöfarten Vilka utmaningar
Läs merRegion Skåne. Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015. Beviljade utvecklingsprojekt hösten 2015. Löpnr Projektnamn Sökande Sökt belopp
Oddvar Fiskesjö Processledare 044-309 32 92 Pia.AC.sandell@skane.se Bilaga Sammanfattning Datum 2015-12-16 Dnr 1501271 1 (10) Sammanfattning av biogas utvecklingsmedel 2015 Beviljade utvecklingsprojekt
Läs merBILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller
Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering
Läs merRättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2009
Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen hösten 2009 1.1 2,8 71 4 Frågan handlar om de nya rotationsreglerna och huruvida revisionsbyrån kan väljas för en ny fyraårsperiod med befintlig huvudansvarig
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merVäxande marknader för LNG i norra Europa
R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N FOTO: AGA O k to b e r 2 12 Växande marknader för LNG i norra Europa Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och
Läs merDelårsrapport för perioden 2009-01-01 2009-06-30
COT Clean Oil Technology AB (publ), Org nr 556598-5362 Delårsrapport för perioden 2009-01-01 2009-06-30 Rörelseintäkterna uppgick till 202 Tkr (-1 265 Tkr) Periodens resultat uppgick till -4 337 Tkr (-6
Läs merPROTOKOLLSUTDRAG Miljö- och samhällsnämnden. 2015-08-26 Dnr 1280-2015
PROTOKOLLSUTDRAG Miljö- och samhällsnämnden 2015-08-26 Dnr 1280-2015 213 Remiss - rapporten Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader - Rapport 2015:26 M2015/2507/Ee Boverket har tagit
Läs merdel av Östra Karup 23:1 m fl
Detaljplan för del av Östra Karup 23:1 m fl i Östra Karup, Båstads kommun, Skåne län Samrådsredogörelse Detta detaljplaneförslag, har varit utsänt för samråd under tiden 2014 06 11 till 2014 07 23 för
Läs merTillståndsplikt och övervakning av utsläpp
Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll del 1 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Verksamheter som ingår Definition av en anläggning Uppstart respektive
Läs merProjektnamn: Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas
Projektnamn: Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas Programområde: Östra Mellansverige Ärende ID: 20200663 Sammanfattande beskrivning Projektet ska kartlägga nya tekniska och ekonomiska
Läs merKommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011
Kommittédirektiv Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning Dir. 2011:49 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas för att utreda miljöbalkens
Läs merCoridendro ett verktyg för att grafiskt åskådliggöra incidensen av malignt melanom inom olika släkter
Datavetenskap Opponenter: Daniel Jansson Mikael Jansson Respondenter: Mats Almgren Erik Hansen Coridendro ett verktyg för att grafiskt åskådliggöra incidensen av malignt melanom inom olika släkter Oppositionsrapport,
Läs merHandlingsplan för plast som synliga föroreningar
Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Version Certifierad återvinning SPCR 120 och SPCR 152 Handlingsplan för plast som synliga föroreningar Denna handlingsplan är ett levande dokument som revideras
Läs merTillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun
Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera
Läs merVerksamhetsgenomlysning Sundsvall Energi
2005-12-07 Verksamhetsgenomlysning Sundsvall Energi Fjärrvärmeleverantören Verksamhetsbeskrivning Sundsvall Energi AB är ett kommunalägt bolag som är ett dotterbolag till Stadsbacken AB. Bolaget bedriver
Läs merBilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter
Bilaga 8 Pilotkommunernas egna erfarenheter 95 Erfarenheter från Luleå kommuns deltagande i IESN-projektet 2009-2011 Miljökontoret i Luleå har deltagit i projektet med sammanlagt elva personer + miljöchefen
Läs merMiljörapport 2008. Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106
Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning 0581-1106 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation och ansvarsfördelning... 2 1.2 Beskrivning av verksamheten... 2 1.3
Läs merBiogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011
Biogas i Sverige Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas,
Läs merProgram för bostadsförsörjning. Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun
Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen Sotenäs kommun Program för bostadsförsörjning Underlag för diskussion / febr 2015 Bygg- och Miljöförvaltningen
Läs merBruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?
nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av
Läs merEnergi- och kostnadseffektiv uppgradering av biogas vid användning i traktorer
Energi- och kostnadseffektiv uppgradering av biogas vid användning i traktorer Projektet Syfte Undersöka om det är ekonomiskt och energimässigt lönsamt att traktorer använder biogas med lägre metanhalt
Läs merVägverket, Samhälle Region Sydöst. Vägverket, Utvecklingsenheten. Riksförbundet Enskilda Vägar. Stockholms stad, Trafikkontoret
Organisering och marknad, Sverige PROTOKOLL 1 (5) Utskottsmöte, Skanska, Solna Närvarande: Gunnar Tunkrans, ordf Stefan Rydberg Göran Svensson Rolf Johansson Magnus Lundberg Ingemar Wiborgh Lars Jacobsson
Läs merMånga av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.
Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder
Läs merAvtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt ioorn Mifjömffjarden, Stockholm stad
W^L-cLijZ/yjotö Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt ioorn Mifjömffjarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: Dnr 462-2722/2005 Projektets nummer och namn: Nr B 84 Energieffektiviseringar
Läs merRemissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen
2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts
Läs merRiktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012
Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning
Läs merSolenergigrossist för alla
Solenergigrossist för alla Svesol har affärsområden SVESOL-grossist, SVESOL-komplett och SVESOL-projekt. SVESOLgrossist Vi säljer till installatörer och till dig som är privatperson och installerar i egen
Läs merTillgångsbegreppen enligt K3 och K2. En guide för studenter
Tillgångsbegreppen enligt K3 och K2 En guide för studenter K2 K3 Tillgångsbegreppen enligt K3 och K2 förstudiematerial 1 Redovisning av materiella anläggningar är ett av de områden där K3 och K2 skiljer
Läs merFinansdepartementet FI Dnr 13-754 Registrator (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm
2013-03-08 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-754 Registrator (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8
Läs merRevisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking
Revisionsrapport* Sjukfrånvaro Krokoms kommun Mars 2008 Maj-Britt Åkerström *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Uppdrag
Läs merDnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag
Läs merSkatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011
Skatteverket 1(7) Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Nedan följer en sammanställning över de förändringar av lagen (1994:1776) om skatt
Läs merDen upplevda otryggheten
TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter
Läs mer