Attraktive byrom for alle. Shared Space. Roger Johansson SWECO Sverige
|
|
- Ove Lind
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Attraktive byrom for alle Shared Space Roger Johansson SWECO Sverige
2 Innehåll 1. Begreppet Shared space 2. Universell design, för alla 3. Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter 4. Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet 5. Behov som behöver tillgodoses 6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla 2
3 Begreppet Shared Space Shared Space innebär att en plats är ett gemensamt utrymme för skyddade och oskyddade trafikanter och ska inbjuda till mänsklig vistelse och rörelse i ett stadsrum för alla. Oskyddade och skyddade trafikanter ska använda platsen på förutbestämda villkor. Shared Space kan regleras med särskilda trafikregler. Utformningsdelar som kantstöd, vägmärken och vägmarkeringar ersätts eller behålls av andra stöd där funktionskraven på tillgänglighet kräver det. 3
4 Exempel på olika Shared Space koncept Gågade och Sivegade, DK Shared space safe space, DK & UK Gångfartsområde, SE Woonerf, NL Traffic Calming, UK Pedestrian friendly streets, UK Home zones, UK 4
5 2. Universell design, för alla Människors behov och förmåga varierar med ålder och livssituation, hela samhället måste planeras ur ett livscykelperspektiv. Ett samhälle som fungerar väl för dess invånare bidrar till en god folkhälsa. Universell Design är ett förhållningssätt till hur produkter, tjänster och miljöer i det offentliga rummet bör utformas för att passa så många individer som möjligt och därmed ge möjlighet till delaktighet för alla. Det handlar i förlängningen om varje människas rätt att själv ha kontroll över sitt liv och att själv göra val och ta ansvar för dem. 5
6 3. Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter Livsrumsmodellen Prioritet eller samspel Hastighetens betydelse för stadsrummets funktion Socialt beteende och trafikantbeteende 6
7 3. Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter Livsrumsmodellen 7
8 3. Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter Prioritet eller samspel 8
9 3. Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter Hastighetens betydelse för stadsrummets funktion 9
10 3. Stadsrum, en plats för sampel mellan trafikanter Socialt beteende Mänskligt beteende i det sociala utrymmet kännetecknas av det faktum att beteendet inte styrs på förhand, människor anpassar sig efter förutsättningarna. Rörelserna är ofokuserade, oförutsägbara, och relativt långsamma. Socialt trafikbeteende, samspel Trafikbeteendet hos föraren beror på färdhastigheten, fysisk utformning och mänskliga egenskaper. I det offentliga utrymmet krävs socialt trafikbeteende, en blandning av socialt utbyte och trafikbeteende. För att Shared Space ska fungera bra är det viktigt att samspelssituationerna är tydliga för att inte skapa missförstånd mellan människor. Trafikbeteende Trafikbeteende, dvs. det beteende människor har när de vill flytta snabbt från A till B, kännetecknas av rörelser som är direkta, fokuserade och förutsägbara. Människor rör sig mer fokuserat och deras beteende stöds av ett regelsystem som ger dem prioritet. 10
11 4. Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Internationella överenskommelser FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna FN:s konvention om skydd mot diskriminering Europakonventionen mot diskriminering FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning FN:s Barnkonvention FN:s konvention om vägtrafik Wienkonventionen, nationella trafikregler Nationella mål, föreskrifter och regler Transportpolitiska mål Arkitekturpolitiska mål Nationell handlingsplan för handikappolitik Trafiklagstiftning Vägmärkesförordningen 2007:90 Plan- och bygglagen, PBL 1987:10 Miljöbalken Boverkets föreskrifter Manualer 11
12 4. Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Internationella överenskommelser FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna I två artiklar specificeras de mänskliga rättigheterna på ett sätt som ger stöd för barn, äldre och funktionshindrade. FN:s konvention om skydd mot diskriminering Det betyder att ingen får diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning eller politisk eller annan uppfattning. Europakonventionen mot diskriminering Europakonventionen innehåller i artikel 14 ett diskrimineringsförbud. 12
13 4. Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Internationella överenskommelser FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionsstaterna ska även vidta ändamålsenliga åtgärder för att utveckla, utfärda och övervaka tillämpning av miniminormer och riktlinjer för tillgänglighet till anläggningar och service som är öppna för eller erbjuds allmänheten. FN:s Barnkonvention I artikel 6 anges att varje barn har rätt att överleva och utvecklas. FN:s konvention om vägtrafik Syftet är att underlätta internationell vägtrafik och förbättra trafiksäkerheten. Wienkonventionen, nationella trafikregler I artikel 21 redovisas hur samspelet mellan förare av motorfordon och gående ska ske. Varje förare skall undvika beteenden som kan äventyra fotgängarens trafiksäkerhet. 13
14 4. Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Nationella mål, föreskrifter och regler Transportpolitiska mål Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Arkitekturpolitiska mål Arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling Nationell handlingsplan för handikappolitik Riksdagen antog år 2000 propositionen 9 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken". De främsta målen i handlingsplanen är att handikapperspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer, att skapa ett tillgängligt samhälle samt att förbättra bemötandet. Trafiklagstiftning Den grundläggande synen på trafikanternas skyldighet finns i 2 kap 1 Trafikförordningen (1998:1276) TrF, och anger förkortat att för att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna, visa särskild hänsyn mot barn, äldre, skolpatruller och personer som det framgår har ett funktionshinder eller en sjukdom som är till hinder för dem i trafiken, uppträda så att han eller hon inte i onödan hindrar eller stör annan trafik, visa hänsyn mot dem som bor eller uppehåller sig vid vägen m.m. Vägmärkesförordningen 2007:90 Gator utformade som Shared Space omfattar både platser med generella trafikregler och med lokala trafikföreskrifter. Gemensamt är att olika trafikanter samspelar på en gemensam yta. På en gata eller plats utan vägmärken är det enbart de generella trafikreglerna som gäller, vilket innebär olika grad av skyldigheter för de olika trafikslagen. 14
15 4. Riktlinjer och krav för ökad tillgänglighet Nationella mål, föreskrifter och regler Plan- och bygglagen, PBL 1987:10 Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till behovet av tillgänglighet. Möjligheter för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga att använda området Miljöbalken I miljöbalken anges att målet är att främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Sociala värden och goda levnadsförhållanden och livsmiljöer i staden lyfts fram. Boverkets föreskrifter I ALM 1 finns tillämpningsregler som gäller vid nybyggnation. Platser och områden skall utformas så att de blir användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (6, föreskrift) HIN Enkelt avhjälpta hinder. Den innehåller föreskrifter och allmänna råd till 17 kap. 21 a PBL I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Manualer Vägar och gators utformning, VGU, är ett hjälpmedel för utformning av vägar och gator som ges ut gemensamt av Vägverket och Svenska Kommunförbundet. Tillgänglig stad är en idéskrift som ska ge kommunerna stöd i att upprätta en tillgänglighetsplan. I idéskriften ges råd för arbetet med tillgänglighet utifrån funktionshindrades behov. Trafik för en attraktiv stad, TRAST, Stöd för utformning av städernas gator finns i de två skrifterna Trafik för en attraktiv stad (TRAST) och Vägar och gators utformning (VGU). TRAST, som ersätter tidigare TRÅD (Råd för gators utformning i tätort), är utarbetad av Banverket, Boverket, Svenska kommunförbundet och Vägverket tillsammans och innehåller bakgrundsfakta och riktlinjer för den arbetsprocess som i kommunerna genomförts i syfte att utarbeta sin översiktsplan (Boverket m.fl., 2004). 15
16 5. Behov som behöver tillgodoses Människors olika behov och förmåga Barn Äldre & funktionshindrade Rörelsenedsättning Synnedsättning Hörselnedsättning, gravt hörselskadad eller döv Kognitiv funktionsnedsättning Allergi och överkänslighet Användbarhet och tillgänglighet Den sammanhållna förflyttningskedjan Samspelsmöjlighet Trygghet Övrigt som påverkar användbarheten 16
17 5. Behov som behöver tillgodoses Användbarhet och tillgänglighet Den sammanhållna förflyttningskedjan En kedja är inte starkare än sin svagaste länk och i förflyttningssammanhang innebär detta att hela stråk från start- till målpunkten måste vara tillgängliga för att kunna bli användbara. Detta kallas även Hela resan perspektiv. Exempelvis krävs kontinuerliga ledstråk 21, jämn markbeläggning utan nivåskillnader, ljushetskontraster, frekventa sittplatser etc. för att platsen eller sträckan ska kunna användas av alla. Samspelsmöjlighet Att blinda och gravt synskadade personer inte kan interagera med ögonkontakt är ganska självklart. Det som ofta glöms bort är alla personer som inte har några yttre tecken på att de ser dåligt. Även personer med rörelsenedsättningar har svårt att samspela med övriga trafikanter. Dels behöver de rikta blicken neråt för att ha kontroll på hur beläggningen ser ut. Dels kan omgivningen förvänta sig att de kan gå raskt och det går alltså inte att samspela med sina medtrafikanter på ett av medtrafikanterna förväntat sätt. De som trots allt försöker röra sig över samspelsytor behöver ägna stor koncentration för att klara detta. Många upplever detta som väldigt stressande och är helt utmattade efteråt. Trygghet Trygghet är ett grundläggande mänskligt behov. Trygghetsupplevelsen påverkas dels av individens förutsättningar och erfarenheter samt den tillit som upplevs till andra människor och till omgivningen. Den sociala aspekten av att vistas i utemiljön och utformningen av det fysiska rummet är också viktiga delar som tillsammans påverkar upplevelsen av trygghet. Dessa objektiva och subjektiva sidor av trygghet är naturligt kopplade till varandra men relationen däremellan är komplex. Övrigt som påverkar användbarheten En person som klarar ett enkelt hinder anses ha god tillgänglighet. Om samma hinder upprepas vid ett antal tillfällen under t.ex. en promenad eller resa kan hindren tillsammans bli oöverstigliga och därmed kan det innebära att miljön inte är användbar vid detta tillfälle. 17
18 6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Funktionskrav på en Shared Spaceyta Exemplet Gamla Stadens Torg 18
19 6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Funktionskrav på en Shared Spaceyta Mål, bestäm vad rummet ska användas till. Gör alternativa bilder av vad som kan hända i rummet. Pröva och förankra idéerna med de som berörs av omdaningen. Bestäm även vad ytan är avsedd för. Samstämmighet, beteende, utformning och trafikregler måste ge varandra stöd. Alla tre ska överensstämma med varandra. Det ska vara lätt att bete sig rätt. Det ska vara lätt att förstå vilka regler som gäller och förstå vad tanken med utformningen är. Det ska även vara tydligt för alla om fordon får finnas på ytorna i rummet eller inte. Trygghet, det ska vara enkelt att förstå var gående och cyklister ska befinna sig. Dessa ytor ska vara tryggt avskilda från bilar. Hela ytan kan inte vara en blandad yta, då kan inte de mest utsatta grupperna vara trygga i stadsmiljön. Otrygghet är aldrig ett acceptabelt planeringsverktyg. Säkerhet, på den del av ytan där samspel sker måste färdhastigheten vara säkrad till max 30 km/tim. Hastigheten inbjuder till samspel och konsekvenserna av en olycka behöver inte bli allvarlig. Alla gångpassager över eller i anslutning till Shared Space ska även vara hastighetssäkrade till 30 km/tim. Hastighetssäkringen ger förutsättningar för samspel mellan trafikanterna. Den ger också förutsättningar för en trygg och säker passage. Prioritet, när Shared Space ska vara en del av en torgfunktion, dvs. då gående och cyklande ska vara prioriterade, måste utformningen stödja detta beteende för alla berörda trafikanter. Hastighetssäkringen till max 30 km/tim måste kompletteras med en utformning som gör det tydligt för såväl gående och cyklister som för bilförare att en hastighet klart lägre än 30 km/tim gäller, kanske gångfart. 19
20 6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Funktionskrav på en Shared Spaceyta Orienterbarhet, det måste vara möjligt för bl.a. blinda och synskadade att orientera sig förbi/igenom ytan för Shared Space. De ledstråk som leder fram till Shared Space får inte brytas förbi/genom ytan utan måste vara kontinuerliga. Kravet innebär att den synskadade ska ha ett ledstråk att följa som ger honom kontinuerlig information om var han är, i vilken riktning han kan gå, om han befinner sig på egen yta eller på en blandad yta. För personer med kognitiva funktionsnedsättningar krävs en tydlig och lättolkad utformning för att möjliggöra orientering över ytan. Jämnhet, på Shared Space-ytan och över de gångpassager som säkerställts för gående och cyklister ska ytskikten vara jämna och halkfria. Detta är avgörande för att ytor och passager ska vara användbara. Belysning, Shared Space ytan ska ha en god belysning. Skillnaden mot intill liggande ytor ska vara liten alternativt ska Shared Space-ytan vara bättre belyst. Tydlighet, det ska vara lätt att förstå vilket beteende som ytan är avsedd för. Det ska vara lätt att uppfatta var man ska vistas och var man ska röra sig. Ytan ska vara självförklarande och ska inte ge utrymme för feltolkningar. Ytan får gärna inbjuda till vistelse och rörelse men ska inte medföra frustration och osäkerhet för några trafikantgrupper. Delaktighet, involvera sakkunniga från många olika discipliner i stadsplaneringen. Även brukare och intressegrupper behöver få komma till tals. Stadsrummet är det gemensamma uterummet i staden, många har intresse av att rummet utvecklas och tas tillvara. 20
21 6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Exemplet Gamla Stadens Torg 21
22 6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Exemplet Gamla Stadens Torg 22
23 6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Exemplet Gamla Stadens Torg 23
24 6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Exemplet Gamla Stadens Torg 24
25 6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Exemplet Gamla Stadens Torg 25
26 6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Exemplet Gamla Stadens Torg 26
27 6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Exemplet Gamla Stadens Torg 27
28 6. Shared Space, ett attraktivt stadsrum för alla Exemplet Gamla Stadens Torg 28
29 Universell utforming Reykjavik Møteleder: Olafur Bjarnason, Transportdirektør Reykjavik kommune Åpning, velkommen v/ Olafur Bjarnason, Island (Reykjavik kommune) NVF arbeid med Universell utforming, v/ Bjørn Kåre Steinset, Norge (Statens vegvesen) og leder i NVF-utvalget Tilgjengelighet for alle/universell utforming i Reykjavik v/ Gudmundur Magnússon, Formand for Islands handikapforening Universell utforming av kryssingssteder nordisk sammenligning v/ Karin Renström, Sverige (Uppsala kommune/vectura) Danske anbefalinger for ledelinjer, fotgjengerfelt og busstoppesteder v/ Anna Laurentzius, Danmark (Vejdirektoratet) Norske anbefalinger i ny veileder om universell utforming og noen eksempel fra en kommune v /Ingrid R. Øvsteng, Norge Tilgjengelighetsrevisjoner og revisorer i Danmark v/ Jacob Deichmann, Danmark (Rambøll) LUNCH Shared Space - attraktive byrom for alle v/ Roger Johansson, Sverige (SWECO) Tilrettelegging av universell utforming i forbindelse med kollektivtrafikk v/ Wolfgang Liepack, Sverige (Malmö kommune) og Anette Rehnberg, Sverige (Trafikkverket) Spørsmål og diskusjon Drift og vedlikehold av universelt utformede områder v/ Erika Helin, Finland (Närings-, trafik och miljöcentralen) Eksempel fra Trondheim v/ Kristin Kråkenes, Norge (Statens vegvesen) Gode eksempel og inntrykk fra Vilnius og Reykjavik v/ Roger Johansson, Sverige (SWECO) Orientering om diverse forskningsprosjekt knyttet til tilgjengelighet for alle/universell utforming v / Oscar Grönvall, Sverige (Tyréns AB) og Anette Rehnberg, Sverige (Trafikverket) Oppsummering og avslutning v/ Astrid Eide, Norge (Statens vegvesen)
Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.
Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,
Läs merSHARED SPACE Attraktiva stadsrum för alla. Malin Rosén, SWECO
SHARED SPACE Attraktiva stadsrum för alla Malin Rosén, SWECO 1 Innehåll Samspel genom ögonkontakt?.. Jag hoppas att någon stannar. Begreppet shared space & tillgänglighet Samspel mellan trafikanter i stadsrum
Läs merAttrAktivA stadsrum för AllA Shared Space
Attraktiva stadsrum för alla Shared space Titel: Attraktiva stadsrum för alla Shared Space Publikationsnummer: 2010:122 ISBN: 978-91-7467-097-4 Utgivningsdatum: Januari 2011 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson:
Läs merPlan för tillgänglighet och delaktighet
Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och
Läs merUTEMILJÖNS PÅVERKAN PÅ BRUKAREN- SÅ SKAPAR DU EN MILJÖ SOM BIDRAR TILL HÖGRE LEVNADSVILLKOR
FRAMTIDENS BEHOVSANPASSADE LSS- BOENDE 2016 KONFERENS 6-7 DECEMBER UTEMILJÖNS PÅVERKAN PÅ BRUKAREN- SÅ SKAPAR DU EN MILJÖ SOM BIDRAR TILL HÖGRE LEVNADSVILLKOR 1 2016-12-03 EN TEKNIKERS PERSPEKTIV PÅ DELAKTIGHET
Läs merSveriges trafiksäkerhetsarbete
Trafiksäkerhet Sveriges trafiksäkerhetsarbete Nollvisionen (Prop. 1996/97:137): Långsiktigt mål för trafiksäkerheten ska vara att inga personer dödas eller blir allvarligt skadade i vägtrafiken. Förändrade
Läs merTillgänglighet för alla. Myt eller verklighet?
Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Seminarium om oskyddade trafikanter NVF Malmö 26 april 2007 Professor Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola 070426 Personerna och hindren Tillgänglighet
Läs merTillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26
SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för
Läs merLinköpings Handikapp-politiska handlings-program
Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och
Läs merNya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön. Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen
Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen niclas.nilsson@transportstyrelsen.se 010-49 55 731 Cykel 1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp-
Läs merTillgänglighetspolicy för Finspångs kommun
Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 22 februari 2017 Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33
Läs merSHARED SPACE. Samrum. Bergen 20 september 2007
1 SHARED SPACE Samrum Bergen 20 september 2007 2 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola) Dessa projekt är finansierade
Läs merSari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE
1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)
Läs merFOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT
FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,
Läs merHANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
Läs merTrafikverkets arbete med fotgängare
Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma
Läs merHANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007
HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige
Läs merFörslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63
Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4
Läs merEskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Kommunstyrelsen 1 (5) Kommunledningskontoret KSKF/2016:132 Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2017-2021 Antaget av kommunfullmäktige den 9 februari 2017, 8
Läs merResecentrum. Förslag till korsiktiga lösningar. 1. Tillgången. 1.1 Inglasning. 1.2 Tunneln
Resecentrum Förslag till korsiktiga lösningar 1. Tillgången 1.1 Inglasning Väderskydd o Inuti tillgången o Inglasning utöver Tillgången vid Tunnelplan o Tak från inglasningen fortsätter över perrong 4
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
Läs merRiktlinjer för passager i Västerås
nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen
Läs merBrottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv
Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...
Läs merEN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö
EN STAD FÖR ALLA 2010 Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö December 2008 EN STAD FÖR ALLA... 2 MÅL... 2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 2 NATIONELL PLAN FÖR HANDIKAPPOLITIKEN...
Läs merEskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2017 2021 1 Målsättning med tillgänglighetsarbetet Övergripande mål Flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning
Läs merPolicy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002
Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.
Läs merUtredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011
Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:
Läs merRIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN
1(7) RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN Framtagen av: Förvaltningschef, Samhällsserviceförvaltningen Godkänd och fastställd av: Kommunstyrelsen Implementeras av: Avdelningschef, Tekniska
Läs merPlaneringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar
1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar
Läs merSammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,
Läs merHandikappolitiskt program
STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen
Läs merPolicy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål
1(5) Antagen Kommunfullmäktige 2014-10-27, 138 Ansvarig Kommunledningskontoret Policy för full delaktighet med övergripande funktionshinderpolitiska mål 2 Inledning Det är en gemensam angelägenhet att
Läs merProgram för funktionshinderpolitiken
OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Thomas Österberg 2015-05-25 OSN-2015-0125 Omsorgsnämnden Program för funktionshinderpolitiken Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att
Läs merStrategi för tillgänglighet och delaktighet
Strategi för tillgänglighet och delaktighet Ett samhälle för alla Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-17 86 Inledning En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning enligt Handisam,
Läs merNya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad
Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,
Läs merBelysningsplan för offentlig belysning
Belysningsplan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Belysningsplan för offentlig belysning Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Läs merRegelverk som påverkar gående
Dainis Ciparsons Transportstyrelsen dainis.ciparsons@transportstyrelsen.se 1 Disposition - Regelverket - generellt - Regler för - Regler för fordon mot - Utformning av trafikmiljöer 2 Trafikförordningen,
Läs merI Linköping är alla delaktiga
Linköpings funktionshinderpolitiska program Programmet gäller från den 24 januari 2017. Linköpings kommun linkoping.se Innehåll Förord 3 1 Inledning 4 2 FN:s konvention 5 3 I Linköping 6 4 Så ska kommunen
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merStockholm - en stad för alla
Bilaga 2 Stockholm - en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2015 Oktober 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE
Läs merTILLGÄNGLIG STAD ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN
ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2016-11-09 INNEHÅLL E N STAD FÖR ALLA...4 LAGSTIFTNINGEN...4 T I L LG Ä N G L I G H E T I JÖNKÖPINGS KOMMUN...5 R Å D OCH RIKTLINJER FÖR GOD TILLGÄNGLIGHE T...5 ATT GÖRA FÖR
Läs merStyrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun
Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen
Läs merKramfors kommuns handikappolitiska program
Kramfors kommuns handikappolitiska program Antaget av kommunfullmäktige 2007-10-29 Foto Anders Eliasson Fotots ägare Kramfors turism Innehållsförteckning Bakgrund sidan 3 FN:s standardregler och agenda
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merHandikapplan. Policy och strategi. Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-09-28, 116
Handikapplan Policy och strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-09-28, 116 1 Policy och strategi för tillgängligt Landskrona med allas rätt till delaktighet, värdigt bemötande och självbestämmande
Läs merInnehåll. TD Tillgänglighetsdatabasen Hitta i TD En mänsklig rättighet Vad är TD? TD skapar nya möjligheter...
1 Innehåll TD Tillgänglighetsdatabasen..................................... 5 Hitta i TD........................................................ 6 En mänsklig rättighet.............................................
Läs merHandikappolitiskt Program
Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar
Läs merBRAND 2010 Mai Almén
Mångfald och Jämställdhet i Byggprocessen Både tillgängligheten och frångängligheten för personer med funktionsnedsättningar skall garanteras enligt Boverkets Byggregler Funktionshinder PBL 2 kap 4, 3
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merPetteri Louhema (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) föreslår i motion 2017:9 att landstingsfullmäktige beslutar att:
2017-06-02- ÄRENDE 14 Bilaga 1 SKRIVELSE 1(3) Svar på motion 2017:9 av Petteri Louhema (V) och Gunilla Roxby Cromvall (V) om att tillgänglighetsanpassa landstingets lokaler i landstingshuset och trafikförvaltningen
Läs merÄmnesordsmöte 2014-07-15 Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg. Nya ord:
Ämnesordsmöte 2014-07-15 Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg Nya ord: Funktionsnedsättningar Underordnad term: Hörselskador Underordnad term: Inlärningssvårigheter Underordnad term: Synskador Underordnad
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merTillgänglighetsplan 2013-2015
Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet
Läs merEnkelt avhjälpt i lokaler
Enkelt avhjälpt i lokaler 2 Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas Du får här kortfattad information om vad som gäller enligt bestämmelserna om enkelt avhjälpta
Läs merEN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning
w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs mer14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Läs merot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla
ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGOR
TILLGÄNGLIGHETSPLAN SAMMANFATTNING En person med funktionshinder blir handikappad först när han/hon utsätts för hinder i den omgivande miljön. För att så många personer som möjligt ska kunna leva ett fritt
Läs merPolicy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder
Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall
Läs merCYKLANDET MINSKAR I SVERIGE
CYKLANDET MINSKAR I SVERIGE Hur vänder man utvecklingen? Erik Stigell, PhD Trafikkonsult Våga prova nya saker och experimentera, det har varit en av framgångsfaktorerna i Nederländerna. - André Pettinga,
Läs merYttrande över Förslag till ny Plan- och bygglag samt förslag till ändringar i anläggningslagen (1973:1149)
Sundbyberg 2009-08-18 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08 546 40 422 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer Ange diarienummer vid all korrespondens Yttrande över Förslag till ny Plan-
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merStockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016
Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass
Läs merFunktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017
Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år 2013 2017 Ett Mullsjö för alla Framtagen och beslutad i socialnämnden 2013-04-09 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-05-28 1(6) Funktionshinderplan för Mullsjö
Läs merTrafikregler innanför & utanför arbetsplatsen
Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen Niclas Nilsson, utredare sektion vägtrafik, väg- och järnvägsavdelningen, Transportstyrelsen 1 Disposition Lagstiftning Trafikregler, vägmärken Lokala trafikföreskrifter
Läs merEnkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare
Enkelt avhjälpta hinder Broschyr för fastighetsägare Denna broschyr vänder sig i första hand till dig som äger en lokal dit allmänheten har tillträde eller äger allmän platsmark och vill veta vad de nya
Läs merHandlingsplan om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
[? G- _ NOSJ0 11 Il }) -- -- - kommun Handlingsplan om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handlingsplanen gäller 2016-2020 enligt beslut i kommunfullmäktige april 2016 Handlingsplan om rättigheter
Läs merNordisk funktionshinderpolitik. Kurs på rätt arbete och samarbete
Nordisk funktionshinderpolitik Kurs på rätt arbete och samarbete Aktivera resurser seminarium, Tammerfors 9.6.2015 1 Nordisk funktionshinderpolitik Funktionshinderpolitiska strategier medel för att säkra
Läs merEtt samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merBarnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter
Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,
Läs merDetaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 Undringen
Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 1 (9) Detaljplan för Björnhovda 25:410 och 25:411 Undringen Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga
Läs merPolicy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11
Policy för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen i Kommunfullmäktige 2009-11-11 SVEDALA KOMMUN 2(5) Begreppsförklaring Socialstyrelsens terminologiråd har tagit beslut om revidering
Läs merPolicy för barnkonventionen i Tierps kommun
Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 163 2013-10-01 2012/573 POLITISKT PROGRAM FÖR ARBETE MED FRÅGOR KRING FUNKTIONSHINDER Politiskt
Läs merPolicy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser
Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 95, diarienummer KS 2010/269. Bakgrund I Vaggeryds kommun finns idag 19 allmänna lekplatser som förvaltas
Läs merHandikapplan 2006-2010 med handlingsplan för 2006-2007
Handikapplan 2006-2010 med handlingsplan för 2006-2007 Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. (Regeringsformen
Läs merPlan för personer med funktionsnedsättning
Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-25 125 Plan för personer med funktionsnedsättning Syfte Syftet med planen är att personer med funktionsnedsättning i Värmdö kommun ska ha samma förutsättningar och
Läs merLitteraturförteckning Sakkunnig av tillgänglighet TIL 2
1(5) Litteraturförteckning Sakkunnig av tillgänglighet TIL 2 1) Litteratur / kursmaterial som delas ut på kursen och ingår i kursavgiften PBL - Plan- och bygglagen (2010:900) PBF Plan- och byggförordningen
Läs merPlan för rätt fart i Piteå
Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Läs merBusshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.
Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan
Läs merLänsstyrelsens funktionshindersuppdrag. Mönsterås 1 oktober. Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet
Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag Mönsterås 1 oktober Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tävling eller uppvisning med motordrivna fordon på väg;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tävling eller uppvisning med motordrivna fordon på väg; beslutade den 17 januari 2018. TSFS 2018:2 Utkom från trycket den 22 januari 2018 VÄGTRAFIK
Läs merEtt delaktigt Linköping
Linköpings funktionshinderpolitiska program Dokumenttyp: Program Antaget av: Fullmäktige 2017-01-24, 5 Status: Antagen Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2015-282
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merPrinciper för utformning inför upprustning av Drottning Kristinas väg.
Sanna Tegnér Trafikplanering 08-508 264 27 sanna.tegner@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2009-04-14 Principer för utformning inför upprustning av Drottning Kristinas väg. Förslag till
Läs merAnvändbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning
Användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning 1 Användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning Samhället ska utformas så att det blir tillgängligt för alla medborgare.
Läs merTillgänglig utemiljö
Tillgänglig utemiljö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet vid ny och ombyggnad av allmän plats. Upprättad av Gatu- och trafikavdelningen samt Gatu- och parkdriftavdelningen 2011 Senast reviderad
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tävling eller uppvisning med motordrivna fordon på väg;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tävling eller uppvisning med motordrivna fordon på väg; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 2017:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] VÄGTRAFIK Transportstyrelsen
Läs merEnkelt avhjälpta hinder
KONCEPT April 2006, rev 2006-10-26 Enkelt avhjälpta hinder Utförandeanvisning Uppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad Inledning I maj år 2000 antog riksdagen regeringens proposition Från patient
Läs merHur får man reglera trafiken på enskilda vägar
Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Kort presentation av vilka möjligheter vägföreningar m fl har och inte har att reglera trafiken på sina vägar. Ytterligare information : malin.klasson@vellinge.se
Läs merVad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?
www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående
Läs merTidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
Läs merBorås 2-3 oktober 2002
0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Sari Lanninger, ÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃIllustration: Erika Eklund Omarbetad bild ur Tillgänglighet för alla, Handikappombudsmannens sjunde rapport till regeringen
Läs merSå här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna
Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer
Läs merTillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi
Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449
Läs merKarin Renström Seniorkonsult Trafikplanering, Vectura Consulting AB
Lofoten Färöarna Løsninger i Norden Likheter og ulikheter Karin Renström Seniorkonsult Trafikplanering, Vectura Consulting AB karin.renstrom@vectura.se Svolvær, Lofoten 2012-04-19 1 2012-04-19 2 Övergångsställen/Kryssningssteder
Läs mer