SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret Anette Bolinder Sidan 1 av 2

Transkript

1 SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret Anette Bolinder Sidan 1 av 2 Dnr 2015/0141 VON-2 Diariekod: 032 Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsberättelse för 2014 enligt SOSFS 2011:9 vårdoch omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår vård- och omsorgsnämnden att besluta följande: 1. Vård- och omsorgsnämnden noterar framtagen Kvalitetsberättelse år Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden sammanfattar det gångna kvalitetsåret i en kvalitetsberättelse i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Sollentuna kommuns målsättning är att bli Sveriges mest attraktiva kommun 2019 genom att ligga i topp i fem nationella rankingar som har betydelse för invånare och företag. De resultat som redovisats i Socialstyrelsens enkät "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen, 2014?", KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) samt Öppna jämförelser visar på en klar förbättring för särskilda boendena, goda bibehållna eller förhöjda värden för hemtjänsten och boendeplatser enligt LSS 9.9. Vid 2015 års slut ska vård- och omsorgsnämnden ha etablerat nya former för kvalitetsuppföljning, som leder till ökad kunskap om avtalsefterlevnad och en god kvalitet i verksamheterna. Karin Proos Förvaltningschef Anette Bolinder Kvalitetsansvarig Monika Linderstål Kvalitetsansvarig Jeanette Wåhslén Kvalitetsansvarig Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Tjänsteutlåtande Dnr 2015/0141 VON-2 Sidan 2 av 2 Bilaga: 1. Kvalitetsberättelse 2014 enligt SOSFS 2011:9 2. Patientsäkerhetsberättelse Avtalsuppföljning särskilt boende för äldre 2014 Beslutsexpediering: Förvaltningschef Karin Proos Avdelningschef för avtal och uppföljning Johanna Bång Avdelningschef för avdelning äldreomsorg Anette Ceder Avdelningschef för avdelning funktionshinder Yvonne Bispfors Avdelningschef för administrativa avdelningen Katarina Salomonsson Kvalitetsansvarig Anette Bolinder Kvalitetsansvarig Monika Linderstål Kvalitetsansvarig Jeanette Wåhslén Akt

3 Dnr. 2015/0141 VON 032 Kvalitetsberättelse för 2014 enligt SOSFS 2011:9 Vård- och omsorgsnämnden 1

4 Sidan 2 av Innehåll Sammanfattning 3 Förbättrande åtgärder i verksamheten 3 Förbättring av processerna och rutinerna 3 Inledning 4 Verksamhetsstyrning, uppföljning och mål 4 Kvalitetsområden 5 Äldreplan 5 Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkringsarbetet 5 Systematiskt förbättringsarbete 7 Riskanalys 7 Egenkontroll 7 Icke-verkställda beslut 7 IVO, Inspektionen för vård och omsorgen 8 Patientnämnden 8 Källinformation till Öppna jämförelser 9 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 9 Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK 11 Utredning av avvikelser 15 Klagomål och synpunkter 15 Rapporteringsskyldighet 16 Lex Sarah 16 Lex Maria 17

5 Sidan 3 av Sammanfattning Förbättrande åtgärder i verksamheten Sollentuna kommuns målsättning är att bli Sveriges mest attraktiva kommun 2019 genom att ligga i topp i fem nationella rankingar som har betydelse för invånare och företag. Som ett led i detta ska vård- och omsorgsnämnden vid 2015 års slut ha tagit fram en strategi som möjliggör en betydande ökning av kundnöjdheten inom hemtjänst och särskilt boende i Sollentuna. Detta ska ske i nära samarbete med utförare. Med anledning av resultatet från 2014 års avtals- och kvalitetsuppföljning samt granskning av dokumentation kommer vård- och omsorgskontoret under 2015 att anordna seminarier och utbildningar i social dokumentation. Vidare kommer företagens utvecklingsarbete gällande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete att följas upp. Förbättring av processerna och rutinerna De resultat som redovisats i Socialstyrelsens enkät "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen, 2014?", KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) samt Öppna jämförelser visar på en klar förbättring för särskilda boendena, goda bibehållna eller förhöjda värden för hemtjänsten och boendeplatser enligt LSS 9.9. Vård- och omsorgskontoret kommer fortsatt att i dialog med utförarna utveckla processer, aktiviteter och rutiner för avtals- och kvalitetsuppföljningar för att på så sätt ge inspiration till förbättringsarbete och visa på olika kommunala modeller för att skapa god kvalitet inom vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde. Vid 2015 års slut ska vård- och omsorgsnämnden ha etablerat nya former för kvalitetsuppföljning, som leder till ökad kunskap om avtalsefterlevnad och en god kvalitet i verksamheterna.

6 Sidan 4 av Inledning Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet dokumenteras. Med kravet på dokumentation som utgångspunkt upprättar vård- och omsorgskontoret varje år en sammanhållen kvalitetsberättelse. Av kvalitetsberättelsen framgår hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande följa upp och kvalitetssäkra verksamheten bedrivits och utvecklats under föregående kalenderår samt vilka åtgärder som har vidtagits och vilka resultat som har uppnåtts. Det systematiska förbättringsarbetet består av: Riskanalys Egenkontroll Utredning av rapporter, klagomål och synpunkter Förbättrande åtgärder Förbättring av processer och rutiner Verksamhetsstyrning, uppföljning och mål Den kommunövergripande styrningen av Sollentuna kommun utgår från den lagstiftning som reglerar kommunal verksamhet. Inom ramen för denna lagstiftning finns politiska styrdokument som framförallt reglerar nämndernas uppdrag, ansvarsförhållanden och delegation. Som komplement till detta finns Sollentunas kommungemensamma ledningssystem. Det kommungemensamma ledningssystemet beskriver hur Sollentuna kommun hanterar: Målstyrning Resursfördelning Kvalitetsarbete Till detta kommer ett antal politiskt beslutade styrdokument som stödjer och kompletterar ledningssystemets grunddelar. Nämnderna ges också specifika uppdrag, dels inom ramen för själva budgetarbetet, dels för kommande verksamhetsår via budgetbeslutet. I vissa fall ges också uppdrag löpande under verksamhetsåret Den kommungemensamma styrningen med planering, uppföljning och utvärdering sker genom: Uppföljningsprocessen Budgetprocessen Processen för intern kontroll Den kommungemensamma styrmodellen har till uppgift att säkerställa entydlig styrning och uppföljning från kommunövergripande politiska prioriteringar ner till enskilda verksamheters insatser. Styrmodellen utgår från den politiska plattformen för mandatperioden och de övergripande politiska fokusområdena som för innevarande mandatperiod är:

7 Sidan 5 av Ansvarsfull ekonomisk politik Utbildning Omsorg Miljö och klimat Integration och kommunikation Fokusområdena uttrycker vilka områden som politiken har prioriterat som viktiga att fokusera på. De kommunövergripande målen utgör en målbild för respektive fokusområde och beskriver därmed den politiska inriktningen för nämnderna. De kommunövergripande målen lyfter fram målbilder där flera nämnder tillsammans, genom flera infallsvinklar, lyckas nå goda resultat. Detta för att säkerställa en styrning som inte sker i stuprör. Varje mål har en beskrivande text för att förtydliga den politiska ambitionen med målet. Kvalitetsområden Vård- och omsorgsnämnden antog år 2008 kvalitetsområden för LSS-verksamheterna. Kvalitetsområden för LSS-verksamheterna är: Kontinuitet Inflytande och delaktighet Meningsfull sysselsättning Tillgänglighet Samtliga vård- och omsorgsupphandlingar och avtal utgår från nämndens kvalitetsområden. Äldreplan I arbetet med att utveckla en framåtsyftande Äldreplan för Sollentuna kommun formulerade nämnden år 2013 fem nyckelområden för äldreomsorgen. Nyckelområden för äldreomsorgen är: Ett aktivt socialt liv Inflytande och självständighet Trygghet Bemötande God vård och omsorg Samtliga vård- och omsorgsupphandlingar och avtal utgår från nämndens Äldreplan. Organisatoriskt ansvar för kvalitetssäkringsarbetet Vård- och omsorgsnämnden har det yttersta ansvaret för den vård- och omsorg som tillhandahålls enligt Socialtjänstlagen, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och Hälso- och sjukvårdslagen. I detta ansvar ingår att vård- och omsorgsverksamhet systematiskt följs upp och utvärderas med den frekvens och i den omfattning som krävs för att bedöma att verksamheten uppfyller de krav och mål som ställs. Förvaltningschefen har ansvaret att verkställa politiskt fattade beslut, att utifrån givna åtaganden och resurser genomföra och beställa den verksamhet som nämnden har

8 Sidan 6 av beslutat om, samt ansvara för att det systematiska kvalitetsarbetet utformas och bedrivs enligt nämndens beslut. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, ansvarar för kvalitet och säkerhet i den kommunala hälso- och sjukvården. Respektive avdelningschef arbetar enligt fastställda nämndåtaganden, handlingsplaner och har ansvar att bryta ned dem till operativ nivå. Samtliga medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Vård- och omsorgskontoret har uppdraget att upprätta planering för, och löpande kontrollera att kvaliteten i verksamheterna är god, och att verksamheter bedrivs i enlighet med vad som anges i gällande lagstiftning, förskrifter och riktlinjer samt att gällande avtal följs. I samband med årsredovisningen upprättas en mer översiktlig redovisning av hur kvaliteten säkras och vilken samlad kvalitet som finns, samt vilken utveckling eller vilka åtgärder som har vidtagits/bör vidtas. Externa utförare och enskilda verksamheter ansvarar för sin verksamhet och sina befattningshavare på det sätt som regleras enligt aktuell lagstiftning och förskrifter, och enligt de avtal som är tecknade med vård- och omsorgsnämnden som beställare. Extern utförare ska upprätta och följa eget ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

9 Sidan 7 av Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys Resultat och slutsatser Vård- och omsorgskontoret har i den genomförda risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) identifierat två riskområden. Bedömningen gjordes genom en så kallad riskmatris. Resultatet visade bland annat på en mycket hög sannolikhet och allvarlig konsekvens för våld mot annan, boende eller personal och smitta. Rutiner finns framtagna för att förhindra och minska risken av smittspridning och risken för att våld och hot uppstår i verksamheten. Under året har ett centralt larmnummer öppnats för utförare av vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Larmnumret ska säkerställa att utförare vid extra ordinär händelse snabbt ska kunna komma i kontakt med vård- och omsorgskontorets ledning. I arbetet att förebygga och undvika brister i verksamheten har BPSD-registret (svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens) implementerats på särskilda boenden för personer med demenssjukdom Vård- och omsorgskontoret bedömer att implementeringen och utbildningssatsningen på BPSD har stärkt den personcentrerade omvårdnaden och lett till mer individanpassade omvårdnadsåtgärder. Verksamheterna kan genom införandet av BPSD- registret också utvärdera sitt arbetssätt genom att göra nya skattningar och på så sätt kunnat jämföra resultatet med tidigare skattningar. Av de från verksamheterna inskickade kvalitetsberättelserna framgår att samtliga utförare kontinuerligt dokumenterar och bedömer om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamheten. De har också med utgångspunkt från det resultat som bedömningen gett vidtagit de åtgärder som krävts för att säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontroll Icke-verkställda beslut Kommunen är skyldig att till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, redovisa beslut som inte verkställts inom tre månader efter beslutsdatum med risk att annars dömas att betala sanktionsavgift. Under 2014 har alla beslut verkställts i tid inom hemtjänst. Inom särskilt boende för äldre och för LSS har 35 respektive 25 beslut redovisats som icke-verkställt inom tre månader. Analys/Åtgärd En lokalresursplan har tagits fram för att beräkna behovet av framtida bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Planen beskriver behovet av bostäder fram till år Under hösten 2014 infördes LOV särskilt boende för äldre. I augusti 2014 startade en ny servicebostad enligt LSS 9:9 och under 2015 planeras två gruppbostäder enligt LSS 9:9 att färdigställas.

10 Sidan 8 av IVO, Inspektionen för vård och omsorg IVO ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning. I tillsynsuppdraget ingår handläggningen av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria. IVO har under år 2014 genomfört tillsyn på ett särskilt boende för äldre och på två bostäder för särskild service för barn eller ungdom. Under år 2012 genomförde Socialstyrelsen tre inspektioner år 2013 genomfördes ingen tillsyn. Inspektionen för vård och omsorg Särskilt boende för äldre Bostad för särskild service barn och unga Personlig assistans IVOs bedömning och krav på åtgärder Av de tre ärenden (år 2014) som redovisas i tabellen ovan är två avslutade och ett ärende kvarstår att för IVO senast mars år 2015 redovisa genomförda åtgärder. De brister som IVO bedömt berör omvårdnaden, personalens kompetens och introduktion samt ledning och fördelning av arbetet. IVO kommer att vid en ytterligare inspektion kontrollera att de redovisade åtgärderna genomförts och haft avsedd effekt. Avslutade ärenden IVO har, för de två avslutade ärendena, påpekat att det är viktigt att verksamheterna fortsätter utveckla sitt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete eftersom det utgör grunden för att säkerställa och upprätthålla en god kvalitet. Patientnämnden Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som enligt lag ska finnas i alla landsting och regioner i riket. Till patientnämndens förvaltning kan den enskilde vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad vård; landstingets hälso- och sjukvård, kommunernas hälso- och sjukvård i särskilda boenden, privata vårdgivare som har avtal med landstinget eller en kommun, handikapp- och habiliteringsverksamhet samt folktandvården och den tandvård som landstinget finansierar. Inga klagomål är registrerade hos Patientnämndens förvaltning under perioden Vård- och omsorgskontorets avtalsuppföljningar, 2014 Arbetet med den systematiska uppföljningen har intensifierats under Avtals- och kvalitetsuppföljningar samt granskning av dokumentation har gjorts inom LSS, daglig verksamhet, på nio företag, med platsbesök på 27 enheter, inom hemtjänst på 13

11 Sidan 9 av företag med 15 platsbesök samt inom särskilt boende för äldre på sju företag och 12 boenden, d.v.s. samtliga enheter. Uppföljningarna har fokuserat på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, kompetens hos ledning och personal, bemanning och personalomsättning samt genomförandeplan och social journal. Uppföljningarna har visat att samtliga företag har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, kompetensutvecklingsplaner för personal samt genomförandeplan och social journal. Det som också framkom vid uppföljningarna var att den sociala dokumentationen behöver utvecklas för att följa Socialstyrelsens nya författningar och allmänna råd som publicerades 2014 och trädde i kraft 1 januari Vidare visade uppföljningarna att några företag behöver vidareutveckla delar av sitt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Granskningar av revisorerna På uppdrag av Sollentuna kommuns förtroendevalda revisorer har PwC granskat vårdoch omsorgsnämnden gällande; Granskning av styrning och ledning av hemtjänstverksamheten, Samverkan mellan kommun och landsting vid in- och utskrivning inom den slutna hälso- och sjukvården uppföljning av tidigare genomföra granskningar. PwC genomförde också en granskning av styrning och uppföljning av avtal i kommunen. Granskningarna visade endast på mindre brister som nämnden jobbar vidare med för att åtgärda. Källinformation till Öppna jämförelser Resultaten i rapporten Öppna jämförelser bygger på uppgifter från flera olika datakällor. I det följande presenteras resultaten från dessa datakällor i tidsordning och i jämförelse mellan åren Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? För andra året i rad har Socialstyrelsen frågat alla äldre med äldreomsorg vad de tycker om sin vård och omsorg. Totalt har 962 personer i Sollentuna svarat på årets enkäter (768 personer med hemtjänst i ordinärt boende och 194 personer boende på äldreboenden). De äldre med hemtjänst som svarat på Socialstyrelsens frågor helt på egen hand utgör 70 %. Av de äldre som deltagit i undersökningen på äldreboendena har mindre än hälften (34 %) svarat på egen hand. Övriga har besvarat enkäterna med stöd av någon. Särskilt boende för äldre Resultatet från Socialstyrelsens rikstäckande undersökning visar för Sollentuna kommuns särskilda boenden för äldre en inom flera områden positiv förbättring i jämförelse med länet, riket och år Resultat Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Sollentuna [%] Jmf riket [%] Stockholms län

12 Sidan 10 av Analys/Åtgärd Den trend som resultatet för särskilda boenden för äldre visar är till största del positiv i jämförelse med år Resultaten visar en klar förbättring inom områden som rör boende- och måltidsmiljö, inflytande och bemötande samt trygghet och tillgänglighet. Det är också de områden som verksamheten satsat på under år Det utvecklingsarbete som påbörjades år 2013 och till stora delar genomförts under 2014 har varit framgångsrikt. Undersökningens resultat visar på förbättringsområden som bör aktualiseras även om resultaten är mer positiva år 2014 än för De fem förbättringsområdena är: - att det ska vara lätt att vid behov få träffa läkare - att man kan påverka vid vilka tider man far hjälp - att personalen informerar om tillfälliga förändringar - att de boende och deras anhöriga vet vart de ska vända sig om de har synpunkter eller klagomål på verksamheten - att inte besväras av att känna sig ensam Hemtjänst Resultatet från Socialstyrelsens undersökning, "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?", visar för Sollentuna kommuns hemtjänst ett inom flera områden positivt resultat. Resultat Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med din hemtjänst? Sollentuna Jmf riket [%] Stockholms län [%l [%] Analys/Åtgärd Hur nöjd den svarande är med hemtjänsten i sin helhet har minskat något (86 % år 2014 och 88 % år 2013) mot föregående år De övriga indikatorerna för hemtjänsten har i stort behållit andelen positiva svar och har goda resultat inom områden som rör inflytande, utförande, bemötande, trygghet och tillgänglighet. Inom de områden där de svarande är minst positiva krävs en samverkan med landstingets verksamheter och då främst med Sollentunas vårdcentraler för att kunna förbättra resultatet. De områdena rör frågor som: att det är lätt att få träffa läkare vid behov att man har lätt att få träffa sjuksköterska vid behov Utvecklingsområden för verksamheterna inom hemtjänst att arbeta vidare med är: att man kan påverka vilka tider man får hjälp att man vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål att inte besväras av att känna sig ensam

13 Sidan 11 av Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK, är ett nationellt samverkansprojekt som utgår från Sveriges kommuner och landsting, SKL. Det nationella projektet omfattar år kommuner. Källdata hämtas från olika undersökningar ur fem perspektiv: tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som sam häl 1 sutvecklare. Personer med funktionsnedsättning Resultatet för LSS grupp- och serviceboende som presenteras i KKiK utgörs av enkäter som skickats ut till kommuner i en Kommun- och enhetsundersökning och bygger på utförarnas egna uppgifter. De kvalitetsaspekter som efterfrågats är inom områden som rör mat, måltider, aktiviteter, internetuppkoppling, egen brevlåda, socialt umgänge samt hot och våld. Resultat Andel av maxpoäng från frågor på kvalitetsaspekter Sollentuna [%] Jmf medelvärde för riket [%] Analys/Åtgärd I jämförelse med resultatet för riket är Sollentunas resultat gott. De kvalitetsaspekter som utgör ett förbättringsområde är: boendeplatser enligt LSS 9.9 där den boende har möjlighet till en individuellt anpassad aktivitet per dag utanför bostaden, boendeplatser där den boende har tillgång till egen brevlåda som posten levererar till samt boendeplatser där hot eller våld mot brukare inte förekommit på boendet under de sex senaste månaderna. Hemtjänst Resultaten från KKiK beskriver i huvudsak omsorgs- och serviceutbud i hemtjänsten baserade på ett antal frågeställningar ställda till kommunen som innefattar områden som hemtjänsttagarens möjlighet att påverka insatsens genomförande, dagligvaruinköp, måltider, ledsagning, serviceinsatser men också erbjudandet av dagverksamhet samt rådgivning vid syn och hörselskada. Resultat Andel av maxpoäng från frågor på kvalitetsaspekter Sollentuna [%] Jmf typvärde för riket [%]

14 Sidan 12 av Analys/Åtgärd I jämförelse med typvärdet för riket är resultatet för hemtjänsten i Sollentuna gott. De områden för vilka resultatet överstiger typvärdet för riket är: hemtjänsttagaren erbjuds dagligvaruinköp, erbjuds städning samt att man kan välja personal som talar hemtjänsttagarens språk. De övriga områden inom det omsorgs- och serviceutbud som finns i kommunen visar resultat som är lika med typvärdet i riket och kan komma att utgöra utvecklingsområde i framtiden. Särskilt boende för äldre Resultatet som presenteras i KKiK syftar till att belysa ett antal indikatorer som har stor betydelse för de äldre inom de särskilda boendena. Resultat Andel av maxpoäng från frågor på kvalitetsaspekter Sollentuna [%] Jmf medelvärde för riket [%] Analys/Åtgärd Resultatet för Sollentunas särskilda boenden för äldre visar på ett resultat som stadigt förbättrats under de senaste tre åren. De områden som i undersökningen uppnår en max poäng (nio av femton områden) är: daglig utevistelse, mat och måltider, utbud av Tv-kanaler, dygnsrytm samt sammanboende för maka/make. De två områden som inte visar på ett bra resultat jämfört med riket är möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten och att närstående till avlidna har erbjudits eftersamtal. De två områdena utgör båda ett utvecklings- och förbättringsområde på samtliga särskilda boenden för äldre i Sollentuna. Nationella kvalitetsregister, på särskilda boenden för äldre Vårdprevention innebär att skador i vården ska undvikas och att alla patienter ska kunna garanteras en säker och lika vård. Redovisning av resultat från uppföljning av politiska åtaganden som innefattar de Nationella kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret och BPSD har visat en mycket god följsamhet som stärkt det vårdpreventiva arbetet på särskilda boenden för äldre i Sollentuna. Senior alert Genom att man på samtliga särskilda boenden för äldre genomfört riskbedömningar i registret Senior alert har det förebyggande arbetssättet präglats av struktur, systematik och synliggjorda resultat. I registret Senior alerts vårdpreventiva process ingår att göra riskbedömningar och att sätta in åtgärder för patienter inom nedanstående fem områden: Fall Trycksår

15 Sidan 13 av Nutrition/vikt Munhälsa Blåsdysfunktion Analys/Åtgärd Utdrag ur registret visar att samtliga personer som flyttat in på särskilt boende har riskbedömts för fall, undernäring och sår. För de boende där en risk finns har vårdåtgärder vidtagits. Effekten av de vidtagna vårdåtgärderna följs regelbundet upp. Med undantag av två äldreboenden finns Fall och Trycksårsrapport (PPM) registrerad i registret, från den punktprevalensmätning som genomfördes år 2014 i vecka 37. Sammanlagt gjordes under veckan 225 riskbedömningar för fall och trycksår för vilka förebyggande vårdåtgärder vidtagits. Vid de punktprevalensmätningar som utgår från Senior alert för 2015 kommer samtliga äldreboenden att delta. Svenska Palliativregistret Resultat från rapport över registrerade kvalitetsindikatorer tagen direkt ur registret visar att antalet vårdtillfällen på Sollentunas särskilda boenden för äldre tom fjärde kvartalet 2014 varit 113. Vid de 113 vårdtillfallen som registrerats har nationellt målvärde sammantaget uppnåtts för en kvalitetsindikator; avliden utan trycksår (92 %). Kvalitetsindikator Målvärde Resultat Eftersamtal erbjudet ,9 Läkarinformation till patienten ,0 Uppfyllt önskemål om dödsplats ,2 Munhälsa bedömd ,3 Avliden utan trycksår 90 92,0 Mänsklig närvaro i dödsögonblicket 90 85,0 Utförd validerad smärtskattning ,0 Lindrad från smärta ,2 Lindrad från illamående ,8 Lindrad från ångest ,5 Lindrad från rosslig andning ,2 Läkarinformation till närstående ,4 Antal vårdtillfällen i urvalet: 113 Analys/Åtgärd Vård- och omsorgskontorets bedömning är att de nationellt framtagna kvalitetsindikatorerna har högt ställda målvärden. Av de kvalitetsindikatorer som inte uppfyllt de nationellt satta mål värdena kommer särskilt; Eftersamtal erbjudet, läkarinformation till patienten, munhälsa bedömd samt utförd validerad smärtskattning att prioriteras under år 2015 som utvecklings- och förbättringsområden. BPSD, svenskt register for Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens Under år 2013 påbörjades på samtliga särskilda boenden för personer med demenssjukdom införandet av BPSD-registret som ett stöd i det dagliga arbetet och för att skapa en tydlig struktur i omvårdnaden. Implementeringen av registret har fallit väl

16 Sidan Hav ut och används nu på samtliga boenden. Under år 2014 utbildades i kommunen en certifierad utbildare i BPSD. Analys/Åtgärd Vård- och omsorgskontoret bedömer att implementeringen och utbildningssatsningen på BPSD har stärkt den personcentrerade omvårdnaden och lett till mer individanpassade omvårdnadsåtgärder. Verksamheterna kan genom införandet av BPSD-registret också utvärdera sitt arbetssätt genom att göra nya skattningar och på så sätt kunnat jämföra resultatet med tidigare skattningar.

17 Sidan 15 av Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter Den som bedriver verksamhet ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9). Med klagomål avses att någon klagar på att verksamheten inte uppnår kvalitet. Med synpunkter avses övrigt som framförs som berör verksamhetens kvalitet, till exempel förslag på förbättringar. Resultat Klagomål och synpunkter Antal ärenden Verksamhetsområde Hemtjänst Förebyggande verksamhet Särskilda boenden för äldre LSS grupp- och serviceboende barn och vuxna Daglig verksamhet Personlig assistans Ledsagning, kontaktperson, avlösare Totalt Klagomål och synpunkter har inkommit både direkt till vård- och omsorgskontoret och i redovisningen av utförarnas inlämnade kvalitetsberättelser. Analys/Åtgärd För att få en bild av trender eller mönster som eventuellt kan visa på brister i verksamheternas kvalitet, sammanställs och inordnas årets klagomål och synpunkter i kategorier. Kategorierna: Bemötande Information/Kommunikation Omvårdnad Kontinuitet/flexibilitet Inom- eller utomhusmiljö Övrigt De kategorier flest klagomål och synpunkter berört är i likhet med föregående år; Bemötande, information/kommunikation och kontinuitet/ flexibilitet. Utifrån de inkomna klagomålen har vård- och omsorgskontoret inte kunnat utläsa någon trend eller mönster som indikerar direkt brist i verksamheternas kvalitet.

18 Sidan 16 av Synpunkts- och klagomålshantering är ett kvalitetsverktyg vars syfte är att snabbt rätta till fel och brister samt utveckla och förbättra kvalitet och service. Det är därför positivt att det i Sollentuna kommun nu kommer att inrättas en kommungemensam synpunktshantering i form av en E-tjänst. Rapporteringsskyldighet Lex Sarah Enligt bestämmelserna om lex Sarah i socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska: anställda genast rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Resultat Lex Sarah Antal ärenden Verksamhetsområde Verksamheter inom LSS Hemtjänst Särskilt boende för äldre Totalt Samtliga sju rapporterade anmälningar gällande Lex Sarah har berört den direkta omvårdnaden och till viss del personalens bemötande. Analys/ Åtgärder Under år 2014 har sju rapporter gällande lex Sarah inkommit för information till nämnden och för beslut om anmälan till IVO. De senaste tre åren har antalet anmälningar till IVO gällande lex Sarah ökat till den nivå som Sollentuna kommun hade före år För de under år 2014 gjorda anmälningar gällande lex Sarah har verksamheterna vidtagit åtgärder, sett över rutiner och i förekommande fall arbetat fram nya rutiner för att undanröja risker eller att risker för missförhållanden uppstår. Återkoppling till personal har skett gällande gjorda utredningar och de åtgärder som vidtagits. Vidare är vård- och omsorgskontorets bedömning att det är av stor betydelse att verksamheterna har fastställda rutiner för skyldigheten att rapportera, utreda, avhjälpa och undanröja missförhållanden och risker för missförhållanden.

19 Sidan 17 av Lex Maria Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Denna regel kallas lex Maria. Enligt bestämmelserna i patientsäkerhetslagen (2010:659) ska hälso- och sjukvårdspersonalen rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada till vårdgivaren. Vårdgivaren har en skyldighet att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Under 2014 har inga anmälningar enligt lex Maria gjorts till IVO (2013 gjordes 4 anmälningar). Anette Bolinder Monika Linderstål Jeanette Wåhslén Kvalitetsansvarig Kvalitetsansvarig Kvalitetsansvarig Bilaga: 1. Patientsäkerhetsberättelse Avtalsuppföljning särskilt boende för äldre 2014

20 Dnr. 2015/0141 VON 032 Bilaga 1.1 Patientsäkerhetsberättelse för Sollentuna kommun Ida Lorenzson, Kvalitetsansvarig HSL och MAS Anette Bolinder, Kvalitetsansvarig SoL, särskilda boenden äldre Christer Lobéus, Lokalsamordnare

21 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Kommunövergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som 6 genomförts för ökad patientsäkerhet Uppföljning genom egenkontroll 10 Samverkan för att förebygga vårdskador 11 Riskanalys 11 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 11 Hantering av klagomål och synpunkter 14 Sammanställning och analys 14 Samverkan med patienter och närstående 14 Resultat 15 Komunövergripande mål och strategier för kommande år 15 2

22 Sammanfattning I Sollentuna kommun finns 12 särskilda boenden för äldre, 4 dagverksamheter för äldre samt Sollentuna Äldrerehab. Antalet platser på särskilda boenden för äldre är 527 platser (omvårdnad 192, demens 215, servicehus 71) varav 49 platser är korttidsplatser. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten är den genomförda planerade egenkontrollen samt det fortsatta utvecklingsarbetet med de nationella kvalitetsregistren Senior alert, Palliativa kvalitetsregistret och BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). Egenkontroll av hälso- och sjukvården har gjorts genom: sammanställning av avvikelser hälso- och sjukvård 2014 fortlöpande granskning av delegeringsbeslut kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen på samtliga enheter uppdatering av lokala läkemedelsrutiner på samtliga enheter kvalitetsuppföljning av medicintekniska produkter på samtliga enheter samverkansmöten en gång per halvår med de två auktoriserade läkarorganisationerna och fortsatt utveckling av de gemensamma samverkansöverenskommelserna Risker för vårdskador har identifierats och hanterats genom analys av avvikelser och genomförda kvalitetsförbättringar utifrån analysen samt utifrån de nationella kvalitetsregistren. Genom Senior alert har det förebyggande arbetet gällande fall, trycksår, munvård och undernäring intensifierats. Det Palliativa registret har satt vården i livets slut i fokus. Arbetet med åtgärder för att förbättra personalens möjligheter att förhindra smittspridning har skett under året utifrån resultatet av 2013 års hygienronder. Hälso- och sjukvårdspersonalen har bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser enligt riktlinjer från medicinskt ansvarig sjuksköterska. Följsamheten bedöms som god. Under året har inga anmälningar enligt lex Maria gjorts till IVO (2013 rapporterades 4 anmälningar enligt lex Maria). Inga ärenden har anmälts till Patientnämnden. Synpunkter och klagomål utreds och hanteras enligt gällande rutiner. 3

23 Vården planeras och utförs i samverkan med brukaren, och om brukaren så önskar, även i samverkan med närstående. Åtta av tolv enheter arbetar eller kommer att börja arbeta under 2015 enligt LCP (Liverpool Care Pathway) som kan beskrivas som standardiserad vårdplan för patienter under livets allra sista tid. Övriga enheter avvaktar i väntan på det nya palliativa vårdprogram som kommer under Detta skall då användas på alla enheter i Sollentuna kommun. Kommunövergripande mål Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv Nämndens åtagande Arbeta förebyggande för att motverka risker för fall, undernäring och sår uppstår i vård- och omsorgsarbetet Beskrivning Vikten av förebyggande arbete inom vård och omsorg om äldre uppmärksammas allt mer. Undernäring, fall och trycksår är kopplade till varandra oavsett medicinsk diagnos och var vården och omsorgen sker. Registreringen i Senior alert ger möjlighet till överblick över resultaten av det förebyggande arbetet genom utdatarapporter både för den egna verksamheten och nationellt. På så sätt kan registrets data bidra till och utgöra ett stöd till ett långsiktigt och systematiskt förändringsarbete Resultat Utdrag ur registret visar att samtliga personer som flyttat in på särskilt boende har riskbedömts för fall, undernäring och sår. För de boende där en risk finns har vårdåtgärder vidtagits. Effekten av de vidtagna vårdåtgärderna följs regelbundet upp. På ett äldreboende har personalen registrerat munhälsa i registrerat. På de övriga äldreboendena har munhälsa och blåsdysfunktion inte registrerats i Senior alert men återfinns dokumenterade i de boendes personakt och hälso- och sjukvårdsjournal. Med undantag av två äldreboenden finns Fall och Trycksårsrapport (PPM) registrerad i registret, från den punktprevalensmätning som genomfördes år 2014 i vecka 37. Sammanlagt gjordes under veckan 225 riskbedömningar för fall och trycksår för vilka förebyggande vårdåtgärder vidtagits. Av rapporten framgår att det vid mätningen fanns 6 trycksår och 22 fall registrerade. 4

24 Vid de punktprevalensmätningar som utgår från Senior alert för 2015 kommer samtliga äldreboenden att delta. Då punktprevalensmätningens främsta syfte är att ligga till grund för förbättringsarbete för att förebygga och minska förekomsten av trycksår och fall. Kommunövergripande mål Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet Nämndens åtagande Öka individens delaktighet och inflytande Beskrivning Palliativregistret (Nationellt kvalitetsregister). Registret ska användas för alla som dör på särskilda boenden i syfte att utveckla vården vid livets slut. Under 2014 kommer det så kallade "Brytpunktsamtalet" att följas upp. Samtalet är ett tillfälle för den boende och närstående att uttrycka sina eventuella farhågor, önskemål och behov. BPSD - Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. Under 2014 ska registret användas på särskilda boenden för äldre. Registret kan med hjälp av struktur i vårdarbetet minska BPSD och bidra till; implementering av de nationella riktlinjerna, personcentrerad vård, gemensamt språk för personalen, tydliga mål, teamarbete, verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar. Resultat Svenska Palliativregistret Resultat från rapport över registrerade kvalitetsindikatorer tagen direkt ur Palliativa registret visar att antalet vårdtillfallen på Sollentunas särskilda boenden för äldre tom tredje kvartalet 2014 varit 80. Vid de 80 vårdtillfallen som registrerats har nationellt målvärde uppnåtts för kvalitetsindikatorn; avliden utan trycksår (100 %). Vård- och omsorgskontorets bedömning är att de nationellt framtagna kvalitetsindikatorerna har högt ställda målvärden som i 10 fall motsvarar 100 % och i 2 fall 90 %. De kvalitetsindikatorer som inte uppfyllt de nationellt satta mål värdena har varit och bör även under år 2015 utgöra ett prioriterat utvecklingsområde. BPSD Under år 2013 påbörjades på särskilda boenden för personer med demenssjukdom införandet av BPSD-registret som ett stöd i det dagliga arbetet och för att skapa en tydlig struktur i omvårdnaden. Vård- och omsorgskontoret bedömer att implementeringen och utbildningssatsningen på BPSD har stärkt den personcentrerade 5

25 omvårdnaden och lett till mer individanpassade omvårdnadsåtgärder. Verksamheterna kan genom införandet av BPSD- registret också utvärdera sitt arbetssätt genom att göra nya skattningar och på så sätt kunnat jämföra resultatet med tidigare skattningar. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet har ytterst vård- och omsorgsnämnden. Förvaltningschefen har ett övergripande administrativt ansvar för planering och ledning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har ansvar enligt 24 hälsooch sjukvårdslagen (1982:763), 7 kap, 3 patientsäkerhetsförordning (2010:1369) och Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:10) om medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunens hälso- och sjukvård. MAS upprättar och utvärderar kvalitetssystemet för hälso- och sjukvården. MAS arbetar fortlöpande med att upprätthålla, utveckla, planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Verksamhetscheferna har ansvar enligt förordning (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården och Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att verksamheten uppfyller de krav MAS ställer utifrån att den enskilde ska tillförsäkras en god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens. Hälso- och sjukvårdspersonal är enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Egen kontroll av hälso- och sjukvården har gjorts genom: sammanställning av avvikelser hälso- och sjukvård 2013 fortlöpande granskning av delegeringsbeslut kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen på samtliga enheter uppdatering av lokala läkemedelsrutiner på samtliga enheter 6

26 kvalitetsuppföljning av medicintekniska produkter på samtliga enheter samverkansmöten en gång per halvår med de två auktoriserade läkarorganisationerna och fortsatt utveckling av de gemensamma samverkansöverenskommelserna Avvikelser Hälso- och sjukvårdspersonal är enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet med att rapportera inträffade avvikelser är att dra lärdom av tillbudet eller den negativa händelsen och att med riskförebyggande insatser förhindra att samma typ av avvikelse inträffar igen. Avvikelserapporterna förvaras årsvis ute på enheterna. Verksamheterna rapporterar sina avvikelser enligt riktlinje "Avvikelsehantering" till MAS. Följsamheten till att rapportera avvikelser enligt medicinskt ansvarig sjuksköterskas riktlinjer bedöms som god, med vissa förbättringsområden. Samtliga enheter redovisar en sammanställning av avvikelser till medicinskt ansvarig sjuksköterska innehållande enhetens statistik, vidtagna åtgärder utifrån analys av avvikelser under perioden samt planering av det fortsatta patientsäkerhetsarbetet på enheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska sammanställer avvikelserna i patientsäkerhetsberättelsen som är en bilaga till kvalitetsberättelsen som rapporteras till vård- och omsorgsnämnden. Patientsäkerhetsberättelsen redovisas också på den externa webbplatsen. Avvikelser som utretts av medicinskt ansvarig sjuksköterska har inneburit allt från telefonkontakt med verksamheterna till genomgång av redogörelser, granskning av journaler, samtal med berörd personal och brukare/närstående. Utredningar har vid behov resulterat i nya rutiner. Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen har genomförts 2014 på samtliga enheter och protokoll redovisas på Vård hygien

27 Arbetet med åtgärder för att förbättra personalens möjligheter att förhindra smittspridning har skett under året utifrån resultatet av 2013 års hygienronder. Flera enheter har fatt utrustning för basala hygienrutiner dvs. flytande tvål, handdesinfektionsmedel, pappershanddukar/tork, handskar och plastförkläden har under 2014 satts upp på flera enheter i badrum, städutrymmen, tvättstugor och desinfektionsrum 2 stycken äldreboenden har utrustats med diskdesinfektor. Enheter har köpt in insatser till diskdesinfektorer för att kunna desinfektera ihåliga föremål. Beställning har gjorts för utredning av hygienrum på två stycken äldreboenden. 1 spoldesinfektor har ersatts med en ny spoldesinfektor. Anmälan enligt lex Maria till IVO Under året har inga anmälningar enligt lex Maria gjorts till IVO (2013 rapporterades 4 anmälningar enligt lex Maria). Anmälan till Patientnämnden Inga ärenden har anmälts till Patientnämnden. Delegeringar Delegeringsbeslut granskas kontinuerligt. Delegeringar ges enligt författningar och enligt riktlinjer från medicinskt ansvarig sjuksköterska. Enheternas lokala rutiner för bevakning av delegeringar kvalitetsgranskas i samband med den årliga kvalitetsgranskningen av läkemedelshanteringen. Årets granskning har visat att enheterna har bra rutiner för bevakning av slutdatum för delegeringar och för omprövning av uppdragen. Läkemedel Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen har genomförts under året. Rapporterna redovisas på den externa webbplatsen. Vård- och omsorgskontoret har under året deltagit i en arbetsgrupp på KSL som tillsammans med landstinget har arbetat fram en överenskommelse om kostnadsfördelning av läkemedel och läkemedelsnära produkter i särskilt boende för äldre i Stockholms län. Antagen av vård- och omsorgsnämnden och ingår numera i en ny riktlinje för hälso- och sjukvård (Riktlinje 10 Vägledning behandlingar och kostnader). 8

28 Ledningskraft - så mycket bättre for sjuka äldre Sedan 2010 har regeringen ingått årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting kring vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Satsningen har fortsatt under 2012, 2013 och 2014 inom ramen för en betydligt större satsning med syftet att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på förbättrad kvalitet och mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Sollentuna deltar i de chefsteam som samverkar över verksamhetsgränserna för att tillsammans uppnå en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre (Ledningskraft) innebär att Sveriges Kommuner och Landsting och regeringen har tecknat överenskommelser inom socialtjänst och viss hälso- och sjukvård fortsatt även under Inom ramen för SKL:s projekt Bättre liv för sjuka äldre har ett projekt kallat Webbkollen genomförts under hösten. Personer över 65 år har intervjuats med syftet att upptäcka brister som ligger till grund för ett förbättringsarbete och därmed minska akutbesök och återinskrivningar I Sollentuna har lokala samverkansmöten med landstinget hållits under året med gott resultatet och kommunen har erhållit prestationsersättning. Förbättringarna ska leda till: - Preventivt arbetssätt - God vård vid demenssjukdom - God läkemedelsbehandling för äldre - God vård vid livets slut - Sammanhållen vård och omsorg som innefattar undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar Kvalitetsuppföljning av medicintekniska produkter Egenkontroll utförs årligen enligt medicinskt ansvarig sjuksköterskas rikt-linjer. Samverkan med de auktoriserade läkarorganisationerna I Sollentuna kommuns särskilda boenden för äldre ansvarar två av landstinget auktoriserade vårdgivare för läkarinsatserna. Det är Legevisitten AB (Rådans äldreboende, Bergkälla, Minerva, Lenalundsgården, Tors Backe, Edsbergs äldreboende enheterna Gabriels gård och Ulrikas gård, Soltorp, Ribbings Backe, Norrgården och Nytorps korttidsboende), och Rotebro vårdcentral (Gillbogården). 9

29 Medicinskt ansvarig sjuksköterska har organiserat samverkansmöten två gånger per år med de auktoriserade läkarorganisationernas verksamhetschefer och de särskilda boendenas verksamhetschefer samt en sjuksköterska per enhet. Rutiner för utveckling av samarbetet tas fram enligt gällande regelverk och samverkansöverenskommelserna uppdateras. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll bland annat avseende inflyttning och listning, tillgänglighet, planerade och oplanerade läkarinsatser, läkemedelsgenomgång och hälsoundersökning. Överenskommelse om läkarsamverkan ger förutsättning för tydlighet och ömsesidig förståelse. Samtliga enheter har skriftlig rutin för när och hur läkare ska kontaktas under hela dygnet. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas verktyg Ett av medicinskt ansvarig sjuksköterskas verktyg för att styra och utveckla hälso- och sjukvården är riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinjerna finns på den externa webbplatsen. En omfattande uppdatering av riktlinjerna har gjorts under året. En ny riktlinje har utarbetats (Riktlinje 10 Vägledning behandlingar och kostnader). Ett annat verktyg för styrning av hälso- och sjukvården är "Information från MAS". Under 2014 har 6 utskick gjorts. Informationen är av olika art, men övervägande information för ökad patientsäkerhet. Informationen läggs ut på den externa webbplatsen. Nationella kvalitetsregister och uppföljningar De nationella registren Senior alert, Svenska Palliativ registret och BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) är en viktig del i arbetet med att införa nya arbetssätt i vård och omsorg om äldre som är mer strukturerat, förebyggande och evidensbaserat. Resultaten från kvalitetsregistren och Socialstyrelsens öppna jämförelser används i såväl styrning som ledning som i det dagliga förbättrings- och utvecklingsarbetet på enheterna. Samtliga särskilda boenden för äldre använder sig av de nationella kvalitetsregistren. Uppföljning genom egenkontroll Egenkontroll av hälso- och sjukvården har gjorts genom: sammanställning av avvikelser hälso- och sjukvård 2013 fortlöpande granskning av delegeringsbeslut kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen på samtliga enheter uppdatering av lokala läkemedelsrutiner på samtliga enheter kvalitetsuppföljning av medicintekniska produkter 10

30 samverkansmöten med de två auktoriserade läkarorganisationerna och fortsatt utveckling av de gemensamma samverkansöverenskommelserna Samverkan för att förebygga vårdskador och utveckla vården Samverkansmöten kring gemensamma frågor mellan tjänstemän på vård- och omsorgskontoret, representanter för vårdcentraler, geriatriska kliniker, ASIH och hemsjukvård. Samverkansmöten med de två auktoriserade läkarorganisationerna och fortsatt utveckling av de gemensamma samverkansöverenskommelserna. Samverkan med Stockholms läns landstings tandvårdsenhet gällande munhälsobedömning samt utbildning av kommunens vårdpersonal. Vård- och omsorgskontoret har under året deltagit i en arbetsgrupp på KSL med uppdrag att: - tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting ta fram förslag till överenskommelse om en gemensam målbild för att förbättra brukarnas läkemedelsanvändning och säkerställa optimal läkemedelsförsörjning - se över kostnadsansvaret för hälso- och sjukvårdsmaterial mellan landstinget/auktoriserad läkarorganisation och kommunerna i Stockholms län. Riskanalys Genom egenkontroll och analys av avvikelser både av medicinskt ansvarig sjuksköterska och på varje enhet görs fortlöpande bedömningar om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamheten. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Rutin för awikelserapportering Den som upptäcker en avvikelse ska omedelbart rapportera till tjänstgörande sjuksköterska eller annan legitimerad personal som utan dröjsmål ska bedöma vilka åtgärder som ska vidtas samt dokumentera dessa i brukarens journal. Den som upptäckt avvikelsen skriver avvikelserapport. Detta ska helst ske i samband med händelsen. Där noteras även namnet på den tjänstgörande sjuksköterskan eller annan legitimerad personal som kontaktats. 11