Miljökonsekvensbeskrivning Järnvägsplan Mälarbanan, Spånga-Barkarby

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning Järnvägsplan Mälarbanan, Spånga-Barkarby GRANSKNINGSHANDLING Ärendenummer: TRV 2014/38549

2 Titel: Järnvägsplan. Mälarbanan Spånga - Barkarby. Miljökonsekvensbeskrivning. Granskningshandling, Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Jenny Boije jenny.boije@trafikverket.se MKB-stöd: WSP, uppdragsansvarig Tomas Andersson Tryck: Arkitektkopia, Stockholm Distributör: Trafikverket, Projekt Mälarbanan, Stormbyvägen 2-4, Spånga

3 INNEHÅLL Innehåll Sammanfattning Bakgrund och syfte Bakgrund Syftet med järnvägsplanen Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) Planering och prövning av järnvägen Ny lagstiftning Planläggningsprocessen från idé till genomförande Tidigare utredningar och beslut Planerad utbyggnad och nollalternativet Utbyggnadsförslaget Nollalternativ Miljökonsekvensbeskrivningens avgränsningar Nivåavgränsning Geografisk avgränsning Avgränsning i tid Avgränsning i sak Metodbeskrivning Bedömningsmetodik Skyddsåtgärder Osäkerheter i underlag och bedömningar Bedömningsgrunder Omgivningen och planer för området Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) Planarbete för Mälarbanan Områdesbeskrivning och kommande planer Miljökonsekvenser under driftskedet Buller Vibrationer Elektromagnetiska fält Risk och säkerhet Mark och vatten Stad och landskap Kulturmiljö Naturmiljö Friluftsliv och rekreation Miljökonsekvenser under byggskedet Allmänt om byggskedet Miljökonsekvenser Samlad bedömning Måluppfyllelse Nollalternativet Utbyggnadsalternativet Fortsättning Fortsatt arbete Genomförda samråd Referenser...88 Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan 3

4 SAMMANFATTNING Sammanfattning Projekt Mälarbanan omfattar en utbyggnad från två till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll. Syftet med utbyggnaden är att möjliggöra fler tåg samt minska trafikstörningarna. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör järnvägsplanen för delen Spånga-Barkarby, inom Stockholms stad. Miljökonsekvenser under både drift- och byggskede beskrivs och förslag till åtgärder för att minska negativ påverkan lyfts fram. Konsekvenserna jämförs mot ett så kallat nollalternativ, vilket innebär att dagens dubbelspår behålls. Spårutbyggnaden medför att trafikmängden och hastigheten på de tåg som trafikerar Mälarbanan ökar, vilket i sin tur ökar både den maximala och den ekvivalenta ljudnivån jämfört med nollalternativet. Som en konsekvens av spårutbyggnaden kommer fler personer utmed spåren att uppleva sig bullerstörda jämfört med nollalternativet. Förutsatt att Trafikverket genomför de i järnvägsplanen planerade skyddsåtgärderna bedöms spårutbyggnaden sammantaget leda till liten till måttlig negativ konsekvens för buller. Trots att trafiken ökar samtidigt som bostadshusen kommer hamna något närmre järnvägen, bedöms sannolikhet för att rikt- Fagersta Sala Västerås Hallstahammar Kolbäck Köping Frövi Mälaren Hovsta Arboga Eskilstuna Örebro Hjälmaren Kumla Katrineholm km Figur 1. Karta som visar Mälarbanans sträckning. Uppsala Enköping Märsta Bålsta Strängnäs Stockholm Södertälje Nynäshamn Copyright: 2013 Esri Kallhäll Barkarby Spånga Duvbo Sundbyberg Huvudsta km Etapp 1: Barkarby - Kalhäll Etapp 2: Tomteboda - Barkarby Copyright: 2013 Esri Tomteboda 4 Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan

5 SAMMANFATTNING värdet för störningseffekter av vibrationer, effekter på byggnader samt stomljud överskrids vara låg. Utbyggnaden bedöms därmed medföra liten negativ konsekvens vad gäller vibrationer. Beräkningar av magnetiska fält visar att riktvärdet för akut exponering inte kommer överskridas. Årsmedelvärdet för magnetfältet (långvarig exponering) kommer dock vara förhöjt för ett par av de verksamheter som finns utmed spåren samt Spånga station. Eftersom det råder osäkerhet kring magnetiska fälts hälsoeffekter bedöms utbyggnaden medföra måttlig negativ konsekvens. Risk och säkerhet har studerats längs sträckan. Individrisknivån vad gäller urspårning bedöms vara något större i utbyggnadsalternativet. Vidare bedöms konsekvenserna vid en eventuell urspårning bli något allvarligare på grund av minskat avstånd mellan spår och byggnader. Sammantaget bedöms utbyggnaden medföra måttliga negativa konsekvenser Åtgärder behöver utredas vidare för några verksamheter i Bromstens och Lunda industriområde samt för området kring Spånga station. Mark och vatten innefattar såväl förorenad mark som yt- och grundvatten. Kända föroreningar förekommer i och intill banvallen. Hänsyn till detta ska tas i byggskedet. Dagens problem med erosion och översvämning vid Hjulsta grönområde kommer åtgärdas. De föroreningsmängder som når Bällstaån via dräneringsvattnet från den nya banvallen bedöms inte påverka möjligheten att uppnå de beslutade miljökvalitetsnormerna. I och med den ökade trafik som spårutbyggnaden medför, ökar risken för att föroreningar som läcker ut vid en eventuell olycka med farligt gods sprids till Bällstaån och vidare till Östra Mälarens vattenskyddområde. Påverkan på grundvattnet bedöms vara begränsad. Sammantaget bedöms utbyggnaden medföra liten negativ konsekvens. Järnvägsutbyggnaden bedöms sammantaget få en liten negativ konsekvens för stad och landskap. Konsekvenserna blir som störst vid Solhemsbackarna och Vålberga grönområde.. Utbyggnaden har en negativ påverkan på såväl Bällstaån och andra naturvärden som kulturmiljövärden, exempelvis bebyggelselämningar vid Vålberga grönområde. Då de värden som tar skada främst är av lokalt värde, bedöms utbyggnaden endast medföra liten negativ konsekvens för såväl natur- som kulturmiljön. Ökat buller i järnvägens närhet samt intrång i naturområden har en negativ påverkan på rekreation och friluftsliv. Med hänsyn till att de värden som tar skada endast är av lokalt värde, bedöms utbyggnaden medföra liten negativ konsekvens. Under byggskedet, som bedöms pågå i cirka tre år, kan en rad olika arbetsmoment leda till störningar. Buller och vibrationer, begränsad framkomlighet på gång- och cykelvägar och tillfälliga bortledningar av regn- och grundvatten är exempel på tillfälliga störningar som kan begränsas genom planering. Även permanenta skador kan uppkomma, exempelvis på värden för kultur- och naturmiljö. Arbeten i anslutning till Bällstaån är särskilt viktiga att uppmärksamma. Inför byggskedet kommer Trafikverket att ta fram miljökrav och kontrollprogram. Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan 5

6 1. BAKGRUND OCH SYFTE 1 Bakgrund och syfte 1.1 Bakgrund Tågtrafiksystemet till och från Stockholm är hårt ansträngt. Sedan början på 1990-talet har problemen med trängseln ökat och behovet av spårutbyggnad har blivit tydligt. För att öka kapaciteten i Stockholmsregionen genomför Trafikverket investeringar i järnvägsnätet. Mälarbanan utgör en viktig del av Mälardalens järnvägsnät och fungerar som en länk mellan bland annat Stockholm, Västerås och Örebro. Banan trafikeras av regional-, fjärr- och godståg. Mälarbanan används för godstrafik men är inte ett utpekat godsstråk. På sträckan mellan Bålsta och Stockholm trafikeras banan även av pendeltåg. I takt med att regionen växer och befolkningen ökar har kapaciteten på banan för-stärkts och Mälarbanan har idag dubbelspår från Stockholm till Kolbäck väster om Västerås. Mälarbanans nära koppling med andra järnvägar i Stockholmsregionen medför att trafikering och kapacitet på andra banor påverkar Mälarbanans kapacitet och trafikering och vice versa. Fagersta Sala Västerås Hallstahammar Kolbäck Köping Frövi Mälaren Hovsta Arboga Eskilstuna Örebro Hjälmaren Kumla Katrineholm km Figur 2. Översikt Mälarbanan och etappindelning. Uppsala Enköping Märsta Bålsta Strängnäs Stockholm Södertälje Nynäshamn Copyright: 2013 Esri Kallhäll Barkarby Spånga Duvbo Sundbyberg Huvudsta km Etapp 1: Barkarby - Kalhäll Etapp 2: Tomteboda - Barkarby Copyright: 2013 Esri Tomteboda 6 Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan

7 1. BAKGRUND OCH SYFTE Det stora antalet tåg som trafikerar Mälarbanan på enbart två spår leder dels till vanliga förseningar, dels till ytterligare förseningar på grund av tidigare förseningar. Det tar helt enkelt lång tid för tågtrafiken att återgå till ordinarie tidtabell efter en försening. I nuläget finns det inte utrymme för fler tåg på Mälarbanan under högtrafiktid. Projekt Mälarbanan omfattar en utbyggnad från två till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll. I projektet ingår även att bygga nya pendeltågsstationer i Kallhäll, Barkarby och Sundbyberg. Spårutbyggnaden innebär att pendeltågstrafiken kan separeras från övrig tågtrafik, vilket ger förutsättningar för tätare turer, bättre punktlighet och kortare restid. En utbyggnad av Mälarbanan mellan Tomteboda och Kallhäll ingår i Nationell plan för transportsystemet Planen syftar till att Trafikverket delvis ska kunna svara upp mot efterfrågeökningarna av järnvägstransporter och delvis minska störningar i tågtrafiken och därmed förbättra kvaliteten i transportsystemet. Projektet består i huvudsak av två etapper, se figur 2. I den första etappen byggs sträckan mellan Barkarby och Kallhäll. I den andra etappen byggs sträckan Tomteboda Barkarby. Denna miljökonsekvensbeskrivning tillhörande järnvägsplan avser utbyggnaden på sträckan Spånga Barkarby inom Stockholm stad som är en del av den andra etappen. 1.2 Syftet med järnvägsplanen Järnvägsplanen reglerar detaljlokaliseringen och utformningen av järnvägsanläggningen samt möjliggör markåtkomst för järnvägsändamål. Järnvägsplanen ska redovisa den planerade järnvägsanläggningen på ett begripligt sätt så att berörda förstår och kan komma med synpunkter. Planeringen sker i olika steg och regleras i lag om byggande av järnväg. Järnvägsplanen ska samordnas med kommunala planer. Utbyggnaden av Mälarbanan mellan Spånga och Barkarby innebär att kapaciteten på banan ökar, vilket skapar förutsättningar för en ökad turtäthet och minskad trängsel på tågen samt minskade störningar i tågtrafiken. Även säkerheten kring järnvägsanläggningen kommer att förbättras i samband med utbyggnaden. 1.3 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) En MKB upprättas parallellt med järnvägsplanen. MKBn utgör en bilaga till järnvägsplanen och fungerar som ett viktigt beslutsunderlag. Länsstyrelsen granskar och godkänner MKBn innan den kan fogas till järnvägsplanen. MKBn syftar till att: Identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. Öka insynen i projektet och att underlätta för organisationer och allmänheten att påverka projektet under processens gång och även möjliggöra miljömässiga förbättringar. I MKBn ska även konsekvenserna av att planerad verksamhet inte blir av beskrivas; det så kallade nollalternativet. MKB-processen är en projektutvecklande fas. Vid framtagandet av MKBn tydliggörs behov av förändringar i järnvägsplanen för att förbättra projektets miljöhänsyn. MKB-processen handlar alltså inte enbart om att beskriva konsekvenserna av ett givet projekt, utan också om att vara med och utforma projektet så att det blir så miljöanpassat som möjligt. Arbetet med MKBn sker därför i nära samverkan med andra teknikområden inom projektet. Detta för att säkra att miljö- och hälsoaspekter beaktas i projektering och utformning av järnvägen och omgivningen. 1.1 Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan 7

8 2. planering och prövning av järnvägen 2 Planering och prövning av järnvägen Miljökonsekvensbeskrivningen ingår både i Trafikverkets järnvägsplan och i Stock-holms stads detaljplan. Planprocesserna skiljer sig i flera delar. Denna rapport hör till järnvägsplanen, och det är den planläggningsprocessen som beskrivs nedan. 2.1 Ny lagstiftning Den första januari 2013 trädde en ny infrastrukturlagstiftning i kraft. I den nya lagen har förstudie och järnvägsutredning ersatts av en mer sammanhållande process. Åtgärdsvalstudie PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Utredningsarbete -VAR ska den nya vägen/ järnvägen gå och HUR ska den utformas? Eventuell tillåtlighetsprövning av regeringen SAMRÅD (parallellt under hela processen) 2.2 Planläggningsprocessen från idé till genomförande Planeringen av en järnväg börjar då Trafikverket har konstaterat att det finns brister i transportsystemet. Trafikverket börjar då med att undersöka hur problemet kan lösas genom en så kallad åtgärdsvalsstudie. En sådan studie behandlar vilka Utformning av förslag till väg-/järnvägsplan Granskning av förslag till väg-/ järnvägsplan Väg-/järnvägsplanen fastställs Möjlighet att överklaga typer av åtgärder, oavsett trafikslag, som är möjliga att vidta för att lösa transportproblemet. Trafikverket arbetar efter fyrstegsprincipen för att få bästa nytta av satsade resurser. Det innebär att Trafikverket i steg 1 och 2 analyserar vilka typer av åtgärder som kan lösa problemen. I första hand försöker Trafikverket lösa problemet genom enklare åtgärder men om inte det är möjligt går Trafikverket vidare till en konkret byggåtgärd. Åtgärdsvalsstudien svarar alltså på frågan om varför det behövs ett järnvägsprojekt. Järnvägsprojekt måste planeras enligt en särskild process som styrs av lagar. Detta sker i steg 3 och 4 och kallas för planläggning, se figur 3. I planläggningen utreds var och hur järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram uppgifterna beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad alla berörda tycker. Planläggningen dokumenteras i en järnvägsplan. Figur 3. Planläggningsprocessen. 8 Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan

9 2. planering och prövning av järnvägen Planläggningsprocessen är ett sätt att tidigt förankra planeringen av järnvägen i kommunal och regional planering. Processen ger goda möjligheter till insyn och samråd för de som berörs, vilket kan vara både enskilda och allmänna intressen. Samråd med allmänhet, organisationer och myndigheter ska fånga upp de frågor som de berörda tycker är väsentliga, ta vara på kunskap och synpunkter samt ge information om projektet. Framförda synpunkter och yttranden ska också redovisas i en samrådsredogörelse tillsammans med kommentarer och eventuella förslag till åtgärder. Redan i början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I de fall projektet antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till järnvägsplanen. I denna beskrivs projektets miljöpåverkan och försiktighets- och skyddsåtgärder föreslås. Berörda kommuner, i detta fall Stockholm stad, är ansvariga för den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen (PBL) för de områden som blir direkt berörda av utbyggnaden av järnvägen. Trafikverkets planering ska således samordnas med den kommunala planeringen. En systemhandling upprättas parallellt med järnvägsplanen. Denna preciserar spårutbyggnaden, det vill säga vidareutvecklar utformningen som redovisats i järnvägsutredningen. Systemhandlingen ligger därmed till grund för de markbehov som redovisas i järnvägsplanen. 2.3 Tidigare utredningar och beslut Järnvägssträckan mellan Spånga och Barkarby ingår som en del i tidigare förstudie och järnvägsutredning för Mälarbanan mellan Tomteboda och Kallhäll Förstudie och studerade alternativ År 2006 upprättades Förstudie Mälarbanan Tomteboda-Kallhäll (BRÖ /SA20) för kapacitetsförstärkningen på Mälarbanan av dåvarande Banverket. I förstudien studerades två korridorer med fem alternativa utformningar. De två alternativa korridorerna går under namnen Befintlig korridor respektive Kista korridor, se figur 4. Befintlig korridor sträcker sig från Tomteboda via Sundbyberg och Barkarby till Kallhäll och innebär att två nya spår läggs i Mälarbanans nuvarande sträckning. Generellt sker utbyggnaden i ytläge. Kista korridor sträcker sig från Tomteboda längs Ostkustbanan via Solna och Ulriksdal, i tunnel under Kista och Järvafältet med anslutning till Barkarby och vidare längs Mälarbanan till Kallhäll. 1.3 Figur 4. Studerade alternativ i förstudie och järnvägsutredning. Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan 9

10 2. planering och prövning av järnvägen Banverket beslutade 2006 att det var möjligt att gå vidare med planeringen till nästa skede, järnvägsutredning. Båda huvudalternativen Befintlig korridor och Kista korridor skulle nu utredas vidare. Länsstyrelsen i Stockholms län beslutade i sin granskning av förstudien år 2005, att projektet kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens yttrande över förstudien i sin helhet har beaktats i järnvägsutredningen som påbörjades år Järnvägsutredning och studerade alternativ Järnvägsutredning 1 för utbyggnad mellan Tomteboda och Kallhäll pågick under 2008 och Under järnvägsutredningen utreddes två alternativa korridorerna, Befintlig korridor respektive Kista korridor. Trafikverket beslutade i augusti 2010 att utreda Mälarbanan, delen Tomteboda Barkarby vidare och att det alternativ som i järnvägsutredningen hade titeln Befintlig korridor skulle ligga till grund för den fortsatta planeringen i järnvägsplanen Tillåtlighetsprövning Lagstiftningen för planering av transportinfrastrukturen ändrades under 2012 så att det inte längre är obligatoriskt att tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. miljöbalken ska ske vid större järnvägsutbyggnader. Fortsättningsvis bör endast vissa projekt tillåtlighetsprövas; projekt med alternativa sträckningar eller utformningar, många motstridiga synpunkter på val av lokalisering samt flera starka och svårförenliga intressen samt projekt med stora tekniskt komplicerade projekt med betydande risker. Trafikverket har bedömt att utbyggnaden av Mälarbanan på sträckan Tomteboda - Barkarby inte behöver tillåtlighetsprövas Frågor att beakta från järnvägsutredningen För den valda Befintlig korridor lyftes flera frågor fram, vilka behandlas i denna MKB. Några av de viktigaste frågorna handlar om buller, påverkan på Bällstaån, risk- och säkerhetsfrågor samt störningar under byggtiden. 1 Järnvägsutredning, Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll, Dnr: F /SA20. 2 Järnvägsutredningen finns att läsa på Trafikverkets hemsida under www. trafikverket.se/malarbanan. 10 Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan

11 3. planerad utbyggnad och nollalternativet 3 Planerad utbyggnad och nollalternativet 3.1 Utbyggnadsförslaget En utbyggnad av spårsystemet Spånga Barkarby är en del av en större utbyggnad på hela sträckan Tomteboda Kallhäll. När hela sträckan är utbyggd kommer kapaciteten på Mälarbanan att öka vilket medför en ökad turtäthet för samtliga tågtyper. Utbyggnaden innebär att spårområdet breddas med två nya spår. De innersta spåren kommer i huvudsak att trafikeras av pendeltåg och de yttre spåren i huvudsak av regional- och fjärrtåg. Godståg kan trafikera endera inner- eller ytterspår beroende på var tillgänglig kapacitet finns. Planerade åtgärder omfattar huvudsakligen: Utbyggnad till fyra spår på hela sträckan Helt nya järnvägstekniska anläggningar för spår, el, kontaktledningar, signal och tele samt nya teknikbyggnader och servicevägar Byggande av stödmurar Anpassning av befintliga vägsystem, främst gång- och cykelvägar Anpassning av plattformen till de förändrade spårlägena vid befintlig station i Spånga Omfattande geotekniska förstärkningsåtgärder Omläggningar av befintliga ledningar Figur 5. Översiktlig bild som visar spårutbyggnaden mellan Spånga och Barkarby. Obs: Bullerskärmarna på bilden kommer att tas bort för att stämma överens med MKBn. Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan 11

12 3. planerad utbyggnad och nollalternativet Spår- och signalsystemet dimensioneras för tolv pendeltåg, fem regionaltåg/fjärrtåg och ett godståg per timme och riktning. Spårgeometrin är utformad för att tillåta 200 km/h på de yttre spåren och 160 km/h på de inre spåren. Banan följer i stort befintlig anläggning vilket innebär relativt flack profil. Plattformen i Spånga anpassas till nytt spårläge vilket innebär att plattformen breddas samt förlängs med knappt 30 meter. Spårgeometrin har anpassats för att kunna passera befintliga broar. Hänsyn till en planerad bro för Förbifart Stockholm har tagits vid Vålberga grönområde. Tabell 1. Sammanställning av tågtrafik på befintlig anläggning respektive efter att hela sträckan Tomteboda-Kallhäll byggts ut till fyra spår. Tågtyp Antal tåg idag (st/dygn, 2008) Antal tåg vid fullt utbyggd bana (st/dygn, 2030) Pendeltåg X Regionaltåg X Fjärrtåg X40 och X Godståg Nollalternativ En MKB ska innehålla uppgifter om de miljökonsekvenser som kan förväntas uppstå om den planerade verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, det vill säga att det inte blir någon spårutbyggnad på sträckan Spånga-Barkarby. En sådan utveckling brukar benämnas projektets nollalternativ. Nollalternativet innebär att dagens dubbelspår behålls och att inga förbättringar av kapaciteten för Mälarbanan genomförs. Eftersom ombyggnation av hela sträckan är en förutsättning för att trafikmängden ska kunna öka, är nollalternativet väldigt likt nuläget. En viss ökning av godstrafiken kan dock komma att ske även i nollalternativet. Det finns långt gångna planer på att bygga en gång- och cykeltunnel 3 med tillhörande gång- och cykelväg mellan Bromstensvägen och Skogsängsvägen, i Borghöjdsvägens och Spångavägens förlängning. Till skillnad från i nuläget kommer det i nollalternativet därför att finnas en extra planskild gångoch cykelförbindelse på sträckan. Utmed sträckan Spånga-Barkarby kommer det även genomföras ett par projekt som ligger utanför järnvägsplanen: Stadsdelsomvandling inom Bromstens industriområde (Kv. Gunhild med flera), inklusive Kv. Ferdinand sydväst om spåren. Byggnation av Förbifart Stockholm, väg E4 på bro över Mälarbanan. De två ovan nämnda projekten kommer att nämnas i bedömningstexterna av nollalternativet men kommer inte inkluderas vid kvantifieringen av konsekvenserna. 3 Planskild förbindelse under järnvägen avsedd för gående och cyklister, även kallad gång- och cykelport (gc-port). 12 Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan

13 4. miljökonsekvensbeskrivningens avgränsningar 4 Miljökonsekvensbeskrivningens avgränsningar Följande avgränsningar har gjorts för att göra arbetet med MKBn så effektivt som möjligt både utifrån miljönytta och genomförbarhet. 4.1 Nivåavgränsning Denna MKB behandlar endast översiktligt frågor kring storskaliga effekter. Generella miljö- och naturresursfrågor kopplade till spårburen trafik, till exempel energi- och klimatpåverkan, har behandlats i tidigare skeden. Redovisningsnivån i en järnvägsplan motsvarar den nivå som krävs för att säkra markåtgång och ge en helhetsbild av projektet. MKBn har samma detaljeringsgrad som järnvägsplanen. 4.2 Geografisk avgränsning Denna MKB har för de flesta miljöaspekter begränsats till det närområde som påverkas av järnvägen samt de ersättningsvägar, byggvägar, uppläggningsoch etableringsytor som finns mellan Spånga och Barkarby. Detta beror på att de flesta konsekvenserna uppkommer i anslutning till själva anläggningarna. Vissa konsekvenser kan dock även gälla områden på större avstånd. Ett exempel är att en uppkommen barriäreffekt kan hindra människor långt från anläggningsområdet. Det geografiska påverkansområdet varierar beroende på vilken miljöaspekt som studeras. 4.3 Avgränsning i tid Enligt Trafikverkets planering beräknas utbyggnaden vara färdig omkring år Byggtiden bedöms till cirka 3 år med preliminär byggstart De bedömningar som utförts har baserats på trafikering under prognosåret Redovisade trafikmängder gäller under förutsättning att Mälarbanan är fullt utbyggd till fyra spår på sträckan Tomteboda - Kallhäll. 4.4 Avgränsning i sak Arbetet med avgränsningen i sak bör ske stegvis under hela MKB-processen i takt med att kunskapen kring projektet och dess omgivning ökar. Under februari 2013 hölls ett möte med länsstyrelsen. I samband med detta framhöll Länsstyrelsen vilka miljöaspekter som de ansåg vara viktigast att hantera i miljökonsekvensbeskrivningen; buller, vibrationer, risk och säkerhets- samt vattenfrågor. Sammantaget har följande miljöaspekter bedömts vara relevanta för spårutbyggnaden mellan Spånga och Barkarby: Buller Vibrationer Elektromagnetiska fält Risk och säkerhet Mark och vatten Stad och landskap Kulturmiljö Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan 13

14 4. miljökonsekvensbeskrivningens avgränsningar Samtliga av ovan nämnda miljöaspekter har bedömts utifrån de effekter och konsekvenser som kan uppstå i driftskedet vilket beskrivs närmare i kapitel 7. I kapitel 8 utvärderas även de effekter/konsekvenser som riskerar att uppstå under byggskedet Övriga miljöaspekter Järnvägstrafik anses generellt sett vara ett miljövänligare alternativ än exempelvis buss eller bil vad gäller såväl luftföroreningar som klimatpåverkan. Av denna anledning hanteras dessa ämnen inte ingående i denna miljökonsekvensbeskrivning. I kapitel 7.5 Mark och vatten hanteras dock åtgärder för att hantera effekterna av klimatförändringarna såsom översvämningar. Under byggskedet alstrar byggtransporter och arbetsmaskiner emissioner som i sin tur kommer påverka luftkvaliteten i närområdet under byggtiden. Luftföroreningar hanteras därför i kapitel 8 Miljökonsekvenser under byggskedet. 14 Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan

15 5. medtodbeskrivning 5 Metodbeskrivning För att beskriva och värdera de förändringar som ett järnvägsprojekt medför för olika miljökvaliteter används en rad så kallade bedömningsgrunder. Dessa bedömningsgrunder utgörs av olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål, riktlinjer och regelverk. I kapitel 7 redogörs för vilka bedömningsgrunder som använts för respektive sakområde. 5.1 Bedömningsmetodik Effekter och konsekvenser av järnvägsutbyggnaden, har kvantifierats i enlighet med tabell 2. Bedömningsmetodiken följer Trafikverkets praxis och beaktar konsekvenser utifrån ett nationellt perspektiv. En bedömning av en åtgärds sammantagna konsekvens för ett sakområde görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och ingreppets eller störningens omfattning. Konsekvenserna beskrivs i tre graderingar: stor, måttlig eller liten konsekvens enligt tabell 2. Vad som utgör ett högt respektive måttligt eller lågt värde varierar beroende på miljöaspekt. I bedömningen av naturmiljö kategoriseras exempelvis intressen i form av Natura områden och riksintressen som högt värde. Intressen såsom nyckelbiotoper och naturvärden med regionalt värde kategoriseras som måttligt värde medan naturvärden som endast har ett lokalt värde kategoriseras som lågt värde. I de fall utbyggnaden eller nollalternativet inte bedöms medföra några konsekvenser, har även graderingen ingen konsekvens använts. Om inget annat anges avses negativ konsekvens. Positiva konsekvenser lyfts alltid fram tydligt. Intressets värde Den begränsade skalan i tabell 2 gör att mindre skillnader inte alltid framgår. Begreppet stor konsekvens saknar tak medan botten för liten konsekvens slutar vid försumbara konsekvenser. Det är därför viktigt att beskrivningarna i text beak- Tabell 2. Eventuella effekter och konsekvenser som kan uppstå i samband med utbyggnaden kvantifieras enligt tabell nedan. Ingreppets/störningens omfattning Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning Högt värde Stor konsekvens Måttlig-stor konsekvens Måttlig konsekvens Måttligt värde Måttlig-stor konsekvens Måttlig konsekvens Liten-måttlig konsekvens Lågt värde Måttlig konsekvens Liten-måttlig konsekvens Liten konsekvens Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan 15

16 5. medtodbeskrivning tas, inte minst för att förstå hur bedömningarna är gjorda. Konsekvenserna av projektet beskrivs utifrån idag kända fakta. Nollalternativet används som grund för jämförelser om inget annat anges. Många av de konsekvenser som beskrivs för nollalternativet, gäller även för utbyggnadsalternativet. Eftersom kvantifieringen av konsekvenserna endast ser till skillnaden mot nollalternativet, kan kvantifieringen av konsekvenserna för utbyggnadsalternativet i vissa fall bli missvisande (underskattas). Exempelvis inkluderas den gång- och cykeltunnel med tillhörande gång- och cykelväg som kommer byggas mellan Bromstensvägen och Skogsängsvägen, inte i bedömningen av utbyggnadsalternativet. Detta då den kommer byggas oavsett Mälarbanans utbyggnad. Gång- och cykelvägen finns däremot med i bedömningen av nollalternativet. 5.2 Skyddsåtgärder Till varje sakområdeskapitel, kapitel 7 och 8, redovisas förslag på åtgärder för att begränsa negativa konsekvenser. I järnvägsplanen kommer Trafikverket redovisa vilka skyddsåtgärder som ingår i projektet. De skyddsåtgärder som eventuellt väljs bort kommer att redovisas i järnvägsplanen tillsammans med tillhörande motiv för bortval. Konsekvensbedömningarna av utbyggnadsalternativet utgår från de skyddsåtgärder som planeras att fastställas i järnvägsplanen och därmed genomföras. 5.3 Osäkerheter i underlag och bedömningar Utredningar av detta slag utgår från den kunskap vi har idag och är alltid förknippade med osäkerheter i olika led. Vi har till exempel inte full kunskap om: Framtida markanvändning och bebyggelseutveckling Framtida resmönster, färdmedelsfördelning och godstransportutveckling Dessutom kan osäkerheter finnas i de olika bedömningar och sammanvägningar som måste göras i en MKB. 5.4 Bedömningsgrunder Det finns flera regelverk och samhällsmål att förhålla sig till vid planering och projektering av en järnväg. Nedan redovisas de regelverk och mål som bedöms vara väsentliga för Mälarbanan på sträckan Spånga - Barkarby Projektmål I samband med förstudien 4 togs det fram en rad projektspecifika mål för utbyggnaden av Mälarbanan. Av dessa mål har följande bedömts vara relevanta för miljökonsekvensbeskrivningen för spårutbyggnaden mellan Spånga och Barkarby: Miljö och säkerhet Åtgärderna ska sammantaget leda till att säkerheten i Mälarbanestråket förbättras. Vid val av åtgärder ska eftersträvas att uppnå de långsiktiga miljömålen 5. Järnvägsmiljön bör utformas för att så långt som möjligt bli ett positivt inslag i landskapet och stadsmiljön och ge resenären en positiv upplevelse av resan Transportpolitiska mål De transportpolitiska målen visar de områden inom den statliga transportpolitiken som är politiskt prioriterade. Målen ska även fungera som stöd för regional och kommunal planering. 6 Den grundläggande principen för investeringar i järnvägstransportsystemet är att de ska bidra till att de transportpolitiska målen nås. Det av riksdagen antagna, övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet stöds av ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet berör resans eller transportens tillgänglighet medan hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa Miljökvalitetsmål Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har beslutat att det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att till nästa generation lämna över ett samhälle där landets stora miljöproblem är lösta. För att uppnå detta har 16 miljökvalitetsmål antagits. Målen beskriver den miljömässiga 4 Förstudie Mälarbanan Tomteboda-Kallhäll (BRÖ /SA20), De nationella miljökvalitetsmålen finns redovisade och beskrivna på www. miljomal.nu Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan

17 5. medtodbeskrivning dimensionen av politiken för en hållbar utveckling. De beskriver även vilket tillstånd i miljön som det samlade miljöarbetet ska leda till senast år 2025 (år 2050 för klimatmålet). Miljökvalitetsmålen fungerar som riktmärken för allt svenskt miljöarbete och är vägledande i tilllämpningen av miljöbalken (MB). Följande åtta miljökvalitetsmål 7 har bedömts vara mest relevanta för utbyggnaden av Mälarbanan på sträckan Spånga-Barkarby: Giftfri miljö Säker strålmiljö God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Grundvatten av god kvalitet Ett rikt växt- och djurliv Lokala miljökvalitetsmål Stockholm stads översiktsplan Stockholm stads översiktsplan 8 omfattar nio så kallade fokusområden vilka behandlar de allmänna intressen som Stockholms stad ser som viktigast och mest aktuella. För varje fokusområde finns ett antal planeringsinriktningar. Nedan följer de planeringsinriktningar som bedöms vara av relevans för denna MKB. Säkerställ en god vattenkvalitet i sjöar och vattendrag. Säkerställ en god tillgång till attraktiva parker och grönområden. Några av de viktigaste frågorna är att särskilt uppmärksamma barns och ungdomars miljöer och tillgången till rofyllda och tysta områden. Värna och utveckla stadens ekologiska infrastruktur. Den ekologiska infrastrukturens kvaliteter och samband, i form av kärnområden, spridningszoner och buffertzoner ska värnas och utvecklas så att stockholmarnas behov av upplevelserik rekreation inte äventyras eller att omistliga ekologiska värden går förlorade. Fortsätt att öka kunskapen om stadens kulturhistoria och beakta de kulturhistoriska värdena i planeringen. I planeringen ska staden bevara och utveckla kulturhistoriska värden och tillgodose riksintressen för kulturmiljövården genom ett utvecklat samarbete mellan stadens förvaltningar och med de statliga myndigheterna. De särskilt värdefulla byggnaderna och miljöerna ska prioriteras. Stockholms stads miljöprogram Under januari 2013 antog Kommunfullmäktige ett nytt miljöprogram för Stockholms stad 9. Miljöprogrammet är gällande för perioden och innehåller sex inriktningsmål och 29 detaljerade delmål. Av sex inriktningsmål är det tre som bedöms vara relevanta för denna MKB: Miljöeffektiva transporter, Hållbar användning av mark och vatten, samt Sund inomhusmiljö. De delmål som hör till dessa inriktningsmål redovisas nedan. Trafikbullret utomhus ska minska. Mark- och vattenområden som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden ska stärkas och utvecklas. Grön- och vattenområden som är särskilt attraktiva för rekreation ska stärkas och utvecklas. Intrång i övriga grön- och vattenområden bör minimeras och ersättas. Vid förändringar i mark- och vattenområden ska dessa utformas för kommande klimatförändringar. Skötseln av grön- och vattenområden ska stärka biologisk mångfald, eko-systemtjänster och rekreativa kvaliteter. Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag ska förbättras. Ljudnivåerna inomhus ska minska. 7 Samtliga miljömål finns redovisade och beskrivna på 8 Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige 15 mars Stockholm stad 2013, Stockholms miljöprogram. Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan 17

18 5. medtodbeskrivning Delmålet innebär bland annat att: Ljudkällorna i staden behöver bli tystare. Ljudmiljön i skolor och förskolor blir bättre. De nationella folkhälsomålen Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhällsenliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ansvaret för folkhälsoarbetet är fördelat mellan olika sektorer och nivåer i samhället och utgår från elva målområden. Målområdena grupperar de faktorer i människors livsvillkor och vanor som har störst betydelse för hälsan. Dels faktorer som är kopplade till människors livsvillkor, dels faktorer knutna till människors levnadsvanor och livsstil. Mer information om de nationella folkhälsomålen går att finna på Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras enligt kapitel 5 i miljöbalken. Enligt miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Normer finns beslutande för såväl vatten- som luftmiljöer och avser olika kemiska, fysiska och biologiska parametrar. Kommuner och myndigheter är ansvariga för att miljökvalitetsnormerna följs samt för att vidta de åtgärder som behöver göras enligt fastställda åtgärdsprogram. De miljökvalitetsnormer som är relevanta för Mälarbanan är de för luftkvalitet utomhus, yt- och grundvatten samt Mälarens fisk- och musselvatten Allmänna hänsyns- och hushållningsregler De så kallade allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken utgör en central del i Sveriges miljölagstiftning. Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska vidta de skyddsåtgärder och iaktta den försiktighet som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. De allmänna hänsynsreglerna beskrivs mer utförligt i kap 7 i denna MKB. I de två efterföljande kapitlen i miljöbalken (3 och 4 kap) finns särskilda hushållningsbestämmelser. Enligt miljöbalkens 3 kap 1 ska exempelvis mark och vattenområden användas till det de är bäst lämpade för. Vidare ska områden som är betydelsefulla på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön (3 kap 6 MB) Trafikverkets miljöpolicy Trafikverket ska leda en utveckling där transportsystemets negativa påverkan på miljö och hälsa minskar, samtidigt som förutsättningarna för resor och transporter förbättras. Alla på Trafikverket har ansvar för att i samverkan med samarbetspartner och kunder utveckla ett miljömässigt hållbart transportsystem genom att: planera, bygga och förvalta transportsystemet på ett miljöanpassat sätt, integrera miljöhänsyn i vårt dagliga arbete, utveckla transportsystemet i enlighet med alla steg i fyrstegsprincipen, 10 kommunicera hur våra beslut påverkar miljön och de överväganden som gjorts, uppmärksamma och följa författningar och andra krav, lära av våra erfarenheter för ständig förbättring, Trafikverket verkar för att samhällets miljömål inom områdena klimat, hälsa och landskap nås genom att vidta åtgärder för: ett energieffektivt transportsystem med begränsad klimatpåverkan, minskade luftföroreningar, buller och minskad användning av farliga ämnen, att bibehålla och stärka natur- och kulturvärden. 10 Fyrstegsprincipen är ett angreppsätt som innebär att när ett behov har identifierats väljs i ett första steg åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt. I ett andra steg väljs åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt transportsystem och fordon. Först om behovet inte går att tillgodose med åtgärder enligt steg ett och steg två görs i tredje hand begränsade ombyggnadsåtgärder eller i sista hand nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. 18 Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan

19 6. omgivning och planer för området 6 Omgivningen och planer för området I detta kapitel finns en allmänt hållen nulägesbeskrivning av området som berörs av spårutbyggnaden mellan Spånga och Barkarby. I kapitlet redovisas även relevanta delar av den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) samt kommunala planer. 6.1 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) Stockholms läns landsting har tagit fram en Regional utvecklingsplan för Stockholms-regionen (RUFS 2010) vilken innehåller planeringsmål till år Regionplanen är vägledande för sådana markanvändningsfrågor som angår flera kommuner eller behöver samordnas i flera kommuners översiktliga planering. Efter beslut av länsstyrelsen fullgör RUFS 2010 även funktionen som regionalt utvecklingsprogram (RUP). RUFS 2010 förutsätts ligga till grund för kommunernas planering; särskilt översiktsplaner, fördjupningar av översiktsplaner och kommunala utvecklingsprogram. Byggandet av dubbelspår på Mälarbanan sträckan Tomteboda - Barkarby är en av de utbyggnader som nämns i RUFS Spårutbyggnaden på sträckan Spånga - Barkarby bedöms därför ske i enlighet med RUFS Planarbete för Mälarbanan Spårutbyggnaden mellan Spånga och Barkarby överensstämmer väl med Stockholm stads översiktsplan eftersom kapacitetsökning på Mälarbanan och sträckan Tomteboda-Kallhäll är ett av de trafikprojekt som ingår i planen. En översiktsplan är vägledande för en kommuns detaljplanering. Intentionerna i en översiktsplan förväntas således till stor del tillgodoses med hjälp av efterföljande detaljplanering. Det är Stockholms stad som tar fram detaljplaner för järnvägen och dess närmaste omgivning. Detta arbete samordnas med framtagandet av järnvägsplanen. 6.3 Områdesbeskrivning och kommande planer Den aktuella sträckan är 3,6 kilometer lång och går från Bromstens industriområde i sydost till Stockholms kommungräns mot Järfälla i nordväst. Järnvägen ligger i ett varierat landskap; från bebyggda miljöer i Bromsten och Spånga, vidare genom ett öppet landskap vid Lunda industriområde och Hjulsta grönområde och slutligen genom ett mer skogsliknande landskap norr om Bergslagsvägen. Utmed sträckan finns inga skyddade områden eller riksintressen förutom själva Mälarbanan i sig. Nedan följer en översiktlig beskrivning av de olika delområden som finns utmed Mälarbanan sträckan Spånga-Barkarby. Siffrorna i rubrikerna hänvisar till kartan Områdesbeskrivning, se figur 6. Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan 19

20 6. omgivning och planer för området Figur 6. Områdesbeskrivning som visar gränserna för de delområden som finns utmed den aktuella sträckan. Siffrorna på kartan refererar till siffrorna i rubrikerna i kapitel Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan

21 6. omgivning och planer för området Bromstens industriområde (1) Bromstens industriområde är beläget nordost om spårområdet. Området präglas av industribyggnader omgärdade av asfalts- och grusytor. Inom området finns även två sporthallar. Transporter inom området sker framförallt på Skogsängsvägen som sträcker sig rakt genom industriområdet fram till Spånga kyrkvägs passage över Mälarbanan (Spångaviadukten). Vissa byggnader har pågående verksamhet medan andra har rivits i väntan på ny bebyggelse. Området ger överlag ett skräpigt och ostrukturerat intryck och saknar nästan helt grönska. Planarbete pågår för att om-vandla området till bostäder (nordost om Skogsängsvägen) och nya verksamheter (närmast järnvägen) Kv. Ferdinand (2) Sydväst om Mälarbanan ligger det långsmala området Kv. Ferdinand. Området är omgivet av infrastrukturleder; Mälarbanan på ena sidan och den hårt trafikerade Bromstensvägen på den andra. Området är därför utsatt för kraftigt buller. Precis som i Bromstens industriområde präglas området av verksamhetsbyggnader som omgärdas av asfaltsoch grusytor. Mitt i Kv. Ferdinand, vid gränsen för järnvägsplanen, ligger en stor övergiven industrilokal. Längre norrut ligger en livsmedelsbutik, en kontorsbyggnad, ett djursjukhus och en återvinningsanläggning. Byggnaderna i Kv. Ferdinands södra delar kommer att rivas för att ge plats åt studentbostäder i hus med fem till sex våningar. Mellan livsmedelsbutiken och djursjukhuset planeras för ytterligare en livsmedelsbutik med bostäder i flera våningar ovanpå. Här finns även planer på att bygga en gångoch cykelväg mellan Bromstensvägen och Skogsängsvägen, som under järnvägen övergår i en gångoch cykeltunnel. I väster, där Bromstensvägen går intill järnvägen, ligger en grupp villor på en mindre bergshöjd väster om väger Spånga station och Solhemsbackarna (3 respektive 4) Strax efter Spångaviadukten (Spånga kyrkväg) ansluter Mälarbanan till Spånga station med tillhörande bussterminal. Sydväst om spårområdet ligger Spånga centrum med högre punkthus om åtta våningar samt fyravåningshus i olika ålder. Nordost om Mälarbanan, mer än 10 meter över spårområdet, ligger Solhöjdens villaområde. I Solhöjdens nordligaste del, som kallas Solhemsbackarna, ligger villorna några meter över järnvägen och som närmast 30 meter från spårområdet. Mitt emot Solhemsbackarna, på andra sidan spårområdet, som här även omfattar industrispåret mot Lunda, ligger flera relativt nybyggda flerfamiljshus. Den hårt trafikerade Bromstensvägen ligger mellan husen och spårområdet. Mellan Solhöjden och spårområdet löper en gång- och cykelväg. Den sträcker sig från Spånga kyrkvägs passage över järnvägsspåren (Spångaviadukten), förbi Spånga stationsområde och villaområdet i Solhöjden fram till gatan Solhemsbackarna. Denna gata ansluter i sin tur till ännu en gång- och cykelväg som fortsätter utmed spåret (Lekparksvägen). Väl framme vid Hjulsta grönområde viker Lekparksvägen av mot nordost, bort från järnvägen Hjulsta grönområde (5) Nordost om Mälarbanan, mellan Hjulsta och spårområdet, finns Hjulsta grönområde. Området domineras av stora gräsytor som används som rekreationsområden. Inom Hjulsta grönområde finns en basebollplan och ett stort koloniområde med ett stort antal odlingslotter. Odlingslotterna i grönområdets södra del är i bruk medan de längre norrut inte används. Utmed spårområdet finns en trädridå, vilken avskärmar grönområdet något från Mälarbanan och dess trafik. Genom koloniområdet rinner Bällstaån. Ån är ett vattendrag av regional betydelse men ån är idag kraftigt förorenad. Det finns omfattande planer på att restaurera Bällstaån och förbättra dess vattenkvalitet. Bällstaån rinner igenom Hjulsta vattenpark via två små dammar och sedan vidare in i en kulvert under Spånga. Tvärs över Hjulsta grönområde sträcker sig Lunda gångbro. Denna gångbro gör det möjligt att ta sig mellan Hjulsta bostadsområde och Lunda industriområde på andra sidan Mälarbanan. Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan 21

22 6. omgivning och planer för området Lunda industriområde (6) Sydväst om järnvägen, mitt emot Hjulsta grönområde, ligger Lunda industriområde. Inom området finns ett tjugotal byggnader i varierande storlek och höjd. Byggnaderna används uteslutande för olika verksamheter och ligger som närmast knappt 25 meter från Mälarbanans spår. Runt byggnaderna är det asfaltsytor med inslag av mindre träd. I den nordligaste delen av Lunda industriområde går den hårt trafikerade Bergslagsvägen på en bred bro över spåren. Bron är försedd med en separat gångoch cykelväg. Förbifart Stockholm kommer ha sin sträckning rakt igenom utkanten av Vålberga grönområde, i närheten av Bergslagsvägens passage över Mälarbanan. På denna sträcka kommer en bro att byggas för Förbifart Stockholm Vålberga grönområde (7) Mellan Lunda Industriområde och Barkarby ligger Vålberga grönområde. I området sydväst om spåren finns såväl gräsytor som skogsdungar väl lämpade för utomhusak-tiviteter. Närmare Barkarby station övergår den täta skogen i parkeringsytor, odlingslotter och bostadsbebyggelse. En gång- och cykelväg löper längs järnvägen, mellan Lunda industriområde och Barkarby. På andra sidan järnvägen, nordost om järnvägen, rinner Bällstaån fram genom ungskog och igenväxande ängsmark. Eftersom grönområdet omgärdas av både Mälarbanan och E18, är ljudnivån i området hög. 22 Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan

23 7 Miljökonsekvenser under driftskedet I detta kapitel beskrivs förutsättningar och miljökonsekvenser för såväl den färdigbyggda järnvägen (utbyggnadsalternativet) som nollalternativet. 7.1 Buller Sammanfattning Spårutbyggnaden medför att trafikmängden och hastigheten på tågen som trafikerar Mälarbanan ökar, vilket i sin tur ökar både den maximala och den ekvivalenta ljudnivån jämfört med nollalternativet. På avstånd upp till 100 meter från spårområdet kommer den maximala ljudnivån att öka med 3-4 db(a) och på större avstånd med 1-2 db(a). Den ekvivalenta ljudnivån kommer att öka med 4-5 db(a). De ökade ljudnivåerna, i kombination med att spårområdet hamnar närmare en del byggnader, medför att riktvärdena för både maximal och ekvivalent ljudnivå överskrids vid ett stort antal bostadshus och verksamheter, såväl vid fasad som inomhus. Utbyggnaden av Mälarbanan kommer således resultera i att fler personer utmed spåren upplever sig störda av buller. Trafikverket kommer att vidta skyddsåtgärder för att nå ner till gällande riktvärden för inomhusnivåer och uteplatser, men den allmänna ljudnivån i järnvägens närhet ökar. Förutsatt att Trafikverket genomför de i järnvägsplanen planerade skyddsåtgärderna bedöms spårutbyggnaden sammantaget leda till liten till måttlig negativ konsekvens för buller Allmänt Med buller avses oönskat ljud. Upplevelsen av buller är subjektiv och människor upplever buller på olika sätt. I Sverige är trafiken, främst vägtrafiken, den vanligaste orsaken till bullerstörningar. Den dominerande källan till tågbuller är det rulljud som skapas vid kontakten mellan hjul och räl. Andra källor kan exempelvis vara bromsskrik, slammer från vagnar och signalering. Den vanligaste reaktionen på buller är en känsla av obehag. Buller kan även orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar samt sömnstörningar Metodik Beräkning av buller För att undersöka om och i sådana fall hur bullersituationen kring Mälarbanan förändras i och med utbyggnaden, har Trafikverket låtit genomföra bullerberäkningar. Beräkningarna har genomförts utifrån trafikering 2030, det vill säga då hela sträckan Miljökonsekvensbeskrivning Mälarbanan Spånga - Barkarby Järnvägsplan 23