Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå"

Ola Svensson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå

2 Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart effekter på fisk Vattendirektivet god ekologisk status Referenslandskapet dagens landskap Vilken kunskap behövs idag? Hur mycket är nog? Ett exempel

på fisk Vattendirektivet god ekologisk status Referenslandskapet

3 Bävrarnas taxonomi Det finns 2 arter av bäver i världen: Eurasisk bäver Castor fiber lever i Europa och Asien historiskt troligen i miljontal stod i slutet av 1800-talet nära utrotningens rand i såväl Europa som Asien Nordamerikansk bäver Castor canadensis lever i Canada, Mexico och USA samt inplanterad på andra håll t.ex. i Finland var också starkt undantryckt

utrotningens rand i såväl Europa som Asien Nordamerikansk bäver Castor canadensis lever i

4 Bäverns historia i Sverige Bävern minskade efterhand i landet från medeltiden och framåt, till stor del pga. fångst. De sista bävrarna i Sverige sågs under och 1870-talen bl.a. 1867/68 i Mattisudden, Jokkmokk.

5 Några få restpopulationer återstod, troligen inte mer än ca 1200 individer ett par hundra i dagens EU Samtidigt började man uppmärksamma behovet av att skydda arten Under 1900-talet har en framgångsrik kampanj av artskydd och återutplantering bedrivits Idag finns i EU27 Bäverns historia i Europa

skydda arten Under 1900-talet har en framgångsrik kampanj av artskydd och

6 Bäverns utbredning i Väst- och Centraleuropa Ursprungspopulationer: Norge 30 ind Vitryssland färre än 300 ind (C. f. vistulanus) Tyskland 200 ind Frankrike 30 ind

7 Läget i återutplanteringen i Europa 1 Sedan länge väl etablerade populationer där jakt/fångst bedrivs Ex Ryssland, Finland, Sverige, Norge 2 Nyligen väl etablerade populationer utan jakt/fångst Ex Tyskland, Polen, Frankrike 3 Populationer under uppbyggnad Ex Holland, Danmark 4 Återutplantering på gång Ex England, Skottland, Bulgarien, Italien

populationer utan jakt/fångst Ex Tyskland, Polen, Frankrike 3 Populationer under

8 Bäverförvaltning i Sverige Utrotning under 1800-talet troligen 1871 Utplantering från 1922 Mer än individer ca 1990 Jakt sedan 1977 Jakttid oktober till maj Årlig avskjutning enligt Jägarförbundet ca individer

individer ca 1990 Jakt sedan 1977 Jakttid oktober till

9 Ekologisk ingenjörsart Fäller träd Påverkar skogens struktur Bygger bohålor/hyddor Lagrar föda i vattnet tillför näring Dämmer rinnande vatten

10 Ekologisk ingenjörsart Påverkar vattenflödet och transport av material Skapar våtmarker och därmed nya successioner Bidrar till en mosaikstruktur i skogslandskapet

15 Ekologisk ingenjörsart Förändrar livsmiljön för: Vatten- och landväxter Bottendjur och plankton Fisk Skogs- och våtmarksfåglar Groddjur Fladdermöss Små markdäggdjur

16 Bäver och fisk i små vattendrag Öring finns framförallt i de strömmande sträckorna Större öring finns dock i dammarna Skydd vid torrperioder?

17 Bäver och fisk i små vattendrag Elritsa dominerar i dammarna - samexistens med öring genom olika habitat

18 Bäver och fisk i vattendrag I bäverdämmen ansamlas sediment, och lekbottnar för laxfisk kan fyllas igen Men - klart vatten och minskning av sediment nedströms dammar gynnar laxfisk Höjd vattentemperatur kan ha varierande effekt Dämmen kan skapa övervintringsområden eller skydd mot uttorkning för strömlevande fisk I större dämmen kan gädda gynnas

gynnar laxfisk Höjd vattentemperatur kan ha varierande effekt Dämmen kan skapa

19 Bäver och fisk i vattendrag - vandring Problem med vandring hos laxfisk? Internationella erfarenheter: Vårlekande arter klarar sig bra strupsnittsöring och regnbåge Höstlekande arter kan ha problem om dammarna är underhållna bäckröding och öring Öring har dock visat sig vara mer benägen att ta sig förbi dammar i bägge riktningarna - jämfört med regnbåge och bäckröding. Atlant- och Stilla Havs-lax kan passera vid höga flöden

arter kan ha problem om dammarna är underhållna bäckröding och öring Öring har dock visat sig vara mer

20 Bäver och fisk i vattendrag - sammanfattning Effekterna beror av vilka fiskarter som finns i vattensystemet, och kan även förändras med tiden Öring (samt viss stillhavslax och bäckröding) kan gynnas relativt lax (och regnbåge) av bäverpåverkan Sannsynligvis er beverdammene de fleste steder fordelaktige for örretbestandene...beverdammene öker mattillgangen for yngelen og tillfluktssteder for de vuxne som er på vei oppover (Rosell & Pedersen 1999) The evaluation of each site is necessary to determine appropriate management (Collen & Gibson 2001)

de fleste steder fordelaktige for örretbestandene.

22 Effekter på pärlmusslor I Louisiana, USA, har bäverdammar rapporterats som ett problem för pärlmusslor pga. - låga vattenhastigeter och sedimentation - hinder för vandring hos värdfiskar Å andra sidan fungerar dammarna som sedimentfällor så att vattnet nedströms blir klarare

23 Vattenförvaltningen och bävern EU:s vattendirektiv (2000) skall tillämpas Alla vatten ska ha god kemisk och ekologisk status Referensförhållanden ska definieras Hur kan bävern användas i landskapet?

24 Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status i vattendrag - Biologiska faktorer Sammansättning och förekomst av vattenväxter Sammansättning och förekomst av bentiska evertebrater Sammansättning, förekomst och åldersstruktur hos fiskfaunan

25 Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status i vattendrag - Hydromorfologiska faktorer Hydrologisk regim - kvantitet och dynamik för vattenflöde - förbindelser med grundvattenförekomster Flodens kontinuitet Morfologiska förhållanden - variation i floddjup och flodbredd - flodbäddens struktur och substrat - strandzonens struktur

26 Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status i vattendrag - Kemiska och fysikaliskkemiska faktorer - Allmänt Vattentemperatur Syreförhållanden Salthalt Försurningsstatus Näringsförhållanden

27 Kvalitetsfaktorer för klassificeringen av ekologisk status i vattendrag - Kemiska och fysikaliskkemiska faktorer - Särskilda förorenande ämnen Förorening från alla de prioriterade ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i vattenförekomsten. Förorening från andra ämnen för vilka det har visats att de släpps ut i betydande mängder i vattenförekomsten.

29 Bäverns bidrag till god ekologisk status i små medelstora vattendrag Fysisk struktur i vattendraget död ved i och nära vattnet Förmåga att hålla kvar sediment och näringsämnen Förmåga att bryta ned organiskt material Förmåga att buffra flödesförändringar Variation i habitat längs vattendraget t.ex. vattenhastighet Biologisk mångfald i vatten- och strandlevande fauna och flora Gradvisa övergångar mellan land- och vattenmiljöer

33 Vattenförvaltningen och bävern Det vi kan kalla referenstillstånd i det nordliga skogslandskapet var i stor utsträckning ett landskap präglat av bäverns aktiviteter. De kvaliteter som kan förknippas med en god ekologisk status är till stor del sådana som skapas av bävern

34 God ekologisk status Ytvattnets växt- och djurliv Vattnets vägar och flödesvariationer Botten- och strandstruktur Fysikalisk-kemiska förhållanden.skall inte avvika från naturliga referensförhållanden för en typ av vatten i ett visst område

35 Vilken kunskap behövs idag? Bäverns historiska förutsättningar täthet påverkan på skogslandskapet Dagens situation täthet av bäver och dämmen grad av påverkan Påverkan på landmiljön skog, bäverängar Hur mycket är nog? Avvägning mellan ekologisk nytta och skadenivåer Metoder för dialog mellan intressenter variation i attityder

36 Bäverns positiva effekter Produkter päls och kött Ökning av biologisk mångfald Ekosystemtjänster skapa våtmarker, stoppa sedimenttransport Turism bäversafari Jaktturism - säljjakt Utbildning och rekreation för allmänheten Castor, chouffe et chocolate

37 Bäverns negativa effekter Överdämning av skog Fällning av skog Överdämning och raserande av vägar Grävande i dammar och kanaler Skador på betfält etc Förödelse i fiskodlingar Hindrande av fiskuppvandring Ökning av predation på öring

38 Exemplet Raifasjön, Volga-Kama- Reservatet, Tatarstan, Ryssland Raifa klostret och sjön

39 Reservatet Volga-Kama, Tatarstan, Ryssland Under en femårsperiod fångades 24 bävrar i östra Tatarstan för transport 30 mil till reservatet.

40 Reservatet Volga-Kama, Tatarstan, Ryssland

41 Reservatet Volga-Kama, Tatarstan, Ryssland

42 Slutsatser Bävern var en gång vanlig i skogslandskapet och dess aktivitet bidrog till att forma miljöerna i rinnande vatten och våtmarker Bävern kan spela en nyckelroll i sökandet efter referensförhållanden för vattenförvaltningen Djupare kunskap behövs om bävern i Sverige historiskt och om den nuvarande situationen Kunskap behövs för att förvaltare skall kunna finna bra lösningar för avvägning mellan nytta och skador

43 Medarbetare Johan Törnblom SLU Skinnskatteberg Lennart Henriksson Natur och Människa Per Angelstam SLU Skinnskatteberg Göran Hartman SLU Uppsala Läs mer i Fakta Skog nr

44 Källor Bilder och utbredningsfakta mm hämtade från Duncan Halley, Frank Rosell, Orsolya Bozsér & Howard Parker, Norge Dmitri Gorshkov & Nikolay Zav yalov, Ryssland Max Kleemann & Gerhard Schwab, Tyskland Rob Debernardi, USA Martin Holmer Sven Ekman ( Norrlands jakt och fiske ) Peter Collen, Skottland & R.J. Gibson, Kanada m fl

Relevanta dokument

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status