EXAMENSARBETE. Leasingavtal finansiella och operationella påverkan på redovisning. Maria Johansson, Anneli Ronnegren. Ex.arb. Ekonomprogrammet C-nivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Leasingavtal finansiella och operationella påverkan på redovisning. Maria Johansson, Anneli Ronnegren. Ex.arb. Ekonomprogrammet C-nivå"

Transkript

1 1999:155 EKO EXAMENSARBETE Leasingavtal finansiella och operationella påverkan på redovisning Maria Johansson, Anneli Ronnegren Ex.arb. Ekonomprogrammet C-nivå Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Ekonomistyrning 1999:155 EKO - ISSN: ISRN: LTU-EKON-EX--99/155--SE

2 FÖRORD Vi vill härmed rikta ett stort tack till de personer som hjälpt oss med denna uppsats. I synnerhet vår handledare Lennart Eriksson och vår lusläsare Maria Holknekt. Ett stort tack även till alla Ni andra som varit oss behjälpliga under vårt arbete ingen nämnd, ingen glömd! Luleå den 14 oktober 1999 Anneli Ronnegren Maria Johansson

3 SAMMANFATTNING Vi har i detta arbete valt att studera sambandet mellan leasingavtal och redovisning av dessa; hur företagens löpande bokföring av avtalen ser ut och hur avtalen redovisas i balans- och resultaträkningen. Fram till mitten av 1990-talet har leasingavtal bokförts utan hänsyn till uppdelning i finansiella och operationella avtal. Avtalen har i parternas bokföring redovisats enligt samma principer som hyresavtal. Numera skall ett leasingavtal klassificeras antingen som ett finansiellt eller som ett operationellt leasingavtal enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 6 (juni, 1995). Rekommendationen (RR 6) skall tillämpas för bokslut med räkenskapsår som påbörjas fr.o.m. den 1 januari 1997, men kan vara svår att tolka i olika avseenden. Vi har därför valt att studera hur olika revisorer och företag tolkar RR 6 och hur detta i sin tur påverkar företagens balans- och resultaträkning. En mindre surveyundersökning innefattande 50 revisorer, 25 leasetagare och 25 lease-givare genomfördes för att belysa olika tolkningsfrågor och den praktiska tillämpningen av RR6. Med ett principexempel beskrivs redovisningsmetoderna för finansiella och opera-tionella leasingavtal både hos leasetagaren och leasegivaren. Vi redogör även för hur de vanligaste finansiella nyckeltalen påverkas om leasingavtalen redovisas som finansiella eller operationella, samt faktorer som påverkar företagens val av redovisningsmetod. Vi avslutar uppsatsen med vår syn på nuvarande redovisningspraxis och våra slutsatser kring tolkningsfrågorna och tillämpningen av RR 6.

4 ABSTRACT In this essay, we have chosen to study the relationship between lease contracts and the accounting of these; what the companies accounting of the contracts looks like and how the contracts should be disclosed on the balance sheet and on the profit and loss statement. Until the middle of the1990 s lease contracts were booked without respect to classification as finance lease or operating lease. In the parties accounting the contracts were disclosed according to the same principles as rental contracts. At present, a lease contract will be classified as a finance lease or as an operating lease according to the Swedish Financial Accounting Standards Council recommendation RR 6 (June, 1995). The recommendation will be applicable for financial year with annual accounts, which start as of 1 January 1997, but might be difficult to interpret in some respects. Therefore, we have chosen to study how different auditors and accountants interpret RR 6 and how this affects the balance sheet and the profit and loss statement. A small statistical survey consisting of 50 auditors, 25 lessees and 25 lessors was done to highlight different questions regarding the interpretation of the lease contracts and the practical accounting policy of the recommendation RR 6. A principle example is used to describe accounting methods for financial leases and operating leases for both the lessee and the lessor. We also describe how the most common financial business ratios are affected depending on whether the lease contract is classified as a finance lease or as an operating lease and factors that affect the company s selection of accounting method. We conclude our essay with our view on present accounting practices and our conclusions regarding the interpretation and application of RR 6.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAP 1. INLEDNING HISTORIK Redovisningsutvecklingen i Sverige Leasingens tillkomst Redovisning av leasing före BAKGRUND TILL REKOMMENDATIONEN DISPOSITION PROBLEMDISKUSSION SYFTE AVGRÄNSNINGAR... 4 KAP 2. METOD FORSKNINGSANSATS UNDERSÖKNINGSANSATS OCH DATAINSAMLINGSMETOD METODPROBLEM... 7 KAP 3. TEORI REDOVISNINGENS SYFTE REDOVISNINGENS POSTULAT Redovisningsenhet Monetär enhet Utbytespriser Going-concern, kontinuitet Tidsperiod REDOVISNINGENS KVALITATIVA EGENSKAPER Relevans Validitet Verifierbarhet Jämförbarhet Begriplighet Materialitet, väsentlighet DEFINITION AV TILLGÅNG OCH SKULD De huvudsakliga kännetecknen för en tillgång De huvudsakliga kännetecknen för en skuld DEFINITION AV AVBETALNINGSKÖP OCH LEASING Avbetalningsköp Leasing Konsekvenser av leasing kontra lånefinansierat köp Leasing som finansieringsform DEFINITION AV FINANSIELL OCH OPERATIONELL LEASING Finansiella leasingavtal Operationella leasingavtal KAP 4. LAGAR OCH REKOMMENDATIONER ALLMÄNT OM ÅRSREDOVISNINGSLAGEN God redovisningssed och rättvisande bild REDOVISNINGSRÅDETS REKOMMENDATION RR Syfte och målsättning Klassificering Koncern- eller bolagsnivå? Implicita räntan KAP 5. PRINCIPEXEMPEL FINANSIELL LEASING Lesetagarens redovisning Leasegivarens redovisning... 25

6 5.2 OPERATIONELL LEASING Leasetagarens redovisning Leasegivarens redovisning NYCKELTALSANALYS Soliditet Skuldsättningsgrad Räntabilitet KAP 6. DEN PRAKTISKA TILLÄMPNINGEN AV RR FÖRETAGENS SYN PÅ REDOVISNINGEN REVISORERNAS SYN PÅ REDOVISNINGEN KAP 7. SLUTSATSER PÅVERKAN PÅ NYCKELTALEN FÖRETAGENS SYN REVISORERNAS SYN SLUTKOMMENTAR KÄLLFÖRTECKNING ÖVRIGA REFERENSER BILAGOR Nyckeltalsberäkningar...Bilaga 1 Frågeformulär till företagen...bilaga 2 Frågeformulär till revisorer...bilaga 3

7 Kap 1. INLEDNING På senare tid har leasing blivit allt vanligare i Sverige. Leasing innebär långtidsut-hyrning och utgör en alternativ finansieringsform vid sidan av avbetalningsköp och lån. Främst rör det sig om uthyrning av lös egendom t.ex. maskiner och fordon men avtalen kan även gälla fast egendom. Förhållandet mellan leasegivare (uthyrare) och leasetagare (hyresman) brukar regleras i detaljerade standardkontrakt som kallas leasingavtal. Dessa leasingavtal formuleras vanligen av leasegivaren och de ger ofta denne bättre förutsättningar att bestämma villkor än vad som annars skulle vara möjligt. Fram till mitten av 1990-talet har leasingavtal bokförts utan hänsyn till eller uppdelning i finansiella och operationella avtal. Avtalen har med få undantag behandlats som nyttjanderättsavtal (hyra). Men på senare tid har redovisningen av leasingavtalen genomgått genomgripande förändringar. Detta har främst påverkat leasetagaren, men även påverkat redovisningen för leasegivaren. De nya reglerna om finansiell leasing (leasingavtal där det bland annat är sannolikt att leasetagaren köper objektet vid leasingperiodens slut) gäller fr.o.m. 1 januari 1997 och återfinns i Redovisningsrådets rekommendation RR 6 (1995). De är bara tvingande i koncernredovisningen, men får även användas i redovisningen för den juridiska (fiskala) enheten. Reglerna innebär att leasingobjektet redovisas som en materiell anläggningstillgång i leasetagarens balansräkning och avskrivs årligen. Framtida leasingavgifter tas upp som en skuld. 1.1 HISTORIK Redovisningsutvecklingen i Sverige Sverige har under de senaste decennierna i allt större utsträckning kommit att påverkas av den anglosaxiska traditionen. Det första steget i denna utveckling var att det formella sambandet mellan redovisning och beskattning visserligen bibehölls, men att avvikelser i förhållande till värden som betraktas som true and fair enligt den anglosaxiska traditionen visas öppet i såväl balans- som resultaträkningen. Den princip som enligt den anglosaxiska traditionen skall känneteckna redovisningen är att den skall vara true and fair. Som en följd av Storbritanniens inträde i EG har true and fair upphöjts till en övergripande princip i EG:s redovisningsdirektiv, trots att dessa till större delen har sitt ursprung i den kontinentala traditionen. Den nya årsredovisningslagen är en anpassning till EG:s redovisningsdirektiv och har därför samma övergripande princip, vilken i den svenska lagtexten översatts till rättvisande bild. 1 1 Dag Smith, Redovisningens Språk, 1997, kap 5.3, s 69 1

8 1.1.2 Leasingens tillkomst Efter amerikanskt mönster har uthyrning av lös egendom på längre tid - särskilt teknisk och kapitalkrävande utrustning - blivit allt vanligare i Sverige. Denna uthyrning ombesörjs ibland av annan än ägaren till egendomen. Eftersom systemet utvecklats i USA har den engelska termen leasing kommit att användas synonymt med hyra av lös egendom. 2 Leasingmarknaden i Sverige har under de senaste 15 åren utvecklats mycket snabbt. I april 1984 fanns det 179 finansieringsbolag och deras kreditvolym uppgick till miljarder varav drygt 20 % gällde leasing. Sverige är numera tredje landet i världen när det gäller leasingavtalens andel av den totala investeringskreditvolymen; endast USA och England ligger före. 3 Leasingvolymen steg 1995 med ca 11 % till 40 miljarder kronor. Tredje kvartalet 1996 var siffran 41,1 miljarder, enligt SCB:s och riksbankens officiella statistik. Finans-bolagens utlåning uppgick till 88,8 miljarder varav leasingobjekten utgjorde 46,3 % Redovisning av leasing före 1997 Den viktigaste vägledningen före 1997 då RR 6 (1995) trädde i kraft var FAR:s rekommendation nr 7. Enligt FAR nr 7 behövde ett leasingobjekt aldrig tas upp i lease-tagarens balansräkning, om det inte förelåg en skyldighet att överta objektet. Om skyldigheten förelåg jämställdes det med avbetalningsköp och objektet skulle aktiveras i balansräkningen. (Genom att konstruera om avtalen, så att leasetagaren hade en option att köpa objektet vid avtalstidens slut för 1 kr, kunde dock parterna kringgå bestämmelserna i FAR nr 7, 1995). I årsredovisningen skulle uppgifter lämnas om leasingobjektet. Avgörande var om en väsentlig del av anläggningarna disponerades genom leasingavtal. Uppgifterna skulle då lämnas i förvaltningsberättelsen eller som not till balansräkningen. Leasetagaren behövde alltså inte lämna någon information i sin årsredovisning om betalningsför-pliktelser på grund av leasingavtal, även om företaget leasade alla sina anläggningar och hade stora leasingutgifter flera år framåt. En konsekvens av detta blev att investerare erhöll en alltför förskönad bild av bolaget och därmed kunde det föreligga en risk att de investerade i fel bolag. Det innebar också att det var svårt att jämföra olika företag som uppfyllde kriteriet information i årsredovisningen om leasingåtagandena, om vissa företag bestämde sig för att inte lämna den informationen. Vad som var att betrakta som väsentlig del blev alltså i hög utsträckning en subjektiv bedömning, där företagen själva fick bestämma. 5 2 Brinck-Lang-Ohlson-Thornell, Civilrätt, nionde upplagan,1989, sid Ingrid Arnesdotter, Finansiell leasing, Compro media, Vem är vem i svensk finansvärld, 1997, s 46 5 Björn Haldorsson och Mats Jonsson, Balans nr 5/97,

9 1.2 BAKGRUND TILL REKOMMENDATIONEN För att skapa en svensk redovisningspraxis som ansluter sig till den internationella publicerade Redovisningsrådet (RR) en ny leasingrekommendation, RR 6 från 1995, som trädde i kraft den 1 januari Syftet var, enligt RR, dels att ge redovisningens användare så god information som möjligt och dels skapa en svensk redovisningspraxis som ansluter sig till internationell praxis. 6 RR 6 bygger på IASC:s (International Accounting Standards Committe) leasingrekommendation IAS 17 (reformatted 1994) Accounting for leases. Under 1997 gav IASC ut en omarbetad rekommendation, IAS 17 (revised 1997). Med anledning härav har RR:s rekommendation omarbetats i ett nytt utkast till rekommendation (juni 1998) för redovisning av leasingavtal. Den senaste rekommen-dationen, som ges ut under 1999, skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas från och med den 1 januari år Den största förändringen jämfört med den tidigare rekommendationen är bland annat att utkastet (RR 6:98) kompletterats med ytterligare exempel på situationer som indikerar att ett finansiellt leasingavtal föreligger DISPOSITION Redovisningsrådets rekommendation RR 6 beträffande redovisning av leasingavtal har väsentligt förändrat synen på leasingavtal och dess påverkan på företagens resultat- och balansräkningar. Många användare av redovisningsinformation har idag svårigheter att klart och koncist tolka rekommendationen och både redovisare och revisorer är osäkra på definition och klassificering av leasingavtal samt hur dessa ska tas upp i företagens balans- och resultaträkningar. Fortsättningsvis kommer vi att redogöra för den förändring som skett på området och de problem som föreligger vid den praktiska tillämpningen av rekommendationen. För att tydliggöra både problemställning och den empiriska undersökningen har vi valt att relativt ingående förtydliga olika begrepp inom redovisningens område och i synnerhet de olika begrepp som används inom leasingområdet. Vi kommer att i ett separat kapitel belysa de lagar som ligger till grund för leasingredovisningen i Sverige årsredovisningslagen inklusive förarbeten tillsammans med Redovisningsrådets rekommendation RR 6. Med ett principexempel kommer vi att beskriva hur klassificeringen påverkar redovisningen, och med utgångspunkt från de olika redovisningsmetoderna kommer vi att visa hur några vanliga nyckeltal i sin tur påverkas. Empiridelen avslutas med ett kapitel där vi redogör för den undersökning som vi utfört bland revisorer, leasegivare och leasetagare beträffande den praktiska tillämpningen av RR 6. Vår målsättning är att den följande läsningen både blir begriplig och intressant samt utmynnar i en allmän förståelse för den svenska leasingredovisningen. 6 Redovisningsrådet, RR 6 Redovisning av leasingavtal p 2, (juni, 1995) 7 Redovisningsrådet, utkast till rekommendation Redovisning av leasingavtal (juni 1998), bilaga 4 3

10 1.4 PROBLEMDISKUSSION Den förändring av redovisningspraxis som blir följden av en tillämpning av RR 6 är i vissa fall omfattande. Den största förändringen gäller tolkningen av huruvida ett avtal skall klassificeras som finansiellt eller operationellt samt hur ett finansiellt leasingavtal i sin tur skall redovisas. För leasetagarens del innebär ett finansiellt leasingavtal att det klassificeras som ett köp av det leasade objektet vad gäller rätten till avskrivning, medan operationell leasing jämställs med hyra. Skattemässigt innebär detta att leasingavtal som klassificeras som hyra är avdragsgilla i den takt leasingavgifterna betalas och vid lösen av leasingavtalet blir lösenbeloppet föremålets anskaffningsvärde. På detta anskaffningsvärde görs senare årliga avskrivningar såvida reglerna för förbrukningsmaterial inte blir aktuella. Vid finansiella leasingavtal klassificeras leasingobjektet som ett avbetalningsköp och leasingavgifterna är amorteringar (bara räntor och liknande blir avdragsgilla vid betalningarna). Leasingobjektet tas upp som en inventarie och skrivs av med årliga avskrivningar. Avskrivningarna blir en avdragsgill rörelsekostnad under året. Hur man praktiskt skall gå tillväga vid varje enskilt fall är inte självklart. Redovisare och revisorer har svårt att tolka rekommendationen när det gäller de finansiella leasingavtalen och hur dessa i sin tur skall redovisas i balansräkningen respektive resultaträkningen. Tillämpningen av RR 6 skall ske med utgångspunkt från de förhållanden och omständigheter som gäller för respektive avtalspart vilket kan medföra att ett och samma leasingavtal kan klassificeras olika hos parterna. I samband med införandet av RR 6 hävdade kritikerna att redovisning av leasingavtal som finansiella enligt RR 6 skulle få negativa konsekvenser på företagens nyckeltal, vilket i sin tur bland annat skulle kunna bidra till försämrade finansieringsmöjligheter för företagen i framtiden. En intressant frågeställning som uppkommer är hur redovisningen av finansiella och operationella leasingavtal påverkar företagens nyckeltal. 1.5 SYFTE Syftet med denna uppsats är: Att mot bakgrund av teoribildningar och lagstiftning på redovisningsområdet kortfattat beskriva innehållet i Redovisningsrådets fastställda rekommendation om redovisning av leasingavtal, RR6 (1995). Att förklara skillnaden mellan finansiella och operationella leasingavtal Att förklara principerna för redovisning av ett finansiellt leasingavtal och ett operationellt leasingavtal Att förklara hur valet av redovisningsmetod för leasing (finansiell respektive operationell leasing) påverkar finansiella nyckeltal för leasetagare och leasegivare. Att studera olika problem som uppstår vid den praktiska tillämpningen av Redovisningsrådets rekommendation RR 6 (1995). 1.6 AVGRÄNSNINGAR Vi har i detta arbete avgränsat oss till valet av redovisningsmetod när det gäller leasingavtalen och hur detta i sin tur påverkar nyckeltalen. Vi kommer att utgå från den fastställda rekommendationen RR 6 (juni 1995) och därför inte behandla det nya utkastet till rekommendation (juni 1998) som skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas från och med den 1 januari år Skattemässiga effekterna av olika leasingavtal kommer ej att redovisas, däremot kommer de vanligaste formerna av leasing (finansiella och operationella leasingavtal) att belysas. Vi kommer inte heller att studera speciella former av leasing såsom Sale- and lease back som är en form av lånetransaktion, partnerleasing som används för att utnyttja de mervärdesskatteknutna investeringsavdragen eller den egna investeringsfonden samt Double dip som används vid internationella affärer för att utnyttja olikheter i de båda inblandade ländernas skattelagstiftning. Eftersom 4

11 dessa former av leasing endast är till för att nyttja skattemässiga eller finansiella fördelar lämnar vi dem utan hänsyn i detta arbete. 5

12 Kap 2. METOD I detta kapitel redogörs för vilken forskningsansats, undersökningsansats och datainsamlingsmetod vi använt oss av vid uppsatsarbetet, samt vilka metodproblem som vi stött på under arbetets gång. 2.1 FORSKNINGSANSATS I denna undersökning har vi primärt försökt att beskriva och förklara de problem som leasingavtalens utformning medför när det gäller redovisning och tolkning av dessa. Vår forskning har baserats på en deduktiv ansats såtillvida som vi har utgått från de teorier och lagar som finns om leasing och därefter undersökt hur man tillämpar och tolkar dessa i verkligheten 8. Vi har haft ett analytiskt synsätt eftersom vi vill känna igen och isolera orsaken till leasingproblemet (det vill säga hur leasingavtalen redovisas och hur RR 6 tillämpas). 2.2 UNDERSÖKNINGSANSATS OCH DATAINSAMLINGSMETOD Såsom undersökningsansats har vi utgått från en skrivbordsundersökning eftersom det finns mycket material skrivet på detta område. Vi har använt dokument som datainsamlingsmetod. Vi började med att studera Redovisningsrådets rekommendation och de olika tolkningar som finns skrivna om leasingavtal. Vi gick sen vidare genom att även söka i de lagtexter som finns skrivna om leasing. Sökorden redovisning och leasing på Internet resulterade i ett antal användbara artiklar. Datainsamlingsmetoden ligger som grund för vår fortsatta undersökning. Syftet var att via sekundärdata få kunskap om den redovisningsmässiga behandlingen av leasingavtal. Vi har gjort en mindre surveyundersökning beträffande tolkningen av leasingavtalen och åsikter hos olika revisorer och företag. Survey-metoden är en samlingsterm för datainsamling med enkät och/eller intervju där själva undersökningen bygger på ögonblicksbilder av delar av verkligheten så kallade tvärsnittsstudier. 9 Syftet med undersökningen var att jämföra företag och se hur de tolkar RR 6 och redovisar leasingavtalen samt även undersöka revisorernas åsikter om hur leasingavtalen bör redovisas. Undersökningen har både beskrivande och explorativa inslag. Med det explorativa inslaget i surveyundersökningen vill vi väcka intresse för och påvisa de problemområden som föreligger inom den praktiska leasingredovisningen. Det beskrivande inslaget består i våra försök att översiktligt beskriva problemen vid den praktiska tillämpningen av RR 6. Vår avsikt med undersökningen var att utröna om det eventuellt föreligger tolkningssvårigheter vid tillämpningen av RR 6 samt utreda om de försämrade soliditetstalen kan bidra till valet av redovisningsmetod. Genom vår metod, en enkätundersökning, finns kvantitativa inslag där det insamlade materialet analyseras kvantitativt. Vi vill icke desto mindre påstå att vårt angreppssätt även har en kvalitativ karaktär, där vi försöker analysera och tolka data som inte meningsfullt kan kvantifieras, det vill säga uttryckas i sifferform. Kvalitativa metoder innebär en ringa grad av formalisering. Metoden har primärt ett förstående syfte där det centrala blir att samla in information för att få en djupare förståelse av det problemkomplex som studeras och för att beskriva helheten av det sammanhang som det inryms i. 10 Surveyundersökningen baserades på enkäter till 50 revisorer, 25 leasegivare och 25 leasetagare. Dessa selekterades ut slumpmässigt med hjälp av Upplysningscentralens (UC) programvara UC Select. Selekteringen omfattar hela Sverige och avser endast aktiebolag. Genom att göra urval av branschen revisorer och redovisningsbyråer i Sverige tog vi slumpmässigt ut de 50 första på listan. Urvalet av de 25 leasegivarna och 25 leasetagarna erhöll vi på liknande sätt genom branschurval för leasegivarna och 25 olika presumtiva leasetagare. Av urvalet av leasetagarna försökte vi hitta företag med varierande storlek från mindre aktiebolag till större koncerner. Undersökningen och våra slutsatser och kommentarer till denna redovisas i kapitel 6. För att tydliggöra för läsaren har vi valt att tvätta svaren något från 8 Finn Wiedersheim-Paul och Lars Torsten Eriksson, Att utreda, forska och rapportera, 1991, sid Finn Wiedersheim-Paul och Lars Torsten Eriksson, Att utreda, forska och rapportera, 1991, sid Idar Magne Holme och Bernt Krohn Solvang, Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder, 1997, sid 14 6

13 respondenterna. Det innebär att vi redigerat talspråk och meningsuppbyggnadsfel, för att tydligare belysa vad respon-denterna åsyftar i sina svar. Med ett principexempel beskrivs redovisningsmetoder för finansiella och operationella leasingavtal och hur dessa i sin tur påverkar nyckeltalen. Syftet var att belysa hur de olika redovisningsmetoderna påverkar de vanligaste nyckeltalen för både leasetagaren och leasegivaren och vilka konsekvenser detta kan få för företagen vid t.ex. ett ökat finansieringsbehov. 2.3 METODPROBLEM Svårigheter med undersökningen var att på revisionsföretagen nå ut till personal som kunde ge konkret information om leasing. Den tidpunkt (sommaren) som vår undersökning utfördes under visade sig mindre lämplig. Revisorerna var hårt ansatta med företagens årsredovisningar, bokslut och förberedelser för delårsbokslut. Detta arbete prioriterades före vår undersökning. Att få svar av personer på företagen som var insatta i RR 6 visade sig vara problematiskt. Svarsprocenten blev inte så hög som vi hoppats på, men från de svar som vi erhöll kan vi tolka att en viss osäkerhet råder vid den praktiska tillämpningen av RR 6. Nackdelen med postenkäter är att de är tidskrävande (distributionen tar tid och samtidigt måste respondenterna få en rimlig tid på sig att svara). Samtidigt föreligger en risk för låg svarsfrekvens. 11 Eftersom vårt uppsatsarbete sträckte sig över semestertider kan det ha bidragit till den låga svarsfrekvensen. Tiden därefter räckte inte till för uppföljning av dem som inte svarat. Genom att bifoga frankerade svarskuvert hoppades vi på att kunna motverka risken av för få svar. Den dåliga svarsfrekvensen innebär att undersökningen får karaktären av en explorativ undersökning. 11 Finn Wiedersheim-Paul och Lars Torsten Eriksson, Att utreda, forska och rapportera, 1991, sid 86 7

14 Kap 3. TEORI I detta kapitel kommer vi att behandla vad andra författare skrivit i ämnet redovisning av leasingavtal. Vi börjar med att skriva några ord om redovisningens syfte och ramverk för att därefter fördjupa oss i definitioner av tillgångar och skulder. Vi kommer vidare att beskriva avbetalningsköp och leasing, samt påvisa skillnader och likheter mellan dessa. Vi avslutar med att beröra vad som definierar finansiell och operationell leasing och vilka konflikter som kan uppstå vid tolkningen av avtalen. 3.1 REDOVISNINGENS SYFTE Det huvudsakliga syftet med redovisningsrapporter är enligt FASB (Financial Accounting Standards Board) att redovisningsrapporter skall förmedla information som är användbar för nuvarande och potentiella investerare och kreditgivare och andra användare som gör rationella investeringar, kreditgivningar och liknande beslut. 12 Vidare skall redovisningen vara begriplig för dem som har en hygglig förståelse för affärsmässiga aktiviteter och som är villiga att studera informationen med viss flit. Enligt Trueblood-kommittén skall den å andra sidan tillgodose behoven för dem som har begränsad tillgång till information och begränsad förmåga att tyda den. Viktiga redovisningsrapporter för förmedlandet av information i företag, vilka ingår i ett företags årsredovisning, är resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt motsvarande rapporter för koncernen. Tilläggsinformation om värderings- och avskriv-ningsprinciper, om viktiga händelser som inträffat m.m., redovisas i notapparat eller förvaltningsberättelse. När det gäller leasingavtal har man före 1997 hittat ledning i FAR nr 7 om hur avtalen skulle redovisas i dessa redovisningsrapporter. Leasingobjekten behövde aldrig tas upp i leasetagarens balansräkningen, om det inte förelåg en skyldighet att överta objektet, utan viss begränsad informationen skulle lämnas i förvaltningsberättelsen eller som not i balansräkningen. Syftet med den nya rekommendationen RR 6 är att ge användarna en mer användbar och begriplig bild av företagets periodresultat genom att ta upp finansiella leasingavtal i leasetagarens balansräkning. Man får enligt Redovisningsrådet en mer rättvisande bild av företagens resultat och ställning jämfört med tidigare redovisning av avtalen. 3.2 REDOVISNINGENS POSTULAT Det finns inom redovisningen vissa postulat (antaganden, axiom) som avspeglar företagens relationer till dess omvärld. Dessa postulat som ligger till grund för informationsgivningen är redovisningsenhet, monetär enhet, utbytespriser, kontinuitet och tidsperiod. 13 Vi kommer nedan att beskriva hur dessa postulat förhåller sig till RR Redovisningsenhet Begreppet redovisningsenhet används för att definiera vilken redovisningsenhet informationen som lämnas i redovisningsrapporterna avser. Det kan t.ex. handla om koncernen, moderföretaget, dotterföretaget eller resultatenheten. Enligt RR 6 behöver endast koncernen följa rekommendationen. I RR 6 p. 31 hittar man en avgränsning till att redovisning enligt rekommendationen inte alltid är praktiskt genomförbar i juridiska enheter (enskilda företag) på grund av att särskilda regler för beskattning på basis av en sådan redovisning saknas eller är ofullständiga. Juridiska personer har således möjlighet att redovisa finansiella avtal såsom operationella. Det är därför viktigt att det klart framgår av redovisningen vilken enhet den lämnade informationen gäller för Monetär enhet Redovisningen mäter, registrerar och rapporterar händelser i företaget i mätenheten pengar (i Sverige kronor). Eftersom kronans värde varierar över tiden kan detta skapa problem i företagens redovisningsrapporter. Ett penningbelopps värde beror på när i tiden det mäts. Eftersom ett finansiellt 12 Vernon Kam, Accounting theory second edition, 1990, kap 2, s Vernon Kam, Accounting theory second edition, 1990, kap 2, s

15 leasingavtals penningbelopp avser framtida skulder och intäkter har man in RR6 lagt in i rekommendationen att penningbeloppen skall nuvärdesberäknas det vill säga diskonteras vid värdering av leasingobjektet Utbytespriser Redovisningsrapporter baseras på historiska värden, nuvärden eller återanskaffnings-värden. Varans ursprungliga pris vid förvärv eller tillverkning (anskaffningspris) är historiska värden medan nuvärdet är knutet till ett diskonterat nuvärde av framtida betalningsströmmar hänförliga till ett visst objekt. Återanskaffningsvärde är det aktuella värde varan har på inköpsmarknaden för en likvärdig vara. Ett dominerande inslag i den konventionella redovisningsmodellen är att redovisningen baseras på historiska värden. I RR 6 nuvärdesberäknas leasingobjektet Going-concern, kontinuitet Såvida inget annat är känt, anses den ekonomiska enheten leva ett evigt liv. 14 För redovisningen har detta en betydande påverkan bland annat när det gäller värdering av tillgångar och skulder i balansräkningen samt intäkter och kostnader i resultaträkningen. RR 6 följer detta postulat eftersom tillgångarna och skulderna skall värderas som om enheten kommer att leva vidare i evig tid Tidsperiod De ekonomiska transaktioner som förekommer i en enhet delas upp i redovisnings-perioder. Redovisningen mäter dessa transaktioner efter den tidsperiod de uppstår i oavsett tidpunkt för betalning. Man periodiserar således inkomster och utgifter. RR 6 följer även detta postulat eftersom både inkomster och utgifter hänförliga till leasing-avtalet skall periodiseras med hänsyn till leasingavtalets löptid. 14 ÅRL (1995:1554), 2 kap 4 9

16 3.3 REDOVISNINGENS KVALITATIVA EGENSKAPER Vissa kvalitetskrav - eller kvalitativa kriterier - på redovisningens utformning har formulerats med utgångspunkt från användarens informationsbehov. Det övergripande kriteriet är att redovisningen skall vara relevant varmed helt enkelt menas att den skall vara användbar i någon mening. Begreppet relevans har emellertid olika aspekter. Man måste också beakta den restriktion som ligger i kostnaden för att producera och kommunicera informationen. Slutligen har man formulerat vissa kvalitativa kriterier som kan antas ha samband med kravet på relevans. 15 Redovisningen skall innehålla relevant och reliabel information men även vara jämförbar, begriplig och väsentlig. Vi kommer nedan att beskriva de olika begreppen närmare samt jämföra dem med RR 6. Se även figur 1. Restriktion Huvudkriterium Informationsekonomi Relevans Andra kriterier Verifierbarhet Validitet Jämförbarhet Figur 1. Kvalitativa kriterier Relevans Huvudkriteriet är att informationen skall vara relevant. Begreppet har getts en mer eller mindre vid innebörd men en vanlig uppfattning är att det till sist handlar om användbarhet för beslut. Med relevans menas att redovisningen skall ha prognosvärde för framtiden och feedback (återföring) så att redovisaren skall kunna kontrollera värdena i efterhand, samt att redovisningen skall vara aktuell. Genom RR 6 ökar relevansen i rapporterna eftersom man får en mer rättvisande bild av framtida betalningsströmmar och korrektare soliditetstal. De två huvudaspekterna på relevans, prognos- och återföringsrelevans, kompletteras med begriplighet, väsentlighet och aktualitet, som anses vara minimikraven på relevans Validitet Validitet innebär att det finns en överensstämmelse mellan språk och verklighet, att redovisningen återger de aspekter av verkligheten som den avser att återge. Liksom för relevans har man formulerat vissa kriterier som snarast kan betraktas som minimikrav på validitet. Två sådana kriterier är neutralitet och substans över form. Kravet på neutralitet innebär att det - trots svårigheten att avgöra vad validitet egentligen innebär - skall finnas en strävan att på bästa möjliga sätt återge verkligheten som man uppfattar den. Det innebär även att en intressent inte skall gynnas framför en annan vid informationsgivningen. I sammanhanget brukar man även innefatta kravet på rimlig försiktighet vid värdering av tillgångar och skulder. För att få en rättvisande bild av verkligheten vill man genom RR 6 ta upp finansiella avtal i leasetagarens balansräkning. Med substans över form menas att om en affärshändelse har en ekonomisk innebörd som skiljer sig från dess formella juridiska innebörd, så bör man redovisa efter substansen, det vill säga efter den ekonomiska innebörden av händelsen, och inte efter den juridiska formen. Reglerna i RR 6 för redovisning av finansiell leasing är ett av de mest betydelsefulla exemplen på redovisningsregler som bygger på principen substance over form Verifierbarhet Verifiera kommer från det latinska ordet versus som betyder sann och den betydelse som ligger närmast till hands i redovisningssammanhang är att man kan verifiera sanningshalten av ett mått med någon form 15 Dag Smith, Redovisningens språk, 1997 kap 2.2 s Dag Smith, Redovisningens språk, 1997 kap 2.2 s Redovisningsrådet, RR 6 Redovisning av leasingavtal, 1995, bilaga 3 10

17 av bevis, med en verifikation. 18 Således anses anskaffningsvärdet av en maskin vara verifierbart, eftersom det kan stödjas av inköpsfaktura och verifikationer på frakt och andra hemtagningskostnader Jämförbarhet Med jämförbarhet menas att informationen i rapporterna skall kunna jämföras mellan olika företag. Eftersom Redovisningsrådet anser att den förändring av redovisnings-praxis som blir följden av en tillämpning av RR 6 i vissa avseenden är omfattande har man tillåtit ett avsteg från RR 5, Redovisning av byte av redovisningsprincip. Enligt RR 6 p. 39 kan företagen fortsätta att redovisa leasingavtal som är ingångna före 1 januari 1997 utan att ta hänsyn till klassificeringen i operationella och finansiella avtal och endast informera om detta i not i balansräkningen. Med andra ord berörs endast nya avtal av rekommendationen. Detta kan medföra att ett företag som ingått ett leasingavtal redovisar sitt avtal som operationellt medan ett företag som ingått leasingavtal måste ta upp detta som finansiellt. Jämförelse emellan dessa företag blir således missvisande. Eftersom leasingavtal ofta löper över en lång period är detta ett problem som kommer att följa företagen ett antal år framöver beroende på hur rekommendationen följs Begriplighet Med begriplighet menas att en rapport skall innehålla sådan information som användaren kan tolka på ett korrekt sätt. Rapporten skall inte innehålla information som kan misstolkas eller är missvisande för användaren. Genom RR 6 skärps kraven på notupplysning när det gäller leasingavtalen och därigenom ökar begripligheten. Man kan således lättare utläsa av rapporten vilka framtida åtaganden företagen har, samt storleken av leasingtillgångarna. 18 Dag Smith, Redovisningens språk, 1997 s 28 11

18 3.3.6 Materialitet, väsentlighet Med väsentlighet menas att rapporterna inte skall kosta mer än de smakar. Kostnaden för att ta fram redovisningsrapporten får inte överstiga nyttan med rapporten. Här uppstår en konflikt när det gäller strikt användning av RR 6. Kritikerna menar att de små företagen blir utlämnade till revisorernas expertis. De tvingas att ta fram rapporter som kostar mer än de smakar. Eftersom RR 6 p. 31 tillåter företag att göra avsteg från rekommendationen kan detta innebära att de små företagen kommer att vilja tolka alla leasingavtal som operationella. Vi kommer i vår empiriska undersökning fördjupa oss i denna frågeställning för att analysera hur företagen generellt tolkar avtalen och om tolkningen påverkas av väsentligheten i rapporterna. 3.4 DEFINITION AV TILLGÅNG OCH SKULD De huvudsakliga kännetecknen för en tillgång. Förtjänstmöjligheter eller framtida ekonomiska vinster är det väsentligaste kännetecknet för en tillgång. Det kan beskrivas som den begränsade kapaciteten hos enheten att anskaffa förtjänster eller vinster. Ytterligare kännetecken är konverterbarheten till, eller mätbarheten i, pengar samt rättigheten till framtida förtjänstmöjligheter: Tillgångar är mätbara sannolika framtida ekonomiska förtjänster Åtkomstkontroll; företaget skall äga eller kontrollera resursen Resultatet från tidigare transaktioner och händelser Samtliga dessa kriterier skall vara uppfyllda för att resursen ifråga skall anses utgöra en tillgång. FASB (1985, p. 25) definierar tillgångar som sannolika framtida vinster erhållna eller kontrollerade av en viss enhet som ett resultat av tidigare transaktioner och händelser. 19 Kontroll är ett väsentligt kännetecken för en tillgång. FASB definierar kontrollkonceptet på följande sätt: Definitioner av tillgångar kräver att åtkomsten till framtida vinster kontrolleras av enheten. Kontroll innebär i detta sammanhang förmågan att erhålla de ekonomiska vinsterna från tillgången och att begränsa åtkomsten för andra. Det måste alltså finnas något specifik rättighet till framtida intäkter eller utnyttjande av produktionsresurser. 20 Kravet på mätbarhet återfinns i alla kriterier för identifiering av en tillgång. Med andra ord, om det inte är möjligt att mäta egenskapen hos tillgången med tillräckligt trovärdighet diskvalificeras denna som tillgång. Mätbarheten är därför ett väsentligt kännetecken för en tillgång. Detta innebär också att för att bli mätbar bör tillgången kunna separeras från övriga händelser och objekt De huvudsakliga kännetecknen för en skuld. Det finns tre kriterier som skall vara uppfyllda för att en förpliktelse skall anses utgöra en skuld: 21 Förpliktelsen skall innebära en skyldighet att i framtiden leverera eller upplåta resurser till en utomstående part Företaget har ingen eller ringa möjlighet att undvika förpliktelsen Förpliktelsen har uppkommit som en följd av en transaktion eller händelse FASB, p. 6 definierar skulder på följande sätt: Skulder är troliga framtida uppoffringar av ekonomiska fördelar som uppstår från nuvarande skyldigheter i en viss enhet för att överföra tillgångar eller ombesörja 19 M R Mathews och M H Perera, Accounting theory & development, 1996, kap 8 s Kam Vernon, Accounting theory second edition, 1990, kap 4 21 Dag Smith, Redovisningens språk, 1997 kap 10.1 s

19 tjänster till andra enheter i framtiden som ett resultat av tidigare transaktioner eller händelser. 22 En skuld skall särredovisas i en finansiell rapport endast när: det är troligt att en framtida tjänsteuppoffring eller ekonomisk framtida förmån kommer att krävas. skuldbeloppet kan mätas tillförlitligt 3.5 DEFINITION AV AVBETALNINGSKÖP OCH LEASING Avbetalningsköp Utmärkande för ett avbetalningsköp är att krediten beviljas i samband med överlåtelse av egendomen. Köparen betalar en viss del av köpeskillingen, sedan han fått egendomen i sin besittning. Egendomen utgör säkerhet för köparens förpliktelser. Vid avtalsbrott från köparens sida kan egendomen återtas av säljaren. Ofta överlåter säljaren mot visst vederlag sin fordran på köparen på grund av köpet till en särskild finansiär. När köparen har betalat hela köpeskillingen till kreditgivaren övergår äganderätten av egendomen tillfullo till köparen. Lagen om avbetalningsköp (1915:219) ligger till grund för tvister som kan uppstå och åsyftar till att skydda konsumenten, men gäller oavsett vilka parter som är inblandade. Lagen behandlar i huvudsak avveckling av köp vid utebliven betalning från köparens sida. 23 Avbetalningsköp och finansiell leasing redovisas i princip på samma sätt Leasing Leasing innebär långtidsuthyrning och utgör en alternativ finansieringsform vid sidan av avbetalningsköp och lån. Främst rör det sig om uthyrning av lös egendom såsom maskiner och fordon men avtalen kan även gälla fast egendom. De vanligaste formerna av leasingavtal är finansiella och operationella. När de gäller de finansiella leasingavtalen kan gränsdragningen mellan leasing och avbetalningsköp i många fall vara svår. Enligt 1 lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. liksom 3 konsumentkreditlagen skall ett avtal som rubriceras som ett leasingavtal ändå behandlas som ett avbetalningsköp om avsikten med avtalet är att den s.k. hyrestagaren så småningom skall bli ägare av den hyrda egendomen (förutsatt att övriga kännetecken på ett avbetalningsköp är uppfyllda). Det väsentliga är alltså parternas syfte med avtalen. Omständigheter i avtalet som tyder på att parterna i själva verket avsett ett avbetalningsköp är t.ex. att de avtalade hyresbeloppen är så höga att de inte rimligen kan utgöra ersättning för enbart en rätt att använda egendomen i fråga. En viktig omständighet är just det pris som angivits i en eventuell klausul om köpoption. Är detta pris lägre än egendomens verkliga värde för tiden för köpet anses det ursprungliga hyresavtalet i stället vara ett avtal om avbetalningsköp. I dessa fall har ju i realiteten leasingavgiften tillgodoräknats hyrestagaren som en del av köpeskillingen när han i sinom tid begagnar sin optionsrätt. Däremot är inte redan förekomsten av en options-klausul tillräcklig för att avtalet skall bedömas som ett avbetalningsköp (förutsatt att klausulen är utformad som en rätt för hyrestagaren att om han vill köpa den hyrda utrustningen. Innebär klausulen i stället en köpplikt är det fråga om ett avbetalningsköp). Inte heller rätten för hyrestagaren att efter den avtalade hyresperiodens utgång få förlänga hyresperioden mot en kraftig reducerad avgift kan anses diskvalificera avtalet såsom ett leasingavtal. I dessa fall saknar hyrestagaren fortfarande rätten att förfoga över den hyrda egendomen (han får t.ex. inte sälja eller pantsätta det) och rätten till eventuell försäkring på grund av att den hyrda egendomen förstörts eller skadats tillkommer uthyraren liksom tidigare. Uthyraren har också fortsatt rätt till hyra om än en låg sådan. 25 Avtalets formella beteckning är således inte avgörande utan framför allt avtalets ekonomiska syfte. 22 Ahmed Riahi Belkaoui, Accounting theory, third edition, Carl Martin Roos, Civilrättens grunder, 1975, kap Birgitta Jönsson Lundmark, Balans nr 8-9/95, Ingrid Arnesdotter, Finansiell leasing,

20 3.5.3 Konsekvenser av leasing kontra lånefinansierat köp Det förekommer ofta att ett företag hyr ( leasar ) en tillgång under sådana villkor att avtalet är att jämställa med ett lånefinansierat köp. En redovisning av avtalet som ett hyresavtal ger emellertid väsentligt annorlunda konsekvenser i redovisningen än om företaget hade köpt tillgången och lånefinansierat köpet. Enligt RR 6 skall därför sådana avtal inte redovisas som hyresavtal utan som om företaget hade köpt tillgången och lånefinansierat köpet. Ett sådant tillvägagångssätt brukar beskrivas som att man redovisar efter substansen snarare än efter formen av en affärshändelse, vilket är ett av minimikraven på validitet. Redovisningsrådet har därför föreskrivit eller rekommenderat att leasingavtal som är att jämställa med lånefinansierade köp skall redovisas som sådana. Ett sådant leasingavtal brukar kallas för ett finansiellt leasingavtal till skillnad från ett operationellt leasingavtal, som redovisas som ett vanligt hyresavtal Leasing som finansieringsform Leasing är ett alternativ till kontantbetalning, betalning med hjälp av lån och avbetalningsköp. Frågan man kan ställa sig är vilka för- och nackdelar leasing har i jämförelse med dessa alternativ? Nedan är en schematisk uppställning av kraven som ställs vid de olika finansieringsformerna banklån, avbetalningsköp och leasing. Modellen är endast en översiktlig skiss av verkligheten, så vissa variationer kan finnas. Säkerhet krävs: Handpenning krävs: Banklån Ja Nej Avbetalningsköp Nej Ja Leasing Nej Nej Figur 2. Översikt av banklån, avbetalningsköp och leasing 27 Vid leasing och banklån behövs oftast ingen handpenning som vid avbetalningsköp. Inte heller behöver leasetagaren vid leasing kunna prestera någon säkerhet eftersom finansieringsbolaget är ägare till den uthyrda utrustningen och därmed har säkerheten i leasingobjekten. Detsamma gäller vid ett avbetalningsköp men inte vid banklån. Till leasingens fördelar hör att det blir möjligt för ett företag som inte kan ställa erforderlig säkerhet för ett banklån och inte har tillräckligt med likvida medel för att betala handpenningen vid ett avbetalningsköp att ändå kunna investera i modern utrustning. Detta kan i sin tur leda till ökad produktion och ökad vinst. En nackdel är dock att leasingavtalen normalt inte kan sägas upp i förtid. Företagen kan därför inte byta utrustning under leasingperioden annat än med finansieringsbolagets välvilliga medverkan. 3.6 DEFINITION AV FINANSIELL OCH OPERATIONELL LEASING Ett leasingavtal är normalt ett avtal enligt vilken en leasegivare på avtalade villkor under en avtalad tidsperiod ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot leasingavgifter Finansiella leasingavtal Definitionen av begreppet finansiellt leasingavtal i RR 6 motsvarar den i IAS 17. Ett finansiellt 26 Dag Smith, Redovisningens språk, 1997 kap 10.2 s Ingrid Arnesdotter, Finansiell leasing,

Redovisningsnyheter. Finansiell leasing. Sara Fornelius. Redovisningsspecialist PwC

Redovisningsnyheter. Finansiell leasing. Sara Fornelius. Redovisningsspecialist PwC Redovisningsnyheter Finansiell leasing Sara Fornelius Redovisningsspecialist PwC 2016-02-08 Agenda 1. Definition 2. Klassificering 3. Redovisning 4. Upplysningar 1. Definition Regelverk K3 K2 Kapitel 20.

Läs mer

Redovisning av leasingavtal

Redovisning av leasingavtal 1 (13) Redovisning av leasingavtal Tillämpning och inriktning Introduktion Bokföringsnämnden (BFN) har i sina allmänna råd om redovisning av leasingavtal (BFNAR 2000:4) angett hur Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

Leasingavtal, Avsnitt 10 145. 10.1 RR 6:99 Leasingavtal

Leasingavtal, Avsnitt 10 145. 10.1 RR 6:99 Leasingavtal Leasingavtal, Avsnitt 10 145 10 Leasingavtal Rekommendationen behandlar redovisning av samtliga leasingavtal med undantag för avtal avseende exploatering och utnyttjande av naturresurser samt olika licensavtal,

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 1

Rekommendationer - BFN R 1 Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,

Läs mer

Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013

Rekommendation 13.2. Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013 Rekommendation 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av hyres- och leasingavtal. Rekommendationen gäller avtal enligt vilka rätten

Läs mer

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER Rådet har beslutat om följande uppdateringar av RFR 2 som ännu inte har förts in i rekommendationen i avvaktan på att EU godkänner de nya/ändrade

Läs mer

1 Principer för inkomstbeskattningen

1 Principer för inkomstbeskattningen 19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo

Läs mer

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel REKOMMENDATION 14.1 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel December 2006 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av byten av redovisningsprinciper,

Läs mer

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

9 Byte av redovisningsprincip

9 Byte av redovisningsprincip Byte av redovisningsprincip, Avsnitt 9 139 9 Byte av redovisningsprincip Tillämpningsområde Sammanfattning 9.1 RR 5 Redovisning av byte av redovisningsprincip Rekommendationen RR 5 behandlar hur effekten

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Borgvik Fibernät Ekonomisk Förening, får härmed avge årsredovisning för 2014. Allmänt om verksamheten Föreningen har till ändamål

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags finansiella rapporter inte beskrivas

Läs mer

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15

Anpassningar av redovisningsföreskrifterna. leasing som operationell 2007-05-15 Anpassningar av redovisningsföreskrifterna för leasegivare som redovisar finansiell leasing som operationell 2007-05-15 Förslagspromemoria 4 om ändringar i redovisningsföreskrifterna för 2007 INNEHÅLL

Läs mer

Redovisning av lånekostnader

Redovisning av lånekostnader REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två

Läs mer

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Årsredovisning för. Friskis & Svettis 848000-7130. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Friskis & Svettis 848000-7130. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Friskis & Svettis Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får

Läs mer

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G K O N C E R N R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G K O N C E R N R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G och K O N C E R N R E D O V I S N I N G för Easyfill AB (publ) Org.nr. Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Granskning av tillämpning av god redovisningssed. Region Skåne

Granskning av tillämpning av god redovisningssed. Region Skåne Granskning av tillämpning av god redovisningssed Region Skåne Genomförd på uppdrag av revisorerna 7 september 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 2 2 INLEDNING... 2 2.1 Syfte och avgränsning...2

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01 -- 2013-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Amago Capital AB (publ) Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01 -- 2012-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för SchoolSoft Svenska AB Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01 -- 2010-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

Granskning av hantering av leasing

Granskning av hantering av leasing www.pwc.se Revisionsrapport Carin Hultgren Cert. kommunal revisor Jenny Nyholm Granskning av hantering av leasing Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 2 2. Inledning... 3

Läs mer

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening

Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Årsredovisning för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Fjällbete i Åredalen Ekonomisk förening 1(8) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Fjällbete i Åredalen Ekonomisk

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson

Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson Utredning Alternativa lösningar för hyresavtal och ägande av Monteliusgården Ansvariga: Torstein Tysklind och Petter Börjesson Bakgrund o syfte. Gagnefsbostäder AB (GBAB) har köpt fastigheten Monteliusgården

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Formtoppen Höllvikens Atlet Club Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01--2015-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

BRF GLADA LAXEN. Org.nr ÅRSREDOVISNING 2014

BRF GLADA LAXEN. Org.nr ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för Brf Glada Laxen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Årsredovisningen omfattar 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 3 RESULTATRÄKNING 4 BALANSRÄKNING

Läs mer

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll

Läs mer

Leasing. Bör dagens redovisning av leasingavtal förändras? Magisteruppsats Daniel Bengtsson, 810505 Andreas Johansson, 820102. Handledare: Mats Strid

Leasing. Bör dagens redovisning av leasingavtal förändras? Magisteruppsats Daniel Bengtsson, 810505 Andreas Johansson, 820102. Handledare: Mats Strid Leasing Bör dagens redovisning av leasingavtal förändras? Magisteruppsats Daniel Bengtsson, 810505 Andreas Johansson, 820102 Handledare: Mats Strid Företagsekonomi - Redovisning HT2005 Sammanfattning Examensarbete

Läs mer

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014

INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 INFORMATION TILL FRII S MEDLEMS- ORGANISATIONER K3 - nytt regelverk för redovisning i större enheter från och med årsredovisning för 2014 Nedan lämnas en kortfattad beskrivning av K3-regelverket och dess

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Delårsrapportering Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Annan normgivning... 2 Lagregler och allmänna råd (BFNAR 2002:5)... 2 Tillämplighet... 2 Skyldighet

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33)

Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33) Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM Stockholm 18 augusti 2016 Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33) FAR har beretts

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Årsredovisning. Objekt Teknik Stockholm AB

Årsredovisning. Objekt Teknik Stockholm AB Årsredovisning för Objekt Teknik Stockholm AB Räkenskapsåret 2008 Objekt Teknik Stockholm AB 1(9) Styrelsen för Objekt Teknik Stockholm AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2008. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Allmänna råd - BFNAR 1999:1

Allmänna råd - BFNAR 1999:1 Allmänna råd - BFNAR 1999:1 Bokföringsnämndens allmänna råd om fusion av helägt aktiebolag; beslutade den 27 oktober 1999. Bokföringsnämnden lämnar följande allmänna råd om redovisning av fusion av helägt

Läs mer

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx

Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx Sida 1(5) 2005-09-19 Regeringsrätten Box 2293 103 17 Stockholm Yttrande i Regeringsrättens mål nr xxxx-xx YTTRANDE Den avsättning för gratifikationer som xxxxxxxx xxxxxxxxx XX gjort i bokslutet för räkenskapsåret

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening

Årsredovisning. Västra Kållandsö VA ekonomisk förening Årsredovisning för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening 769622-6120 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Västra Kållandsö VA ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013.

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Växjö Golfklubb Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2016-01-01-2016-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag God sed i finansbolag FF3 Redovisning av leasing + Bilaga FINANSBOLAGENS FÖRENING God sed i finansbolag Finansbolagens Förening är en branschorganisation för finansbolag. Föreningens ändamål att verka

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation

Läs mer

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE

FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE 1(9) FRISKIS & SVETTIS IF SÖDERTÄLJE Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Hjo Segelsällskap Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01--2013-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym Luleå tekniska universitet Inst för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap Lars Lassinantti (uppgift 1, 2, 5) Anna Vikström (uppgift 3, 4, 6) Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323

Läs mer

Arsredovisning 769604-8953. Räkenskapsåret 2006-01-01-2006-12-31

Arsredovisning 769604-8953. Räkenskapsåret 2006-01-01-2006-12-31 Arsredovisning för 769604-8953 (I '~ Räkenskapsåret 2006-01-01-2006-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 2-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 5 Resultaträkning 6 Balansräkning

Läs mer

Rapport avseende Investeringar. December 2004

Rapport avseende Investeringar. December 2004 Rapport avseende Investeringar. December 2004 Innehåll Inledning...1 Risker i redovisning av investeringar...2 Granskningsansats...3 Utfört arbete...4 Iakttagelser...5 Slutsats...7 Inledning Enligt den

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017 Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter 2017 K2 K3 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

ARSREDOVISNING RINGARLAN AB

ARSREDOVISNING RINGARLAN AB ARSREDVISNING 2010-05-01-2011-04-30 RINGARLAN AB FÖRVAL TNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Ringärian AB får härmed avlämna årsredovisning för tiden 2010-05-01 till och med 2011-04-30. Bolagsuppgifter Bolagets

Läs mer

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3

En snabbguide i K2. Förenklat regelverk för redovisning. kpmg.se/k2k3 En snabbguide i K2 Förenklat regelverk för redovisning kpmg.se/k2k3 K2 förenklat regelverk för redovisning Vad innebär det förenklade redovisningsregelverket K2? Hur skiljer det sig från K3 och den äldre

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ. Susanne Weinberg

FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ. Susanne Weinberg FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ Susanne Weinberg Redovisningens förtrollade värld Med fokus på externredovisning Redovisning Bokföring Redovisning Externredovisning Enskilda bolag (i Sverige skattekoppling)

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Glada Laxen Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014

DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars 2014 DELÅRSRAPPORT 1 januari 31 mars Perioden januari - mars i sammandrag Nettoomsättningen för perioden januari - mars blev 41,1 (34,4) Rörelseresultatet för årets första kvartal uppgick till +1,8 (-2,1) Resultatet

Läs mer

Hundstallet i Sverige AB

Hundstallet i Sverige AB Årsredovisning för Hundstallet i Sverige AB Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Hundstallet i Sverige AB, får härmed avge årsredovisning för 2014 Allmänt om verksamheten

Läs mer

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30.

Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och kapitel 12 om finansiella instrument (K3). Remiss 2012-09-13 Dnr 07-30. Göteborgs universitet YTTRANDE Handelshögskolan 2012-10-22 Företagsekonomiska institutionen Bokföringsnämnden Box 6751 113 85 STOCKHOLM Remissvar avseende Bokföringsnämndens förslag till kapitel 11 och

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31.

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. o ARS REDOVISNING för Göteborg Beachvolley Club Org.nr.857208-7271 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträking

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Effnet AB

ÅRSREDOVISNING. Effnet AB ÅRSREDOVISNING 2010 för Effnet AB Årsredovisning omfattar: Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Tilläggsupplysningar 5 Effnet AB Årsredovisning 2010 Sida 2 / 7 Styrelsen och

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer