INLEDNING TILL. Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik).

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Konsumentpriser och indexberäkningar / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1931/1959, / utgiven av Socialstyrelsen. Parallelltitel på engelska: Consumer prices and index computations. - Med innehållsförteckning och sammanfattning på engelska. Föregångare: Konsumentprisindex / Socialstyrelsen. Stockholm, Täckningsår: 1954:juli Detaljpriser och indexberäkningar åren / Socialstyrelsen. Stockholm, (Sveriges officiella statistik). Efterföljare: Serierna Konsumentprisindex och Konsumentprisindextal inom Statistiska meddelanden, undergrupp P, har serierna koden P 14 (Konsumentprisindex) och P 15 (Konsumentprisindextal), : PR 14, resp. PR 15 (tryckt version). Fr.o.m är serierna PR 14 och PR 15 fritt tillgängliga på SCB:s webbplats. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och del II publicerade t.o.m. år 1950 / Statistiska centralbyrån. Stockholm, Konsumentpriser och indexberäkningar (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) urn:nbn:se:scb-kpi-1973

3 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Konsumentpriser och indexberäkningar 1973 STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM

4 OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Consumer Prices and Index Computations 1973 Form för hänvisning. Konsumentpriser och indexberäkningar 1973 (SOS). Statistiska centralbyrån. Stockholm Årspublikationen Konsumentpriser och indexberäkningar utges inom serien Sveriges officiella statistik. Årgångarna 1931/59, 1960 och 1961 utgavs av socialstyrelsen, årgångarna har utgivits av statistiska centralbyrån. Published by the National Central Bureau of Statistics, S Stockholm Allmänna Förlaget ISBN Printed in Sweden Tryckindustri AB Stockholm 1974 Suggested citation. Consumer Prices and Index Computations 1973 (SOS). National Central Bureau of Statistics. Stockholm The annual report on Consumer Prices and Index Computations is published within the series of Official Statistics of Sweden. The reports of 1931/59, 1960 and 1961 were published by the Social Welfare Board; the reports of by the National Central Bureau of Statistics.

5 3 Förord Preface Till grund för beräkningen av konsumentprisindex ligger ett stort antal prisuppgifter på varor och tjänster för privat konsumtion. Då det föreligger ett behov av lättillgängliga prisuppgifter användbara för jämförelser över både längre och kortare tidsperioder utger statistiska centralbyrån årliga prisöversikter vilka ansluter till de översikter som för tiden tom år 1961 utgavs av socialstyrelsen, årligen eller för längre perioder. Föreliggande prisöversikt»konsumentpriser och indexberäkningar 1973» har utarbetats av förste aktuarie Lena Linden under ledning av byrådirektör Hugo Johannesson. Stockholm i juni 1974 INGVAR OHLSSON Gunnar Stolpe

6 4 Innehåll 7 Sammanfattning på engelska 9 Inledning Contents 9 1. Konsumentprisindex Nettoprisindex Basbelopp och pensionspristal m m 16 Källhänvisningar 19 List of terms Summary Introduction 1. Consumer Price Index 2. Net Price Index 3. Basic Amount and National Pension Index etc List of sources List of terms Tabeller Årsmedelpriser för representantvaror i konsumentprisindex 1972 och Varor med säsongvarierande priser; noterade medelpriser (kr) per månad Konsumentprisindex 1950 april 1974 (1949 = 100) Årsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (1949 = 100) Långtidsindextal för december för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (december föregående år = 100) Långtidsindextal för huvudgrupperna i konsumentprisindex (1949 = 100) Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex, Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade tjänster, december (juni 1954 = 100) Indextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex januari december 1973 (december 1972 = 100) Förändringar i promille i indextalen från månad till månad för de i konsumentprisindex ingående huvudgrupperna under perioden december 1972 april Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknad till 1959 = 100 Tables 1. Average annual prices for goods and services included in Consumer Price Index 1972 and Goods with seasonal price variations; average monthly prices Consumer Price Index 1950 April 1974 (1949 = 100) 4. Annual index averages for main groups and subgroups in Consumer Price Index (1949 = 100) 5. Long-term index for December for main groups and subgroups in Consumer Price Index (preceding December = 100) 6. Long-term index for main groups in Consumer Price Index (1949 = 100) 7. Weights for main groups in Consumer Price Index, long-term index, Index numbers for certain services included in Consumer Price Index, December (June 1954 = 100) 9. Index numbers for main groups and subgroups in Consumer Price Index, January December 1973 (December 1972 = 100) 10. Monthly changes of index numbers for main groups in Consumer Price Index, December 1972 April Promille numbers 11. Net Price Index and Consumer Price Index (annual averages) recalculated to 1959 = 100

7 Årsserier för nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI) med december föregående år = 100 samt långtidsindex för december med 1959 = Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Koefficienter för omräkning av prisnivån på konsumtionsvaror åren till år Annual series for Net Price Index (NPI) and Consumer Price Index (KPI) with the preceding December = 100 and long-term index for December with 1959 = Basic Amount according to the National Insurance Act Coefficients for recalculating consumer prices from the years to those for 1973 Diagram Konsumentprisindex , årsmedeltal (1949 = 100) De årliga procentuella förändringarna i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december Konsumentprisindex december 1968 mars 1974, månadstal för totalindex och huvudgrupper (1949 = 100) Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex, 1955, 1960, 1965, 1970, 1973 Charts 1. Consumer Price Index , annual averages (1949 = 100) 2. The annual percentage changes of the Consumer Price Index and the Net Price Index according to long-term index for December 3. Consumer Price Index December 1968 March 1974, monthly numbers for total index and main groups (1949 = 100) 4. Weights for main groups in Consumer Price Index, long-term index, 1955, 1960, 1965, 1970, 1973 Symboler använda i tabellerna Explanation of symbols» o r Upprepning Intet finns att redovisa Mindre än hälften av den använda enheten Uppgiften inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges Reviderad uppgift Repetition Magnitude nil Magnitude less than employed Data not available Revised data half of unit

8

9 7 Summary Since July 1954 a Consumer Price Index is regularly calculated as a measure of the retail price movements in Sweden. Before 1954 cost-of-living indices (July 1914=100 and 1935 = 100) and a consumption price index (1935=100) were calculated by the Swedish Social Welfare Board. Continuations of these series are derived from the present Consumer Price Index by use of conversion factors. In May 1965 a Net Price Index was first published. It is a retail price index which excludes indirect taxes and includes subsidies. For further information about the older indices and a more penetrating study of the construction of the Consumer Price Index reference is made to»consumer Prices and Index Computations » (Official Statistics of Sweden). Consumer Price Index The Consumer Price Index was started in July 1954 and has 1949 (the entire year) as its base. This index is meant to measure the price changes for the total private consumption in the domestic market. The Consumer Price Index numbers for the months of January December are calculated on weights based on the value of the total private consumption in the domestic market during the preceding year recalculated to the December prices that year. This index is called the short-term index. It is the official one published with base 1949=100. For the month of December another index, the long-term index, is calculated based on weights depending on the value of the consumption during the current year recalculated to the December prices of the previous year. In addition to this the long-term index may differ from the shortterm index due to better information on the price development being available when calculating the long-term index. The Consumer Price Index is calculated for every month primarily as an index showing the price change since last December. In transforming the index into one with 1949 as base, the linking backwards is made over the long-term index numbers for December. The collection and processing of price data was changed during A new area sample was used and the sampling and estimation methods were altered. During 1973 the Consumer Price Index (long-term index) increased by 7.6 per cent. The index groups subject to the most significant price increases during 1973 were Fuel and light which increased by 40.7 per cent, Roots and vegetables by 17.0 per cent, Beer by 15.2 per cent, Eggs by 14.3 percent, Private transport by 13.9 per cent, Furniture by 12.3 per cent, Groceries by 11.7 per cent, Flowers by 11.5 per cent, Spirits and wine by 11.4 per cent, Domestic help by 11.0 per cent, Fish and canned fish by 10.4 per cent and Tobacco and cigarettes by 10.0 per cent. The index groups subject to the lowest price increases during 1973 were Dairy products which increased by 0.4 per cent, Meat by 0.5 per cent and Pork by 0.9 per cent. These three groups are since 1 January 1973 under control of The General Law of Price Regulations. Low increases were also noted for the groups Radio, TV and musical instruments which increased by 0.8 per cent, Entertaiments and recreation by 1.7 per cent and Fruits and berries by 2.1 per cent. No decreases were noted for the index groups in the year Net Price Index The Net Price Index is defined as an index in

10 8 which the prices of consumer goods have been reduced by the sum of the indirect taxes which in different production stages constitute cost elements in the production of the final consumer goods. The prices are also adjusted by including certain subsidies. Net Price Index numbers are calculated for the months of February, May, August, November and December (long-term index). If marked changes in tax rates or/and subsidies take place in some other month, Net Price Index numbers might be calculated also for the month in which the tax rates or/and the subsidies were changed as well as for the preceding month. The base reference period for the Net Price Index is Annual averages are calculated as unweighted averages of the index numbers for February, May, August and November. During 1973 the Net Price Index increased by 7.0 per cent. The lower increase as compared to the Consumer Price Index is the net result of increased taxes, subsidies and tariff reductions due to the agreement with the European Economic Community. Price Index two months earlier and that of September 1957 (146.12) multiplied by Swedish Crowns, any fractional part rounded off to the nearest full hundred of Crowns. The Basic Amount is changed when the named ratio has increased or decreased by at least three per cent since the preceding change. At the beginning of 1973 the Basic Amount was Swedish Crowns and at the end of the year Swedish Crowns. Basic Amount and Pension Index Number Basic pensions, supplementary pensions, study assistance, certain life-annuities and maintenance allowances are guaranteed a constant value by adjustments based on the Basic Amount. Up to and including June 1967 basic pensions were regulated by the Pension Index Number. After that month basic pensions depend on the Basic Amount. The Pension Index Number for a certain month was calculated as the ratio between the Consumer Price Index three months earlier and that of December 1951 (123.15). For every third unit exceeding 100 one index supplement was paid. The Basic Amount for a certain month is calculated as the ratio between the Consumer

11 9 Inledning Introduction Konsumentprisindex beräknas sedan juli 1954 regelbundet varje månad som mått på prisutvecklingen för varor och tjänster för total privat inhemsk konsumtion i Sverige. Före den nuvarande konsumentprisindexserien beräknade och publicerade socialstyrelsen fem indexserier avseende konsumentpriser. Fyra av de tidigare indexserierna utgjorde olika versioner av socialstyrelsens levnadskostnadsindex, två med juli 1914 och två med år 1935 som bas. För var och en av dessa årsserier beräknades en indexserie utan skatter och sociala förmåner och en serie med dessa poster. Den femte serien var socialstyrelsens allmänna konsumtionsprisindex och hade 1935 som basår. Levnadskostnadsindex beräknades med utgångspunkt från en genomsnittsbudget för familjer med två minderåriga barn boende i städer och tätorter och tillhörande kategorien arbetare och lägre tjänstemän. Konsumtionsprisindex återspeglade däremot liksom konsumentprisindex den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen. Konsumtionsprisindex beräknades från början av Sveriges riksbank. Förekomsten av flera indexserier, som alla hade det gemensamt att de utgick från i stort sett samma detaljhandelspriser, bidrog till att skapa en viss förvirring och oklarhet i fråga om seriernas tolkning och användning. Detta var en av anledningarna till den omläggning av indexberäkningarna, som ägde rum i juli 1954, varvid konsumentprisindex (1949=100) började beräknas. Beräkningen av de tidigare indexserierna nedlades i samband med övergången till konsumentprisindex. Eftersom ett stort antal alltjämt giltiga avtal är knutna till de nedlagda indexserierna görs framskrivning av dessa serier med konsumentprisindex. Från och med maj 1965 föreligger även en nettoprisindex. Denna baseras på konsumentprisindex, som rensas frän indirekta skatter och justeras för subventioner. I avsnitt 1 återfinns uppgifter om konsumentprisindex, i avsnitt 2 uppgifter om nettoprisindex och i avsnitt 3 uppgifter om basbelopp och pensionspristal m m. 1. KONSUMENTPRISINDEX 1.1 Beskrivning Konsumentprisindex (1949=100) beräknas exklusive direkta skatter och sociala förmåner och avser att belysa den genomsnittliga prisutvecklingen för den totala privata inhemska konsumtionen. Prisnoteringar insamlas för ett urval av varor och tjänster (representantvaror) dels lokalt av prisombud inom statistiska centralbyråns basurval, dels centralt av statistiska centralbyrån. Se tabell 1 och 2. Anledningen till att priser för vissa varor insamlas centralt är att många varor kan antas ha enhetliga priser över hela landet samt att det ofta är förenat med stora svårigheter att bedöma kvalitetsförändringar för vissa svärdefinierade representant varor. Lokalt insamlas månatligen prisuppgifter från sammanlagt ca noteringsställen. Antalet representantvaror i den slutliga sammanvägningen av totalindex uppgår för närvarande till ca 250. Då prisinsamlingen för vissa representantvaror vidgats till att avse olika angivna fabrikat och kvaliteter insamlas prisuppgifter för betydligt flera olika varor. Inom ramen för konsumentprisindex utförs årligen i oktober en hyresundersökning omfattande ca hyreslägenheter samt kostnadsberäkningar avseende november för ca 500 egnahem. Uppsättningen representantvaror jämte deras vägningstal revideras årligen i samband med årsskiftet på grundval av uppgifter från bl a nationalräkenskaperna. Genom detta

12 10 förfarande tas successivt hänsyn till förändringar i konsumtionens sammansättning. Genom att hänsyn tas till nya kvaliteter och förpackningsformer vid den årliga översynen av varubeskrivningarna är medelpriserna för olika år ej alltid helt jämförbara. Indextal för huvudgrupper och undergrupper av konsumentprisindex framgår av tabell 3, tabell 4 och diagram 1. För januari-december beräknas konsumentprisindex med vägningstal baserade på konsumtionens fördelning under närmast föregående år uttryckt i detta års decemberpriser. Indextal beräknade med dessa vägningstal kallas korttidsindex. För december månad beräknas dessutom en s k långtidsindex, med vägningstal baserade på konsumtionens fördelning samma år, uttryckt i prisnivån för december närmast föregående år. Vill man ha reda på procentuella prisförändringen mellan december ett år och januari påföljande år bör man gå till indextalet för januari i den serie som har december föregående år=100 eller jämföra januaritalet med långtidsindex för december i serien med 1949=100. Skall sådana korttidsjämförelser ha någon mening bör de baseras på indextal med decimaler, önskar man jämföra prisnivån mellan november och januari året därpå får man korrigera för (skarva bort) skillnaden mellan långtidsindex och korttidsindex för december. Man beräknar först indexhöjningen november-december (korttids-) och multiplicerar sedan detta indextal med januaritalet i årsserien (december föregående år=100). Därvid bör man vara medveten om att de definitiva resultaten av de årliga bostadskostnadsundersökningarna i oktober-november enligt beslut av indexnämnden fr o m december 1967 kommer in i korttidsindexen för december. Från denna tidpunkt kan således i skillnaden mellan november- och decemberindextalet ligga en förändring i bostadskostnaderna som hänför sig till tidpunkter tidigare under året. Prisförändringen under ett helt år speglas bäst av långtidsindextalen för december samma år med december föregående år=100, alternativt kvoten mellan långtidsindextalen för december året ifråga och december föregående armed 1949=100. Konsumentprisindex är en kedjeindex med årslänkar. Vid kedjning över de olika åren används långtidsindex för december med december föregående år=100. Långtidsindextalen för huvud- och undergrupper för åren framgår av tabell 5 och tabell 6. Motsvarande vägningstal framgår av tabell 7. Månadsindextalen (heltalen) med 1949 som bas fastställs av Kungl Maj:t. För december månad fastställs endast korttidsindex. De justeringar som sker i långtidsindex påverkar därför först de officiella indextalen för januari påföljande år. Prisutvecklingen enligt korttidsindex redovisas i tabell 8 och tabell 9. Konsumentprisindex och dess föregångare levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner kan användas till att omräkna värdebelopp till fast penningvärde. Vid sådan användning bör observeras att de nämnda indexserierna endast mäter prisutvecklingen för transaktioner som hänför sig till den totala privata inhemska konsumtionen och då endast i det sista ledet. Genom multiplikation med koefficienterna i tabell 14 kan ett penningbelopp från åren omräknas till 1973 års penningvärde. Enligt de fr o m år 1968 gällande reglerna för inkomstbeskattning vid försäljning av fastighet användes för beräkning av beskattningsvärdet omräkningstal som baseras på levnadskostnadsindex utan skatter och sociala förmåner (juli 1914=100). Fr o m april-maj 1968 har övergång skett till prisinsamling i ett nytt urval av geografiska områden med ett nytt urval av butiker. I samband därmed har beräkningsförfarandena

13 11 ändrats i vad avser metoderna för sammanvägning av riksmedelpriset. Månadstalen för konsumentprisindex publiceras i Statistiska meddelanden undergrupp Pa och i Allmän månadsstatistik. 1.2 Prisutvecklingen under Allmänt Konsumentprisindex (långtidsindex) steg under år 1973 med 7,6 procent. Av tabell 9 och tabell 10 framgår utvecklingen månad för månad under 1973 för de olika huvud- och undergrupperna. De undergrupper i indexen som stigit mest under år 1973 är: Bränsle och lyse med 40,7 procent, Rotfrukter och grönsaker med 17,0 procent, öl med 15,2 procent, Ägg med 14,3 procent, Motorfordon med 13,9 procent, Möbler med 12,3 procent, Specerier med 11,7 procent, Blommor med 11,5 procent, Spritdrycker och viner med 11,4 procent, Hemhjälp med 11,0 procent, Fisk och fiskkonserver med 10,4 procent samt Tobaksvaror med 10,0 procent. Inga prissänkningar har noterats för de enskilda undergrupperna. I följande tablå framgår de olika huvudgruppernas inverkan på den totala prisutvecklingen under år Huvudgrupperna Livsmedel, Alkoholhaltiga drycker och tobak samt Bränsle och lyse under Bostad, bränsle och lyse svarar för de största förändringarna i den procentuella andelen prisstegringar mellan år 1972 och Nedgången i motsvarande andel för Livsmedel förklaras huvudsakligen av prisstoppet på vissa baslivsmedel under år 1973 (se under nedan), ökningen för Alkoholhaltiga drycker och tobak samt för Bränsle och lyse förklaras av kraftiga prisstegringar på vissa i huvudgrupperna ingående representantvaror (se under och nedan). Det publicerade totalindextalet för december 1972 är korttidsindex för december. Resultatet från långtidsindex för december påverkar de officiella indextalen först i januariindexen följande år Livsmedel Index för huvudgruppen Livsmedel steg under år 1973 med 5,4 procent. Under år 1972 var stegringen 7,9 procent. Dämpningen av livsmedelsprisernas utveckling var delvis en följd av prisstoppet på baslivsmedel, som trädde i kraft 1 januari Prisutvecklingen för de olika undergrupperna i livsmedelsposten visade stora variationer under år 1973, vilket framgår av tabell 9. Förändringen i promille månad för månad redovisas i tabell 10. I följande tablå framgår de olika undergruppernas inverkan på totala prisförändringen för livsmedelsposten år 1972 och 1973.

14 12 Kraftiga förskjutningar mellan de olika undergruppernas inverkan på prisförändringen kan noteras mellan år 1972 och Undergrupperna Specerier, Rotfrukter och grönsaker samt Mjöl, gryn och bröd bidrog mest till uppgången inom livsmedelsposten. Undergrupperna Mejeriprodukter, Kött, Fläsk samt Charkuterivaror och köttkonserver omfattades av prisstoppet 1973, vilket förklarar den måttliga prisökningen för dessa grupper A Ikoholhaltiga drycker och tobak Index för huvudgruppen Alkoholhaltiga drycker och tobak steg under år 1973 med 11,6 procent. Inom undergruppen Spritdrycker och vin steg index för utminutering med 11,4 procent och index för utskänkning med 11,6 procent. Index för öl steg med 11,2 procent och index för Tobaksvaror med 10,0 procent. om bostadspostens prisförändringar hämtas från årliga undersökningar av egnahem och hyreslägenheter. Bostadsrättslägenheter representeras i konsumentprisindex av hyreslägenheter. Resultaten av de årliga bostadsundersökningarna införs i korttidsindex för december. Index för egnahem steg med 4,9 procent under Uppgången i juni med 2,7 procent berodde på ökade underhållskostnader för egnahem. Uppgången i december med 2,2 procent berodde på förändringar som noterats vid den årliga undersökningen av egnahem vilken genomfördes i november Beräkningarna bygger på uppgifter från basundersökningen år 1968 samt uppgifter om nybyggda egnahem, vilka årligen tillfogas undersökningsmaterialet. Index för hyreslägenheter steg under år 1973 med 3,5 procent. Resultatet av de förändringar som noterats vid den särskilda hyresundersökningen i oktober 1973, infördes i index för december, vilket förklarar den uppgång i index som inträffade då. Tidigare under året har hyresindexen höjts med 0,20 procentenheter i mars, juni respektive september för att justera för hyresglidningen på grund av tillkomsten av nybyggda lägenheter i undersökningsmaterialet. Justeringen för hyresglidningen baseras på den hyresglidning som noterats under år Vidare har hyresindexen för januari och maj 1973 justerats med avseende på hyreshöjningar inom det allmännyttiga bostadsbeståndet. Index för undergruppen Bränsle och lyse steg under år 1973 med 40,7 procent. Uppgången berodde främst på de kraftiga prishöjningarna på eldningsolja under år Bostad, bränsle och lyse Index för huvudgruppen Bostad, bränsle och lyse steg under år 1973 med 10,3 procent. Index för undergruppen Enbart bostad steg med 4,1 procent under år Information Övriga varor och tjänster Huvudgrupperna Kläder och skor samt Inventarier och husgeråd har haft mindre prisstegringar än för totalindex 4,7 resp 5,6 procent. Huvudgruppen Diverse steg 7,8 procent, dvs

15 13 något mer än totalindex. Undergrupperna Skor, Möbler, Personliga artiklar, Motorfordon, Hemhjälp samt Blommor har haft prisstegringar som varit större än för totalindex. Bland de prishöjningar på viktiga varor som inträffade under året kan följande nämnas: Prenumerations- och lösnummerpris på dagstidningar och veckotidningar, personbilar samt bensin. 2. NETTOPRISINDEX 2.1 Beskrivning Statistiska centralbyrån erhöll under år 1963 i uppdrag av Kungl Maj:t att med beaktande av bl a 1958 års indexutrednings betänkande om nettoprisindex (SOU 1958:36) utarbeta nettoprisindex. I maj 1965 publicerades de första indextalen i denna nya index. Basår är 1959 (1959 = 100). Nettoprisindex skall i princip mäta den genomsnittliga relativa utvecklingen av de intäkter som den konsumtionsvaruproducerande sektorn inom näringslivet - efter avdrag av indirekta skatter och efter tillägg av subventioner - skulle erhålla från försäljning av en till sin storlek och sammansättning oförändrad mängd varor och tjänster. 1 nettoprisindex har sålunda konsumentpriserna rensats från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade inte bara från indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter uttagna på råvaror, halvfabrikat eller förbrukningsmaterial som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna. Även kostnadselement av indirekt skattetyp, som kan hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har bortrensats. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående med den indirekta skattens fulla belopp. En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till konsumentpriserna års indexutredning konstaterade i sitt betänkande att i dåvarande läge konsumentpriserna i praktiken endast kunde reduceras med indirekta skatter i sista produktionsledet och i distributionsleden. Med den tillgång på statistisk information som numera föreligger har emellertid en fullständig reducering ansetts kunna utföras. Av beräkningstekniska skäl har prisreduceringar ej kunnat ske på varje enskild konsumtionsvara för sig. Därför har endast en nettoprisindex som korresponderar mot totala konsumentprisindex beräknats. Nettoprisindex korresponderande mot huvudgrupperna i konsumentprisindex har inte heller ansetts möjlig att beräkna med tillräcklig precision. Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter liksom avgränsningen av subventioner från övriga statsutgifter sammanfaller med de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna. Beträffande skatteoch subventionsbeloppen inom ramen för jordbruksprisregleringen görs ingen justering för dessa i nettoprisindex. Bortsett från vissa merbelopp förutsätts skatte- och subventionsbeloppen vara lika. Följande indirekta skatter och subventioner har beaktats vid beräkningen av nettoprisindex år 1973 och år 1974: Indirekta skatter: Mervärdeskatt, allmän arbetsgivaravgift, energiskatter, bensin- och brännoljeskatt, omsättningsskatt på motorfordon, fordonsskatt, tullar, spritskatt, vinskatt, rusdrycksförsäljningsmedel, malt- och läskedrycksskatt, tobaksskatt, särskilda varuskatter, lotteri-, tips- och totalisatormedel, samt reklamskatt. Subventioner: Driftsbidrag till trafikföretag, subventioner till jordbruket samt statligt stöd till dagstidningar.

16 14 Nettoprisindex beräknas normalt för månaderna februari, maj, augusti och november samt december (långtidsindex). Då det sker väsentliga förändringar i de indirekta skatterna och/eller subventionerna beräknas nettoprisindex även för månaderna före och efter förändringen. Publiceringen av nettoprisindex sker i Statistiska meddelanden undergrupp P och dessutom i Allmän månadsstatistik fr o m januari I tabell 11, tabell 12 och diagram 2 redovisas resultatet av beräkningarna av nettoprisindex. Årsmedeltalen har beräknats som ett ovägt genomsnitt av indextalen med två decimaler för februari, maj, augusti och november. 2.2 Utvecklingen under år 1973 Nettoprisindex (långtidsindex) steg under år 1973 med 7,0 procent medan konsumentprisindex (långtidsindex) under motsvarande period steg med 7,6 procent. Bland de förändringar i de indirekta skatterna och subventionerna som inträffat under 1973 kan nämnas höjning av skatten på sprit och vin, skatten på tobak, skatten på malt- och läskedrycker, den särskilda skatten på motorbränslen avseende bensin samt omsättningsskatten på motorfordon. Den allmänna arbetsgivareavgiften höjdes 1 januari 1973 från 2 till 4 procent. Den 1 mars 1973 infördes en avgift på vissa dryckesförpackningar. Som en följd av Sveriges avtal med den Europeiska ekonomiska gemenskapen sänktes tullsatserna för de flesta industriprodukter med 20 procent från den 1 april. Jordbruket tillfördes 1 januari resp 1 juli 1973 vissa subventionsbelopp. Dessa belopp utgjorde kompensation för utvecklingen av den allmänna prisnivån under perioden 15 april oktober 1972 resp 15 oktober april Vidare infördes en subventionering av flygbiljettpriserna för sträckan Bromma- Visby under tiden 1 juni - 15 september BASBELOPP OCH PENSIONS- PRISTAL M M Basbeloppet fastställes av Kungl Majrt. Basbeloppet för en viss månad grundar sig på kvoten mellan konsumentprisindex två månader tidigare (fr o m augusti 1967) och konsumentprisindex för september 1957 (146,12) multiplicerat med kr. Ändring av basbeloppet sker då den nämnda kvoten har ökat eller minskat med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet vidtogs. Basbeloppet avrundas till närmast hundratal kronor. Basbeloppets storlek framgår av tabell 13. I lagen om folkpensionering ingick tom juni 1967 reglering av pensionsbeloppen genom indextillägg för att kompensera de förändringar i penningvärdet som konstaterats enligt konsumentprisindex. Kungl Majrt fastställde tom juli 1967 ett pensionspristal, som uttryckte kvoten mellan månadens indextal och indextalet för december 1951 (123,15). Detta tal gällde under tredje månaden efter den som indexberäkningen avsåg. Fr o m juli 1967 värderegleras folkpensionerna via basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Med hänsyn till att vissa privata pensionsavtal fortfarande indexregleras med pensionspristalet fortsätter SCB att tills vidare beräkna detta tal. Fr o m den 1 juli 1969 har tillkommit pensionstillskott som är indexreglerat via basbeloppet. Studiemedel är sedan den 1 januari 1965 indexreglerade och följer basbeloppet. Fr o m den 1 april 1967 gäller att vissa underhållsbidrag göres värdebeständiga genom anknytning till basbeloppet (SFS 1966 nr 680). Utgående bidragsbelopp skall således omräknas i april varje år med den procentsats

17 15 (avrundad nedåt till närmaste heltal) som basbeloppet har förändrats med sedan föregående omräkning. Förändringen måste dock vara minst 5 procent för att omräkning av underhållsbidrag skall ske. För uppräkning av bidragsbelopp till prisnivån i april 1966 fastställdes följande procentsatser: From den 1 januari 1974 är skadeståndslivräntor, indextilläggen till vissa ansvarslivräntor samt indextilläggen till vissa statliga skadelivräntor anknutna till basbeloppet. Basbeloppet och pensionspristalet publiceras i Statistiska meddelanden, undergrupp Pa och i Allmän månadsstatistik, basbeloppet och procenttal för ändring av underhållsbidrag även i Svensk författningssamling. Bidragsbelopp som senast bestämts under år 1966 eller första kvartalet 1967 omräknas ej vid den första omräkningen (april 1967). Procenttal för omräkning den 1 april respektive år framgår av följande tablå: Bidragsförskott är indexreglerade via basbeloppet fr o m den 1 juli Fr o m den 1 januari 1968 är indextilläggen för yrkesskadelivräntor och tillägg till vissa trafiklivräntor anknutna till basbeloppet. Fr o m den 1 januari 1970 är efterlevande makes rätt till giftorättsgods anknuten till basbeloppet.

18 16 Källhänvisningar List of sources Levnadskostnadsindex och konsumentprisindex Betänkande angående levnadskostnadsindex, SOU 1943:8. Konsumentprisindex: Betänkande angående omläggning av levnadskostnadsindex, SOU 1953:23. Detaljpriser och indexberäkningar åren , SOS Sthlm Konsumentpriser och indexberäkningar åren samt (årsbok) SOS. Konsumentprisindex och därtill anknutna indexserier, SCBs broschyrserie, Sthlm Nettoprisindex Nettoprisindex, SOU Beräkningar av nettoprisindex, Statistisk tidskrift 1965:6. Pensioner Lag den 25 maj 1962 om allmän försäkring, SFS 1962 Nr 381. Lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. SFS 1967 Nr 206. Lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, SFS 1968 Nr 239. Lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, SFS 1970 Nr 186. Kungl Maj.ts kungörelse den 27 maj 1970 om pensionsbelopp enligt 10 kap 2 första stycket lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring, SFS 1970 Nr 241. Lag den 25 maj 1962 om införande av lagen om allmän försäkring, SFS 1962 Nr 382. Lag angående ändring i lagen den 25 maj 1962 (nr 382) angående införande av lagen om allmän försäkring, SFS 1967 Nr 207. Kungl Maj:ts kungörelse den 25 maj 1962 med föreskrifter för beräkning av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, SFS 1962 Nr 383. Lag den 9 maj 1969 om pensionstillskott, SFS 1969 Nr 205. Lag den 27 maj 1970 om ändring i lagen den 9 maj 1969 (nr 205) om pensionstillskott, SFS 1970 Nr 187. Lag den 27 maj 1971 om ändring i lagen den 9 maj 1969 (nr 205) om pensionstillskott, SFS 1971 Nr 276. Lag den 5 juni 1973 om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, SFS 1973 Nr 465,473 och 481. Lag den 7 december 1973 om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, SFS Nr 908. Underhållsbidrag Lag den 16 december 1966 om ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1966 Nr 680. Lag den 10 december 1971 om ändring i lagen den 16 december 1966 (nr 680) om ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1971 Nr 891. Lag den 5 december 1972 om ändring i lagen den 16 december 1966 (nr 680) om ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1972 Nr 583. Kungl Maj.ts kungörelse den 3 mars 1967 om fastställande av procenttal enligt 3 andra stycket lagen den 16 december 1966 (nr 680) om ändring av vissa underhållsbidrag m m, SFS 1967 Nr 63. Kungl Maj:ts kungörelse den 24 november 1972 om ändring i kungörelsen den 3 mars 1967 (nr 63) om fastställande av procenttal enligt 3 andra stycket lagen den 16 december 1966 (nr 680) om ändring av vissa underhållsbidrag m m, SFS 1972 Nr 584.

19 17 Statistiska centralbyråns kungörelse den 20 mars 1970 om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1970 Nr 81. Statistiska centralbyråns kungörelse den 26 mars 1971 om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1971 Nr 99. Statistiska centralbyråns kungörelse den 20 mars 1973 om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1973 Nr 67. Statistiska centralbyråns kungörelse den 18 mars 1974 om procenttal för ändring av vissa underhållsbidrag, SFS 1974 Nr 110. Kungl Majtts kungörelse den 5 juni 1973 om ändring i kungörelsen (1967:63) om fastställande av procenttal enligt 3 andra stycket enligt lagen den 16 december 1966 (nr 680) om ändring av vissa underhållsbidrag, mm, SFS 1973 Nr 621. Bidragsförskott Lag den 21 maj 1964 om bidragsförskott, SFS 1964 Nr 143. Lag angående ändrad lydelse av 4 lagen den 21 maj 1964 (nr 143) om bidragsförskott, SFS 1968 Nr 242. Lag angående ändring i lagen den 21 maj 1964 (nr 143) om bidragsförskott, SFS 1970 Nr 147. Kungörelse den 21 maj 1964 med vissa bestämmelser angående tillämpningen av lagen om bidragsförskott, SFS 1964 Nr 144. Lag den 18 maj 1973 om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott, SFS 1973 Nr 451. Lag den 5 juni 1973 om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott, SFS 1973 Nr 475. Lag den 26 november 1973 om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott, SFS 1973 Nr 807. Kungl Maj:ts kungörelse den 16 november 1973 om ändring i kungörelsen (1964:144) med vissa bestämmelser angående tillämpningen av lagen om bidragsförskott, SFS 1973 Nr 816. Studiemedel Kungl Maj:ts studiemedelsförordning den 4 juni 1964, SFS 1964 Nr 401. Lag angående ändring i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401), SFS 1970 Nr 266. Kungl Maj:ts förordning om studiemedelsavgifter den 15 december 1967, SFS 1967 Nr 882. Lag angående ändring i förordningen den 15 december 1967 (nr 882) om studiemedelsavgifter, SFS 1970 Nr 269. Studiestödslag den 25 maj 1973, SFS 1973 Nr 349. Kungl Maj:ts studiestödskungörelse den 25 maj 1973, SFS 1973 Nr 418. Lag den 7 december 1973 om ändring i studiestödslagen (1973:349), SFS 1973 Nr 923. Trafiklivräntor Lag om tillägg till vissa trafiklivräntor den 1 december 1967, SFS 1967 Nr 663. Se även SFS 1967 Nr 666, 667 och 668. Lag den 13 april 1973 om ändring i lagen den 1 december 1967 (nr 663) om tillägg till vissa trafiklivräntor, SFS 1973 Nr 216. Se även SFS 1973 Nr 217. Lag den 13 april 1973 om ändring i förordningen (1967:666) om tillägg till vissa trafiklivräntor, som utgår av statsmedel, m m, SFS 1973 Nr 217. Yrkesskadelivräntor Lag om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m m den 15 december SFS 1967 Nr 919. Kungl Maj:s förordning om värdesäkring av yrkesskadelivräntor, som utgår av statsmedel mm den 15 december 1967, SFS 1967 Nr 920. Lag den 5 juni 1973 om ändring i lagen ( ) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m m, SFS 1973 Nr 470.

20 18 Skadeståndslivräntor Lag om ändring av skadeståndslivräntor den 13 april 1973, SFS 1973 Nr 213. Se även SFS 1973 Nr 219. Ansvarslivräntor Lag om tillägg till vissa ansvarslivräntor den 13 april 1973, SFS 1973 Nr 214. Se även SFS 1973 Nr 220. Statliga skadelivräntor Kungl Maj:ts kungörelse om tillägg till vissa statliga skadelivräntor, m m den 14 januari 1971, SFS 1971 Nr 14. Kungl Maj:ts kungörelse om ändring i kungörelsen den 14 januari 1971 (nr 14) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor, m m den 27 april 1973, SFS 1973 Nr 218. Fördelning av giftorättsgods Efterlevande makes rätt till giftorättsgods. Lag om ändring i giftermålsbalken den 5 december 1969, SFS 1969 Nr 614. Fastighetsbeskattning Lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928, SFS 1967 Nr 748. Förklaring till förkortningar SFS = Svensk författningssamling SOS = Sveriges officiella statistik SOU = Statens offentliga utredningar

21 19 List of Terms Huvudgrupper och undergrupper Main groups and subgroups Livsmedel Food Mjöl, gryn och bröd Flour, grain and bread Mejeriprodukter Dairy products Matfett utom smör Household fats except butter Ägg Eggs Kött Meat Fläsk Pork Charkuterivaror och köttkonserver Cured meats and canned meat Fisk och fiskkonserver Fish and canned fish Rotfrukter och grönsaker Roots and vegetables Frukt och bär Fruits and berries Specerier Groceries Läskedrycker och lättöl Mineral waters and weak beer Förtäring utom hemmet Meals outside home Alkoholhaltiga drycker och tobak Spritdrycker och viner Öl Tobaksvaror Bostad, bränsle och lyse Enbart bostad (utan bränsle och lyse) Hyreslägenheter Egnahem Enbart bränsle och lyse Kläder och skor Kläder Konfektion och skrädderiarbeten Underkläder och strumpor Päls- och skinnvaror, huvudbonader, handskar Tyger, garner och sybehör Skor Inventarier och husgeråd Möbler Radio, TV och musikinstrument Armatur, husgeråd och verktyg Hushållstextilier Mopeder, cyklar, sportartiklar, leksaker och båtar Personliga artiklar Alcoholic beverages and tobacco Spirits and wine Beer Tobacco and cigarettes Housing, fuel and light Housing Rents Costs for owner-occupied houses Fuel and light Clothing and footwear Clothing Ready-made clothing and dressmaker's fee Underwear and socks Fur and leather garments, headgears and gloves Fabrics, yarns and sewing materials Shoes Furniture and household equipmen t Furniture Radio, TV and musical instruments Lamp-fittings, household utensils and tools Household textiles Mopeds, bicycles, sporting goods, toys and boats Personal items

22 20 Diverse Läkemedel, läkar- och tandläkararvode Kroppsvård Rengöringsmedel och tvätt Läsning och skrivmateriel Post och tele Nöjen och rekreation Resor och transporter Motorfordon Hemhjälp Blommor miscellaneous Medicine, medical and dental care Personal care Cleaning-agents and washing Books, papers and writing materials Telephone and postal charges Entertainments and recreation Public transport Private transport Domestic help Flowers

23 21 Tabell 1 Årsmedelpriser för representantvaror i konsumentprisindex 1972 och 1973 Table 1 Average annual prices for goods and services included in Consumer Price Index 1972 and ) Under rubriken varubeskrivning redovisas de vid prisinsamlingen 1973 gällande varudefinitionerna. Då större ändringar i varudefinitionen företagits från år 1972 anges detta i not. 2) Medelpriset utgör ett enkelt medeltal av månadsmedelpriserna. Medelpriser kr är avrundade till närmaste tiotal öre. Medelpriser kr är avrundade till närmaste ental kronor. Medelpriser över kr är avrundade till närmaste tiotal kronor. 3) Ny representantvara år ) Representantvaran har utgått år 1973.

24 1) Under månaderna juli och augusti göres prisnoteringar för färsk potatis, g. 22

25 1) Medelpriset år 1972 avser månaderna januari-juni, augusti-december. Medelprisetår 1973 avser samtliga månader. 2) Medelpriset år 1972 avser månaderna januari-augusti. Medelpriset år 1973 avser samtliga månader. 3) Ny representantvara år ) Representantvaran har utgått år ) Priset år 1972 avser 2 wienerbröd. 23

26 För varor markerade med C insamlas priset centralt. 1) Ny representantvara år

27 För varor markerade med C insamlas priset centralt. 1) Ny representantvara år ) Representantvaran har utgått år ) Är 1972 avser priset vid en årlig förbrukning av kwh. 25

28 1) Full jämförbarhet mellan ålsmedelpriserna ej möjlig på grund av förekommande kvalitetsskillnader. 2) Representantvaran har utgått år ) Ny representantvara år ) Medelpriset avser månaderna januari-april, oktober-december. 26

29 1) Medelpriset avser månaderna januari-april, oktober-december. 2) Representantvaran har utgått år ) Ny representantvara år ) 1972 avser priset klänningstyg ylle, vävd kvalitet av kamgarn, 45 % ull, 55 % syntetfibrer. 27

30 1) Medelpriset avser månaderna januari-april, oktober-december. 2) Full jämförbarhet mellan årsmedelpriserna ej möjlig på grund av förekommande kvalitetsskillnader. 28

31 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 1) 1972 avser priset kylskåp liter. 2) Representantvaran har utgått år

32 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 1) Priset 1972 avser handduk 50 x 50 cm. 2) Representantvaran har utgått år ) Ny representantvara år ) Medelpriset avser månaderna januari-april, oktober-december. 5) Ändrat utförande fr o m

33 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 1) Ny representantvara år

34 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 1) Förutom för svensk skönlitteratur följes prisutvecklingen även för 7 andra kategorier av litteratur. 32

35 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 1) Priset år 1972 avser grundbiljett. 2) Priset år 1972 avser rabattbiljett. 33

36 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 34

37 För varor markerade med C insamlas priserna centralt. 1) Priset år 1972 avser Våreld eller Höstglöd. 35

38 Tabell 2 Varor med säsongvarierande priser; noterade medelpriser (kr) per månad 1973 Table 2 Goods with seasonal price variations; average monthly prices ) För potatis, morötter, vitkål, tomater, äpplen, apelsiner och nejlika utföres vid indexberäkningarna säsongkorrigeringar beräknade på prisvariationerna under de tre senaste kalenderåren. 2) Under månaderna juli och augusti avser priserna färsk potatis. 3) Varorna omfattas av prisstopp enligt tillämpning av allmänna prisregleringslagen fr o m

39 Tabell 3 Konsumentprisindex april 1974 (1949 = 100) Table 3 Consumer Price Index april 1974 (1949 = 100) 37 1) Korttidsindex. 2) Viktsystemet revideras vid varje årsskifte varvid även vissa långtidsjusteringar genomföres. Detta bör beaktas vid korttidsjämförelse över årsskifte, se avsnitt 1.1.

40 38 Tabell 4 Årsmedelindextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (1949 = 100) Table 4 Annual index averages for maingroups and subgroups in Consumer Price Index (1949 = 100) 1) Egnahemsindex beräknades första gången år För tiden har hyresindexen fått gälla även för egnahem. 2) Båtar fr o m år 1971.

41 39

42 1) Fr o m 1969 inkl transporter (flyttningskostnader). 40

43 41

44 42 Tabell 5 Table 5 Långtidsindextal för december för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex (december föregående år = 100) Long-term index for December for main groups and subgroups in Consumer Price Index (preceding December = 100)

45 43

46 44

47 1) Inkl transporter (flyttningskostnader). 2) Därav hänför sig 0,2 procentenheter till år 1968 (långtidsjustering till följd av reviderade vägningstal). 45

48 Tabell 6 Långtidsindextal för huvudgrupperna i konsumentprisindex (1949 = 100) Table 6 Long-term index for main groups in Consumer Price Index (1949 = 100) Tabell 7 Vägningstal för huvudgrupperna i konsumentprisindex, långtidsindex Table 7 Weights for main groups in Consumer Price Index, long-term index,

49 Tabell 8 Indextal för vissa i konsumentprisindex inkluderade tjänster, december (juni 1954 = 100) Table 8 Index numbers for certain services included in Consumer Price Index, December (June 1954 = 100) 1) Korttidsindex. 2) Fr o m 1 april 1969 benämnda allmän mottagaravgift resp särskild ljudradioavgift. 3) Fr o m 1969 varmrätt av helt kött på barservering. 4) Inkl transporter (flyttningskostnader) fr o m år ) T o m 1967 tvätt och strykning. 47

50 Tabell 9 Indextal för huvudgrupper och undergrupper i konsumentprisindex januari december 1973 (december 1972 = 100) Table 9 Index numbers for main groups and subgroups in Consumer Price Index, January December 1973 (December 1972 = 100) 1) Inkl flyttningskostnader.

51 49

52 50 Tabell 10 Table 10 Förändringar i promille i indextalen från månad till månad för de i konsumentprisindex ingående huvudgrupperna under perioden december 1972 april 1974 Monthly changes of index numbers for main groups in Consumer Price Index, December 1972 April Promille numbers. 1) För vissa varor, främst inom inventarier och husgeråd samt diverseposten inhämtas priset normalt i februari, maj, augusti och november. 2) Viktsystemet revideras vid varje årsskifte varvid även vissa långtidsjusteringar genomföres. Detta bör beaktas vid korttidsjämförelser över årsskifte, se avsnitt 1.1.

53 51 Tabell 11 Nettoprisindex samt konsumentprisindex (årsmedeltal) omräknad till 1959 = 100 Table 11 Net Price Index and Consumer Price Index (annual averages) recalculated to 1959 = 100 1) Här publicerade årsmedeltal är beräknade på indextal med två decimaler och för fyra månader, nämligen februari, maj, augusti och november.

54 52 Tabell 12 Table 12 Årsserier för nettoprisindex (NPI) och konsumentprisindex (KPI) med december föregående år = 100 samt långtidsindex för december med 1959 = 100 Annual series for Net Price Index (NPI) and Consumer Price Index (KPI) with the preceding December = 100 and long-term index for December with 1959 = 100 1) Årsmedeltalet för 1959 är beräknat på indextal med två decimaler, och för fyra månader, nämligen februari, maj, augusti och november. 2) Avser långtidsindex.

55 53 Tabell 13 Basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Table 13 Basic Amount according to the National Insurance Act ) Basbeloppet enligt 1 kap 6 lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Basbeloppet för en viss månad utgöresav kvoten mellan konsumentprisindex två månader tidigare och konsumentprisindex i september 1957, multiplicerad med kronor. Ändring av basbeloppet sker då den nämnda kvoten ökat eller minskat med minst 3 % sedan basbeloppet senast ändrades. Basbeloppet avrundas till närmast hundratal kronor. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och avgiftsuttag för visst år gäller basbeloppet för januari samma år. Vid utbetalning av tilläggspension och folkpension tillämpas däremot det för månaden ifråga gällande basbeloppet. Tabell 14 Koefficienter för omräkning av prisnivån på konsumtionsvaror åren till år Table 14 Coefficients for recalculating consumer prices from the years to those for ) Koefficienterna i tabellen har beräknats på levnadskostnadsindex utan skatter och sociala förmåner (juli 1914= 100), från år 1954 framskriven med konsumentprisindex. Med hjälp av tabellen kan ett belopp uttryckt i prisnivån något av åren direkt omräknas till prisnivån åx 1973 genom att beloppet ifråga multipliceras med koefficienten för respektive år. Exempel: Ett belopp om 350 kronor år 1938 blir omräknat till 1973 års prisnivå 350 x 4,45 = kronor. 2) Avser juli månad. 3) Beräknat genom linjär interpolering.

56 Diagram 1 Konsumentprisindex årsmedeltal (1949 = 100) 54

57 55 Diagram 2 De årliga procentuella förändringarna i konsumentprisindex och nettoprisindex enligt långtidsindex för december